Tack fina @vår2022 ❤️
Jag tror det är precis så! När jag höll på att processa mitt medberoende till min mamma skedde samma sak! Jag blev totalt utpumpad av energi och kände att ”nu går jag in i väggen!”

Det är nog så det fungerar, det tar jättemycket energi att ta sig igenom olika processer, vissa mer än andra beroende på hur jobbiga dom varit. Min barndoms alla trauman var också fruktansvärt att ta sig igenom, som att se en läskig film, pyttelite i taget för jag viste inte vad som skulle hända så jag vågade inte mer än lite, lite i taget. Jag var tillslut helt beredd och lät resten öppna sig, det absolut värsta var jag beredd att se, rädslan avtog lite, lite för varje steg i processen och jag viste varför jag utsatte mig för det och en av anledningarna var att få slippa skulden och skammen jag hade lagt på mig själv. Jag förstod varför jag hade gjort så konstiga saker, man kan agera så när man blivit utsatt för det jag har blivit och det är inte mitt fel, att bara komma till insikten att det inte var mitt fel var en sådan befrielse, tårarna bara rann och rann! För mig har det varit jätteviktigt att ta reda på vad som hände för att kunna komma vidare och inte längre lägga skulden och skammen på mig själv. Jag har enormt mycket att jobba på som är kvar av den dåliga självkänslan otryggheten från barndomen skapade i mig men jag kommer framåt.

Precis som du säger så känns det som jag backar lite när jag är i en jobbig process eftersom den kräver enormt med energi. Men jag har också lärt mig att jag brukar känna att det är otroligt skönt när jag kommit ur den och att jag då känner mig starkare.
Som en muskel, den går sönder lite varje gång man tränar den men så blir den starkare sen❤️🙏

@Himmelellerhelvette Jag har precis börjat lyssna på ljudboken ”Kroppen håller räkningen”. Med tanke på min pappas missbruk så tror jag att jag har en del trauman i bagaget. Resan med min yngsta dotter är också i viss mån ett trauma. Jag har en tendens att alltid bara gå vidare, vilket är vanligt för medberoende.

Jag tror att jag har en del trauman som behöver frigöras för att jag ska känna känslor på riktigt. En autist jag känner brukar säga att hon har vet-känslor men inga känn-känslor. Hon vet hur hon ska agera och bete sig, vad som är social kutym. Men hon känner inte på riktigt. Ibland känner jag mig likadan.

Kram 🐘

@Andrahalvlek @Himmelellerhelvette Jag har också börjat läsa i boken ”Kroppen håller räkningen”. En riktig klassiker gällande traumaterapi. Jag har gått hos en traumaterapeut för att jag ville undersöka om jag hade trauma som satt inom mig. Mådde så psykiskt dåligt. Det var i samband med att jag slutade dricka. Hade så mycket skam och skuld som tyngde mig. Relationen till min mamma var riktigt infekterad och jag kände massor av ilska och hat. Jag gick runt, runt både kring min alkoholism och annat i början, skammen, skulden, men sedan släppte jag garden helt och vi kunde börja jobba. Vi kom till vissa starka händelser som satt sig och påverkat mig i livet och jobbade med dem. Några enskilda starka händelser och ett slags mönster i mitt liv med triggers i bagaget. Vi kom åt min skam och skuld och det var en oerhörd befrielse att få sätta ord på det och att jag själv kunde se den och jobba på att göra mig av med den, för den tillhörde inte mig! Jag kunde känna medkänsla med mig själv och försonas med mig själv. Det är nu ett par år sedan jag slutade i terapi och jag processar vidare själv och idag är min relation till min mamma helt annan. Jag känner inte ilska och hat och relationen är även på mina villkor. Jag har satt gränser i den och jag kan känna kärlek.

Psykologen var utbildad i EMDR- en förkortning av ”Eye Movement Desensitization and Reprocessing Therapy”. EMDR är en psykoterapimetod som kan hjälpa människor att minska besvären efter upplevelser från det förgångna och som kan störa i det dagliga livet. Det används ofta vid trauma och är en effektiv metod och finns även beskriven i boken ”kroppen håller räkningen”. Jag är oerhört fascinerad av metoden och jag har en nära vän som jobbar med den. Jag har fått höra om vilka otroliga effekter det kan ge för personer i svåra trauman och som fått sitt liv tillbaka.

Det är från denna terapi jag fått med mig ”dit uppmärksamheten går sker tillväxt”. Det är min ledning för att uppmärksamma mig själv om mina tankar och vad jag fokuserar dem på. EMDR, ACT och mindfulness går hand i hand kan man säga. Hur vi tänker och prata om oss själva, var vi kan vila och hitta en trygg plats hos oss själva dit vi kan gå om det är för mycket. Ja, det finns så otroligt mycket att skriva om detta och det har blivit min ”religion”😁.

Ha en fin fredag!❤️

@Andrahalvlek Ja det kan vara så att vi stängt av känn-känslorna. Jag var tvungen att göra det, det var min överlevnadsstrategi som barn men nu försöker jag lära mig att känna dom, det är svårt när min första reaktion alltid är att stänga av. Det sker per automatik, folk tror jag är känslokall för jag är så bra på att maskera. Det kan kännas som ett hugg i hjärtat men jag visar inte en min! Läskigt kan jag tycka idag. Det är som jag aldrig vågar tappa ansiktet, ska alltid vara förberedd, stark, låtsas som att inget kommer åt mig…

@Himmelellerhelvette Likadant att ”prata ut” i en relation tex. I ett alkoholisthem låtsas man som ingenting nästa dag. Oavsett vad som skett eller sagts kvällen innan, under påverkan av alkohol. Jag gjorde likadant i relationen med barnens pappa. Gick bara vidare som inget hänt. Men han tog initiativet till att prata ut om de bråk vi haft. Och det var fruktansvärt obehagligt. Blev lite bättre på det med åren dock.

Kram 🐘

@vår2022 Jag har lättare för att använda mig av teknikerna jag lär mig när jag inte gått på sparlåga. Jag borde stoppat mig i tid men jag lyssnade inte på kroppen denna gången utan har bara kört på. Jag vet ju att jag inte får göra så, det skapar obalans och är jätte farligt både för nykterheten och ätstörningen. Nu har jag i alla fall tryckt på pausknappen. 🙏❤️

@Andrahalvlek Ja prata ut gick inte, det gjorde för ont med skammen dagen efter ett fyllebråk.

Idag är jag och min man jättemycket bättre på att prata ut. Jag har övat mycket på att berätta hur jag känner sedan jag blev nykter. Jag har kunnat öppna mig för min man på ett helt nytt sätt. Lärt mig att visa mig sårbar och prata om det som gör fruktansvärt ont och det är en otrolig befrielse när jag har kunnat sätta ord på trauman och på hur jag använt mig av alkoholen. Den smärtan de känslorna skapat är så märklig för den gör fysiskt ont, verkligen obeskrivlig ont, men jag har känt mig oerhört stolt över mig själv när jag har kunnat berätta. Att få berätta min sanning och låta det göra ont men ändå våga prata har verkligen hjälpt mig otroligt mycket. ❤️

Har du börjat våga prata känslor?

@Himmelellerhelvette Ja, så är det verkligen. Lätt att köra på för hårt och bli övertrött. Då har man passerat gränsen, blivit fartblind och gasen är i botten. Skönt att du kunnat bromsa och trycka på pausknappen. Tid för återhämtning och vila och ladda om batterierna. Då blir det lättare att använda sina verktyg när sikten blivit klar och hastigheten är lagom.

Ha en fin fredag!❤️

@Himmelellerhelvette Så fint att ni kan prata mer på djupet ❤️ Tyvärr har jag få sådana tillfällen IRL att prata om känslor. När jag träffar andra vill jag mest tjöta, prata om ditt och datt och skratta mycket. Det är nog också en slags flykt? Eller så är jag just nu på en bra plats, i balans. Jag vill bara må bra, vara lugn och tillfreds. Fylla mitt liv med saker som ger mig harmoni.

Kram 🐘

NU är jag klar med dotterns redovisning till överförmyndarnämnden. Pärmen är påfylld med alla papper, blanketterna ifyllda och påskrivna. På tisdag kör jag och lämnar pärmen till ÖFN. Gött!

Nu ska jag noga varje månad fylla i det nya elektroniska systemet så att jag nästa år kan trycka på en knapp ”Skapa årsräkning”. Alla fakturor och kvitton ska fotograferas och bifogas som bilagor i systemet. Men för att orka med det krävs det att jag gör det varje månad när jag betalar hennes räkningar.

Wish me luck! Det hade varit så otroligt skönt att slippa det här åskmolnet hängande över mig i januari-februari vartenda jävla år.

Nu ska jag gå en långrunda med lillprinsen 🐩 Det är soligt ute idag 😎

Kram 🐘

Hejsan! @Andrahalvlek, känner så igen det där med hur jobbigt och stressande det är med papper, bokföring, redovisning och sånt där. Siffror har aldrig varit min grej liksom. Musik och kul film och sånt är bättre grejer.
Men paradoxalt nog är ordning och reda i pärmar och på hyllor och såna grejer som när det väl är klart, något som gör mig rätt så lugn faktiskt. Blir så himla stressad av oreda.

Det är väl det här att ens inre strävar efter en balans kan jag tro. Såg efter att jag hade ätit riktigt goda kåldolmar från mikron som jag längtat efter ett tag att solen sken som bara den. Hela världen utanför min balkong i stora rummet skrek liksom, kom ut nu och sitt inte inne och häcka en så här fin dag. Men hade inte så mycket ork och energi kvar sen utflykten på stan igår.

Men skämdes nästan lite och kände mig stressad av att inte vara ute och njuta av dagsljuset. Men tror nog att lite mer utevistelse kommer det med snart. Jag är då spiknykter även denna dag och det känns rätt så bra faktiskt. Dricker lite alkoholfri äppelcider och kör just nu lite blandad pop och allmänt diskodunk i min coola bluetooth-högtalare här i köket vid datorn och mår faktisk nästan oförskämt bra alltså. Hoppas att du fick dig en trevlig promenad med din lillprins.

Ha en fin lördag kompis!

@Andrahalvlek Ha! Bokföring är lite som att äta en elefant! Man får ta en tugga i taget.

Man måste bokföra varje transaktion direkt medan man minns vad det handlar om!
Efter en vecka / månad är det ett detektivarbete att försöka nysta upp vad det är som har hänt.

Sköt allt på löpande basis så kommer du bara behöva trycka på knappen när det är dags för redovisning.

@Andrahalvlek Jag tycker det låter vettigt att bara få må bra, om du skulle känna att du är i behov att börja rannsaka känslor och hur man pratar om dem så kan du ta det då. Du har ju gått i terapi så jag tänker att du där redan gjort lite sådant arbete med dig själv? Jag tänker att jag gör det med min man, tror det kan räcka för nu att överhuvudtaget lära mig att sätta ord på det jag finner ord på. För mig känns det just nu inte viktigast att prata med en terapeut utan överhuvudtaget ta bort munkaveln och prata. Jag fick lära mig som liten att inte prata om allt som hände för att skydda mina föräldrars missbruk så nu känns det otroligt befriande när jag insett att jag inte längre behöver skydda någon. Det är inte min skam att bära. Dom får bära sin skam själva. Jag kastar tillbaka apan i deras knän🙏❤️

@Himmelellerhelvette Nu när jag lyssnar vidare på boken så inser jag att jag gör helt rätt som försöker leva i nuet, och där har Mindfulness hjälpt mig.

Det är ingen quickfix, det krävs daglig träning i flera månader när man börjar med det. Nu använder jag det bara när jag mår sämre och känner mig stressad. Och det funkar, det lugnar ner nervsystemet, det känns. Hjärnan känner igen den musik (sångmantra) som jag använder när jag utövar Mindfulness.

Med min psykolog har jag mest pratat jobb, och det är ju bara en del av ekvationen. Det är som någon sa: Om man har det stökigt på jobbet behöver man ha det lugnt hemma, eller vice versa.

Kram 🐘

God morgon! @Andrahalvlek, Jag har följt ditt råd att nu börja försöka att gå lite mer efter klockan för att få lite mer ordning på saker och ting. När jag var ute och handlade prylar i fredags så tänkte jag lite på dina kloka ord om att ställa en klocka på ringning för att komma ihåg att exempelvis göra sig i ordning för att lägga sig i en vettig tid så att man kan komma upp i någorlunda tid så att man hinner med sig själv och sånt där som jag väl aldrig brytt mig så speciellt mycket om då jag bara tänkte mörka tankar och med diverse alkohol söp bort var dag utan att bry mig om morgondagen.

Jag köpte ett digitalur för drygt hundra spänn som visar både månad, dag och tid utan att ticka på så högt att man blir för stressad av ljudet ifråga för att kunna koppla av och somna. Satte igår kväll i ett par batterier och ställde in aktuell tid och väckning på 08:00 och gick och lade mig runt klockan 22.00 som du väl tipsade mig om för nån månad sen. Tänk att jag hade lyckan att få sova som en liten barnunge fram till klockan 04:00 idag. Behövde inte ens höra klockans larmsignal. Fick mig hela sex timmars sömn utan att ens ha ätit sömnpiller. Man kan väl nästan bli religiös för mindre...

Måste säga att jag tycker att du verkligen har rätt bild när jag ser din lilla trevliga elefant. För det är så många kloka ord som du har på din tråd som jag läser då och då för att få inspiration att gå vidare som alkoholfri vilket jag började göra på allvar när jag blev medlem på detta rätt eminenta forum. Har nu som nykter börjat att uppskatta saker som jag inte har tänkt så värst mycket på de senaste åren. Så som att bara kunna gå ut på balkongen för egen maskin och kunna njuta av en nypa frisk luft och ibland få se lite av solljuset när vädret är fint.

Ska verkligen försöka att gå emot min lite slöa natur och nog ta mig en liten promenad idag i omgivningarna denna söndag. För nog ligger det mycket i att man behöver röra lite på sig för att må fysiskt och psykiskt bra. Man kan inte se världen genom att bara stirra på en skärm vare sig den är i mobil eller stationär form. Har inte mycket energi och ork att göra så värst mycket praktiskt, men jag är i alla fall nykter och kan faktiskt göra så mycket som många andra mindre lyckligt lottade i världen väl bara skulle kunna drömma om. Känner just nu stor tacksamhet för att jag till sist tycks ha förstått det självklara i att det är nykterhet som gäller om man vill må skapligt bra.

Såg just att jag har en soppåse stående i hörnet som väl ska ut och läggas i sophuset ett hundratal meter bort från mitt kök. Så börjar nu denna februaridag med att dra upp persiennerna och ta mig en nypa frisk luft och sedan klä på mig för att gå utanför dörren innan åtminstone klockan 10:00 denna söndag vilket är något jag frivilligt nog inte har gjort med nyktert sinne på över tjugo år. För att inte glömma bort att det är dags att gå ut en sväng har jag nu ställt mitt armbandsur på att sätta igång och pipa 09:30 så att jag vet att det då är dags att sätta på mig skorna liksom.

Det är mycket nytt att tänka på som ny-nykter kan jag säga. Det är som att allt har startat om och man har nu fått sig en ny chans liksom. Varje dag är inte bara solsken, men det är ju lika för alla. Morsan brukade tala om kryptiska ord så som feltänk, väl riktat till mig som jag väl inte fattade ett smack om när det begav sig så att säga. Men man lär så länge man lever och nu så försöker jag i alla fall göra om och göra det mer basala rätt så att säga, och inte bara tänka mörkt och negativt om allt för sånt blir man ju bara trött och nedstämd av. Ska nu ta mig en kopp med varm choklad och ett par goda limpsmörgåsar och sedan bara ta och gå en sväng i guds fria natur för att det känns rätt.

Ha en fin dag kompis!