Hej!
Jag är ny här. Hittade av en slump alkoholhjällpen.se igår när jag surfade på alkohol och viktökning. Oj, om jag hade vetat att dessa forum funnits tidigare... Har ägnat större delen av gårdagen och dagen av att ta del av alla era starka historier och hur otroligt konstruktiva och peppande ni är mot varandra! I många historier känner jag väl igen mig. Nu får det vara nog och det är dags att försöka göra något åt saken!

Vi får se hur det går att skriva nu. Jag lider sedan ett par år av utmattningssyndrom och det tar sig i uttryck bland annat av "fågelkvitter i huvudet" när jag försöker tänka eller skriva, vilket är extremt frustrerande. Jag hamnade i utmattning efter ett antal år varit duktig mamma med stort engagemang för barnens skola och fritidsaktiviteter, full fart på ett krävande arbete etc. Förstår när jag läser i andra trådar att jag inte är ensam om att ha hamnat i alldeles för hög alkoholkonsumtion som ett resultat av detta.

Jag har under många år kunnat hantera måttlig alkoholkonsumtion (1-2 glas 4-7 dagar i veckan) men i samband med att jag fick utmattningssyndrom och var sjukskriven började jag dricka vin oftare. Framför allt i samband med att jag skulle göra något som krävde koncentration. Jag blev frisk, men det hände saker som gjorde att utmattningen i form av panikångest, koncentrationssvårigheter och en extrem stresskänslighet kom tillbaka. Sedan 2014 har allt varit en nedåtgående spiral, blev tröttare och tröttare, huvudet funkade sämre och sämre, ångesten blev värre och värre och samtidigt ökade alkoholintaget sakta men säkert.

För drygt två år sedan fick jag en ny VD och vi saknade samsyn i det mesta så vi kom överens om att jag slutar. Jag fick ett sjysst avgångsvederlag och tänkte att nu får jag möjlighet att vila och tänka efter och god tid på mig att hitta något annat. Bara veckor efter att jag hade slutat brakade det dock rejält och jag ramlade hela vägen ner i källaren. Det var egentligen här mitt osunda beteende började. Jag var ensam hemma och "unnade" mig ett glas vin på eftermiddagen för att lindra ångesten.

Mitt avgångsvederlag började närma sig slutet och det fanns inte på kartan för mig att söka jobb. Hur skulle jag kunna göra det när jag var fullständigt utmattad? Vilket jobb skulle jag kunna ta? Fanns inte en susning att jag skulle kunna skriva CV / personligt brev. Jag hade ett inledande samtal med Arbetsförmedlingen och förklarade detta. De var mycket förstående och tyckte att jag skulle kontakta läkare så att jag kunde bli sjukskriven. Sagt och gjort. Men, tror ni att jag fick någon sjukskrivning? Icke sa nicke. De bollade mig tillbaka till arbetsförmedlingen. Då hade jag fått en ny kontaktperson som sa att för att få A-kassa måste man söka jobb... OK. Då var det bara att börja kämpa (fast jag vet sedan mina KBT samtal att det är just det man inte ska göra när man lider av utmattning). Så jag började söka jobb. För att tillgodose arbetsförmedlingens krav. För att klara att skärpa hjärnan var jag tvungen att dricka vin samtidigt. OK, detta var i samband med att jag skrev ansökningar, alltså inte varje dag. Just i detta skrivande nu har jag rest mig flera gånger för att gå och hämta vin, då min hjärna vill ha det när jag skriver (men hittills har jag lyckats hejda mig).

Det var ju egentligen inte relevant för mig att ta en anställning på heltid. Jag gick en starta eget kurs på trygghetsrådet förra våren och för ungefär ett år sedan startade jag mitt företag. Det är jätteroligt, MEN. Det var mycket krävande arbete i samband med detta, så min vinkonsumtion ökade dramatiskt. Företaget går egentligen bra, efterfrågan finns och jag skulle kunna expandera kraftigt. OM JAG BARA ORKADE!!! URK! För att få ork har jag druckit mer och mer vin och nu under sommaren har det spårat ur helt.

Jag har länge velat förändra mina alkoholvanor men inte vetat hur. Hur ska jag få motivation? Hur ska jag kunna vara uthållig (har rättså kass impulskontroll) ? Det är många gånger jag tagit ett glas vin till frukost eller lunch bara för att det är ett sådant fågelkvitter i huvudet att jag inte klarar av att exempelvis ta fram en skål, öppna kylen och hälla i lite youghurt och sen hälla i lite müsli och ta fram en sked för att sedan äta. Det är så mycket att öppna kylen och tappa av lite från en box...Vinet stillade hungern.

Senaste månaden har jag haft mycket oro i kroppen på förmiddagarna och har vid ett par tillfällen druckit vin på morgonen bara för att stilla den.

Den senaste veckan har jag kommit till flera insikter.
Jag har märkt att jag blir supertrött så fort jag dricker vin och att min trötthet numera inte beror på utmattning utan alkohol.
Jag har insett att det faktiskt finns riktigt stora hälsorisker och det på allvar (vilket jag tror kommer att vara den tanken jag vill komma tillbaka till när det blir jobbigt). Under de senaste 5 åren har jag gått upp i vikt mer än 20 kg (vilket är mycket för en tjej på 158 cm). Har en stadigt expanderande ballongmage vilket varken är sunt eller roligt.

Så, då kom det lite fågelkvitter... vad skulle jag skriva nu? Nä, jag går INTE och hämtar ett glas vin nu.
Jo, i onsdags gjorde jag en ansats att bestämma mig för att bli sundare både vad gäller mat och alkohol. Jag inbillar mig att det kan vara fördelaktigt att ta bort både socker och alkohol samtidigt. Så att man inte ersätter ett "sug" med ett annat. Jag har kört LCHF för och det fungerar bra för mig. Jag blir pigg, får energi och tappar vikt (dock funkade det inte förra gången, men då drack jag samtidigt en hel del alkohol, smart va!). Införde att jag inte får dricka alkohol förrän 18.00 och då inte mer än 1-2 glas vin. Det har gått ganska bra hittills. I förrgår blev det 3 glas vin (för att jag glömde av mig) och i förmiddags blev det ett halvt glas för att motverka ångest eftersom jag var tvungen att prestera något.

Mina mål är att få tillbaka min energi och min hjärna, bli av med min övervikt (visar mig helst inte längre) och att snart börja en vit period. Förhoppningsvis en ihållande sådan. Tills dess, en begränsad konsumtion på 1-2 glas per dag. Tycker förresten att jag redan märker skillnad i toleransnivåerna. Kan det vara möjligt?

Min stora utmaning är att jag har så kass impulskontroll. Jag är även mycket dålig på att ta motgångar. Någon som har några bra strategier för att hantera detta?

@Ny dag @Rehacer @Varafrisk @Majaella 🙏 Tack för att ni tänker på mig, tittar in och stöttar❤️. Det betyder mycket för mig🫶. Tänker på er också men är inte i form för att skriva just nu, därav tystnaden. Det går sisådär för mig just nu. Jag smygdricker dagligen,ca en halv flaska vin, dagtid.

Julen var jättefin, jag körde och flera andra i sällskapet likaså. Vi hade väldigt trevligt!

Annars mår jag ganska kass. Är väldigt ledsen och nedstämd för att jag är den jag är. Jag var själv nöjd med min insats på jobbfronten, men tyvärr, och som så ofta uppskattas inte min personlighet. Jag blir lätt engagerad och entusiastisk och det stör ofta andra. Har svårt att lägga band på mig då. Det är tufft, och smärtsamt att aldrig duga. Känner en hopplöshet i detta och har kämpat med detta hela livet. Det är väl den egentliga grundorsaken till min mångåriga bedövning/flykt med vin. Nåväl, ska försöka ta tag i mig själv och försöka tänka konstruktivt och positivt när jag överlevt nyår. Vi ska bort ( jag kör). Just nu är jag trött och orkar egentligen inte, men det kommer att bli trevligt när vi väl är där.

Återigen tack, tack för att ni är så omtänksamma❤️.

@Vinägermamman, jag har som kvällslektyr läst din tråd, från början fram till -22 och även där du berättat om din uppväxt. Det är sår som är svåra att få bort. Har du någonsin gått till någon psykolog eller annan för att bearbeta detta?
Jag tycker inte du ska straffa dig själv så mycket och vara ledsen för att ” du är som du är”
Du verkar vara toppen och du har ett långsiktigt mål att dra ner och ” ta hand ” om dig . Någon skrev att nykterheten är en kärleksförklaring till sig själv . En dag så kommer du att ge dig själv den kärleksförklaringen. När du är beredd, när du vill. Tills dess förbereder du dig genom att minimera allt som hindrar dig från att nå dit. Eller hur?
Ha en fantastisk Nyår och jag hoppas att du är bland vänner som gillar dig för den du är! Kram ❤️

1:a ✅ för 2024. Jag skriver mer en annan dag. Har haft en brutalt ansträngande period, fr a de 3 sista veckorna, där jag levererat långt mer än min ork egentligen räckte. Den perioden är nu över. Ska akta mig noga för att ta på mig för mycket under en överskådlig framtid.

@Majaella @Varafrisk @Ny dag tack 🙏 för er omtanke 💝

Försöker mig på att skriva lite och sammanfatta den senaste tiden.
Jäklans! Det var så otroligt roligt att komma igång och jobba igen. Men det är svårt att få till en lagom belastning. Och rätt som det är befinner man sig där igen när man inser att orken inte finns för tempot som krävs…
Ska försöka förklara/analysera.
Oavsett A eller inte kan jag inte jobba som förr. Har inte orken/uthålligheten men saknar förmågan att bromsa/ta i lagom. Jag blir superengagerad och full med positiv energi och full fart och allt är toppen. Det är sådan jag är och alltid har varit. Jag kan inte jobba långsamt och halvengagerat. Då
Dessvärre tar energin slut for nu. Jag märker det inte när jag jobbar, men efteråt får jag numera en brutal mental baksmälla. Antar att det är en konsekvens av mina tidigare utmattningar, i kombination med att man blir äldre och att jag när jag jobbar fokuserat inte mäktar med att vara ordningsam med annat, typ bra mat och motion. Som uppenbarligen blir viktigare ju äldre man blir. Det i sig blir en enorm stress för mig, får nästan panik av det, fr a vad gäller mat, plocka undan mm. Nu tappade jag alla goda vanor totalt och helt plötsligt var det raketbränsle som gällde på eftermiddagen när jag jobbade hemifrån. Jag var mycket medveten om hur galet det var men kunde inte hantera det på något annat sätt. Visste att det rörde sig om en begränsad tid och att jag måste bryta snarast och för tillfället inte ta på mig något liknande. Så nu sitter jag här. Mår rätt OK nu. Men funderar vad F..n det ska bli av mig.
Hade de senaste veckorna alla möjliga känslor/upplevelser. Eufori, nyfikenhet, nöjdhet, nervositet inför mottagandet av mitt arbete när jag väl jobbade, blandat i en berg-och-dalbana med total utmattning, både mentalt och fysiskt. Ordentligt med oro, så där när man nästan låser sig kroppsligt. Förmådde inte gå utanför dörren på en vecka.
Nåväl, idag blev det en morgonpromenad med hunden. I och för sig har ju vädret den senaste tiden varit gräsligt (skyll på den du🤣).
Vet inte om jag blev klokare av det här inlägget, kontentan är väl att jag upplevde stora svängningar, vilket jag tyckte var obehagligt, och som den analytiker jag är vill jag förstå varför. Ålder, att det var ett mycket viktigt uppdrag, att alkoholens effekter blivit allvarligare, (som skrev tidigare, jag var inte ens nu i närheten av de nivåerna jag hade för 2 år sedan. )
Och nepp, inget raketbränsle idag heller✅

@Vinägermamman Äntligen är du tillbaka ❤️! Och utan raketbränsle! Vi ger aldrig upp och det är ju en styrka i sig! Har själv haft det jobbigt och återfallit efter 70 nyktra dagar. Ångesten efteråt var fruktansvärd. Har precis fått näsan över vattenytan känns det som. Jag funderar också mycket vad f-n det ska bli av mig. Känner så igen mig att gå all in i perioder med högt tempo för att sedan i princip krascha. Hoppas du fortsätter skriva så vi kan växeldra varandra för visst vill vi ha ett hanterbart liv, känner att med a kommer mitt liv att bli ohanterligt. Stor kram 🥰

@Blenda @Vinägermamman @HoppfulleKalle Nej vi är inte ensamma och vi kan följas och ta rygg på varandra. Igenkänningsfaktorn är fruktansvärt slående och tack vare forumet behöver vi inte känna oss ensammast/bedrövligast i världen. Jag har som sagt precis återhämtat mig från återfall och börjar må bättre. Dvs värsta ångesten och skammen etc har lagt sig och någon gång ska ju vara den sista. Önskar oss en nykter dag idag. 🥰

@Blenda @Ny dag @Varafrisk
Tack för era ord 🙏 och tack för att ni finns här💕
Nej, vi är ju egentligen inte ensamma, men ibland känns det så ändå, Även här på forumet. Våra problem i förhållande till alkoholen är bitvis ganska olika och jag kan nog ofta känna mig ensam och udda. Jag kan känna skam och skuld för att jag i alla fall inte änsålänge ser att A allena är roten och boten gällande mitt mående och att jag borde sluta helt. Jag har fortfarande inte övertygelsen om att jag måste bli absolutist för att få ordning på mitt liv. Det kan säkerligen underlätta, men grundproblemet är att jag inte kan hantera situationer där jag förväntas prestera mer än jag orkar, utan att få enorma stresspåslag, så jag nästan grips av panik. Och blir stressen för stor, ja då medicinerar jag med A. Trots att jag fått KBT, försökt lära mig SOAS, klarar jag inte att ta djupa andetag, tänka hur farligt är det, etc. Det som händer är att jag får panik. Paniken och stressen tröttar och tär på mig. Så jag är livrädd för att ta på mig något just nu.
Det finns en del andra tankar och känslor som spökar oxå. Kanske skriver jag om det vid ett annat tillfälle. Men brist på ork är som sagt en väldigt stor del i det hela.
Slutältat för ikväll och nu något positivt.
Vaknade till fantastiskt vinterväder. 20 cm nysnö, sol och klart väder, vindfritt. Började dagen med att skotta snö vid 7. Morgonpromenaden därefter var helt magisk. Det var som att vandra i en tavla. Önskar att jag kunde visa en bild här. Så vackert var det.

Och @Varafrisk jag är urusel på att ta det lugnt och ta en dag i taget😅 har mycket att jobba på där😁

Godmorgon!
@Ny dag Tack snälla fina du för att du bryr dig🥰. Jag kikar in hos dig om en stund.

Det är obegripligt svårt med motivationen. Vill inte rasa hela vägen ner i geggigaste djupaste gropen igen för att vända trenden. Är dock sakta på väg ner och jag har fått konsekvenser nu som jag försöker agera på. Det handlar om de långsiktiga psykiska konsekvenserna som för hög konsumtion ger mig. Trötthet, nedstämdhet och oro. Ökad trötthet har jag känt en tid, nedstämdheten har sakta smugit sig på men nu kom ganska plötsligt en rejäl dos av oro. Och den sistnämnda är den allvarligaste.

Försöker igen nu sedan ett par dagar, men har inte klarat att hålla nollan 100% pga oron. Igår var den djävulsk. Hoppas den lättar idag. Just nu har jag bara lätt oro.

Vädret gör ju inte det hela lättare. Grått, mörkt och trist. Behöver såväl komma ut på morgonpromenaderna. Men oron har den effekten på mig att det knyter sig i kroppen och jag blir enormt svårstartad och tröskeln att göra något som känns jobbigt blir väldigt hög.

@Vinägermamman Hej! Jag kan minnas hur det känns med oron och hur jag mådde då. Hur jag tog till vin för att lätta på den för det var så jobbigt med oron i kroppen. Det gjorde också att allt kändes grått och trist och än värre när det var grått och trist ute. Det som sker är att det blir en ond cirkel i det. Vinet jag drack pga oron skapade bara mer oro i slutändan. Hjärnan blir stressad av alkoholen och försöker göra sig av med den och kan signalera om mer alkohol samtidigt. Den ger abstinenssymptom. Den är förvirrad och signalerar hur som helst. Det bästa vore om du inte dricker så att hjärnan får återhämta sig och försöka komma i balans igen. Det kan vara jobbigt, men att den får alkohol under stressen/oron förvärrar och blir en ond cirkel. Om du är alkoholfri under en vecka så försvinner de värsta abstinenssymptomen och oron som alkoholen framkallar kommer att lätta. Kämpa på!❤️

@Vinägermamman Jag känner så igen mig. Men du har gjort det förr och nu i vår gör vi det tillsammans. Alkoholen bara lurar dig. Den jäkla känslan i kroppen och tankarna som styr mot att dricka är 👺 beroendet. Du är inte ditt beroende. Du och jag är smartare än så även om vi hittills fallit till föga. Skickar cyberkramar och styrkekramar till dig! Idag är vi nyktra! Jag har lovat mig själv det. ❤️❤️

Tack fina @vår2022 för att du fortfarande orkar läsa och att du engagerar dig med tänkvärda och konstruktiva svar❤️

Du har så rätt! Hjärnan behöver återhämta sig. Kroppen behöver oxå omvårdnad. Fysisk aktivitet. Bra mat. Jag har slarvat med maten. Ätit socker och andra snabba kolhydrater. Då ökar ett generellt sug. Då är det också lättare att ta till alkohol. Jag har slarvat med motionen. 1 promenad per vecka istället för minst en om dagen. Bra mat och daglig motion gör mig pigg och lugn. Då försvinner också behovet av A. Då uteblir kampen. Jag vet ju detta. Ändå är det så svårt att få till det. Men målet är oförtrutet att ta kontrollen och leva hälsosamt.Tack igen för att du bryr dig ❤️