av Linalus

Linalus
sön, 2024-05-05 - 22:25

Söndag 5 Maj
Då är jag tillbaka här. Skammen över att misslyckas ingen är ju skit, men jag är ju i alla fall här. Det är ju något som är rätt.
Jag höll uppe i mer än ett år och det gick bra, men efter ett tag saknade jag det sociala. Jag ville vara som alla andra. Men efter ett så långt uppehåll så "var jag värd" att dricka tyckte visst min hjärna. Ingen plan och helt hejdlöst kastade jag mig ut i alkoholen igen. Det gick dåligt. Så dåligt att jag igår hade en blackout. På en middag? Hur pinsamt. Men spökena är ju bara spöken i mörkret så jag kan liksom inte gömma det utan det kom upp på bordet direkt. Min kille säger - VAD ska vi göra? Detta fungerar inte. Och jag vet att han har rätt. Jag skäms och gråter och har ångest som kryper i kroppen. Men ändå vill jag inte släppa helt. Jag vill inte sluta och misslyckas igen. Så nu letar jag strategier att vara måttlig. HUR ska det gå? Jag vet inte, men jag vet att detta inte funkar så nu är det bara att ta på sig rustningen och ge sig fan på att det ska gå...

Carisie
mån, 2024-05-06 - 12:56

@Linalus Hej 👋🏼 Ruta ett är ju en hyfsat tråkig ruta att stå på men det kan ju bara bli bättre?!
AH förespråkar 3 nyktra månader som start - jag hade två. Hur tänker du att du vill göra? Vilken är din strategi- vad tror du skulle funka för dig? Inget funkar ju på alla - vi är ju egna individer.

Jag har en plan och en budget. Jag skriver dagligen i alkoholkalendern. Jag skriver i min tråd här under "måttligt" och liksom checkar in på mig själv. Varje morgon mediterar jag och går igenom kommande dag och föreställer mig hur jag ska vara och göra och på kvällen inventerar jag dagen som gått. Rutinen har jag stulit av en 12-stegare och det funkar för mig. Rutinen funkar för mig och jag vet inte vad av det jag gör som gör att jag INTE tänker på alkohol ens men det spelar ju ingen roll. Det funkar för mig och då ändrar jag inte på det. Jag har också använt mig av självhjälpsprogrammet och jag läser igenom allt en gång i veckan, oftast på söndagar, och förbereder mig på att göra följande avsnitt på måndagen. Jag påminner mig alltså hela tiden om vad jag vill och vart mitt fokus ska vara. Min budget är fö ganska snålt tilltagen och det är också en plan - jag kommer inte att kunna spåra ur på den lilla mängden (som det funkar för mig) men den ger mig utrymme att socialdricka OM jag vill. Jag har varit på tillställningar & druckit soda med citronskiva i ... det funkar också. För mig.

Vad funkade på dig fram till nu?
🩵

Linalus
mån, 2024-05-06 - 22:16

Tack för ditt svar! Jag hade typ 18 månader helt utan och sen började jag igen men hade ingen plan... Planen att inte dricka alls var ju så svartvit och lätt att följa, men att planlöst börja dricka igen var ju HÖGST osmart.
Det låter som du har en jättebra strategi. Vad var det som var svårt för dig innan? Jag har inte svårt att inte dricka, men när jag dricker har jag svårt att sluta. Så ofta så har jag innan jag vet ordet av druckit 4 glas vin och sticker ju helt märkbart ut bland mina vänner. MEN. Nu behöver jag EN PLAN. Precis som du säger. Jag tänker inte att jag ska ha helt uppehåll igen, för det har jag provat och det gjorde ju ingen skillnad när jag väl började, och måste jag sluta helt igen för att min PLAN går åt fanders ja då får jag ta tag i det igen. Men jag vill så gärna kunna ta ett glas då och då... Hur mycket är din ranson? Bestämmer du innan varje tillfälle?

Carisie
mån, 2024-05-06 - 22:42

@Linalus Hej igen. Det låter lite som att vi har liknande problematik.

Jag har inte svårt att låta bli vilket gör att jag sällskapsdricker när nån annan dricker vilket kan bli ofta utan att det är mer än två glas/gång. Men när frekvensen ökar så ökar ju faktiskt toleransen och sen kommer "den där helgen" där jag helt enkelt inte slutar på 3-4 dagar lite beroende på hur jag är ledig från jobbet. Även om det inträffat 1-2 ggr/år så är det för mycket och det är min definition av för mycket för mig 😅

Efter mer än fyra glas är risken att jag börjar fatta dåliga beslut av signifikans - så mitt max per vecka är 4 enheter och max 2 dagar per vecka. På så sätt har jag en strategi för att det inte ska bli ofta samt att det inte ska bli mer än 4 glas vid samma tillfälle.

Den här strategin har jag satt till midsommar bara för att ha ett datum så jag är väl inne på vecka 6 här nu men var nykter innan jag registrerade mig. Hittills har det funkat superbra. I helgen blev det två små glas Prosecco pga barnkalas för vuxna barn.. men på fotbollen på söndagen blev det bubbelvatten 🫧

Inget kan fungera för alla eftersom vi är olika individer, men för mig funkar det hittills. Skulle jag uppleva att jag skulle uppleva sug tex så får jag vrida på mitt beslut och min ranson för jag kan inte kliva i och inte komma ur nåt mer. Det funkar inte.

Har du någon i hemmet som kan stötta dig? Min make är helt med på tåget och jag pratar med honom om allt och har bett honom att fråga eller ifrågasätta om han vill eller känner så.

Ta hand om dig
🩵

Linalus
tis, 2024-05-07 - 13:08

Jag tänker att jag behöver för min del sätta en gräns som håller över lång tid. Jag behöver också ha ett sträck som jag inte kan gå över. (Riskbruk är enligt nya rekommendationer 4glas vid samma tillfälle mer än en gång i månaden.)

Jag tänker: Max 6 glas/veckan, Max 3 glas/samma tillfälle, (Också Max 1 glas/timmen för att kunna ha kontrollen att klara de andra reglerna)

Jag kommer mig bestämd, beslutsam, tacksam (att inget blivit värre än det är just nu ännu).

Jag hoppas att jag kommer kunna hålla det såhär. Jag hoppas hoppas. Jag börjar nu och kommer checka in lite varje dag för att skriva av mig...

Carisie
tis, 2024-05-07 - 23:06

@Linalus Jag behöver dra ner på tillfällen så det här är min lösning som just nu passar mig. Jag provar och utvärderar ☺️ hittills har jag endast maxat en gång och det var en lååång dag.

Jag tror jag har 2,5 glas i snitt per tillfälle om jag inte missminner mig. Vilket känns helt okej för mig
🩵

Carisie
ons, 2024-05-08 - 06:28

@Linalus Jag tänker att det är bra att prova och utvärdera och kanske skruva på "inställningarna" över tid. Åtminstone när målet inte är 100% alkoholfri - som för mig. Fast jag kanske ändrar mig. Men en sak är säker - jag tänker INTE vandra på "den mörka stigen" igen". Min nuvarande period är fram till midsommar sen får jag se. Jag håller på och filar lite på att vara mer generös under semestern men inte på vilket sätt. Sedan planerar jag att ha en ännu striktare budget...tiden får utvisa hur jag känner. Nu ska jag somna om en stund och lyssna på "En beroendepodd" - sjukt bra!
🩵

Carisie
ons, 2024-05-08 - 12:58

@Linalus Nix. Inte just nu då jag är fullt nöjd med min progress och mitt mående. Kan jag befinna mig där jag gör nu så är jag inte orolig för att köra ner i diket. Jag tänker inte ens på alkohol. Jag har vant av slentriandrickandet men släpper inte ner garden utan tuffar vidare på mitt lilla spår.
🩵

Linalus
ons, 2024-05-08 - 21:28

Onsdag. Helg för min del eftersom jag är ledig to-sön denna vecka. Barmen är stora och ute med kompisar, min man är inte heller hemma och för en vecka sedan hade jag druckit något för att känna mig mindre ensam. Idag har jag istället berättat för min terapeut om min relation till alkohol och fått tips om ställe som kanske kan hjälpa mig. Det vore ju helt fantastiskt att faktiskt få lite hjälp och inte helt förlita sig på självhjälpsböcker osv. Det kändes bra att prata och nu har jag också ansökt om att få komma till den här avdelningen som hette alkohol o hälsa.

Linalus
ons, 2025-01-15 - 16:09

Tillbaka här igen. Det har varit ett skitår när det gäller alkoholen. Är just nu tillbaka till att ha ett uppehåll för att ta mig upp på fötterna igen.
Min fråga denna gång är, VARFÖR dricker jag så mycket när jag är på "fest"! Varför? Jag har sen min första fylla varit den. Den som spyr. Som däckar. Som tappar kontroll. Men nu är jag närmare 50... Det funkar inte. Varför i hela friden är det såhär. Är det något djupar i mig som försöker ta sig fram... Är jag olycklig annars? (Just nu är jag ju det eftersom jag har sån ångest)

Tjej82
ons, 2025-01-15 - 17:23

@Linalus hej, välkommen tillbaka, även om man helst inte vill vara här :) gjorde ett försök för ett par år sedan att bli måttlig, men efter flera misslyckanden landade jag nu innan jul i tre nyktra månader och sen är min förhoppningsvis att kroppen ska nöja sig med ett eller max två glas (vilket den inte gjorde efter månader av överkonsumtion).

Jag vill som du också gärna kunna ta ett glas i rätt sällskap men just nu är jag rädd att det är för svårt så jag ska hålla mina tre månader.

Hur tänker du närmsta tiden nu? Tycker att detta forum hjälper en att hålla fokus och få nya insikter. Svårt dock när det är så sjukt olika för alla.

Kennie
ons, 2025-01-15 - 18:59

Hej,
Som jag förstår det har vissa personer av genetiska orsaker svårare att kontrollera alkoholen. Man kan vara utan länge, men när man väl dricker riskerar det alltid att gå över styr. Det behöver alltså inte finnas någon annan anledning än det till att man dricker för mycket. Och lösningen är då förstås att lägga ned drickandet. Det låter så stort i början, men nu när jag kommit ifrån vanan att dricka alkohol inser jag hur lite jag behöver alkoholen i mitt liv. Det tog ungefär två års nykterhet för mig att komma till det läget. Och nu känns det verkligen inte som om jag missar något när jag avstår alkohol. Ge det tid så kommer du också dit. Och slipper riskera snedfyllorna..

Linalus
ons, 2025-01-15 - 19:52

@Tjej82 Tack för stöd!
Är du som jag att du dricker för mycket när du väl dricker eller dricker du ofta? Jag är en tjej med mycket energi, mycket på g och glömmer FULLSTÄNDIGT bort mig när jag är tex ute, eller på middag med mycket folk. Jag höll uppe i mer än ett år för nåt år sen så att hålla mig ifrån vet jag att jag kan, men att behärska måttlighet verkar stört omöjligt. Just nu, dessa dagar när jag fortfarande har sån fruktansvärd ångest för fredagens snedfylla, så vet jag varken ut eller in. Jag måste ta mig igenom denna fruktansvärda vecka med all denna ångest och hoppas på att så klarare nästa vecka. Jag har tagit hjälp av vården och min terapeut och jag har lagt upp en plan, ett försök för att se om jag ändå kan ändra mina inkörda spår i hjärnan.
Planen nu är ingen alkohol innnan v.9.
Vecka 9 blir en "övningsvecka" med måttlighetsstrategier och loggbok och reflektioner.
Därefter vet jag inte...

Det jobbiga är att just nu ser jag inte hur livet ska ha färg utan alkohol. Jag VET att det låter så fruktansvärt deppigt och jag vet att det blev bättre med tiden sist, men jag fattar ändå inte just nu...

Hur tänker du?

Linalus
ons, 2025-01-15 - 20:00

@Kennie Tack för ditt stöd och för att du delar din resa! Just nu känns det tyvärr dock väldigt tungt för mig. Jag är i en period där jag varken vet ut eller in. Ångesten från fredagens katastrof sitter fortfarande som ett stenblock, och jag försöker bara ta mig igenom dag för dag. Har haft mycket ångest i mina dar, men nu, när botten är synlig....

Jag vet ju att jag kan hålla mig ifrån alkohol – jag gjorde det över ett år för ett tag sen – men att dricka lagom känns nästan som en omöjlighet för mig. Kanske genetiskt som du skriver. Just nu är det också så svårt att se hur livet ska kännas bra utan alkohol, även om jag vet att det blev bättre förra gången jag höll upp.

Tack, det hjälper att höra att det faktiskt kan bli bättre, även om det känns långt bort just nu. ❤️

Tjej82
ons, 2025-01-15 - 20:10

@Linalus jag är EXAKT så!! Drack inte ofta men när jag väl började drogs jag med och kunde inte sluta. Ångesten var enorm efter att ha betett mig illa mot sambon och skämt ut mig genom att sluddra inför gäster (tack och lov oftast med nära vänner som nu vet om hur jag mår/mått kring detta och stöttar mina tre månader)

Känner också att jag så gärna vill vara normal och kunna hantera alkohol och totalstopp vill jag inte, men inser samtidigt att det KAN vara så att det är ända vägen. Är väldigt intresserad av om/hur man kan programmera om hjärnan liksom. Läser ju att kroppen ”nollställs” efter tre nyktra månader.

Tänker att jag ska testa i en icke riskfylld situation. Typ ett glas hemma med sambon och sen att det finns det något mer. INTE på en tjejkväll eller krogen… bara för att se hur det känns. Skriver gärna vidare! :)

Linalus
ons, 2025-01-15 - 20:33

@Tjej82
Ja höll uppe mer än ett år, och tyvärr var det som att trycka på paus knappen för mig. Jag var väldigt nöjd med hela situationen och så stolt att jag klarade det och hade en massa olika fina utläggningar om varför man/jag inte skulle dricka (går att läsa om bland mina dåvarnade kommentarer.) När jag väl var tillbaka och började smådricka var jag inte "nollställd" tyvärr...
I mitt fall måste jag inse att detta är inget nytt. Jag har sedan min debut alltid haft problem. Det jag däremot inte har testat förut är att ta hjälp. Jag är nu hos en terapeut på Alkohol och Hälsa vården och hon är allt annat än dömande. Hon vill hjälpa mig med KBT och säger att innan jag ska helt tacka adjö till alkoholen måste jag ge det hela en chans. Jag själv känner mig mycket orolig, för jag har nämligen utsatt mig själv för fara i de situationer när det har blivit för mycket. Jag har vågat berätta, nästan, allt för henne, men inte det faktum att jag faktiskt har minnesluckor och blåmärken när jag vaknar. Allvaret i det hela förstår jag dock, och det är nog därför jag har sådan ångest just nu. Jag litar inte på mig själv och det är en väldigt läskig känsla. Känslan jag har just nu är att jag borde bara va hemma och inte göra nåt. Men vad är det för liv. Det är nog det som river just nu. Kan väl också tillägga att i alla andra områden är mitt liv väldigt städat. Bra jobb, man, barn, fint hus, vänner... Är det då egoistiskt, girigt att också vilja ha alkoholen i sitt liv när den nu verkar vara så farlig för mig. Hur kan jag riskera allt för alkoholen? Känner mig som Gollum.

Förlåt för fladdrigt svar... men det är så fladdrig jag är just nu