av Dompa

Hej! Mitt nick är efter en mousserande dryck. Djävla illa valt, då jag själv mest kan liknas vi en avslagen mellis. Jag är halvny här. Har hukat under en stark kvinna vid namn lillablå på anhörigsidan. Men nu tror jag mig vara redo. Jag måste vara det. Min historia är på inga sätt unik. Ni kommer dessvärre ändå få ta del av den. Just nu behöver jag bara lite teknisk support och sen följer booooooring./R

Dompa
mån, 2012-03-26 - 18:44

Jag är så lyckligt lottad som har erat stöd. Fantastiska kvinnor alla tre; Lelas som kämpat för sin pianosnubbe. VD som kämpar för sig själv. Och sist men inte minst lillablå som skriver ooch fotar så fint. Du får skriva vad du vill till mig, att du saknar mig gör mig rörd. Jag var inne på samma linje en gång och skrev till dig. Ett inlägg som jag sedan raderade för jag blev blyg. Tror dock mr pianoman hann se det, det var så han listade ut min namn. Haha. Nu har jag suttit här i tre veckor. Idag pratade jag med min socca. Bad om förlängning. Ska igentligen ut om en vecka men känner mig ärligt talat inte redo. Det finns stunder när jag längtar efter alkohol, trots allt det har förstört. Ibland på terapin eller "delningarna" kan jag känna att "Nu skiter jag i detta, ge mig en kall whisky". Nu ska jag inte skylla på GUD, men han är en del i det hela. En annan är att jag börjar reta mig på mina "medpassagerare". Tycker att en del av dem är precis så gnälliga och otacksamma som PersonligaPerson beskrev. På en del låter det som om detta är ett fängelsestraff eller en vistelse på en sommarkoloni som deras föräldrar påtvingat dem. Men jag vet att ingen är tvingad till att vara här. Kanske av sociala skäl, men vi är inte inlåsta. Terapin? En del matnyttigt, mycket som jag tycker är svammel och det är därför jag misstänker att den här surströmmingen inte är färdigmarinerad. Ha det bra där ute. Försök att låta bli. /R

mr_pianoman
mån, 2012-03-26 - 20:16

Jag ser allt :)

Närå, men jag råkade väl vara inne precis då.

Appropå det där att reta sig på andra. Jag tyckte det var så att ju mer jag "vaknade" desto mer retade jag mig på andra och deras gnällande. Så kanske kan du se det som ett sundhetstecken? Vi hade permis två dagar i veckan. Ett par timmar på stan. Och nu när jag är nykter och fri, så har jag tänkt att åka dit dom tiderna för att se om jag kan se vilka som är klienter från stadens behandlingshem. Det borde gå tycker jag :)

Kram på´re! Jag saknar dig också.

lillablå
mån, 2012-03-26 - 20:55

Aha, det var så han listade ut ditt namn...
Synd att du raderade.. ;)
Sug åt dig av det du hör som passar dig, och lyssna till resten, en dag kanske du behöver det du får höra idag, din resa är påbörjad men antagligen rätt lång..
Skönt att få livstecken ifrån dig...
Kram!
/k

Dompa
ons, 2012-03-28 - 16:46

Den vackraste - frugan- har gjort det absolut fulaste. Igår skulle hon ta livet av sig. Jodå, hon peta i sig massor med tabletter, drack en massa vin, men hade ändå nog sinnesro att ringa svågern. Så nu är hon inlagd, bra för henne. Men resten av oss? Så djävla fult. Ungarna är helt förkrossade. Hon hann också skriva en massa på facebook. Det mesta gick väl ut på att allt var mitt fel. Mycket är sant, mycket är mitt fel. Men så djävla osnyggt. Så nu har jag permis från hemmet. Sitter hemma hos svågern med tre olyckliga ungar. Och allt i min störda hjärna säger att ; Så fort alla barn är nattade, då tar jag en whisky. Nu har ju svågern och svägerskan gjort sig av med/gömt all alkohol. Men finns det lust finns det råd... Eller? Yep, nu kan det gå riktigt skit. Det var väl allt. Nu ska vi laga mat och mysa, men farsan känner sig inte mysig. Det var väl allt. /R

Adde
ons, 2012-03-28 - 17:14

nu Dompa som du måste ta fram den riktiga egoisten och tänka enbart på ditt mående. Och visst, det är svårt att med barn omkring sig rikta intresset på sig själv men just nu är du stabiliteten för dem men framförallt för din egen skull. Just nu kan du inte påverka mer än att bara vara och skapa dig en liten bit klippa att sitta på.
Lita på dig själv och plocka fram lite kunskap du inhämtat på Hemmet och njut av att du kan vara ett stöd för dina barn. Just nu är det helt dina val som styr och jag tror att du har så mycket styrka nu att du kan göra de valen.
Lycka till i kväll !

lillablå
ons, 2012-03-28 - 19:16

Mitt hjärta blöder för er, för dig, den vackraste som måste må oerhört dåligt, men kanske allra mest för de tre små...
Hjälper det med en whisky? Gör det saker bättre? Eller ger den dig ett extra mått ångest när du väl nyktrar till, och måste se sanningen i ögat?
Önskar jag var en superkvinna så att jag kunde telepatera mig till dig och krama om en liten stund...
Tänker på er!
Kramar!
/k

PersonligaPersson
ons, 2012-03-28 - 19:14

Starkt av dig att skriva här. Gör det du måste. Gör en tidsresa ett år framåt i tiden. Se tillbaka på den här dagen. Vad gjorde du? Hur påverkade det det stora skeendet? Håll ut!

Dompa
ons, 2012-03-28 - 19:47

Jag tror jag kommer att klara det. Tack vare alla era kloka ord. Tack vare svägerskan som har sagt at hon tar piggyback på mig ikväll. Hon sover inte förrän jag sover...nykter. Men jag vill fixa detta. Även om det betyder att jag gör övningar hela djävla natten. Jag tänker; Jag har tre ongar med en klart instabil morsa. Farsan är inte bättre. Nu ska jag försöka vara här för dem. Jag skulle ljuga om jag sa att whiskyn inte drar. Skulle även kunna få ner en kall öl. Eller att glas rumsvarmt lådvin. Men nej, jag ska försöka. Även för att Den Vackraste inte ska få "vinna". Svågern säger att det bl a därför hon gjorde detta. För att få mig att visa mina "sanna färger". Att visa att jag inte fixar det bättre än henne. Jag ser ju vad jag skriver och hur skruvat det ser ut. Men det skiter jag i. Allt är skruvat och nu får det fan räcka. Tror jag. Haha. En annan del av mig ser mig själv sitta på den lokala krogen med traktens loosers och bara sjunka. Men till vilken nytta då? Nu ska vi göra ngt så konstigt som att spela monopol. Kommer ni ihåg monopol? Jag, svågern, svägerskan och alla ungar. Vi är åtta pers så det får bli lag. För mig känns det bättre än tv. Hoppas ungarna känner samma sak. Vi lär väl höras. Loggar nog in både två och hundra ggr inatt. Ikväll ska vi väl låta bli? /R

viktoria
ons, 2012-03-28 - 19:49

Känner med dig, er, vilken jättejobbig sits du har. Fantastiskt dock att du har din svåger med fru. Jag har inga goda råd att ge, men tycker det Adde skriver om att du måste tänka på dig själv i första hand nu, focusera på ditt tillfrisknande för att orka vara där och vara stabil tillsammans med dina små. Du kommer att fixa det här också, jag tror på dig, på det du skriver, på det du gör. Varma tankar till dig och de dina ikväll.

PersonligaPersson
ons, 2012-03-28 - 19:56

Är du medveten om att du är på väg att ta dig igenom ditt livs antagligen största kris, NYKTER?!

Så oerhört starkt, Dompa!

Magnolia
ons, 2012-03-28 - 19:59

Monopol låter underbart! Eftersom jag redan druckit ett glas vin kan jag inte lova att låta bli - men jag kan lova att inte dricka mer (vilket är en minst lika stor bedrift, eller snarare mycket större, i mitt fall). Nu ska jag ta en tidig kväll och lägga mig, innan jag kommer på andra tankar. Jag ska tänka på er mysiga Monopolspelare när jag blir behagligt sömndrucken i min gosiga säng. Ta hand om dig, den vackraste och era fantastiska barn!

Magnolia

Dompa
ons, 2012-03-28 - 20:04

Som vanligt av ett gäng fantastiska kvinnor! Hör av er ifall ngn av er kan tänka sig en alkoholiserad trebarnsfarsa till hösten. Skojade bara. Men lite allvar var det. Den Vackraste och jag lämnade in skillsmässopappren i veckan. Kan det ha varit detta som fick henne att gå över kanten? Eller tillmäter jag mig själv för mycket makt? Nu är det vår tur. Spelar ihop med mitt svärbarn. Vi SKA HA Norrmalmstorg

Magnolia
ons, 2012-03-28 - 20:11

... men du, apropå Den Vackraste och skilsmässodokumenten. När man river och sliter på varandra är det ju lätt att man tar i lite (mycket) för mycket för att inte visa sig för sårbar. Hur många gånger har inte jag hotat min man med skilsmässa trots att jag älskar honom så mycket man någonsin kan älska någon annan vuxen?

Magnolia

Magnolia
ons, 2012-03-28 - 20:27

drivit det vidare, så hade jag gjort det ytterligare. Hur känns det i kroppen (efter att ha sållat bort allt vardagsfnas): Älskar du henne, älskar hon dig?

Dompa
ons, 2012-03-28 - 20:36

Men vi tillsammans dödar våra barn. Som jag älskar kanske mer, på ett annat sätt. Vad hon känner vet jag ärligt talat inte. /R

Magnolia
ons, 2012-03-28 - 20:55

säkerligen... Men när det kommer till att välja mellan kärleken till en annan vuxen eller till barn (som står i total beroendeställning till oss "vuxna"), så hedrar det dig att du resonerar som du gör. För många av oss säkert självklart, men för andra inte alls lika definitivt. Det motsatta tänket ser jag prov på dagligen, i min yrkesutövning.

Magnolia