av Andrahalvlek

Andrahalvlek
fre, 2024-03-15 - 08:07

Kom på en sak. Och det är nästan ironiskt. Upprinnelsen till den konflikt som gjorde min mamma och hennes syster ovänner för sju år sedan var att min moster ville skicka blomsterbud till min mamma då hon fyllde 70 år.

Det ville inte min mamma, hon vill helst bara glömma att hon ens fyller år. Hon vill inte uppvaktas, som mest vill hon ha ett grattis. Min moster stod på sig, förstås. Hon ringde en blomsteraffär här i stan som skulle komma till min mamma och fixa blommor på balkongen. Den 1 mars. Vi hade snö då.

Min mamma stod på sig: Inga blommor! Så min moster fick avboka leveransen, men ändå betala. Dyrt. Då blev hon så arg på min mamma att hon skrek ”jag är fan fed upp på dig”. Efter det har de inte pratat.

När min mamma får veta att min moster är så dålig som hon är så tänker hon allra först: ”Jag måste skicka blomsterbud.” Vilket hon gjorde igår. Och det är fan ironiskt, även om min mamma sannolikt inte ens tänker på sambandet.

Och ni som läser detta - ring era anhöriga som ni har bråkat med. Säg ”förlåt för allt jag gjort och inte gjort”. Se till att ni blir sams igen, innan det är för sent.

Kram 🐘

Andrahalvlek
fre, 2024-03-15 - 08:20

@Himmelellerhelvette Ja, det är otroligt sorgligt. Men allt blir som det blir och går som det går. Vi behöver inte traska i våra mammors fotspår mer.

Det känns ändå bra att både jag och min kusin tyckte att konflikten var våra mammors issue. Vi har båda två försökt prata förnuft med våra mammor, utan framgång. Vi ville inte gå förbi dem. Det känns bra att vi båda hade samma inställning, så att inte hon i alla år har tänkt ”min kusin borde höra av sig”.

Vi har bidat vår tid, tills det var för sent. Nu kan vi ha direktkontakt. Vi kommer knappast att springa ner dörrarna hos varandra, men ett mess, ett samtal och en träff då och då blir precis lagom.

Relationer kan man inte få för många av ❤️

Kram 🐘

vår2022
fre, 2024-03-15 - 09:09

@Andrahalvlek Ja, förmodligen kan det finnas något underliggande i denna syskonrelation som kanske bara de vet om. Din mamma säger bestämt att hon inte vill ha blommor, systern kör över det och beställer blommor ändå och tvingas sedan backa och betala ändå. De säger upp kontakten, ingen ger sig och håller stenhårt på sin sak. Kan ändå tycka att man inte ska gå emot någons vilja, när man vet det. Kan känna igen det med en svärmor som kan köpa saker för att hon tycker man behöver det, fast man tydligt sagt att man inte gör det och kan bli sårad för det. Det blir lite offerkofta i det. Även om man kan tycka att skicka blommor är en fin handling sett utifrån, så kan det ligga mer i det som skapar ilska eller annat som blossar upp.

Det är verkligen viktigt att man lyssnar på varandra och respekterar varandras viljor. Även om man inte kan förstå det. Vi är olika och tänker olika, det som är rätt för mig kanske inte alls är rätt för någon annan. Om man tycker att man har rätt oavsett vad, blir det svårt att reda ut då man inte kan inta ett annat perspektiv.

Fint att ni ändå ska resa dit, tror att de är jätteviktigt och att kommande generationer bryter mönstret. Kram❤️

Andrahalvlek
fre, 2024-03-15 - 09:52

@vår2022 Du har helt rätt. Att medvetet köra över någons vilja är hänsynslöst. Besserwisser-fasoner. Och incidenten var bara ett exempel på alla gånger min moster tyckte att hon minsann hade rätt. Och min mamma var van att backa, trots att hon var storasyster, men den här gången ville hon verkligen inte. Min mamma var själv då rätt svag psykiskt. Hade väldigt svårt att förlika sig med åldrandet, och kroppens förfall, och hade nyligen flyttat till en ny stad och helt nya sammanhang.

Jag minns själv telefonsamtal från Gunilla, evighetslånga och det hördes att hon hade druckit, då hon mässade för mig hur jag skulle göra och tänka om min yngsta dotter, som föddes svårt sjuk och funktionsnedsatt. Trots att min moster hade noll egen funkiserfarenhet, och verkligen inte var utbildad kristerapeut. Hon var revisor.

Jag minns hur jag satt som på nålar, sjukt irriterad, men jag svarade och hummade på rätt ställen. Stod ut. Att ha dessa tråkiga minnen av min moster gör inte saken bättre. Men allt är som det är. Och jag tänker att även mina kusiner måste ha en mycket kluven inställning till sin mamma. Även på det området kan jag förstå, på ett sätt som kanske inte en utomstående kan göra. Bara vetskapen att någon annan förstår kan upplevas tröstande. Kanske.

Kram 🐘

vår2022
fre, 2024-03-15 - 10:09

@Andrahalvlek Ja, det låter som en person som körde över, oerhört självcentrerad och oempatisk. På det sättet var det bra att din mamma inte gav sig, att hon stod på sig och satte sin gräns. Självbevarelsedrift som säkert kostat mycket. Har också en i min släkt som liknar din moster, som kunde vara riktigt elak och som nu har gått bort i förtid. Ibland tänker jag att det är karma, att den negativa, svarta ”själen” påverkade kroppen och den svåra sjukdomen.

Jag tror att det kan finnas en stor tröst och försoning på något sätt hos dig och dina kusiner❤️

Andrahalvlek
lör, 2024-03-16 - 11:07

@Sattva Ja, det är så sorgligt 😞 Men som sagt, nu ska jag göra mitt yttersta för att vi kusiner ska ha en hyfsat väl fungerande relation åtminstone.

Jag tänker att om jag har en kluven inställning till min moster, så måste mina kusiner ha likaledes till sin mamma. Givetvis har de i alla år fått höra hennes sanning, men de är samtidigt vuxna och tänkande individer. Kan göra sin egen bedömning. Och med tanke på hennes personlighet så måste de själva känt sig överkörda många gånger, icke lyssnade på.

Att en sådan person sen fullkomligt rasar ihop - inte klarar sig själv, blir halvsidesförlamad, knappt kan prata, inte minns något - måste kännas otroligt konstigt. Som om man blir snuvad på uppgörelsen med stort U. Helt plötsligt är man snarare en vårdare, och umgänget blir mer ett tvång än ett dugg trivsamt. Jag kan knappt föreställa mig hur det kan kännas.

Och alla onda, arga tankar man haft inför individen blir plötsligt solkade av skam. Vilket är helt fel, men också helt naturligt. Man skäms för sina arga tankar om vederbörande. Man får dåligt samvete för allt man gjort/sagt och inte gjort/sagt. Och samtidigt kan man inte göra någonting. Det är liksom för sent att förändra relationen. Det är som om personen man kände dött, och kvar finns ett vårdpaket.

Jag känner pyttelite likadant med min mamma. Hennes minne är så selektivt, hon är så van att bara skjuta undan allt jobbigt. När jag försöker prata med henne om min barndom, på ett icke-aggressivt sätt, tittar hon på mig helt förvånad: ”Var det så? Det minns jag inte.” Hon gör precis som hennes mamma gjorde när hon försökte prata med henne. Exakt likadant.

Så jag har gett upp. Korta stunder kan vi prata om dåtiden, då ur ett mer nostalgiskt sken. Vår resa i maj blir ett tillfälle att återuppleva gamla minnen, men vi väljer medvetet de positiva minnena. Jag försöker tänka här och nu med henne. Hon behöver mig här och nu. Och jag märker att vår relation har blivit otroligt mycket bättre. Vi har större behållning av vårt umgänge, båda två. För att vi träffas oftare, men korta stunder.

Jag har sagt det innan, jag säger det igen. Det är med gamla människor som med små barn. Det krävs kontinuitet för att få kvalitet på umgänget.

Kram 🐘

Charlie70
sön, 2024-03-17 - 08:58

@Andrahalvlek usch vilken tråkig information ni fick. Men tänk ändå vad bra att din mamma hörde av sig nu! Jag har själv en stor släkt på både min mammas och pappas sida - men väldigt dålig kontakt. Mycket för att mina föräldrar inte mådde bra (av olika skäl) under min uppväxt och då inte själva hade kontakt/blev oväns med syskon eller föräldrar. När de inte blev bjudna till familjesammankomster blev inte jag det heller och åren fortgick så. Allt var jättekonstigt faktiskt. Och det har tyvärr fortsatt så. Jag löste det genom att flytta ganska långt bort och har sedan inte flyttat tillbaka. När jag fick mina barn har jag känt att det är synd att de inte har tillgång till den stora släkt som finns (särskilt för flickan som pratar mycket om de små som tillkommit men som hon inte träffat på många år). Min pappa har blivit inbjuden till dop och bröllop men inte vi. När jag frågat honom om han inte tyckt det varit konstigt har det blivit jobbigt för honom. Men han har ändå inte stått upp för mig och barnen. Så svårt. Jag tycker ni gjorde helt rätt som hörde av er!

Kram!

Andrahalvlek
tis, 2024-03-19 - 07:25

@Charlie70 Ja, det är så sorgligt när det blir så 😢 Jag valde ju också att flytta 30 mil. Jag har i alla år känt att det blir konstigt att bjuda in sig själv liksom. Min farbror, som vi ska bo hos, har jag bara träffat på begravningar de senaste 30 åren. Men när jag fick för mig att göra resan i somras så tog jag kontakt, bjöd in mig själv. Och det föll väldigt väl ut ❤️

Ja, det är bra om vi alla är förberedda på vad som hänt min moster innan vi reser. Så att inte hela resan handlar om henne. Vi ska ha en trevlig resa, återuppleva fina minnen ❤️

Kram 🐘

Andrahalvlek
tis, 2024-03-19 - 19:09

Min kusin hälsade på sin mamma igår. Hon hade fått en jättefin bukett som hon var glad för. Min kusin berättade att vi ska komma och hälsa på. Hon är osäker på om hon förstod eller inte, men hon var i alla fall glad och positiv. Härligt ❤️

Kram 🐘

Andrahalvlek
ons, 2024-03-20 - 07:49

@aeromagnus Ungefär så tänker jag också. Nu har vi brutit isen. En mycket bra början. I maj reser vid dit och hälsar på, och efter besöket finns tid att småprata med kusinerna lite. Sen tänker jag att det kanske kan bli en tradition, att resa dit en helg i maj. Med eller utan min mamma, beroende på hennes ork och hälsa. Och däremellan ha kontakt via Messenger och telefon. Det blir nog bra. Relationer kan inte forceras fram. De måste byggas över tid.

Kram 🐘

Andrahalvlek
ons, 2024-03-20 - 08:05

I måndags åt jag tårta på jobbet, för att vi skulle fira något. Så jävla gott 😍 Sockermonstret vaknade till liv och resten av måndagen och gårdagen var skitjobbiga. Hungrig, eller snarare gnagande sugen, tankar som ”vad fan, lite gott får man unna sig”, hade stora svårigheter att ens navigera mig genom affären (var tvungen att handla en grej annars hade jag medvetet avstått). Att jag hade en färdig matlåda i kylen hemma blev min räddning.

Sockermonstret är sannerligen en släkting till alkoholdjävulen. Bör hållas lika kort. De få undantag som görs ska verkligen vara värt det, och sen måste man vara vaksam i flera dagar efteråt. Först nu fattar jag fullt ut varför det är dumt att ”unna sig” godsaker på helgen, då går man ju ständigt runt i det där gnagande suget efter ”något gott” och tillfället-gör-tjuven, det vet ju alla.

Kram 🐘

vår2022
ons, 2024-03-20 - 08:54

@Andrahalvlek Ja, det där jävla sockermonstret är farligt! Så likt som med alkohol för mig. Tar jag en bit, vill jag bara ha mer. Det har varit lite firanden för mig och sockret har fått delta i festen. Har märkt att det tar en vecka för att bli normaliserad igen för mig i kroppen. Denna gång var det värt, jag njöt, men vet att det gäller att bryta fort för att stävja suget efter mer.

Men, vi kämpar på och får hålla oss ifrån att ta första biten😁.

Prissen
ons, 2024-03-20 - 10:44

@Andrahalvlek sedan jag slutade dricka har socker plötsligt tagit en större roll i mitt liv, så igenkänning på den! Ni kanske redan gör detta, men för mig har det hjälpt att vara med på CA möten online, där diskuteras även "små" grejer som detta.

Andrahalvlek
ons, 2024-03-20 - 11:48

@Prissen Det finns många beroenden som kan kliva fram efter att man slutat dricka. Nikotin, socker, spel, sex, bekräftelse, shopping. Nikotin i form av snus tänker jag dock inte göra mig av med. Socker är dock inte bra eftersom jag kämpar med vikten. Det är lätt hänt att överäta om man tillåter socker i den dagliga kosten.

Kram 🐘

Se klart
ons, 2024-03-20 - 20:15

Sockret är akilleshäl här med. Varje kväll vill jag ”ha nått”, då är det ju bra att inte ha ”nått” hemma men på något konstigt vis har jag ofta sett till att det finns. Väldigt likt alkoholen… bra att vara vaksam. De perioder jag skippar socker och överdrivet mkt kolhydrater mår jag oftast bra- men det är som ett mindre berg att bestiga. Beslutsamhet och fokus.
Men det har du ju visat väldigt många gånger att du besitter. Men bra för mig att bli påmind om att även en bit tårta kan väcka den björn som sover. Note to self.
Kram 🤗

Andrahalvlek
fre, 2024-03-22 - 08:22

Sista dagpasset på ett tag. Slipper gå upp klockan 6 eller 7. (Tänk positivt!) Det räcker att gå upp kl 8, som jag gör på helgerna. På måndag jobbar jag mitt första kvällspass, kl 11-22.45. Jag har medvetet lagt in en paus på 45 min då jag kör till kontoret.

Börjar jobba hemifrån kl 11 till 17.15, kör sen till jobbet och jobbar till kl 22.45. Hemma 23.30, rasta hunden och sen direkt i säng 00. Är planen. Alternativt rasta hunden, bada en stund som nedvarvning, och sen i säng typ 00.30. Sova till 8. Kan funka. Kvällsbadet är fan viktigt för mig.

Som ni ser används mycket tankemöda nu till hur jag ska anpassa mina dagliga vanor till andra arbetstider. Vad kan jag anpassa? Vad kan jag avstå från? Vad behöver jag komplettera med?

Jag får nog rulle på det lagom till att det har gått 6 veckor och det är dags att jobba dagtid 12 veckor igen. Skiftarbete är meckigt, och det blir meckigare ju äldre man blir. Som ung sov man när man fick liksom.

Trevlighelgkram 🐘

Geggan
fre, 2024-03-22 - 16:13

@Andrahalvlek ok det låter ganska jobbigt! Men du är ju ung o rask! Jag skulle ju absolut inte klara att jobba överhuvudtaget. Eller okej, idag har jag handlett en student- 4x10min per Mail. Lagom dos!

Sattva
lör, 2024-03-23 - 10:09

@Andrahalvlek Ja det blir en omställning att jobba kväll! Men skönt ändå att det inte är ibland dag, ibland kväll. Nu har du ju förutsättningar att hitta en dagsrutin som fungerar över tid.🤗🌸❣️