av Dompa

Hej! Mitt nick är efter en mousserande dryck. Djävla illa valt, då jag själv mest kan liknas vi en avslagen mellis. Jag är halvny här. Har hukat under en stark kvinna vid namn lillablå på anhörigsidan. Men nu tror jag mig vara redo. Jag måste vara det. Min historia är på inga sätt unik. Ni kommer dessvärre ändå få ta del av den. Just nu behöver jag bara lite teknisk support och sen följer booooooring./R

Stigsdotter
ons, 2012-05-30 - 12:46

Ja du TP, du har nog kommit något på spåret där. En av de uppgifter jag fick från min AA-sponsor häromdagen var att flera gånger om dagen ta mig tid att stanna upp och "lyssna inåt". Lite flummigt tänkte jag, men du beskriver väldigt bra vad det handlar om!

Stigsdotter
ons, 2012-05-30 - 13:19

...och kollar när du skrev här sist. Hoppas allt är bra med dig och att du har fullt upp med bra saker (eller jobbiga saker som i alla fall kommer att leda till något bra!). Jag lämnar kvar en varm filt till dig att dra över dig i hängmattan och några av mina lyckobubblor :-)

Dompa
ons, 2012-05-30 - 16:35

TP: Tack, dina tomtar har jag inga problem med. Att du läst min tråd...oj,oj...men jag läste ju din. Vi lär av varandra :) Välkomnar än en gång våran vinya...friskt blod ;-)
Nn: Inte fan tog jag illa upp! Aldrig!
Fästemön: Jag hänger kvar...och jag luktar gott. Har lånat Strawberrys cocostvål.
Maria: alltid kristallklar, jag gillar det.
Magnolia: Så djävla på g...
lessenfrun: Min roligaste vän!
Villervalle: Min nya rumskompis...fan vad bright du är!

Jag tycker så mycket om er och behöver er alla.

Nu till fylltomtar och annat elände som gör mig till en riktig surkart idag.
Även i natt så valde J att besöka oss. Men jag såg det och lyckades hindra henne från att störa ongar.
Hela djävla natten satt jag på farstutrappan, tröstade, höll om och var så djävla less. Skittråkig...har hon blivit min fd. käraste. Egotrippad, självömkande, malande, patetisk och hon luktade illa.

Men jag har varit där...gjort det själv...jag förstår. Samtidigt som jag ruttnar. Fyllkaja! Tänker jag.

Till slut blir.jag av med skatan. Morgonen kommer...går in här och möts av att piller är fel! Alltid! Usch!
Skriver ett surt inlägg...som jag förstånd nog att inte posta. Men det skaver fortfarande...jag önskar jag kunde tvångsmedicinera min skata. Men innrst inne skiter jag i hur man nyktrar till...bara man gör det!

Ingen av mina bättre dagar. Idag är jag ett elakt troll. Men ett nyktert troll!

Villervalle
ons, 2012-05-30 - 17:26

Det är alltid kul om det man skriver uppskattas. Läser gärna dina inlägg också och tycker du är beundransvärd i din väg tillbaka. Du har börjat komma igång med jobbet. Fixar med ungarna och måste tyvärr också ödsla din energi på din före detta. Men vad gör man. Jag är lite som du och försöker alltid ställa upp om någon har det jobbigt men samtidigt är det viktigaste nu att du sätter dig själv och dina barn främst. Delar gärna rum med dig. Jag tror vi skulle ligga hela natten och bara berätta historier och skratta så vi skulle kikna.

Ha det bra!

Nynykter
ons, 2012-05-30 - 22:34

Hej gamla bergtroll!
Trevligt att höra av dig. Jag hann börja sakna dina roliga och varmhjärtade inlägg. Känns lite som att läsa en följetong eller se ennTV-serie att läsa din tråd. Det händer ju så mycket hela tiden! Jag hoppas förstås hela tiden att det ska gå bra för hjälten! Men de senaste avsnitten har väl varit lite too much. Jag tycker att manusförfattarna hade kunnat spara lite på melodramen. väl mycket upprepning också med den där karaktären J. Det går liiiite på tomgång där. Kanske skulle kunna klipp ned lite?
Nä skämt åsido. Mindre trevligt att läsa om nattligt besök. Det verkar som om det är ganska illa ställt med J. Kanske måste du så småningom dra en gräns. Det kan finnas mycket att reda ut och "älta", men det måste ju ske när hon är nykter. Lättare sagt än gjort förstås. Var rädd om dig så att du inte blir dränerad...
Kram från Nynykter

Maria42
ons, 2012-05-30 - 22:55

NN, du bör nog fundera på att dra en gräns och markera att hon måste vara nykter när hon kommer samt att nattliga besök inte godtas framöver. Hon får komma dagtid, du är viktig och du behöver din sömn för att orka med att vara en bra man/pappa.
Det är mitt förslag, du är viktig för mig. Kram!

lessenfrun
ons, 2012-05-30 - 23:45

Du fina..
Jag läser alltid sent på kvällskvisten innan sömnen tar mej och nu har det hänt.
Jag har drömt.

Om Dompor och fågelholkar och fyllekajor och fina barn. Nakna gubbar i finsoffan och foppatofflor på. I en minst sagt salig röra..:)

Ironiskt nog träffade jag min läkare idag för att prata mediciner..
"Såå, har du märkt nån skillnad nu sen vi drog ner på insomningstabletterna..? Drömmer du?"
"Öh, japp! det händer..."

Imorrn blir det vin med vänner. Jag CYKLAR in och hem. Kan vägen ;)

Stigsdotter
tors, 2012-05-31 - 00:24

Jag tycker nog (har ändrat uppfattning lite där, förr var jag helt anti) att man kan ta hjälp av piller bara det inte blir ett nytt beroende och man inte vågar klara sig utan i framtiden. Måste vara en tillfällig lösning!

Håller med väninnorna ovan, dränera inte dig själv på fylleströst mitt i natten, du behöver all styrka till dig och småskrutten! (å det säger jag inte bara av svartsjuka över att ni sitter där tillsammans i natten ;-)

Nattinatt!

Dompa
fre, 2012-06-01 - 07:10

Gränser...jo, jo, jag försöker. Soc inblandat, hon har redan halvt besöksförbud. Får ej träffa sina barn utan att jag eller svärfamiljen är med. Nattbesöken är helt oacceptabla...har fått rådet att ringa polis nästa gång. Men det vet jag inte om jag kan...hennes barn kommer ju att vakna av det. Se sin mamma forslas iväg. Eller det är ju inte deras mamma...utan fyllkajan som våldtagits av alkoholspöket. Men jag förstår ju att jag kanske måste. Nu har det iaf. varit lugnt några nätter.

Vaknade i morse och sätter ner fötterna...får syn på mina silverfärgade tånaglar och blir så glad. Vi hade en liten tjejträff/bounding jag och Strawberry igår kväll. Mycket prat och snygg blev jag.

Idag öser regnet ner. Blir ingen hängmatta, ska passa på att jobba och röja lite. Eller...så sitter jag här på forum hela dagen :-)

Stay sober!

Magnolia
fre, 2012-06-01 - 08:10

- vilken otäck men träffande formulering. Ser en väninna framför mig. En helt underbar kvinna som när hon dricker för mycket blir totalt personlighetsförändrad. Hon blir svartsjuk och paranoid. Blir VÄLDIGT ful i mun och slåss. DEN effekten har iallafall aldrig alkoholen haft på mig.

Nynykter
fre, 2012-06-01 - 08:40

Det låter härligt med tjejkväll. Men du drar väl gränsen vid Strawberry-färgat hår? Apropå gränser :-)
När jag läser din tråd förundras jag ibland över vilken resa både du och J gjort. För din del bara starkt och positivt. Men J skymtar fram här som någon som inom loppet av några månader går från att vara snygg, smygpimplande hemmafru sm gömmer sig bakom tvättberget till att bli en redlös fyllkaja och drama-Queen som hänger med by-alkisen, bor i friggebod och luktar illa. Alltså, som schablonalkisen, "de däringa" a-lagarna på torget.

Ganska fint väder här idag. Jag ska ta mig samman och åka till jobbet. Har lite svårt för att slita mig från tystnaden som uppstår när barnen sticker till skolan.

Kram från Nynykter

Dompa
fre, 2012-06-01 - 08:58

Värt att tänka på; Den resa J har gjort på så kort tid...det kan hända oss alla! Vilket glas är det glaset som får oss att gå över gränsen helt?

kalla
fre, 2012-06-01 - 09:03

Vet inte vad som är värst för barnen att polisen tar med mamma och att hon vaknar upp eller att dom inte kan känna sig trygga hemma och att ingen kommer och bankar om nätterna.
Att ta steget att sluta skydda är svårt, men av egen erfarenhet vet jag idag att det varit mycket bättre att jag ringt polisen flera år tidigare både för mig och barnen.
Hoppas du får en bra fredag//kram Kalla

Nynykter
fre, 2012-06-01 - 10:14

Ja visst är det värt att tänka på vad som får oss att gå över gränsen. Som nykter är man ju mindre i riskzonen för att rasa ihop, men tanken slår mig ibland, vad som skulle hända om jag drabbas av en livskris. Just nu är jag ju präktig och nynykter, men vad händer i skilsmässa eller vid dödsfall..? Finns det någon risk att jag igen skulle döva mig med vin?
Kram från Nynykter

Dompa
fre, 2012-06-01 - 10:24

Ja det är ju det J har. Maken alkoholiserad. Äktenskapet slut. Förbjuden att leva med sina barn. I morgon blir det flytt till ny bostad...lägenhet...det är nytt. Inget arbete.
Ingenting att se fram emot.

Jag förstår att hon super...men jag förstår inte varför mina barn ska behöva se det.

Nynykter
fre, 2012-06-01 - 11:39

Nej, mycket värre kan det inte bli. Jag hoppas att det för barnens och din skull kommer till en vändpunkt även för J. Ett ljus i mörkret att den alkoholiserade maken i alla fall är nykter just nu. Ja, ett ljus för dig i alla fall och för alla oss andra här på forumet som bryr oss om dig.
Kram från Nynykter

Stigsdotter
fre, 2012-06-01 - 15:48

...kommer vi inte kunna springa ifrån. Jag tror att det alltid kommer att finnas en risk för att vi tar till flaskan igen. Därför är det så viktigt att aldrig glömma bort, att inte ta nykterheten för given, att inte tänka bara ett glas till, bara den här gången osv. Vi VET att det inte finns någonting i flaskan som kan hjälpa oss igenom ett dödsfall, en skilsmässa eller vad det än månde vara. Vi vet att vi måste rida ut stormen på något annat sätt om vi överhuvudtaget skall ta oss igenom den.

Jag har haft samma funderingar som Nynykter angående J. Att det gick så fort, eller var det du som inte såg? Kanske en kombination. Skickar många styrkekramar och tänker att du kanske kan lägga ut några på trappan till J också.

Dompa
fre, 2012-06-01 - 21:36

Att J rasat så fort är mycket mitt fel. Jag har inte varit den idealiske stöttande partnern. Jag var tvungen att prioritera barnen och därmed min egen nykterhet. Sedan var jag väl också trött... På hennes infantila reaktion på att jag ville nyktra till.

En annan anledning till varför jag tror att det har eskalerat så fort...är nog hennes skam. Bland annat tog hon 30 000:- från vårat konto och bjöd en vin vännina på charter...vincharter. Vilket resulterade att vi måste sälja Strawberrys häst...vilket resulterade i...ja, ni fattar.

På frågan; "Såg jag inget" så svarar jag än en gång...NEJ! För jag var full själv och vi drack inte tillsammans.

Det som hänt J är en av anledningarna varför missbruket skrämmer mig så...att det kan gå så fort. Inte själva processen men just det där lilla som får en att passera alla gränser...när man skiter i allt. Jag hoppas av hela mitt hjärta att det vänder för J... Försöker lyssna på henne...men jag vill inte mer.

Inte riktigt den snälla killen som många tycks tro. Men det är lättare att förstå när det inte gäller en själv. Vi/jag fattar allt då...men när det kommer nära...då blir det värre.