Godmorgon, sitter med nya tankar, nya insikter-beredd att jobba med nästa trappsteg. Jag har blockat hans nummer sedan ett par veckor-det får stanna så. Han är nog så pass dålig just nu att han knappt jagar mig längre. Ett kort självmordsmeddelande på Messenger mitt i natten och jag tänkte att hör han av sig efter detta så är det tid att blocka där med- strypa all kontakt. För så här kan jag inte ha det längre. Vi är ff gifta, han är skriven här och endast tiden kan lösa det. Det tog 18 timmar.
Jag hade kunnat bara glömma och gå vidare men det skär i hjärtat att lämna en människa i rännstenen till en död. Jag VET att jag inte kan göra något, jag vet att det är han som måste plocka upp sig själv. Det kommer aldrig hända. Han har levt och andats genom mig. Jag känner den bördan nu, den måste lätta.
Han får tydligen inte fängelse för sitt grova rattfylleri, synd-verkligen synd. Det hade han mått bra av.

Jag känner med er.
Jag klarade inte att bryta helt.
Kan du ge honom ett halmstrå att en vänskap kan fungera OM han väljer att bli nykter.
Som du skriver så är han så sjuk just nu.
Kan du göra en orosanmälan?
Beskriva läget.
Då har soc en skyldighet att kolla upp honom och ev besluta om tvångsvård.
Då är det vården/samhället som får träda in och du får kliva tillbaka med bättre samvete.

@Tröttiz
Tack för att du delar orden från en nykter alkoholist.
"ni 'normala' kan inte förstå hur en beroende funkar ... försök förstå er på er själva i stället och låt er inte dras med ner i annans beroende".
Det är bra ord. Och det är enklare att ta till sig de orden när man har fått distans tror jag. Jag behövde den där distansen. För att se klart och inse att det viktigaste handlar om att ta hand om sig själv. Distansen. När ska man få den om man är mitt uppe i kaoset, misären och medberoendet.

Man behöver distansen. Och det är ingen som serverar ett lugn till en.

Man behöver på egen hand ordna så att man får uppleva en distans.

Man behöver få sitt andrum, för att orka se klarare.

Och för att förstå att man behöver ta hand om sig själv. Och rädda sig själv. Från en potentiell undergång.
Nu låter jag kanske dramatisk, men mitt liv med mitt ex var en ren misär.

Och jag är så tacksam varje dag, för att jag orkade överleva. Mest är jag tacksam för att han ville flytta själv.

Många kramar till dig, skickar styrka. Man kan inte göra annat än att uppmärksamma på att de behöver hjälp. Men man kan inte tvinga dem. Mitt ex blev tvångsinlagd till slut men som jag förstår är tröskeln för det ganska hög. Fokusera på dig och dottern. Kram ♡

@Ullabulla , tack för dina ord. Jag har gjort orosanmälan, 2 gånger. Jag har ringt polis ang oro för liv när han skrivit adjö-meddelanden förr. Jag har gett honom alla nummer till hjälp på kommunen, soc, alkoholterapeut, missbruksenheten, stödgrupper. Han har varit på avgiftning och behandling-jag jobbade dubbelt för att han skulle kunna vara där i 4 månader- jag känner att jag kan inte hjälpa honom mer. Jag hoppas han döms till vård/övervakare/nykterhetskoll eller vad de nu kan ge ist för fängelse.
Vågar inte ge det där halmstrået om vänskap för jag...vill inte. Jag är så sjukt trött på och av honom. Jag vill bara gå vidare och leva mitt liv.
Han har hört av sig i alla fall, nej-han ville inte prata om meddelandena om att ta sitt liv mitt i natten. Blev så galet arg. Egoistiskt! Stor kram till dig UllaBulla!

@Självomhändertagande -precis, just så!!! Jag behöver andrum och distans från det kaos han har skapat och fortfarande skapar. Han är en otroligt snäll person som gör otroligt elaka saker i missbrukets tecken men också har ett beteende som jag verkligen förundras över.
Så totalt oförmögen att stå på egna ben, ingen livsglädje och noll framåtanda. Inte över sitt barn, sitt liv med oss, vårt liv, mig...ingenting är värt någonting.
Jag tänker fortsätta ta avstånd, han klarar inte av en vänskap nu, och det gör inte jag heller. Jag vill inte ta hand om en vuxen man längre. Och gå under själv.
Jag behöver distans, egentid, återhämtning och läkande igen. Jag har gjort nog, jag har försökt ALLT-inget av det hjälpte. Jag backar-och jobbar på det dåliga samvetet.

@Åsa M Tack, du nämner min dotter och ja, jag gör som du säger-fokuserar på henne, mig och oss. Vi har det lugnt och skönt i vårt lilla stenhus, tack för det. Jag tror som du skriver att han inte är där ännu, för tvång krävs nog mer. Tack för fina ord!

Dessa fram och tillbaka känslor! Det kan ju göra en galen, vet precis. Att ställa sig själv frågorna, lever han eller är han död? Jag såg för mitt inre flera gånger hur jag fann honom hängade när jag ex kom hem från jobb. Eller dessa försvinnande..... Det gav mig ptsd, att leva i detta trauma, våldet, hoten, tystnaden. Har fått terapi men inser att endast tiden kan få mig att lyfta blicken, en dag i taget. Det som hjälpte mig mest var kontakten med ex-frun, så min tanke är. Har han någon sån eller någon annan som stått honom nära och som förstår exakt vad du går igenom?

Dessa fram och tillbaka känslor! Det kan ju göra en galen, vet precis. Att ställa sig själv frågorna, lever han eller är han död? Jag såg för mitt inre flera gånger hur jag fann honom hängade när jag ex kom hem från jobb. Eller dessa försvinnande..... Det gav mig ptsd, att leva i detta trauma, våldet, hoten, tystnaden. Har fått terapi men inser att endast tiden kan få mig att lyfta blicken, en dag i taget. Det som hjälpte mig mest var kontakten med ex-frun, så min tanke är. Har han någon sån eller någon annan som stått honom nära och som förstår exakt vad du går igenom som du kan ha kontakt med?

@Backen123 , Ja, man blir galen. Har under så många år haft denna oro, även försvinnanden... Hur sjukt är inte det? Kommer i håg att han skulle flyga hem från ett grannland, jag tog ledigt, körde till flyget-väntade och väntade-ingen kom i ankomsthallen. Inte ett enda sms eller samtal. 2 dagar senare ringde han och ville ha pengar till ny flygbiljett , han hade supit och somnat på flygplatsen.
Jag skull aldrig ha sänt några pengar. Blockat av. Och aldrig mer svarat.

Han har en ex-fru. Hon pratar tyvärr inte svenska och dålig engelska. Funkar inte MEN otroligt bra ide av dig. Fattar att det var läkande att få stöd av en i samma sits. Tänker... Vågar nog inte skriva till henne. Ännu. Familjen är dysfunktionell-spriten finns men inte så mycket mer.

Värst av allt är att det helt saknas självinsikt. Han kan tycka jag är hemsk som inte ger honom ny chans, han ser inte...Han vet "att han har ställt till det" men det finns ingen substans bakom de orden...Noll. Ingen förståelse att han ska backa nu. Noll... Man blir galen!

Kom ett brev från polisen, mannen uteblivit från förhör och riskerar bli efterlyst. Jag öppnar breven, fotar och sänder till mannen på messenger, han var inte speciellt intresserad. Har tid i morgon igen, annars efterlyser de honom. På kallelsen stod ett mobilnummer så ringde upp. Berättade hur det stod till, sa att de var välkomna hit om de ville men han bodde inte här. Uppgav hans senaste vistelseadress. Så fin polisman, frågade, visade förståelse och när jag sa att han vägrar skriva sig annanstans sa han bara " vi pratar med honom om det".

Jag klarade inte av att sätta gränser mot min mans drickande. Mina värderingar och moral rubbades grovt. Jag kom på helt plötsligt att jag för 1 år sedan ville bli polis. Tränade som en tok, klarade alla tester-även den två timmar djupa psykologiska testen och blev antagen. Om jag är polis kan jag ju INTE acceptera att leva med en man som gör detta och detta osv. Efter antagningen gick jag hem och satte stopp. Jätte STOPP. Sen kände jag att jag inte behövde bli polis längre, när jag vägde för och nack-delar backade jag där.
Tror jag omedvetet använde det som ett verktyg.
I samtal med denna polisen kände jag dock att det är så viktigt med rätt person på rätt plats. Att som anhörig få rätt bemötande. Det stärkte min dag. Mannen ringde kl 13 på dagen , full. Jag sa torrt att du är full-jag vill inte prata med dig. Slutdiskuterat. I går var en bra dag.

@Tröttiz
Tack...ja, helt ofattbart att allt detta händer. Har jag levt med denna mannen? Pratat med polis i dag igen, gett dom adressen där han sist befann sig. Han är nu efterlyst eftersom han uteblivit från två förhör. Tror han dricker utan stopp. Skönt att veta att polisen nu kommer hitta och plocka in honom.
Jag kommer blocka alla kontaktvägar i jul och nyår. Han ska inte få förstöra den här julen.
Kramar och julefrid till er alla!

Massor av kramar till dig, önskar dig en rofylld helg och bara en massa njutning. Du är så stark, och du har kommit så långt! Kämpa! Och var stolt över dig, för det är tufft det du går igenom.

Tackade just Gud för denna jul. Lugn och ro. Inga orosmoln, ingen klump i magen och ingen koll: Har han druckit, hur ska han vara i morgon?
Dottern och jag har haft en lugn och fridfull jul. Pratat. Gått promenader. Hon sa till mig att hon observerat hur jag alltid var stressad för hur mannen skulle uppföra sig... Så klok.
Mannen inte hört av sig alls. Tror polisen haft ett snack med honom. För han låter mig vara ifred. Jag har sakta börjat andas med magen. God jul!!!