Sovmorgon till 10.35. Med beröm godkänt! Jag har drömt jättemycket i natt. Så mycket att jag stundtals trodde att jag var vaken och fantiserade. Men drömmarna var som vanligt hoppsan hejsan och en salig blandning, en sådan blandning att jag inte ens skulle kunna fantisera ihop dem. Och jag minns ingenting nu när jag vaknade.

Min psykolog läkare frågade mig om drömmar senast, och tydligen finns det ett begrepp för de där drömmarna där man nästan tror att man är vaken och fantiserar. Glömde det begreppet i nästa minut dock. Huvudsaken är att jag drömmer för det är ett kvitto på att min hjärna funkar och gör sitt jobb som den ska. Nattetid ska den röja och slänga och organisera, stoppa rätt saker i rätt box. Vidimera kunskap.

Nu, med frallor och kaffe ”på sängen”, känner jag mig ekorrpigg. Så där som små barn kan vara. ”Vad ska vi göra nu, nu, nu?” Hela världen känns som ett öppet tivoli - bring it on! Men självklart kastar jag mig inte ut. Jag sitter här i sängen och njuter av piggheten och skärpan i skallen ett tag till.

Tänk att jag i mitt förra liv hällde en massa vin på den enorma fredagströttheten och sen vaknade jag upp som ett vrak lördag morgon. År efter år. Tänk att jag inte förstod bättre - men det gör jag nu. Tack och lov 🙏🏻

I eftermiddag ska jag på bio med yngsta dottern, gå och äta på favvostället, åka till ex-svärisarna och kolla mello-finalen och sen ska yngsta dottern sova över hos mig. Full rulle med andra or. Just nu rast och vila. Och kaffe. Och vita frallor - som jag aldrig äter till frukost på vardagar.

Kram 🐘

Imorgon börjar jag jobba 100 procent. Jag hade ett snack med min nya närmaste chef i fredags. Berättade att jag mår bra generellt, men att jag har svackor ibland. Då känns det som att rycka ur kontakten, jag kan inte tänka en tanke till. Då brukar kroppen bli ännu mer värkbruten dessutom. Nästan så jag tänker att värken i kroppen är ett symtom på orkeslösheten 🤔 Som om kroppen har hittat ett sätt att få mig att ta det lugnt. ”Ligg ner för fan människa!”

Min nya närmaste chef D är verkligen toppen. Närvarande, trygg, stabil, inkännande, snäll, trevlig och väldigt lyhörd. Man dessutom, bara en sån sak. Jag måste säga att han är den första man som jag har jobbat med som har så många bra kvinnliga egenskaper. Jag brukar ofta prata om manliga och kvinnliga egenskaper, istället för att prata om män och kvinnor. Jag har tex en del manliga chefsegenskaper - vältalig, beslutsför, rakt på sak. (Och givetvis pratar jag i generella termer nu.)

Mitt enda bekymmer med D är att jag undrar om han ens har förmågan att sätta ner foten och peka med hela handen, för det behövs också ibland. Om man alltid frågar ”är det någon som har lust” - och sen tar på sig de tråkigaste arbetsuppgifterna själv - så får man problem i längden. Det finns alltid medarbetare som roffar åt sig godbitarna.

Jag är av den åsikten att vi delar lika på tråkuppgifterna och gulduppgifterna. Alla ska kunna göra allt - och det minskar sårbarheten i gruppen. Mitt rättvisetänk är grundbulten i mitt ledarskap. Det och närvaro i stunden. ”Jag är här med dig nu, nu, nu.” Jag har inga problem med att säga: ”Vi delar på alla arbetsuppgifter och alla ska kunna gör allt - så den här veckan får du A göra detta.”

Nåväl. Vårt samtal i fredags var väldigt bra. Han visade att han läst av mig bra hittills och han satte ord på att han är rädd om mig och vill att jag tar det i min takt. Vi kom överens om att jag ska lyssna på kroppen och ta ut en komptimme då och då, när jag behöver. Han behöver bara veta när/att jag avviker och när jag fått ihop 8 strötimmar så sätter jag upp en kompdag i agda. Han föreslog även att vi om två veckor ska stämma av hur övergången från 75 till 100 procent känns för mig.

Vis av tidigare erfarenheter vet jag att steget mellan 6 tim per dag och 8 tim är stort. De sista två timmarna är riktigt tuffa, just för att effekten dra-ut-kontakten kommer plötsligt och är nästan förlamande. Jag får liksom vara glad om jag tar mig hem. Så det gäller verkligen att känna av kroppens signaler tidigare, innan dra-ut-kontakten-känslan kommer helst.

Det jag kan göra är följande: 1) fika fm och em, 2) få frisk luft och dagsljus på lunchrasten, 3) ligga lite lågt med kvälls- och helgaktiviteter de första veckorna för att hushålla med energin, 4) nöja mig med att jobba som vanligt och inte ta på mig större projekt.

Så ser planen ut. Nu kör vi!

Kram 🐘

Två dagar på heltid avklarade. Valde att jobba hemifrån så jag slipper resorna. Igår gjorde jag misstaget att påbörja något stort kl 17 så jag var inte klar förrän kl 18, en halvtimmes övertid. Men jag var på artrosgympa kl 13-14 så det jämnade ut sig.

Idag gjorde jag mindre arbetsuppgifter från kl 17, och stängde av datorn kl 17.30. Lämpligt nog låste sig allt då, det var nog min dator som tyckte att jag skulle hålla tiden 🤣

Imorgon ska jag jobba på kontoret, jag ska få massage på lunchrasten, och jag ska köra direkt hem till dottern och laga mat efter jobbet. Imorgon kväll är jag trött, men ikväll chillar jag bara. Möte med tjejjouren ikväll, men det är på zoom och det är nog snabbt avklarat.

Kram 🐘

@Andrahalvlek Åh tillbaka på heltid! Ta det varligt bara. Det är bra om man vet sina tidiga signaler på att det är för mycket tror jag. Och agerar på det direkt. Heltid ger inte många inbyggda marginaler🙃. 🍃🌷🌼

@Sattva Tack för din omtanke ❤️ Det är stor skillnad mellan att jobba 75 och 100 procent, jag har respekt för det. Planerar varsamt min övriga tid - och planerar in pauser. Igår kväll efter 1,5 tim videomöte (och sekreterarsyssla) med tjejjouren kände jag mig ändå helt okej. Hoppas känna likadant ikväll.

Sen vet jag att jag är helt slut på fredag kväll. Att planera in något jippo på fredagar känns lönlöst, det kanske aldrig kommer att funka. Jag behöver vila även innan roliga jippon. Vila innan - och vila efter.

Kram 🐘

@Andrahalvlek Ja du har ju gjort denna resa förr, så du vet ju vägen! Ett annat oombett tips bara😘; halvera/ minska vad du gör de dagar du känner att du har gott om energi. Så att batteriet inte tar slut. För att slippa berg-o-dalbanor i måendet...🍃🌷🌼

Kl 20.59 landade jag till slut i badkaret. Pust. Onödigt lång dag.

Dagen har innehållit en massa teknikstrul, så till slut fick jag låna en dator av IT så att min dator kan blåsas helt ren.

Bilolycka på vägen hem orsakade långa bilköer, så den lagade maten hos dottern fick blåsas av och istället åt vi smörgåstårta när jag väl kom fram.

Ett shopping besök på Maxi hade jag lovat henne och sen behövde hon hjälp med några saker. Skära morötter i stavar och lägga i små grönsaksburkar och dela upp ett jättepaket bröd i mindre påsar.

Nåväl, dottern är nöjd och är hon nöjd så är jag nöjd. Snart läggdags, och imorgon jobbar jag hemifrån och då slipper jag resandet åtminstone. Jag hoppas att lånedatorn håller måttet bara.

Kram 🐘

Åh, ja något galej på fredagen är ej aktuellt här heller- galej för mig är räkor, kattgos, bra prat och mysig kväll med man och sn film jag ofta somnar till- vilket party. Älskar det. Kram och var rädd om dig ❣️

@Andrahalvlek vi får hoppas på att det lugnar sig snabbt efter förändringarna på boendet. Och simma lugnt nu med din heltid. Stor skillnad mellan 75% och 100% tyckte jag. När jag gick upp på 100% jobbade jag länge på 50-75% nivå. Nu jobbar jag 100% men orkar inte 8 timmars dagar. Jag ger järnet när jag är där (har inget val :-)) men sällan jag på papperet har 8 timmar. Det har tagit mig sedan september att komma hit. Vi är dessutom fortfarande funkisföräldrar med allt vad det innebär.

Kram!

@Charlie70 Ja, vi får verkligen hoppas att det lugnar ner sig snabbt. Pratade med den kvarvarande delägaren på telefon häromdagen, utan att tanka honom på direkt mycket info. Han bjöd in oss föräldrar och gode män till ett möte nästa vecka, då vi ska få träffa den nya delägaren.

Det enda jag frågade var om den nya delägaren har en administrativ ådra. Det är bannemej en talang värd att vårda - varje arbetsplats behöver minst en sådan person. Som både gillar och klarar av att styra upp, hålla ordning, göra lathundar och listor med boxar att checka av.

Jag tillhör den sorten på min arbetsplats, och jag vet hur uppskattat mitt arbete är. Någon måste besitta den talangen och ha mandat att utföra den för kollektivet. Annars kan en hel arbetsgrupp famla i blindo. Delat ansvar är många gånger inget ansvar. Jag fick till svar att den nya delägaren är totalt ohändig praktiskt, men väldigt uppstyrd administrativt. Vi får se.

Igår var det både artrosgympan och körsång på kvällen. Plus 8 tim arbete. Idag är det fredag och jag har inga planer förutom att jobba, köpa mig något gott att äta ikväll och bara njuta av leeeeeedig fredag. Att boka upp mig för aw och sådant på fredagar är lönlöst.

Fredagar är min vilokväll - och jag njuter verkligen av den 😍 Lika mycket som jag gjorde när jag drack. (Det tog ett tag dock, minns inte hur länge.) Känslan av ledighet och vila kommer lite långsammare än när jag drack, men när känslan väl kommer fyller den hela kroppen med välbehag. Och känslan stannar kvar längre också, större delen av helgen i princip.

Kram 🐘

Första jobbveckan på heltid avklarad. Inte optimalt någonstans att ha kvällsaktiviteter tisdag, onsdag, torsdag. Det kändes. Jag blir inte bara trött i skallen, jag blir även helt slut i kroppen. Jag tänker mer och mer att min värk hänger ihop med mitt mentala mående. Min kropp har hittat ett sätt att tvinga mig att vila.

Fredag eftermiddag var tuff. Jag valde dock att fortsätta jobba, men i ett lägre tempo. Gjorde lite mindre avancerade sidor, korrläste andras sidor framför att göra egna. Ett arbete som också är viktigt, men det kräver inte lika mycket av mig. Jag vill inte ens gissa hur många tusen tecken jag läser på en jobbvecka. Det viktigaste stavfelet jag rättade var i en rubrik på en etta. Det stod ”abrubt”, och det ska vara ”abrupt”. Det är inte bara jag som är trött fredag eftermiddag.

Jag var trött igår och gick och la mig kl 22 och vaknade 08.48. Jag ligger fortfarande i sängen och funderar på om jag ska cykla idag eller inte 🤔 I eftermiddag ska jag på ett årsmöte och innan mötet blir vi bjudna på bio: The Wahle. Jag har hört mycket gott om den filmen, så det ska bli spännande.

Årsmötet ska sedan hållas i biosalongens nya lounge bredvid biosalongerna. De har inrett med 50-talsmöbler och lite Hollywoodkänsla, det ska bli kul att få uppleva. Nu förbereder jag mig mentalt på att säga nej, nej, nej. Om de försöker få med mig i styrelsen. Jag har ett styrelseuppdrag, i tjejjouren, och det räcker. Ett i taget räcker. Punkt.

Kram 🐘

@Andrahalvlek Skönt för dig med helg nu!
En sak som slår mig i det du säger om värken. För oss som jobbar med psykisk ohälsa är detta jättevanligt. De fysiska symtomen fungerar ofta som en varningssignal att det är för mycket. Att leva med psykisk ohälsa handlar om att just lära sig leva med balansen. För att slippa berg- dalbanor. Planera väl, planera för balans.

Detta är skrivet i all välmening: Jag är inte helt med dig i ditt dansa-pausa. Du dansar järnet, blir helt slut, och orkar/gör sedan väldigt lite för att kunna återhämta dig om jag fattat det rätt? Det kanske funkar bra för dig, det är ju ditt liv. Men i min värld är strategin att få energin att hålla jämnare o längre mer hållbar.
🌸🍃😍

@Andrahalvlek Ja, säg nej till ytterligare uppdrag, du har redan fullt upp😁. Det är verkligen viktigt att hitta sina egna sätt med pauser som ger återhämtning och tänker att vi pausar på så olika sätt, beroende på personlighet.

Denna vecka har jag inte sprungit i veckan alls, bara styrketräning och promenader. Kroppen ville liksom inte, tom på löpenergi, så följde den. Ska dock komma iväg idag för att inte komma ur vanan och det finns motivation, men det har känts bra att inte tvinga mig ut i veckan. Lite ovanligt för att vara jag.

Hoppas du får en skön stund med en bra film i biosalongen❤️

@Sattva Du har helt rätt. Jag måste hitta balansen. Varje dag. Det är därför jag inte kan jobba 10 timmar i sträck, som en del gör och sen uppskattar de långledigheterna. Jag fixar kanske inte ens 8 timmar i sträck. Men jag vet samtidigt att jag vill försöka. Om jag känner att det inte funkar efter två-tre veckor så ska jag ta ett nytt beslut.

Ett annat sätt att hitta balans är att sova samma tid, oavsett om det är helg eller vardag. Minst 7 tim, helst 8 tim. Inte ens vilda hästar hade fått mig att stanna uppe längre än till kl 22 igår fredag. Att lägga sig då och veta att jag får ta sovmorgon är ljuvligt 😍

Och jag insåg att cykla inte var det min kropp behövde idag. Jag har legat kvar i sängen sen jag vaknade. Fyra koppar kaffe och fyra timmar senare är jag snart redo att gå upp och göra mig i ordning för biobesök.

Kram 🐘

@vår2022 Lite avis på dina löprundor. Jag har alltid velat bli en joggare. Det är för mig ett optimalt sätt att få mycket träning för hela kroppen, och flåset, på kortast möjliga tid. Plus naturupplevelsen. Och det kan utföras när som helst och var som helst.

Jag har försökt och försökt och försökt att lära mig springa. Lyckades springa Tjejmilen för 12 år sedan, gjorde några halvmilalopp också. Tricket är att löpträna tre gånger per vecka, då utvecklas man.

Sen ett antal år tillbaka har jag dock gett upp löpningen. Jag är för tung helt enkelt. Mina fötter och ben kvider och lider av belastningen. Hälsporre, plattfot, lite kobent, och nu knäartros. Okej kroppen, jag fattar piken 🤣 Men att jag inte ens skulle kunna promenera, som har varit min grej liksom, fanns inte i boken. Jag är fortfarande nästan chockad över det. Vill inte fatta riktigt, tänker att det här med artrosgympa nog bara är en parentes. Eller ska det vara så här nu? För alltid?

Kram 🐘