majken_r

@vår2022 intressant inlägg.. Satte igång min hjärna. Jag undrar om förändringen, skiftet i hur du, och även jag fast lite på ett annat sätt, tänker och lever nu.
Att ”all in” och sen liksom släppa taget egentligen handlade om ett slags flyktbeteende? Nu flyr vi inte, nu är vi i de känslor och behov vi har. Tar oss an på ett annat sätt, för vi inte längre är ”uppe i huvudet” och på väg, utan mer här och nu.
Hållbart liv for life-vackert!!

@Vinägermamman Intressant att du frågar ”Hur kan man som du @vår2022 lyckas förändra detta nu?”. Funderat lite på frågan och det övriga du skrivit. Tänker att impulsiviteten, all-in mm handlar om personlighet. Det finns mycket positivt som drivkraft och glöd in denna personlighet men också stress och allt-på-en-gång som leder till slut på energi. Säkert en personlighet som lätt bli beroende. Jag tror att det handlar om mognad och kanske för att det inte funkar längre. För mig sammanföll nog många saker på en gång som tex olika påfrestningar i relation med närstående, uppsägning pga arbetsbrist, ångest, skuld och skam pga alkoholberoende. Hade ingen bra plattform/trygghet att stå på och det svajade rejält. När jag slutade dricka hände så mycket rent psykiskt inom mig och tillvaron lättade så otroligt mycket. Jag började gå/går hos psykolog för att hitta mig själv. Jobbet tog slut vid årskiftet och det sammanhanget upphörde och jag letar nytt sammanhang/jobb. Trivdes inte särskilt bra de sista åren men kunde inte ta mig ur den ”tryggheten”. Nu löste sig inte fortsatt förlängning av projektuppdraget, vilket det gjort de senaste 10 åren, och arbetslösheten är ett faktum. Tror att det, förhoppningsvis, kan leda till något bättre även om det ofta också kan vara påfrestande att söka nytt jobb. Sista kvartalet förra året, i samband med att jag blev nykter, har jag haft mycket tid att fokusera på min nykterhet och allt runt omkring, likaså detta år när jag är arbetssökande. Jag har mycket tid att tänka, reflektera och att utvecklas personligt/självkännedom. Jag kan träna och promenera på dagtid med hundarna vilket också stärker mig psykiskt, fysiskt och ger uthållighet. Men mest av allt tror jag att nykterheten har bidragit med, effekterna av det är helt otroliga för mig. Min oro och all-in mentalitet har varvat ned och gett mig tid för eftertanke och tid för självkännedom. Mitt mindset har förändrats. Det är vad jag kan komma på just nu😁

@majken_r Ja, precis! Vi flyr inte längre och kan stanna upp pga nykterheten. Vi kan vara i de känslor och behov vi har. Jakten är slut på något sätt😁

Dag 164. ”Dit uppmärksamheten går, sker tillväxt”. Behöver skriva ned detta så det befäster sig inom mig. Hade tankar och gjorde ett slags konstaterande ”ja, så är det”. Skulle skriva ned det i mina anteckningar i min mobil, brukar göra det med tankar jag vill minnas och som känns viktiga för mig. Skulle skriva ned mitt konstaterande under texten ”dit uppmärksamheten går, sker tillväxt”. Insåg, att då kommer jag ju att befästa mitt konstaterande och tillväxt av det kommer att ske. Plötsligt kunde jag inte stå fast vid mitt konstaterande, det kändes fyrkantigt och på något sätt negativt. Varför skulle det vara så som jag konstaterat? Det kan ju faktiskt vara på annat sätt. Jag vill inte befästa detta och ge det tillväxt, det kommer inte att leda mig framåt på det sätt jag önskar, det kan till och med leda mig fel. När jag skrivit ned det kändes det inte alls rätt, jag tog bort det. Det var en tanke som det kan ligga något i, en pusselbit av många andra bitar. Nu känns det genast bättre med denna insikt, det jag ska uppmärksamma, befästa och ge tillväxt är goda och positiva tankar. Det är så lätt att mindre goda och negativa tankar dominerar och befäster sig. Tankens kraft och påverkan är enorm, det gäller att försöka tänka de positiva tankarna. Uppmärksamma, befästa och ge tillväxt till dem. När en tanke är god, känns det i hela kroppen och i huvudet, likaså när den är negativ. Det är därför lätt att skilja dem åt. Idag ska jag befästa positiva tankar om framtiden🥰

majken_r

@vår2022 Det låter väldigt bra det där med att befästa positiva tankar om framtiden. Låta dem gro och växa, sprida sig 🌱

Hej Vår!
Tack för orden i min tråd, det glädjer mig att få höra! Du tillför också en massa energi och goda insikter på forumet. Det är en styrka med den här gemenskapen! De positiva tankarna behöver gödas, håller med!

@vår2022 Grattis till dag 165! Att befästa positiva tankarna framtiden tar jag definitivt med mig ✅! Dina reflektioner är så värdefulla och tankeväckande för en orolig själ som jag! Önskar dig en fin nykter dag 🥰💪🥰

@vår2022 Grattis till dag 165! Att befästa positiva tankarna framtiden tar jag definitivt med mig ✅! Dina reflektioner är så värdefulla och tankeväckande för en orolig själ som jag! Önskar dig en fin nykter dag 🥰💪🥰

@Kennie Tack för dina ord🥰. Ja, man får inte glömma att göda de positiva tankarna, så att de blir ännu starkare och kraftfullare🌱

Dag 165. Reflekterar över alkoholens beroendeframkallande kraft, hjärnan och hur fort vi glömmer. Det har gått relativt enkelt för mig att avstå alkohol och tankar på alkohol som kommit har varit lätt att avfärda. Har inte haft något direkt sug efter alkohol, lite kämpigt de första fyra dagarna. När jag tidigare drack endast på helger då och då, långt bak i tiden, drack jag mig alltid berusad, blev bakis och fick ångest. Mitt drickande eskalerade till att även ibland dricka på en vardag, inte så mycket men något glas för ca 20 år sedan. Trivdes inte i mitt dåvarande jobb och inte i mitt dåvarande äktenskap. Började studera igen och kunde ta något glas på kvällen när barnen sov och jag pluggade. Det kändes skönt och lättade sinnet. Fick nytt jobb, vi flyttade och jag totalrenoverade lägenheten och bättre ekonomi. Började dricka fler glas på fler vardagskvällar. Trivdes fortfarande inte i äktenskapet och inte heller med mig själv även fast vi utåt sett fått det bättre. Vinet hjälpte mig att fly från mina känslor och mitt liv. På fester drack jag mig alltid berusad, kunde inte stoppa i tid. Bakis och ångest. Skilsmässan blev ett faktum. Ny relation och nytt äktenskap inleddes. Turbulent och jobbigt många år med nya familjekonstellationer och bonusbarn, slitiga relationer med föredettingar. Fortfarande samma äktenskap idag, vi red ut stormen och lugnet har lagt sig, barnen unga vuxna och vuxna. Bra jobb, bra ekonomi, hus…utåt sett bra. Ett gott äktenskap som är min trygghet och som jag trivs i, kärleksfullt, respektfullt och bästa kompisar och vi drack alkohol för att fira, koppla av och mysa. De senaste 10 åren hade vardagsdrickande bli vardag och senaste 3-4 åren, eller kanske ännu längre tillbaka har det blivit drickande nästan varje dag och senaste 2 åren varje dag. Senaste åren startade även smygdrickandet, gömmandet och återställare. Jag hade smygande under årens lopp blivit beroende och fast i alkoholen. Tills jag slutade dricka för 165 dagar sedan. Bra för mig att skriva ned alkoholens flöde i mitt liv och få en bild av hur det såg ut, det är lätt att glömma.

Som sagt, det går lätt att avstå idag, inget sug och jag/vi har en ny vardag och helg utan alkohol. Funderade häromdagen, drack jag verkligen för mycket alkohol? Är jag verkligen beroende? Hur kan det då gå så lätt för mig om jag inte är beroende? Var det kanske bara en dålig vana? Många får ju återfall, skulle även jag få det? Eller skulle jag klara av att dricka utan att få återfall? Skulle det vara gott med ett glas vin?

Tydligt exempel på hur lätt man glömmer bort hur det varit. Glömmer bort hur jävla dåligt jag mådde och hur djupt ned i träsket jag befann mig på slutet. Hur otroligt beroende jag var/är och hur illa det skulle kunnat sluta och jag inte blivit nykter. Tydligt på hur man kan gå vidare och efter ett tag lätt glömma eller kanske man förtränger det? Det har förstås sin funktion att glömma och gå vidare, annars skulle man tex knappast föda ett barn till efter det första…

Man måste helt enkelt gå vidare och minnena fördunklas en del. Hur ska jag då ändå fortsätta att på något sätt hålla minnet vid liv om att jag är beroende, inte kan dricka alkohol mer för då är jag på ruta ett igen och fast i träsket? Mitt sätt är att skapa positiva bilder om att vara nykter, varje dag njuta och tänka att det är så skönt att vakna nykter. Känna tacksamhet av att varje dag vara nykter, pigg, klar, fräsch och balanserad i huvudet och i kroppen. Jag skapar även negativa bilder av alkohol, att det är en drog som fördärvar, förvränger och förgör hjärnan och därmed livet för mig.

För mig hjälper det även att verkligen förstå hur hjärnan påverkas av alkohol. Att det är ett faktum, att hjärnan skiter i hur jag mår, den har bara funktionen att överleva. Att hjärnans belöningssystem påverkas, rent kemiskt, av hur vi beter oss mot den. Min ”rena” hjärna, innan den fått alkohol, sänder ut måbra hormoner när jag gör det basala, grundläggande som äta, dricka, har sex. Min ”förgiftade” hjärna som blivit drogad med alkohol, sänder ut fejkade signaler om att jag mår bra endast när jag dricker alkohol och den vill dessutom bara ha mer och mer alkohol, tills jag är påverkad av det. Hjärnan har blivit beroende av alkohol, dess funktion har förändrats från att vara en fungerande hjärna som ska hjälpa oss överleva på ett sunt sätt, till en förstörd, icke fungerande hjärna som bara vill bli drogad av alkohol till varje pris. En hjärna som vill hjälpa oss att överleva genom att dricka alkohol för den har blivit programmerad till det, av mig. Ett faktum, hjärnan är förstörd för livet, av mig. Den kan repareras, återställas till balans, men bara genom att jag inte tillför den alkohol. Får den alkohol igen, är det kört, för programmeringen finns kvar och den kan aldrig återställas eller göras om. Hjärnan glömmer aldrig bort detta, programmet sitter fast för livet.

Så då, tillbaka till mina funderingar häromdagen. Drack jag verkligen för mycket alkohol? Är jag verkligen beroende? Hur kan det då gå så lätt för mig om jag inte är beroende? Var det kanske bara en dålig vana? Många får ju återfall, skulle även jag få det? Eller skulle jag klara av att dricka utan att få återfall? Skulle det vara gott med ett glas vin?

Ja, du drack för mycket alkohol och du var/är verkligen superberoende. Det går lätt för dig för att du har positiva bilder om att vara nykter och negativa om alkoholens destruktiva och förödande kraft. Det var naturligtvis en dålig vana, men det var främst för att du är beroende och funktionerna i ditt belöningssystem i din hjärna är förstörda av alkohol. Du skulle helt klart återfalla till beroendets grepp om du tog ett glas vin, du skulle alltså inte kunna ta ett glas vin. Ditt minne fördunklar verkligheten och vid varje gång du funderar på om du inte längre är beroende och skulle fixa ett glas vin, ska du säga, det är lätt att glömma hur det var, jag ska gå tillbaka och minnas hur det verkligen var. Du drack inte vin för att det var gott, du drack för att bli berusad. Visst kan vin smaka gott, men det är inget för dig och inget du funderar på längre. Du har så bra alkoholfria alternativ som du tycker är gott, håll dig till dem.

Mitt koncept är bolla runt alla frågor och funderingar i huvudet och jag kommer alltid fram till att huvudorsaken till att jag inte kan dricka är för att mitt belöningssystem är förstört för gott och det är ett faktum, det är bara att inse och förhålla sig till det. Det idiotsäkraste är att aldrig ta det första glaset för att inte riskera livet!

Ha det gott alla forumvänner!🌷💕

Tack för din berättelse @vår2022 ! Man behöver verkligen de här detaljerade berättelserna att spegla sig i. Känner igen mycket. Och känns sååå skönt att inte vara ensam om den där stenhårda slutsatsen: jag är beroende och det är ohjälpligt så. Men jag kan tillfriskna så länge jag är nykter. För det är en så jobbig tanke ibland- alla andra verkar kunna, varför inte jag? Och så lätt att trilla dit igen på den tanken. Men vi har varandra. Kram!

@Geggan Kul att du uppskattar det. Det som är skönt för mig att jag inte får dessa jobbiga tankar, att varför verkar andra kunna drick men inte jag?. Det har nog att göra med att jag har en sådan positiv bild av att vara nykter och alla fördelarna av detta. Dessa positiva tankar dominerar och stärker min konsekvenshjärna som kan se för- och nackdelar, som bedömer och granskar risker. Helt enkelt vårt sunda förnuft som hjälper oss att avstå och hejda impulser. Därför blir det i alla fall svårare att trilla dit igen, då dessa tankar inte finns hos mig.

Det jag ovan beskriver är hur jag ”testar, vrider och tränar” på tankar, mitt minne, min inställning och förhållningssätt till alkohol. Det får mig att befästa och fokusera på positiva bilder med nykterheten i mitt tänkande om det, i enlighet med det jag tidigare gjort inlägg om ”dit uppmärksamheten går, sker tillväxt”. 😄

@vår2022 men grattis till dina 165 dagar 🌸 du gör ett så bra jobb och ditt resonemang och dina tankegångar klockrena.
Hoppas du haft en fin dag 💕

majken_r

@vår2022 Viktiga ord. Som så ofta, pedagogiskt och tydligt. Dessutom dina levda, och dina reflektioner. Du har också förmågan att skriva utan att värdera andra. Det är en balanskonst. Så glad att du finns här. Det hjälper mig i min process.
Ps du är ju rolig också, som en extra bonus😃
Sov gott💓

@majken_r Tack fina du, dina ord glädjer mig och gör mig rörd💕. Det är det fina med forumet, att vi kan hjälpa och stötta varandra i våra processer. Vi utvecklas av varandra. Och du är också rolig😁.

Blev extra sen kväll idag, fastnade i en serie, men nu ska jag hoppa i säng, sov gott❤️

@vår2022 Insiktsfulla rader, och så klockrent beskrivet! ”Dit tankarna går, sker tillväxt” håller jag så med om!!! Och om/när alkoholdjävulen gör sig påmind styrs ju tankarna per automatik i den riktningen och där vill man ju inte ha tillväxt utan det är just då strategierna om återfallsprevention är viktiga att styra om tankarna så att tillväxten sker där…🤔💪🌷