Hej! Mitt nick är efter en mousserande dryck. Djävla illa valt, då jag själv mest kan liknas vi en avslagen mellis. Jag är halvny här. Har hukat under en stark kvinna vid namn lillablå på anhörigsidan. Men nu tror jag mig vara redo. Jag måste vara det. Min historia är på inga sätt unik. Ni kommer dessvärre ändå få ta del av den. Just nu behöver jag bara lite teknisk support och sen följer booooooring./R

PersonligaPersson

...är att sätta upp en fågelholk i ett träd. Det ska vara nu på vårkanten. Inom ett par minuter kommer den första blåmesen och kollar läget. Sedan behöver man ha ganska bra uppsikt för att se om den är bebodd. Om den inte avslöjar sig då den under ett par veckor piper frenetiskt.

Du kommer att fixa det! Vad vore väl en seger utan kamp?

Magnolia

jag håller med dig till fullo om att Dompa (och andra) inte ska fastna i "gudssvamlet". Samtidig vidhåller jag att irritationen från oss ateister/agnostiker är berättigad. Vi är trots allt ett antal individer som vare sig tror på en kristen/judisk/islamisk gud - inte heller på ödet, karma, qi, whatsoever (dock hyser jag en stor respekt för de som gör det). Beträffande AA: För de som deltagit i AA (det skiljer sig förstås från kommun till kommun) kan nog många hålla med om att AA förespråkar en väldigt traditionell kristen gudsuppfattning. Kram/ Magnolia

lillablå

En liten tanke till dig, hoppas du funnit dig tillrätta....
Kram!
/k

Dompa

Tack för allt stöd. Jag saknar min denna sida som f... Samtidigt försöker jag respektera hemmets policy. Jag ska vara helt avskärmad från omvärlden. Så hur går det då? Nykterheten eller rättare sagt frånvaron av alkohol går över förväntan. I detta "nu" vill jag inte dricka. Men samtidigt är jag livrädd för vad som ska hända när jag trillar ner i verkligheten igen. Och verkligheten är inte bra just mu. Frugan dricker som aldrig förr. Lillkillen mår skitdåligt. Vi bor i en byhåla och alla tre ungar får pikar om sin misslyckade föräldrar. För alla ser. Våran skit är uthängd till allmän beskådan. De äldsta ungarna kan hantera det...men inte lillkillen. Idag har jag suttit en timme i samtal med hans klassföreståndare. (därav av tillgång till telefonen, haha. Nu smygsurfar jag). Jag skäms som satan. Jag öppnade denna burk, jag gjorde så att lillkillens familj kom upp i dagsljus. Jag rekommenderar inte att "komma ut". Men vi är alla olika. Läste om krigarn och inser att en del av oss ska komma ut. Jag borde ha varit mindre dramaqueen och mera man. Kickat min dåliga vana i smyg...liksom. Hemmet då? Jo, stundtals helt ok, stundtals får jag massor av god hjälp. Respons!!! Men stundtals bor även GUD här och då skärmar jag av. Kan tyvärr inte plocka de bitar jag behöver då...utan hela kroppen knyter sig. Tack Magnolia för att du fattar detta. För de flesta verkar GUD bara vara ett ord. Men för mig är det mer. Ett koncept! Ett koncept jag vägrar att köpa. Lycka till alla tilltufsade vänner. /R

Nynykter

Förstår att det är väldigt jobbigt att bo i en liten håla där alla talar om alla, men min spontana tanke är att din tid på "hemmet" är en investering för framtiden. Jag tycker det är väldigt strongt av dig att så rakryggat ta itu med alkoholproblemet. Se långsiktigt på det hela. Snart kan du finnas till för dina barn igen, vara nykter och se folk i ögonen som har snackat bakom ryggen på dig. Så anklaga inte dig själv för vad du borde ha gjort. Snart kan du finnas där för lillkillen och vara en nykter förälder! Det är värt att kämpa för!
Nynykter

Lilja-12

Hej! Lilja här! Jag har läst dina funderingar och vad du brottas med och att du nu får hjälp på B-hem!

Det finns ingen möjlighet att du skulle vara misslyckad när du gör denna ansträngning!
Det suger idag men EN DAG kommer dina barn vara SÅ stolta över dig!! Jag vet för jag har sett det med flera personer på nära håll! De måste få lite tid på sig bara! Men att ha en farsa som tar itu med sitt missbruk, DET är att ha en krigare i familjen!

Dina barn kommer att stärkas i förlängningen över att du vågar göra detta.

Jag fattar hur svårt det kan vara med gudsbiten, trots att jag har en tro själv. Kanske för att den känns malplacerad?Det kan jag även tycka på AA, det blir nåt konstlat över den.

Men sen kan det vara att vi svenskar (?) tar religionen så seriöst? Har bott i USA vid några tillfällen och där kastar man ur sig gudsbegreppen hej vilt och det är inte så märkvärdigt. Men här hemma kan jag tycka att det lätt kan bli nån "frälsnings-stuk" över det hela och människor kan uppleva en press och vill freda sig. Det är helt naturligt tycker jag, att känna så.

Hoppas du hittar ett sätt att tackla det så att du kan ta till dig de positiva bitarna!

Håll i nu Dompa- du gör ett beundransvärt arbete ska du veta!!

/Lilja

Lilja-12

Gud så härligt! Man kan tro att vi jobbar "under-cover", i team, haha!

Jag svarar något och då jag lagt in det ligger nåt från dig som jag inte sett och då har vi skrivit ungefär lika!! Både till SKata och DOmpa!

Detta är sannerligen ett starkt forum- det är PRECIS så här man kan förändra!

Underbart! Jag blir så GLAD!

Håll i nu Nynykter, united we stand!

Kramar! Lilja

kalla

Nu skall du vara stolt över dig själv och tänka på framtiden och det du ger dina barn. Bor själv på en liten ort, vårat ordspråk här är" det du inte visste om dig själv, får du veta när du flyttar till ....................!
Men jag skiter i vad dom säger här, jag är väldigt stolt över att jag tagit tag i problemen, skickar stolthet till dig.
Ett steg i taget med huvudet högt//Kram Kalla

Stigsdotter

En av mina drömmar är att jag skulle vilja bo på en liten ort, där alla känner alla och tar hand om varandra. Ibland kan jag bli så trött på storstadens "sköt dig själv och skit i andra". Någon som blir tilltalad på ett elakt sätt på t-uben? Titta åt andra hållet bara. Men där, där i det lilla samhället, där är alla barn allas barn. Där ser man när någon mår dåligt och bjuder då på en fika och ett lyssnande öra.

Inser när jag läser dina rader att det där verkligen är en nollåttas hittepåfundering om hur det fungerar på landet där det istället tisslas och tasslas bakom ryggen. Istället för att vara glada för att du ÄR SÅ HIMLA STARK som tar dig i kragen, erkänner dina problem och, här måste jag ta till en svorglosa: FÖR HELVETE ÅKER IN PÅ HEMMET!!!!! så får din lillkille pikar? Han borde få stärkande samtal med mogna vuxna i sin närhet, goda måltider hemma hos folk som berättar för honom att allt kommer att ordna sig, att pappa behöver lite tid.
Och, här kommer en liten provokation, hoppas du inte blir arg, men: varför blir du så provocerad av "konceptet" gud? ("konceptet" förresten?!). Om du inte bryr dig, varför är "gud" inte bara ett ord för dig? Om man inte köper det och inte känner att det angår en själv är det väl bara att rycka på axlarna och strunta i det? Eller? Kanske finns där en liten troende inne i dig också?

Nå, skämt å sido. Sköt om dig så mycket du bara kan. Du gör ett toppenjobb! Och tänk vad härligt det kommer att kännas när du med stolt rak rygg träffar dina barn nästa gång!

Dompa

Era ord värmer. Tack. Speciellt om krigaren. Nu ska jag kriga igen...för lillkillen. Stackars onge.
Stigsdotter; Din fråga om mig och GUD. Nej vi kommer aldrig att samsas. Tyvärr. Har en historia av hur min morfar mer eller mindre kränkte min mamma i guds namn varje dag. Jag inser att morfar var sjuk, inte GUD. Men för mig är religion förknippad med övergrepp. Jag fixar det inte. Jag köper inte konceptet ;-)

Lilja-12

Du skriver så klokt om GUd och inbjuder till ett "samtal" egentligen. Uppmanar (oss alla?) att fundera runt vedertagna uppfattningar som vi bär med oss.

Den Lilla Orten Stigdotter KAN också vara väldigt bra! Men ofta är det när man "sköter sig", tycker jag.

Är uppvuxen på liten ort med missbruk och en massa skit som arbetslöshet, många barn osv och fasen va det snackades! Usch! VI var liksom the talk of the town. (Norrlandssamhälle)

Sen när jag skaffade familj i södra Sverige och vi utåt sett hade det "ordnat" även om det innanför väggarna var mindre bra, så upplevde jag ett väldigt stöd jämt från omgivningen.
Inte att man pratade skit om de som halkat snett heller och jag vet inte om det är skillnaderna i Sverige eller vad men det behöver inte vara skitsnack på alla mindre orter.

Däremot kan jag se att när man väl fått en stämpel på en mindre ort är det jättesvårt tvätta bort det!

Ville bara berätta om att jag upplevt bägge men för att komma tillbaka till dig Dompa håller jag fullständigt med Stigsdotter:Du gör ett Toppenjobb! Du ÄR en krigare, det är mycket lättare att skita i att förändra och sitta och tycka synd om sig själv eller inte ta ansvar!

Speciellt tänker vi på din lillgrabb också och hoppas att allt snart blåser över och då kan han få lite lugn och ro igen,eller hur Stigsdotter?

Kramar till er alla!
Lilja

PiL

Beklagar innerligt att ditt initiativ slog tillbaka mot barnen på det sättet, så fruktansvärt skevt. Är det allmänt känt att du är på behandlingshem eller?

Mina egna erfarenheter av mindre samhällen är att där visst finns en gemenskap och "alla-tänker-på-alla"-anda. Dock förutsatt att man passar in i normen, vilken utgörs av att man är heterosexuell, etnisk svensk och utan sociala problem (alkoholism är inga problem så länge den hålls inom familjen).

Nu generaliserar jag något, men det är mina erfarenheter. Apropå Gudstro så generaliserar jag vidare, inom kristna kretsnar är denna måttstock än mer huggen i sten, har massiv erfarenhet av detta då flera goda vänner är uppvuxna i frikyrkliga familjer. Familjen och kyrkans gemenskap betyder allt, men om det visar sig att du är homosexuell så är du inte längre del av denna gemenskap.

Antagligen finns undantag, men detta är mina erfarenheter.

Oavsett vilket, kämpa/kriga på, du är en vinnare.

Dompa

Allmänt känt att jag sitter på hemmet. Om ngn granne hade missat det så har frugan gjort ytterst klart för dem. Jag skiter i vilket. Men jag mår skit över att det går ut över ongarna. Speciellt lillkillen, han var stark innan. Nu är han helt trasig. Och jag farsan fixade det - inte genom misshandel, men genom mitt agerande. Håller med dig om frikyrkornas budskap. Det är ganska stort där jag bor också. Allt är ok, även alkoholism och incest så länge man "sköter det snyggt". Jag tror faktiskt att vi får flytta. Samtidigt som jag för ungarnas skull inte vill flytta ifrån svågern. Mkt att tänka på.
Det var lättare med en whisky innanför västen. Haha! Förstår att det sårar vissa här, men det är så jag känner. Känner! Jag tror att jag drack för att slippa känna...nu känner jag hela jävla tiden. Men så får det bli. Ha det bra därute. /R

Dompa

Just nu inbillar jag mig att behöver den där whiskyn mer än någonsin. Varenda djävla dag är det ny skit som dyker upp. En del är framkallat av alkohol i långa loppet, som lillkillens mående. Annat är bara tillfälligheter, men gör lika förbannat skitont. Men jag behöver igentligen inte whiskyn och det är det jag tar till mig här på hemmet. Trots GUD. Haha. Så nu kör jag...en dag till. Och våren är här. Ser ni det? Lite osammanhängande, men va f...försök att överse språket. Min mamma brukade säga att torftiga människor har torftigt språk. Jag tror att det kan ligga en liten sanning i det. Nu är det snart tid för terapisamtal. Sedan ska vi ut i skogen. Kan ni se det? Cirka 15 missbrukare som lufsar runt bland de första vårblomstren ;-) jag tycker det ska bli mysigt. Sköt om er därute och var snälla mot varandras ongar. /R

Lilja-12

Vissa saker bara måste värka ut, man kan inte komma ifrån dom! Man tror att man kan fly i flaskan men det är att lura sig själv. Hur hurtig jag än låter nu så tror jag att detta kommer att ge dig något gott i längden så håll i bara, krigare som du är!!
Och nåt torftigt språk har du sannerligen inte så lägg ner den självkritiken, bara fortsätt skriv!

Härligt med skogsmulle, jag ser bilden framför mig, hehe.

Jag efterlyser också Camibi! Hon och jag hade en deal och nu är hon borta från forumet!

Håll huvudet högt nu Dompa och fatta att du gör ett sjuhelsikes jobb, att TA ANSVAR för ditt liv, hur ont det än gör!

Styrkekramar, Lilja

Stigsdotter

...gör nog mycket mera gott än whiskyn om man bara tar sig tiden att se den! Ett vårtecken såg jag häromdagen och usch vilket deppigt sådant det var: en överkörd groda. Förlåt, vet inte varför den bilden dök upp här helt plötsligt, kanske för att den kändes lite tragikomisk din bild med 15 missbrukare som lufsar runt i skogen ;-) Nåväl, kliv inte på grodorna!!!

Tänker på det du skriver: var snälla mot varandras ongar. Och som jag skrev här ovan, något i stil med att våra barn är allas barn. När jag lämnar min unge i skolan brukar en av klasskompisarna stå vid hörnet och, jag vet inte vad, hon ser ut som hon väntar tills alla gått in, ser lite ledsen ut. Jag hälsar alltid på henne och säger någonting föräldrakäckt. Häromdagen hade min unge med sig hem en teckning från kompisen där hon ritat fint och skrivit mitt namn i ett hjärta. Jag vet inte men jag inbillar mig att hon kanske känner att jag ser henne? Nå, vi ska vara rädda om varandra! Hmmm, nu kom jag ihåg att mamma satt upp en liten bild på toaväggen när jag var liten: en blomsterkrans som det stod "var rädda om varandra!" i.

Bludderi, bluddera, ha en bra da´!!

kan känna igen sig i dig, du kanske känns "hemtam" ? Det är inte ovanligt att barn tyr sig till dem som allra mest liknar den som finns i hemmet deras. Om du känner att du orkar, din nykterhet måste ju komma främst,så stanna till och prata lite mer med henne. De orden du byter med henne kan vara de orden hon behöver för att inse att någon ser henne och bryr sig om henne. Du kan faktiskt forma hennes framtid.

Dompa

Jag älskar din humor Stigsdotter. Du är för jävla rolig. Självklart ligger det inga grodlik klistrade mot mina sulorna på mina fula gympaskor. Och dagen i skogen var helt fantastsisk. Men, men vi var nog ingen vacker syn. På en del av oss syns det verkligen att vi har druckit bort våra liv. Solen sken och vi med den;-) Är lite inne på Addes linje när det gäller den lilla flickan. Orkar du så säg lite mer än hej. Se det som att du kanske förhindrar att hon sitter här en dag. På hemmet, på alkoholforum...men givetvis går din nykterhet före. Lilja-12; Du är min idol just nu. Har läst din tråd och du berör. Och du skriver liksom Stigsdotter så klokt (jag vet att Stigsdotter avskyr just det ordet) på andras trådar. Dumt att du tycks ha förlorat din peppkompis. Men jag tror/hoppas hon kommer tillbaka. Det ska hon. Vi kan bara vänta. Fan jag skulle kunna hänga här hela kvällen. Detta forum är ovärdeligt. Men nu ska telefonerna in och istället ska vi köra ännu en kväll framför TV:n...jag är ingen fan av TV. Avskydde det när jag söp och ska sanningen fram så är programmen ännu värre när man är nykter. Yep där kom det, ännu en obehaglighet. Ta hand om er och var snälla mot outfits ongarna. /R

Lelas

Hej Dompa!
Jag vill bara skicka en liten hälsning och säga att jag läser allt du skriver här, även om jag inte svarar så ofta.

Ja, jag kan riktigt se er där i skogen.... :-)

/H.

lillablå

Hade velat vara där i skogen, och fotat er i smyg, era förvånade ögon och leenden när ni upptäcker nåt på nytt, precis som barn på skolutflykt...
Tänkte skriva att jag saknar dig, sen tänkte jag: men det kan jag väl inte skriva, jag känner ju inte dig, får jag ens skriva så... Men sen skrev jag ju det ändå... För så är det tydligen, jag saknar dig!
Kram!
/k