... och ingen annan har egentligen med att göra vad, om, och varför inte du inte dricker.
Jag körde ”vit månad” sedan ”tre vita månader” nu i om corona konfronteras jag ju inte så ofta. Men ett nej tack, gärna något alkoholfritt duger ju bra har jag märkt.
Är du hemma behöver du dessutom inte blåsa fanfar när du häller upp till dig själv. Om du inte vill alltså.
Å andra sidan kanske det är helt rätt med tanke på vilken bragd det är med 19 dagar nykter!
Heja dig! ?

Så var det då dagen efter grillkvällen med vännerna. Ett tillfälle som jag såg som min första större utmaning då jag alltid druckit i dessa sammanhang och det är mina vänner så vana vid. Det har på något sätt alltid varit en självklarhet.
Nu hade jag bestämt mig för att bara dricka alkoholfritt, men hur skulle jag säga detta och hur skulle de reagera?
Jag tog till mig av vissa tips jag fått från detta forum och bestämde mig för att köra hälsospåret. För det första är det ju faktiskt sant eftersom det handlar om min hälsa, men att ”ta en vit månad” efter semesterperioden låter ju lika lite konstigt som det gör efter nyår. Augusti och Januari är de vanligaste månaderna då folk vill ”ta sig i kragen” och förbättra sin livsstil.
Reaktionerna då? Egentligen ingenting eller ungefär ”det låter ju sunt”.
Jag hade inga problem att dricka alkoholfritt medans de andra drack öl och vin så det gick jättebra. Det enda som jag kunde känna var att det kanske hölls igen lite bland de andra pga av mig. Jag inbillade mig att mitt ”hälsosnack” på något sätt gav de andra lite dåligt samvete. Ungefär som att ”Ok, skål då vi andra som är ohälsosamma och dricker vin”. Det var naturligtvis ingen som sa så, utan bara en känsla jag fick, men det kan ju också bara ha varit inbillning från min sida då jag i detta läget kanske är särskilt uppmärksam på andras reaktioner.
I vilket fall så var det härligt att vakna i morse och se fram emot min 20:e helnyktra dag. För så kommer det att bli eftersom jag redan har bestämt mig. Att det är fredag spelar idag ingen roll.
Ha en härligt nykter fredag alla så kör vi vidare ?
En dag i taget!

Att de själva började tänka på sitt eget drickande alltså. Och det är ju egentligen bara sunt för alla!

Det brukar vara den orsaken som gör att folk ibland tjatar om att man visst kan dricka ”litegrann”. De vill inte dricka alkohol själva. Har inte varit med om det personligen men är beredd på att det kan komma.

Huvudsaken var att du upplevde att du kunde ha lika trevligt nykter, eller?

Det är i alla fall min upplevelse. Förutom den första lite stela kvarten, som är svårare att uthärda spik nykter, så blir kvällen lika trevlig utan alkohol tycker jag. Enda skillnaden är att jag blir trött tidigare på kvällen, och vaknar pigg nästa morgon ?

Kram ?

När det har gått en månad så säger du bara att du märkt att du mått så jäkla bra så att du kör vidare på det nyktra spåret. Och det kommer också vara sant.? Jag märker också att folk generellt dricker mindre när man berättar hur bra man mår utan alkohol. Win-win alltså. En del har även bestämt sig för att testa en period helt utan alkohol. Tror dock att detta kan vara lite åldersrelaterat. Kan vara skillnad om man varit yngre, typ 25 år. Nu är jag 50 år och de flesta som jag umgås med är i samma ålder.

Bra jobbat, det här går ju lysande!

Har slagit mig att folk inte alls dricker så mkt som jag trott, men antagligen är det för att jag druckit så mycket! Så jag har nog inte haft koll.
Ikväll är det umgänges-fredag och det är alltid en utmaning för mig. Inte längre att inte dricka, men att inte stressa upp mig. Två olika saker som jag hela mitt vuxna liv slagit ihop till samma.
Ha en fin fredagkväll! ?

Så kan det ju vara Se klart, man har inte haft koll. Tänk på hur andra måste ha tyckt att en annan hinkat i sig mycket.? Jag vet att jag har blivit kallad för ”svampen” ett par gånger. ?

Jag kan tänka mig det är en mix att de fick lite att tänka på när du berättat (antingen "oj, vad duktig", "har han stora problem", "jag borde kanske också"), men oavsett det, så är du ju inte ansvarig för deras tankar o reaktioner :-)

Bara bra att du klarade av att säga till att du kör hälsospåret, och så fick det vara bra med det.

Alltid skönare vakna nykter än bakis!

Ja, jag hade det trevligt även utan A. Jag är ju inte så van vid att vara spik nykter en hel sådan här kväll, så det var ju lite av en ny erfarenhet. Dock inte riktigt samma erfarenhet som dig Andrahalvlek.
Jag tyckte aldrig det blev stelt, däremot upplevde jag det som att tiden gick saktare och att kvällen därmed kändes längre än den brukar. Detta gjorde att jag ganska tidigt började skruva på mig, kände mig lite rastlös och kände att jag var nöjd. Satt de sista två timmarna och nästan väntade och hoppades att gästerna också skulle vara nöjd och bege sig hemåt.
Så har jag sällan känt tidigare när jag druckit. Då har det oftast varit tvärtom. Att jag inte velat att kvällen ska ta slut.

Det är verkligen min främsta erfarenhet av vin-kvällar som nykter. Jag blir ”klar” och har inte tålamod (dvs är inte berusad) för att bara sitta och ... sitta.
Jag tycker att det har blivit bättre med tiden, helt klart. Men att sitta ute och bli myggbiten och babbla till kl 03 det händer inte längre. Jag får glädja mig åt att morgnarna är underbara istället!

Känner igen känslan, ”nu räcker det” liksom. Tror det är bra om man får tillåtelse att avvika då faktiskt. Jag är mer kvällstrött som nykter dessutom.

Fick ett tips som jag tänker anamma, och det är att ”samla på samtal” en sådan kväll. Om tillfälle blir att cirkulera lite så finns möjligheten att på tu man hand verkligen prata med olika människor.

I ett aktivt samtal eller diskussion blir jag alltid engagerad och piggare. Det är ”tugget” jag tröttnar på. Som kan pågå i timmar när folk är onyktra.

Kram ?

Ja, att efter en vit månad förklara att man upptäckt hur bra man mår (vilket jag förhoppningsvis gör) och därför väljer att fortsätta en månad till, låter faktiskt som en bra strategi.
Ett logiskt hälsoresonemang där man inte behöver slå på stora trumman och basunera ut att man är alkoholist.
Tack för den Torn! ?

Det är nu veckor sedan jag låg med ångest i soffan och insåg att mitt drickande eskalerat och att det nu måste till mer bestämda tag till en förändring.
Har ju försökt förändra många gånger tidigare, men alltid fallit tillbaka ganska snart när minnet tonat ut och garden därmed har sänkts.Denna gång insåg jag dock att det måste tas till en annan nivå för att nå ett annat resultat. Denna insikt samt att jag av någon anledning inte hittills känt ett enda sug, har nu alltså tagit mig till tre helvita veckor.
Vaknar idag tidigt söndag morgon med livslust istället för ångest.
Detta tänker jag nu fira med en tidig morgonpromenad i ensamhet denna ljuva sommarmorgon.
En tid för reflektion och eftertanke, men framför allt samlar jag energi för nästa dag.
Min 22:a dag som jag redan nu vet kommer bli nykter och njutfull!
En dag i taget!

Om man lyckas gå från ”stackars mig som inte får dricka” till ”jag vill inte dricka eftersom det skadar mig” så brukar inte suget bli så svårt faktiskt. Då gäller det ”bara” att bryta alla vanor som är förknippade med alkoholen.

Men det är oerhört viktigt att aldrig glömma hur vidrigt det var. Aldrig glömma. Aldrig ta första glaset. Då tuffar det på ?

Kram ?

Tack Andrahalvlek för input.
Ja, för mig har det ofta handlat om sug kopplat till vissa situationer. Jag skriver sug, men tänker att jag lika gärna skulle kunna skriva vana, för jag tror det är det det egentligen handlar om.
Därför tänker jag genom att förändra och/eller skapa nya vanor som inte är kopplat till situationer då jag tidigare brukade dricka, borde jag också kunna minska risken för att suget ska komma. Inte lätt men jag kommer att försöka jobba på det efter bästa förmåga
En dag i taget!

Jag funderade lite på det som Torn skrev i en tidigare kommentar i den här tråden gällande ålder. Jag beskrev hur jag just nu tyckte att det tuffaste inte var att avstå från A, utan vad man ska säga i situationer där jag känner att jag ”förväntas” dricka (eftersom jag alltid gjort det).
Jag funderade på varför jag tycker det är svårt och på något sätt måste det ju vara andras reaktioner jag är rädd för.
Alltså hur andra ska reagera i dessa situationer om jag säger ”sanningen” och att jag därför inte vill dricka A. Varför detta känns så jobbigt vet jag inte, för tänker jag rationellt inser jag ju att det är löjligt, då det inte finns något att vara rädd för.
Torn skrev då att detta kan vara åldersrelaterat och jag tolkar det som att det är lättare att lägga fram ”sanningen” ju äldre man är (och ju äldre mottagarna är).
Jag kan dock uppleva tvärtom. Min känsla är att det verkar enklare att avstå och att vara öppen med det i den yngre generationen. Jag är själv snart 58 år och tycker det är skitsvårt. Däremot kan jag glädjas åt att jag nu klarat 23 helvita dagar, vilket måste vara personligt rekord sett över de senaste 40 åren. Idag kommer jag lägga ytterligare en dag till handlingarna. Jag kommer att försöka fortsätta att bara tänka en dag i taget. Längre orkar jag inte i nuläget.

23 nyktra dagar är svinbra! Och det blir bara lättare för varje dag ?

Undvik sociala sammanhang tills du känner dig mer stabil. Jag hade också svårt att berätta under lång tid, så jag tog oftast bilen så jag slapp berätta.

Med tiden blir man dock stolt och vill berätta om sin bragd att sluta dricka, men det tar olika lång tid innan man kommer dit.

Allt får ta sin tid helt enkelt. Jag har tre enkla mantran som jag kan rabbla i sömnen numer:
- Aldrig glömma.
- Aldrig ta första glaset.
- Viktigast först - vara nykter!

Kram ?

Hej! Tror inte man ska haka upp sig på ålder.
För jag tror nog generellt vi blir mer och mer medvetna om vad vi äter, hur vi rör oss, hälsa osv... tycker man märker folk i alla åldrar som gör omvändningar för hälsans skull!
Både vad gäller tex dieter, träning men även alkohol. Ofta går ju dom hand i hand.
Som ung (jag är 35) så är många i min generation medvetna om träning, näring och kost. Och det kommer ju så många ny alkoholfria alternativ på systemet. Vissa väljer bort alkohol bara för hälsans skull (inte för att dom är beroende).
Och när det gäller äldre så är ju hälsan ännu viktigare! Inte minst för de som tex. Har fetma, hjärt/kärlsjukdomar, fettlever, dåliga värden (det här är ju folksjukdomar. ) Och många får rådet av läkare att ställa om kost och dåliga vanor (alkohol, skräpmat, nikotin).

Så tycker faktiskt inte alls det är konstigt varken för en ung eller gammal att bestämma sig för ett alkoholfritt liv. Tror det är väldigt ”inne”. ;)

Ja inte vet jag riktigt vad som är lättast eller svårast. Åldern har spelat roll för mig för att jag känner att jag är rädd om min tid och mitt liv. Det var länge sedan jag kände mig odödlig... hälsorisken med ett stort alkoholintag låg alltid som en dovhet i kroppen, både oron och de fysiska konsekvenserna.
Alla mina vänner och min familj dricker. Jag tycker det har varit rätt odramatiskt att tacka nej, men har inte varit i så många tvingande sammanhang på senare tid.
Jag har nog iofs inte heller varit ”festens mitt” så det har inte varit monumental förlust för andra att jag inte dricker.
Jag tänker att nykterheten är så mkt mer än att inte dricka. Att stå upp för sig själv, sätta sig själv först, är något som många av oss tränar på och i det ingår ju att säga nej.
Grattis till att du fixat det - hela 24 dagar om jag räknar rätt!

Det har gått över förväntan lätt de första veckorna sedan jag bestämde mig för att ta en helvit period. Men i fredags kväll efter jobbet kände jag första riktiga suget. Det är ju inte så svårt att inse vanans starka krafter eftersom fredag och avkoppling efter en arbetsvecka alltid haft ett självklart inslag av alkohol. I mitt fall alltid en öl. Ja, en till att börja med i alla fall. Har ju oftast inte tagit många minuter innan det varit dags för öl nummer två osv.
Men jag var förberedd och gjorde det som jag fått tips på i denna tråd. Jag snörade på mig promenadskorna satte in hörlurarna med ljudboken ”Skål ta mig fan” av Torbjörn Åberg och sedan gick jag en långgrunda i den varma sensommarkvällen. Tänkte också på AndraHalvleks mantra ”Aldrig glömma ...” och känslorna från senaste ångestsöndagen bubblade upp till ytan. En känsla som jag alltid hatat, men ändå har jag låtit mig utsätta mig för dem så många gånger under större delen av mitt liv. Man inser hur manipulativ denna sjukdom är som kan få oss att leva och bete oss på ett sätt som skadar oss själva både fysiskt och psykiskt.
När jag kom hem var inte bara suget borta, utan jag kände istället nästan en avsky för tanken att ta mig en öl.
I går var det så fyra veckor sedan min senaste fylla. Jag och min fru var bortbjudna på kvällen och givetvis var det en förväntasdrickaalkoholsituation.
Nu bor våra vänner dock utanför stan oftast brukar vi nuförtiden ta bilen. Min fru brukar oftast köra, så det var inte så svårt att dra ikvällärdetminturattkörakortet. Så även om rastlösheten, som jag skrivit om tidigare, infann sig ganska tidigt på kvällen så hade jag faktiskt en riktigt trevlig och rolig kväll igår. Något som jag inte skulle ha trott om jag bara backar bandet en månad tillbaka.
I dag söndag vaknar jag därför pigg, glad och energifylld för tredje söndagen i rad ser fram emot att även kunna lägga denna dag 29 till handlingarna.
En dag i taget med support av tiden.
Skänker all kärlek till er alla denna söndag <3

Åh, vad glad jag blir när jag läser ditt inlägg ?

Stort grattis till fyra nyktra veckor - och du fick precis alla rätt på den första tentan i nykterhet ?

Kram ?