av Andrahalvlek

vår2022
sön, 2023-04-02 - 07:45

@Andrahalvlek Ja, det är bra att påminnas ibland. Det är så svårt att idag fatta att jag normaliserade mitt drickande som jag gjorde. Jag visste att jag drack för mycket, men det var liksom så det var för mig. Just minnesluckor är läskigt, man är som ”vanligt” men minns inte allt. Att man har druckit för mycket så att minnet i hjärnan lägger av, den kan inte lagra det minnet, och man pratar på ändå.

Har inte lyssnat på boken, ska göra det vid tillfälle. Ha en fin söndag❤️

Andrahalvlek
sön, 2023-04-02 - 22:15

En annan sak som boken påminner mig om är hur obehagligt jag tyckte det var när min mamma och pappa blev onyktra. Från ung ålder. Har flera riktigt jobbiga minnen, men det mesta har jag förträngt.

Jag övade upp en lyhördhet som gjorde att jag på en millisekund kunde höra på deras röster och se på deras kroppsspråk att de hade druckit.

Jag reagerade direkt med taggarna utåt och sen var jag så irriterad och arg att jag nästan höll på att implodera. Lite irritation och ilska sipprade ut, men det mesta vände jag inåt.

Detta höll i sig i vuxen ålder. Ständig ”kontroll” på deras status, på telefon och när vi träffades. Min pappa var värst, men min mamma drack osunt mycket också. Hon blev nostalgisk, överdrivet inställsam och otroligt patetisk. (Hennes syrra dvs min moster var likadan, fast snäppet värre.) Glädjen över att träffas eller höras på telefon tvärdog direkt.

När min mamma blev jättesjuk hösten 2019 blev hon i princip sängliggande i flera månader. Hon behövde hjälp med allt, vilket hon fick av hemtjänsten. Då slutade hon helt naturligt att promenera till systemet och handla vin.

När hon blev frisk struntade hon i att återuppta den ovanan. Hon tyckte att hon sparade pengar. Så hon blev nykter ett halvår innan mig. Och hon är sen några år tillbaka mycket mer nöjd med livet, positiv, glad, tacksam för minsta grej jag gör för henne. Solklart samband med att hon slutade dricka sitt vin.

Kvinnan i boken har en mamma 70+ som dricker 24/7 alla vakna timmar. Men att konfrontera sin mamma innebär att hon måste se sitt eget drickande i spegeln också.
Kvinnan har dessutom en 10-årig dotter som börjar fråga om hennes drickande. En dotter som hon försöker överkompensera.

Mycket tankar väcker boken.

Kram 🐘

Andrahalvlek
sön, 2023-04-02 - 22:41

PS. En sak jag minns med min pappa var att han inte orkade göra något. Jag eller mamma frågade om vi kunde göra ditt eller datt och fick alltid svaret: ”Nej, inte idag. Det orkar jag inte.” Konstant bakfull, sur och grinig, kort stubin.

Sattva
mån, 2023-04-03 - 05:52

@Andrahalvlek Jag har ockdå läst boken. För länge sedan, när barnen var små. Den finns faktiskt fortfarande i bokhyllan. En fiktiv bok/ berättelse, tror det var Geggan som efterfrågade det.
Mina barn var för små då att ifrågasätta, men det kom senare.
Själv har jag också en barndom med tentakler utåt pga föräldrarnas vindrickande. Men jsg tänker inte så mycket på det längre. Ältande görningen nytta för mig. Det var 70- talet, det låg lite i tiden, iaf i mitt barndomshem var det ganska mycket den andan. Jag försöker inte släta över. Men tänker att det är så länge sedan. Jag har förlåtit dem. Det viktiga för mig är vad jag gör för att förvalta mitt egna liv bra!
Ha en fin vecka!🌸🌸🌸

Andrahalvlek
mån, 2023-04-03 - 06:54

@Sattva Jag håller med. Jag tänker inte heller på det så ofta, men just nu när jag lyssnar på boken så kommer minnena tillbaka. Inte på ett våldsamt och chockerande sätt, mer som fragmentariska minnen från en tid som varit. Ungefär som när man stöter på en gammal skolkompis som man varken träffat eller ens tänkt på de senaste 40 åren. Lite vemodigt.

Kram 🐘

Andrahalvlek
tors, 2023-04-06 - 13:09

Nu är det snart påsk. Igen. Känns lite jobbigt känslomässigt eftersom det påminner mig om hur jag mådde förra påsken. Jag deltog på släktkalaset hos ex-svärisarna, men fy fan vad dåligt jag mådde. Det var knappt jag skötte min hygien då, men givetvis duschade jag inför släktkalaset. Bara det var en prövning. Några timmar med konstant tunnelseende och en enda tanke i huvudet: ”Fy fan vad dåligt jag mår, hur orkar folk prata och och skratta?” Jag kunde inte äta, allt smakade sågspån och jag fick knappt ner någonting. Rörde maten fram och tillbaka på tallriken bara.

Jag nämnde det för min äldsta dotter och hon sa att tanken hade slagit henne också. Men för henne är Mors dag den sista söndagen i maj ännu mer förknippad med mitt dåliga mående eftersom hon då körde mig till psykakuten. Vi skulle egentligen ha åkt ihop till Göteborg den helgen för att titta på musikalen ”Så som i himmelen”.

Veckan innan sista helgen i maj gjorde jag mig icke anträffbar för henne. Fredag morgon, när jag egentligen skulle ha kört 20 mil för att hämta henne, ringde jag upp och la korten på bordet. Då sa hon: ”Jag kommer till dig, jag kör så fort jag har ätit frukost”. När hon väl kom hit vid lunchtid körde hon mig till psykakuten.

Jag fick åka hem igen, men sen bodde hon hos mig hela helgen fram till måndag morgon. Den helgen var min tipping point. Åt rätt håll så småningom. Men det kunde ha slutat hur som helst om inte dottern hade klivit fram och stöttat mig till 200 procent. Dottern tycker att vi ska revanschera oss och hitta på något riktigt roligt på Mors dag det här året. Vi får se.

Just idag är det lite stressigt på jobbet. (Fast jag jobbar hemifrån.) Kort vecka och många tidningar som ska förproduceras. Just därför har jag valt bort både artrosgympa och körsång. Jag vill bara jobba på, och ta de pauser jag behöver. Lugnt och fint, snart är det påskledigt i fyra dagar 😍

Jag vill önska er fina forumvänner en riktigt Glad Påsk! 🐣🐥🐤

Kram 🐘

Andrahalvlek
sön, 2023-04-09 - 08:40

Klockan 7.30 påskdagens morgon är det inte många vakna. Då vaknade jag. För att citera yngsta dottern: Supernöjd 😍 Redan i fredags började vi i närmaste familjen med gemensam middag och gött tjöt. Kom hem till barnens pappa i huset (där jag själv har bott i 14 år) kl 16.30 och körde hem igen först vid 21.30.

Igår, på påskafton, utökades sällskapet med ex-svärisar, ex-svåger/svägerska, min mamma, mamman till min ex-svägerska och en kusin till barnen. Tyvärr fick den andra kusinen avbryta sin påskvistelse pga att deras dotter blev kräksjuk natten till långfredagen. Det var bara att packa in sig i bilen och köra 30 mil hem igen. Livrädda för att smitta någon. Så ledsamt 😢

Vi lät dock inte deras frånfälle bekymra oss. Jag och min mamma kom dit vid 14 och körde hem först 19.30. Inte en enda gång kändes det långtråkigt - det var gött tjöt från början till slut. Inte en enda gång tänkte jag på att jag drack påskmust och alkoholfri öl. Inte en enda gång tänkte jag på vad de andra drack. De flesta andra drack nog också påskmust när jag tänker efter.

Det var strålande sol och riktigt varmt stundtals. Senast i torsdags var ex-svärmors gräsmatta täckt av ett snölagef, igår kändes det fullständigt otänkbart. Riktigt nice 😎 Enligt SMHI var det cirka 16 grader i vår del av världen igår. Även idag ser det ut att bli kanonväder.

Jag och äldsta dottern ska iväg vid elvatiden och hitta några hittaut-kontroller. Igår cyklade jag iväg och letade upp de sex första. Idag siktar vi in oss på att hitta nio kontroller som finns i skogen precis i närheten. Efter det kör vi till huset och äter av all påskmat - igen. Precis som vid julen kan man äta påskmaten flera dagar i rad, det brukar bli enorma mängder när man har knyte.

Jag läste en krönika i DN som skrev om en ny bok om utmattning: ”Utbränd - så tar du dig ur stresscykeln” av Emily och Amelia Nagoski. Enligt krönikören är boken ett forskningsbaserat feministiskt manifest om att botemedlet mot utbrändhet inte är att ta hand om sig själv - det är att vi alla tar hand om varandra.

Enligt boken är en viktig beståndsdel i tillfrisknandet ”behovet av gemenskap, om sammanhang där man utan rädsla för skam- och skuldbeläggande tryggt kan uttrycka också negativa känslor och mötas av kärlek och validering”. (Jag tänker att forumet funkar lite så för mig 🤔) Återkommer med fler reflektioner när jag har lyssnat på boken.

Jag tänker också på vad jag helt naturligt, av ren instinkt tror jag, satsade min lilla energi på när jag började tillfriskna. Jag satsade min energi på att umgås med andra. Min dotter, min mamma, mina ex-svärisar, kompisar och kollegor. Varje vecka hade jag en eller flera sådana träffar inbokade den första sköra tiden när medicineringen började kicka in.

Vi behöver alla sammanhang där vi känner oss som en naturlig del av en gemenskap. Bland vänner, på jobbet, inom familjen och släkten. Det är oerhört viktigt för alla - från små barn till gamlingar. Att jag, min mamma och min ex-svägerskas mamma helt naturligt ingår i ”släkten” på mina barns pappas sida är både konstigt och helt amazing. Folk tycker att det är konstigt, eftersom vi är separerade sen tio år. För mig är det dock helt naturligt, och för de andra också.

Fler borde göra likadant - öppna sina hem och hjärtan för personer som kanske saknar släkt i ordets korrekta betydelse. Vi bor i ett av världens ensammaste länder. Så många gamlingar, och ensamstående i alla åldrar faktiskt, har inte en enda person som det känns naturligt att fira jul, påsk och midsommar med. Så många vill bara att dessa familjehögtider ska passera så snabbt som möjligt, så att de slipper känna sig utanför. Jag tror att människor tar stor skada av det helt enkelt.

Så idag väljer jag att vara ytterst tacksam för de goda relationer jag har till mina barn, deras pappa, deras farföräldrar, och till min egen mamma. Inga relationer sköter sig själva, det krävs att man jobbar på dem. Men det jobbet är riktigt nice, för det handlar om att umgås, umgås, umgås 😍

Kram 🐘

Himmelellerhelvette
mån, 2023-04-10 - 20:27

@Andrahalvlek Det låter underbart med alla dina umgängen❤️
Jag längtar tills jag inte bryr mig om vad andra har i glasen men nu i påsk har jag brytt mig lite, har inte saknat att dricka alls men jag har blivit väldigt påmind om hur jag skulle druckit och mått av det. Jag längtar tills jag inte längre tänker på att jag inte dricker precis som jag inte tänker på att jag inte röker längre. Hur lång tid kan det ta? Jag har utsatt mig för väldigt många tillfällen ända sedan dag 6 som nykter men ändå tänker jag fortfarande på att jag inte dricker.

Andrahalvlek
mån, 2023-04-10 - 22:22

@Himmelellerhelvette Det var nog först efter ett nyktert år som jag slutade tänka på det nästan helt. Blir i princip bara påmind när jag läser och skriver här.

Men snart kommer du att tycka att det luktar äckligt och att folk blir helt imbecilla. Då får du än mer avsmak. Man ska liksom igenom de olika faserna.

Kram 🐘

Andrahalvlek
tors, 2023-04-13 - 06:52

Jag vill verkligen rekommendera ljudboken ”Utbränd - så tar du dig ur stresscykeln” av Emily och Amelia Nagosky. Tvillingsystrar. Man behöver inte ha varit utbränd för att läsa den - den hjälper dig förhoppningsvis att hantera stresscykeln så att du slipper bli utbränd. Boken är lite hurtigt amerikansk till sin approach, men jag gillar det. Den har gett mig en massa aha-upplevelser - och många argument att använda i framtida diskussioner.

Boken är forskningsbaserad och väldigt tydligt feministisk, två saker som jag verkligen gillar. Huvudtesen i boken är att vi ofta fastnar i stresscykeln - och man får tips på hur man kan ta sig ur den. Om den upplevda stressen på jobbet liksom aldrig tar slut så riskerar vi att fastna i fight-fly-freeze-känslan - och det kan leda till utbrändhet i slutändan.

Och stressen på jobbet är ju bara hälften av ekvationen - även på hemmaplan upplever vi ju stress. Tider att passa, konflikter att lösa, disk att diska, barn att vabba, tvätt att tvätta osv. Det tar aldrig slut. Småbarnsåren är rent ut sagt vidriga - och då ska vi helst prestera topnotch på jobbet också! Man får i boken konkreta exempel på hur man kan ta sig ur stresscykeln, helst dagligen, för att lugna ner nervsystemet helt enkelt. Träning och egentid är primära lösningar.

Boken har också som sagt ett tydligt feministiskt budskap. Man pratar om ”människa givare” och ”människa varelse”. Vi kvinnor fostras till att bli givare - till allt och alla. Män går mer genom livet med sig själva i mycket större fokus. (OBS: generalisering.) Givare ger andra dagarna i ända - uppmärksamhet, vård, lösningar på olika problem. Från små barn till åldrande föräldrar och däremellan kollegor och vårdtagare. Givare ger och ger och ger, så de helt glömmer sina egna behov. Vad vill jag? Vad gillar jag? Vad tycker jag?

En medsyster i tjejjouren, tillika småbarnsmamma, berättade att hennes kompis hade en radikal idé. Papporna i kompisgänget skulle få styra upp nästa sammankomst. Från ax till limpa. Mammorna skulle inte bidra ett dugg utan bara komma dit och delta. Väldigt radikalt. År 2023. Till mångt och mycket handlar det förstås även om att givare måste släppa kontrollen - och väldigt tydligt lämna över ansvaret. ”Varsågod, nu går jag till gymmet” typ.

Som sagt, jag tror att boken har något att hämta för alla - givare och varelser.

Kram 🐘

Andrahalvlek
lör, 2023-04-15 - 21:18

Artrosgympan är slut nu, det var sista gången i torsdags. Det har verkligen gjort stor nytta! Jag har fortfarande ont när jag varit still en stund och ska börja gå, men jag har inte lika ont och jag har kunnat öka tempot på promenaderna rejält.

Nu är planen att börja varje morgon innan jobbet med 12-13 min gympa med fyra övningar för att fortsatt stärka mina benmuskler och även ländrygg. Tre övningar för benen plus kettlebell för ryggen. (När jag får ont i ryggen har jag slarvat med träningen.) Det ska göras när jag kliver upp, mån-fre. Rutinen sätter sig nog snabbt. (Bästa sättet att sätta en ny rutin är att stapla den ovanpå en annan, dvs kliva upp ur sängen i det här fallet.)

Varje dag ska jag promenera minst 5.000 steg och lör-sön ska jag cykla eller simma. Antalet steg ska jag utöka efterhand, men just nu ligger jag på den här nivån ett tag. Jag har beställt en step-up-bräda också. Ett sådant pass per vecka ska jag introducera också. Men det får vänta ett tag till.

Idag blev det nästan 9.000 steg, varav cirka 7.000 steg ihop med min mamma. Sen cyklade jag 6 km, det är bra träning för knäna. Heja mig!

Så fan heller att jag tänker tillåta att min kropp klappar ihop och tackar för sig vid 53 års ålder 🤬

Nästa vecka ska jag börja köra till jobbkontoret. Efter fyra veckor på heltid känner jag mig redo att plussa på jobbresandet och kollegornas babbel. Jag börjar med tis-ons på jobbet kommande vecka och tis-tor veckan därpå. Mån, fre tänker jag fortsätta jobba hemifrån. Lugn start och slut på jobbveckan.

Kram 🐘

Se klart
sön, 2023-04-16 - 09:41

Godmorgon,
Du är fenomenal på att planera - tex för nya och goda vanor.
Jag går ca 6500 steg till och från jobbet men behöver komma upp i de där 10 000 för att bli trött i kroppen, inte bara i knoppen. Har inte lyckats addera denna dagliga promenad än, men lunchen skulle ju kunna vara ett bra tillfälle.
På mitt jobb har vi närvaro tis, ons, tor. Sedan är det valfritt måndag och fredag. Tycker det är höjden av lyx men många klagar/ vill endast vara på plats två dagar. Tack och lov ingen i mitt gäng pga vi har en väldigt bra sammanhållning och stämning- och vill ses.
På fredagar kör jag lite ärenden på fredag lunch, eller kan sluta lite tidigare. På måndagar får jag starta veckan i tid men i en rätt skön takt. Dagarna på kontoret är förstås väldigt intensiva, mycket möten o en del babbel.
Men de där stegen ska jag försöka stapla på nån annan vana- vilken den nu kan vara..
Skönt att höra att din artros blivit bättre av träningen. Jag gick rätt ofta på step-pass på Sats, väldigt kul men väldigt utmanande att hänga med! Och svettigt.
Solen skiner här hos mig, hoppas även hos dig! Kram kompis ☀️☀️☀️

Andrahalvlek
sön, 2023-04-16 - 10:57

@Se klart Vi har inga regler. I mitt nya arbete sitter mina närmaste kollegor i en enorm spridning, över halva södra Sverige. Så videomöte är standard. Alla är uppkopplade i samma system och vi kommunicerar via slack, så det spelar verkligen ingen roll var vi sitter. Men jag tänker att jag mår bra av att komma till jobbet några dagar per vecka så att jag kan fika och luncha med mina gamla jobbkollegor, de som tillhör ”min” tidning. Jag saknar gött tjöt och goda skratt - jag får energi av det 🤩

Kram 🐘

vår2022
sön, 2023-04-16 - 15:14

@Andrahalvlek Vad bra att det gett effekt och att du ska fortsätta gympan hemma. Som jag känner dig kommer du verkligen inte klappa ihop och ge upp💪. Det är så nice när en vana verkligen har blivit en vana, då går det nästan av sig självt och man behöver inte fundera på det så mycket. Jag märker av att jag skapar nya vanor på sådant som är lite tråkigt att göra, tex att diska direkt efter middagen och ladda kaffekokaren till morgonkaffet, innan jag tex ser en film och kopplar av på kvällen. Gör jag det inte då, är jag trött och sur för att ta reda på det senare och lämnar jag det, så blir jag sur på morgonen för att det ser så rörigt ut i köket. Så vanor och rutiner är så bra för att hantera det tråkiga och få en bättre vardag😁

Ha en fin söndag🌞❤️

Andrahalvlek
sön, 2023-04-16 - 17:13

@vår2022 Det larmar i min mobil en stor del av dagen. Olika saker att komma ihåg. Dagliga rutiner är lättast att sätta. Kontinuitet är så viktigt när man ska sätta nya hållbara rutiner.

De andra deltagarna på artrosgympan har fått ”träning på recept” som ger dem rabatt på vissa gym. Jag valde bort det, jag känner mig för väl för att veta att det skulle bli kortvarigt. Upp som en sol och ner som en pannkaka.

Jag har inte riktigt plats för gymbesök i min tillvaro - och när jag får hund i höst blir det obefintligt med tid. Då vill jag umgås med hunden all ledig tid 😍

12-13 min styrketräning precis när jag ska kliva upp ur sängen måndag-fredag tror jag mer på för min del.

Kram 🐘

Andrahalvlek
tis, 2023-04-18 - 06:53

Inför påsken kände jag mig lite ledsen. Ledsen för att jag kom ihåg hur dåligt jag mådde förra påsken. Men påsken kom och där och då tänkte jag inte ett dugg på förra påsken. Det var tre dagars nästan nonstop umgänge med nära och kära - och jag njöt av varenda minut. Fjolårets dåliga mående var puts väck även i tanken, just då åtminstone.

När jag berättade om detta för min äldsta dotter sa hon att hon tänkt tanken, men att för hennes del var Mors dag värre. Det var då vi skulle träffas och gå på musikal i gbg. Jag skulle hämta upp henne och sen skulle vi köra vidare för att ha en mysig göteborgshelg på tu man hand. Så blev det inte. Hon fick komma till mig istället och sen fick hon köra mig till psykakuten fredag innan Mors dag. Efter det bodde hon hos mig till måndagen efter Mors dag, och i princip övervakade hon mig. Ingen feststämning direkt.

I år föreslog hon att vi skulle revanschera oss rejält, Hon föreslog en spa-vistelse på ett ställe som ligger ungefär mitt emellan oss, söndag till måndag. Och när jag blev glad över det förslaget så bokade hon till oss. Söndag 28/5 ska vi fira Mors dag ihop, bara hon och jag. ”Och den här gången måste du komma”.

Jag är så lyckligt lottad som har så fina och omtänksamma barn ❤️ Med den yngsta dottern ska jag fira Mors dag på lördagen innan, bara hon och jag. Sen vet jag att släkten på hennes pappas sida brukar fira på söndagen med restaurangbesök och då kan hon hänga med på det också.

Kram 🐘

Se klart
tis, 2023-04-18 - 07:47

Förstår att det blir ledsen @andrahalvlek, det är som du brukar säga okej. Och jag tror mycket på att alla känslor får vara just okej. Det känns ju helt adekvat att känna sorg över en sådan period, att vara svårt sjuk och innan tillfrisknandet.
Du har gjort en lång och mäktig resa. De där biljetterna från långväga äventyr när man med sig, gör färden framåt ännu mer värdefull. Kram 🥰

Amanda L
tis, 2023-04-18 - 09:53

@Andrahalvlek Å, hoppas det blir en riktigt härlig mamma-dotter dag🙏🏻❤️Jag och min dotter hade en liknande spa-dag förra året där vi satt och pratade i timmar, tills vi blev som russin. Och sen massage på det:) Så mysigt när man bor långt ifrån varann, att få ta igen.🥰

Andrahalvlek
tis, 2023-04-18 - 13:58

@Amanda L Ja, det är så mysigt 🥰 Att etablera en vuxenrelation till dottern är SÅ häftigt! Jag har alltid sagt att det bara blir roligare ju äldre barnen blir, och det stämmer bannemej fortfarande.

Kram 🐘

vår2022
tis, 2023-04-18 - 21:40

@Andrahalvlek Förstår att det kan kännas tungt när du tänker tillbaka på hur det blev för dig. Hur svårt och tufft det var där och då, för dig och familjen. Och sen hur du lyckades vända tillbaka till livet igen, men du gjorde det och med stor hjälp av din äldsta dotter. Så fint att ni ska fira detta på spa ihop, fira den fantastiska vändningen❤️. Minnen bleknar och ersätts med nya fina minnen, precis som när man inrättar nya vanor som ersätter det dåliga, det är dem man vill komma ihåg. Kram🥰