av Svenne

Svenne
sön, 2020-11-15 - 14:40

Tack Andra halvlek
Ja, sömnen har blivit något bättre och stabilare sista tiden. Dock hade jag en en dröm i veckan som verkligen rev upp känslor i mig. Drömde att jag tog ett återfall och att det spårade fullständigt. Fick panik i drömmen att jag brutit min tid av nykterhet. Vaknade med ångest på gränsen till panik. Men den glädjen jag kände när jag vaknade och insåg att allt bara var en dröm var obeskrivbar. Minnet från drömmen var ändå en bra påminnelse om att jag aldrig mer vill hamna i ett läge där jag dricker så mycket att jag tappar kontrollen. Hur ska jag komma dit? Ja just nu ser jag ingen annan väg än att avstå helt, hur ogreppbart det än känns inom mig.
Jag är inte redo att ta det beslutet än, utan fortsätter ta en dag i taget.
Ha en bra söndag alla hjältar här inne :)

Svenne
ons, 2020-11-25 - 16:22

En dag i taget har nu blivit hela 4 månader. Har aldrig under mitt 57-åriga liv varit i närheten av en sådan lång period utan alkohol. Jag satte upp 3 månader som mål, men börjar mer och mer bekanta mig med tanken om att försöka sikta på ett helt år. En tanke som känns stor, men nu inte längre omöjlig.
För varje vecka som går tänker jag allt mindre på att dricka, men detta skrämmer mig samtidigt för jag blir allt mer orolig att jag ska bli för säker så att det leder till ett återfall. Skulle kännas som en katastrof nu när jag mår så bra och jag är säker på att det skulle sänka mig riktigt jävla ordentligt.
Får aldrig glömma det som varit och får inte sluta påminna mig.
En dag i taget ...

Se klart
ons, 2020-11-25 - 18:25

Hej Svenne
Jag har liknande erfarenheter, hade en period då jag tyckte jag hade som manisk skräck att jag skulle börja dricka, eller bara ta ett glas.
De periodens har gått över och just NU (11 månader snart) finns inte den oron alls. Men jag känner att detta är något att faktiskt jobba med mer eller mindre hela livet. De flesta dagarna känns dock jobbet att vara nykter inte särskilt ansträngande utan tvärtom en stor lättnad.
Mitt beslut har vuxit fram lite i taget. Idag säger jag stolt att jag har slutat dricka. Att jag är klar med livets enheter. Håll i, och det går över, är två tankar som hjälpt mig genom denna resa. Kram.

Svenne
fre, 2021-05-21 - 21:14

Hej
Det var längesedan jag skrev här. Det har nu gått 10 månader sedan jag skrev mitt första inlägg. Det var samma dag som jag för första gången i mitt 57-åriga liv jag bestämde mig för att ta en vit period och också lyckades. Hade fram tills dess druckit för mycket under många år och senaste året hade det eskalerat. Det slutade med en alldeles för blöt kväll där jag dagen efter kände att jag inte orkade hålla på längre. Blev fast bestämd om att trenden till varje pris måste brytas.
Tankarna om alkohol har inte försvunnit, men suget har med tiden minskat. Har inte sökt någon hjälp utan gjort det mycket med hjälp av böcker jag läst och även lyssnat på poddar. Faran jag känner nu är att jag har sänkt garden och börjat känna mig säker. Jag har under dessa 10 månader tagit två mindre återfall. Har vid två olika tillfällen nu under våren druckit en starköl. Vid båda gångerna har jag känt mig illa till mods efter en öl och därför har det som tur är stannat där. Att jag känt mig illa till mods tror jag mest ha berott på känslan att jag brutit min vita period.
Har detta hänt er andra också? Hur räknar ni i så fall er vita period? Är en starköl ett återfall så man bör börja räkna om från ett igen. Kan verka betydelselöst, men räknandet har varit en stor motivator för mig

Mirabelle G-S
fre, 2021-05-21 - 21:35

Härligt att det har gått så bra för dig! Om jag var du så skulle jag bara räkna vidare. Det gjorde jag. Efter fyra nyktra månader drack jag två glas vin. Följden blev jordens ångeststegring och ätstörningsbeteenden som slog till med full kraft igen. Så jag bestämde mig för att bara kalla de där glasen för ”reality check”, typ nähe jag ska fortfarande inte dricka... och så räknade jag vidare.

Andrahalvlek
fre, 2021-05-21 - 21:57

Grattis till 10 nyktra månader! Ett glas öl är ingen anledning att börja räkna från dag ett igen, huvudsaken var att du kunde stoppa efter en öl. Det du kan fundera över är om det var någon speciell trigger som fick dig att göra det? Sen kan du försöka hitta andra sätt att agera om det händer igen.

Jag tror att man får ta om sitt nyktra beslut då och då. Spela hela filmen, verkligen minnas hur illa det faktiskt var. Vill jag tillbaka dit? Skriva plus- och minuslistor över nykterheten, ta ett medvetet beslut igen.

Personligen känner jag att jag inte vågar riskera att hamna där igen. Jag är oerhört rädd för att ta ett återfall, även om jag med tiden lärt mig att det faktiskt är jag som bestämmer. Jag kan låta mitt förnuft ta överhanden om jag skulle känna mig frestad. Så länge jag låter bli det första glaset, för förnuftet är det första som packar ihop och drar till skogs när man dricker alkohol.

Kram 🐘

Svenne
sön, 2022-08-28 - 13:50

Tillbaka på forumet och ser nu att det är mer än ett år sedan jag skrev här senast. Varför är jag tillbaka då?
Jo för att jag sänkte garden och började tro att jag skulle kunna dricka måttligt igen. Jag hade siktet inställt på att vara nykter ett år, vilket jag fixade. Mådde dessutom skitbra i det. Men sedan såg jag inte bortom det. Precis som jag borde vetat, eftersom så många delat med sig av samma erfarenhet, dröjde det inte länge innan jag var tillbaka i mitt gamla beteende.
Därför ligger jag nu i soffan med åter en ångestsöndag. Varför?
Ska det vara så jävla svårt att bara inse att alkoholen till sist alltid vinner om man inte varje dag påminner sig om hur mycket den sabbar livet.
Skriver det alltså åter igen: Nu eller aldrig!!!

Himmelellerhelvette
sön, 2022-08-28 - 15:46

Hej @Svenne!
Vad tråkigt att läsa men oerhört bra att du delar med dig för sånna som jag behöver alla sådana påminnelser. Jag är bara på dag 21 och tror att jag kommer att klara måttligt i framtiden men ju fler av er som delar att man snabbt är tillbaka där man slutade desto mer rädd blir jag och tror och hoppas att det kommer hjälpa både mig och andra att tänka flera steg framåt innan vi riskerar något.
Stor kram till dig💕

Andrahalvlek
sön, 2022-08-28 - 19:25

@Svenne Så ledsamt. Men nu vet du. Du kan inte dricka måttligt, för då är du förr eller senare i alkoholträsket igen. Nu är du mogen att ta beslutet inifrån och ut. Du vet vart du vill komma. Aldrig ta första glaset.

Kram 🐘

Svenne
tors, 2022-09-01 - 21:32

Tyvärr sket det sig redan på dag 5 denna gång. Så j-a besviken på mig själv.
Måste hitta något nytt verktyg/tänk/metod eller vad som helst som gör att jag inte släpper garden och ”glömmer” så snabbt. I söndags var jag fast besluten, men redan idag på torsdagen så tyckte jag tydligen att ” ett glas” var okey! Nu stannade det dock vid två glas och blev inte berusad, men ändå. Varför?
Att jag drack de två glasen är ju inte problemet, utan mer att jag inte fattar vilken del av mig som tog beslutet att överhuvudtaget hälla upp dem!! Precis som jag har två personligheter inom mig som inte har någon kommunikation med varandra.
Men jag tänker inte ge mig. Är fast besluten om att påbörja en ny nykter period i morgon. Då börjar dag 1.

Se klart
fre, 2022-09-02 - 00:17

Många vittnar om just det- två personligheter som pratar i munnen på varandra- i dess ägares huvud. Många ser det som en kamp mellan de två kraftfälten. Jag har varit hjälpt av att försöka sammanfoga rösterna- och få dem att hålla samma ton. Det kan göras på olika sätt- att lära sig om hur hjärnan påverkas av alkoholen är en bra sak, det brukar bli tyst i huvudet en stund då. Sedan får man bygga på med mer kunskap, parallellt med att de positiva upplevelserna får ner utrymme. En dag i taget. Kram!

Svenne
sön, 2022-09-04 - 08:28

Klarade tyvärr inte fredagen heller. Återigen så var jag fast besluten att inte ta något.
Sedan det blev det kväll och som en blixt från klar himmel slog A-djävulen till. Tog över kommandot och vips åkte det ner en öl, sedan en till osv. Återigen stannade det dock innan jag han bli nämnvärt berusad, men det är ändå rädslan över att det inte är mitt medvetna sanna jag som styr som ger mig ångest.
Igår var vi bjudna på storfest och ironiskt nog så kunde jag tacka fredagens debacle för att jag redan på morgonen erbjöd mig att vara chaufför till kvällens drabbning. Det gjorde att jag undvek en risksituation som det var i går kväll. Hade trevligt ändå på kvällen och även om det blev sent så vaknar jag pigg. Känns extra skönt att göra det en söndag eftersom den oftast är förknippad med bakfylla.
Återigen besluten att igen påbörja en vit period.
Dag 2 för mig. Ha en bra söndag

Svenne
sön, 2022-09-04 - 08:28

Klarade tyvärr inte fredagen heller. Återigen så var jag fast besluten att inte ta något.
Sedan det blev det kväll och som en blixt från klar himmel slog A-djävulen till. Tog över kommandot och vips åkte det ner en öl, sedan en till osv. Återigen stannade det dock innan jag han bli nämnvärt berusad, men det är ändå rädslan över att det inte är mitt medvetna sanna jag som styr som ger mig ångest.
Igår var vi bjudna på storfest och ironiskt nog så kunde jag tacka fredagens debacle för att jag redan på morgonen erbjöd mig att vara chaufför till kvällens drabbning. Det gjorde att jag undvek en risksituation som det var i går kväll. Hade trevligt ändå på kvällen och även om det blev sent så vaknar jag pigg. Känns extra skönt att göra det en söndag eftersom den oftast är förknippad med bakfylla.
Återigen besluten att igen påbörja en vit period.
Dag 2 för mig. Ha en bra söndag

Svenne
mån, 2022-09-05 - 12:47

Tack Johan
Jag förstår och håller med om ditt tankesätt. Att få till en vit period under en tid som man kan värna och ”vara rädd om”. Värdet av perioden stiger ju med det tankesättet i samma takt som dagarna går. Vis av erfarenhet (höll ju upp ett helt år) så är det svårast att få till den där första perioden. Ett slags fundament som man sedan kan bygga vidare på. Sjukdomen försvinner inte, men vanan gör det.
En dag i taget!

Svenne
tis, 2022-09-06 - 09:22

Hej @Johan6808
Nu föll poletten ned när jag tittade bakåt i min tråd till sommaren 2020. Nu kommer jag ihåg!
Jag kommer ihåg dig just för att jag kände igen mig i så mycket i din historia. Jag hade efter en blöt sommarkväll bestämt mig för att stålsätta mig för en vit period. Du ville detsamma och vi sa att vi skulle stötta varandra i det. Ta en dag i taget och skriva här.
Hur gick det då?
Jo, i början tänkte jag inte längre än just en dag i taget. Ångesten och besvikelsen på mig själv var så pass stor och låg fortfarande så nära så det funkade. Kände i det läget bara avsky för alkohol.
Men redan efter ett par veckor började jag fokusera på målet om tre vita månader. Något som jag hört och läst om erfarenhetsmässigt var viktigt för att komma ifrån vanan med alkohol, men det blir ju också som du skriver något att vara rädd om. Där ökade min motivation ju längre perioden blev. Tiden jobbade med mig. Det gick över förväntan bra och på slutet av tremånadersperioden hade jag börjat se det positiva värdet av att inte dricka. Jag satte då upp målet att jag skulle vara vit ett helt år.
Jag hade nog bra hjälp av att det inte var så mycket tillställningar, bjudningar och fester det året 20-21 då det var pandemi. Men jag fixade det! Grattis Stefan, nu hade jag bevisat både för mig själv och min omgivning att problemet inte var så,stort. Målet var uppnått och beroendet borta. Nu borde jag ju kunna leva ”normalt” igen. Kunna dricka måttligt som alla andra. Kunna vara med i sociala sammanhang utan att vara den där som sticker ut och inte dricker. Eller?
Precis som det nämns i boken ”Skål ta mig fan” så begick jag det misstaget att alkoholdjävulen bara ligger tålmodigt och väntar på att jag ska sänka garden. Och det gjorde jag.
I början var jag väldigt måttlig, men sedan tog det inte speciellt lång tid innan jag var tillbaka i samma beteendemönster som innan det vita året.
Så nu är jag alltså här igen. Denna gång är det inte någon särskild händelse eller ”krasch” som fått mig hit utan bara att jag är så jävla trött på skiten, Jag vill må som jag gjorde under det nyktra året igen. Känna livslust och glädje.
Jag vill göra ett nytt försök att bli nykter. Nu med de tidigare erfarenheterna och lärdomarna i bagaget. Vill inte sätta upp något mål just nu. Jag vet att den första tiden är svårast, men jag vill inte ge mig. Gjorde ett försök förra veckan men föll tillbaka redan dag 5.
Nytt försök igen med början i lördags. Påbörjar alltså dag 4 idag.
Har hittat din tråd och blir oerhört glad när jag ser vilken vändning det blivit för dig. Grattis. Du åkte på en smäll, men har rest dig och din berättelse ger mig inspiration. Det hjälper mig. Som sagt så ser jag så mycket likheter i oss. Kan jag så kan du och kan du så kan jag!

Svenne
ons, 2022-12-07 - 04:39

Ligger vaken mitt i natten och läser min tråd. Har som vanligt svårt att sova och som vanligt snurrar det i skallen och ångesten över att jag drack igår igen är överhängande. Detta är mitt liv och jag vet inte varför jag inte lyckas ta tag i mitt problem. Ser att jag skrev en del i tråden i September där jag gjorde några taffliga försök till bättring. Hade nästan glömt det.
Många talar om att motivationen/viljan inte infinner sig förrän man nått sin ”botten” eller kraschat på något sätt. Jag blir rädd när jag hör det. Ingen vill ju ha en krasch!
Jag vill så innerligt kunna ta tag i mitt alkoholproblem innan den kommer. Men varje kväll tar den där ”andra kraften” över mitt handlande och kör över mitt förnuft som kapitulerar på fem röda. Mitt förnuft hinner inte ens komma upp i ringen mot A-djävulen innan första glaset är både upphällt och svept.
A vinner på knock out utan att ens behöva kämpa. Mitt förnuft gör inte ens något tillstymmelse till motstånd. Hur i h-e ska jag kunna bryta denna onda cirkel där ångesten över min alkoholkonsumtion bedövas med ännu mer alkohol? Ett liv där A har blivit både mitt problem och min lösning.
Vill komma ur det, men jag vet samtidigt att viljan och motivationen är just nu inte tillräckligt starka för att klara det. Vet att den kan bli det om jag slår i botten eller ”kraschar”, men ska det verkligen vara nödvändigt?

Torn
ons, 2022-12-07 - 12:33

@Svenne Tjena! Min erfarenhet är att det enda som fungerar är att bestämma sig för att absolut inte dricka en droppe alkohol. Och det gäller att bestämma sig som om det vore på liv eller död. Man kan jämföra det med att hålla på att drunkna. Antingen så bestämmer man sig för att leva, och med alla krafter man har simmar upp till ytan. Eller så bestämmer man sig för att gå en för tidig död till mötes.

Så du behöver inte nå någon botten, botten kan innebära att det är kört för alltid. Så uppbringa alla krafter du har(och lite till) och bestäm dig bara. Det är värt det över allt annat. 💪

Svenne
ons, 2022-12-14 - 15:51

Tack Torn
Efter ytterligare ett par bakslag sedan mitt förra inlägg gjorde jag idag något som jag aldrig hade trott jag skulle göra. Jag kapitulerade inför min tidigare övertygelse om att jag kommer fixa mitt problem på egen hand. Jag tog steget och besökte ett AA-möte för första gången i mitt liv. Jag tyckte det var svinjobbigt, men också kändes någonstans en lättnad och en nöjdhet att jag tog mod till mig. Jag fick ett mycket varmt mottagande och det var rörande att höra allas delningar. Så stor igenkänning hos nästan alla.
Jag vet inte ännu vart detta tar vägen eller om jag kommer gå fler gånger. Jag känner att jag nu först behöver samla mina intryck och tankar från mötet.

Se klart
ons, 2022-12-14 - 20:43

Hej @svenne
Jag vill med emfas hålla med @torn här- du behöver inte sjunka ner till någon botten där det kanske är försent. Botten kan andas en i nacken. Det går att, som jag brukar säga, backa bort från stupet.
Det är en rörelse du börjat med, och du ska fortsätta. Läs här, skriv-varje dag. Gör programmet här på alkoholhjälpen, gå på AA-möten, ring en beroendemottagning.
Men bestäm dig. Och håll fast. Det finns ingen annan väg runt detta än den. Bestämma sig och fortsätta bestämma sig varenda dag. (Det hjälpte mig att ta en dag i taget- i början.)
Det finns många som är där du är, och fler kommer-var så säker- januari är en krank tid för begynnande eller bedagade alkoholister. Ta armkrok med några, heja på varandra och gör det ihop.
Det finns många här att bolla med, och som grattar dig längs vägen! Gör det bara!