@Se klart Låter skönt med en egen helg på landet, det kan du nog behöva. Det du skriver om att du ska jobba med ”hur blir det för mig” är något jag också behöver göra. Jag tänker ofta på ”hur blir det för andra” och glömmer ”hur blir det för mig”. Det funkar oftast bra, men i sårbara lägen när man själv är lite ur slag, kan man lätt köra över sig själv. Jag har nog byggt på ett sådant lager inom mig och nu strejkar det inom mig. Det finns för lite utrymme kvar. Då är det bra att stanna upp och lyssna på strejken inombords. Utmaningen för mig är att känslorna dubbla och att det är ett inlärt beteende och mönster som behöver luckras upp för att strejken ska blåsas av. Inget jag gör i en handvändning, men det viktigaste just nu är att stanna upp och försöka lyssna till strejkens budskap. ”Ropen skalla…” och orientera sig, hitta sin vägvisare och inre kompass och försöka staka ut en bättre väg att vandra vidare på.

Ha en skön och vilsam helg. Alltså 150 småkakor, jag är imponerad! Sköt om dig! Kram❤️

Visst @sattva inte alls lätt att bara säga nej, 🙅 samtidigt som en faktiskt inte alltid måste förklara sig. Eller be om ursäkt. @vår2022 ja visst hänger allt ihop i olika mönster men jag tror att det för mig handlar mer om lite KBT. Att inte per default tacka ja etc, utan att det ska åka upp en liten flagga i min skalle som är just ”hur blir det för mig” - vilken är själva grunden för att det ska kunna ”bli nåt” för andra.
Jag dividerar med min terapeut för ibland tycker jag att det är överdrivet att hålla på och känna efter en det ena än det andra, Jag är ju ändå en väldans privilegierad människa och människor är ju gjorda för att klara utmaningar.
Jag tror att hon är inne på att det är liksom ”mer av allt” i vår tid. Det här jag försöker predika för mina barn- att inte göra karriär + fixa fint hem + hämta tidigt + alltid hemlagad mat.
Den ekvationen är mycket svår. När jag var småbarnsförälder var jag fattig, otränad, hade samma kläder dag ut och dag in- hämtade sent men var rätt glad. Karriären och barnen gick först, allt annat fick vänta.
Idag; jag har ju bättre kontroll över många saker, behöver egentligen inte bry mig om mitt hem alls (köpa grejer alltså) och kläder mm är mer som en rolig hobby. Men det är väl detta att kunna hjälpa till, att många behöver. Att det är svårt att dra gränsen för det diffusa skälet ”jag orkar inte”. De orden hör liksom inte till mitt ordförråd.
Men jag ska öva. Och förhoppningsvis kliva in i mina JA med kraft.
Helgen underbar, ute och trädgårdsfix några timmar igår. Idag- alla pelargoner på uppvak och omplantering. Läst bok. Plockat runt och preppat för ett kakbak och sovit middag. Lugn och ro. Ha en skön söndagkväll alla forumvänner 💞

@Se klart Ha, ha! Skrattar lite för det är jobbigt att känna efter än det ena och än det andra😁. Jag har mer behov av att djuploda lite och granska mina mönster för att på något sätt få en slags befrielse och inre frid. Det är när jag får tag på det och en ”aha” upplevelse som det liksom ”släpper” ett tag om mig. Sen tycker jag om att ta lite från alla möjliga metoder, sådant som jag tycker tillför mig något, det blir holistiskt för mig. Det är bra att du dividerar med din psykolog, det ska kännas rätt för dig och att det ger dig något.

Låter som att du har haft en skön helg! Kram❤️

Der blev en riktigt skön helg, tack @vår2022, även om jag som vanligt inte fattar hur man tar det lugnt utan ligger på knä och räfsar löv så jag blir helt utmattad nästa dag.
Men jag har nu nån teori om att verkligen försöka göra en sak i taget. Tänka en tanke åt gången. Idag har jag jobbat mellan 07 och 13, så nu tycker jag att det får räcka med ett par timmar lite lugnare tempo här på em. Sen får arbetsdagen vara klar.
Jag försöker bara testa att säga till andra ”det där får vänta för nu är jag upptagen med det här”
Eller
”jag tar det imorgon för dagen idag är fulltecknad”
Det är ”hur blir det här för mig” fast i lite annan tappning? Typ inte stå med öppen famn som en stor container för folk att kasta önskningar i. Utan mer- ett myntinkast?
Min nya målbild 🤓
Senare i em kommer mammaledig dotter och då blir det promenad och handling för att preppa tjejmiddag hemma imorrn. Det blir KVÄLLENS myntinkast av aktiviteter.
Nu är det eftermiddagens kopp kaffe och en kort stund av vila! Ha en fin dag ☺️

@Se klart Känner igen mig att köra på tills man stupar, men har blivit så mycket bättre på att ta det lugnare, ta lite i taget. Krattade bara ett litet område denna helg och ska fortsätta så några helger framåt och jag kan gå idag😁. Låter ju superbra med ditt nya ”hur blir det här för mig” och att erbjuda ett myntinkast istället för en stor öppen container. En sak jag tränat på är att inte svara på en gång, att jag ber om att få återkomma, eller att jag i stunden säger att jag behöver gå på toaletten, för där hinner jag känna och tänka efter ”hur blir det för mig”😂. Jag tar också en lite lugnare em och jobbar hemifrån och hämta en kopp kaffe.

Ha en fin em och mysig stund med din mammalediga dotter❤️

Ja du @vår2022 jag har också blivit bättre men tydligen är detta ett område av kompetens som behöver uppdateras och och vårdas. En förlängning eller en eftersläntrande skada av beroendet eller så var beroendet en konsekvens av personlighet och strategier i livet (jag-klarar-allt-tänket)
I dagens myntinkast trängs dessvärre sociala kvälls-aktiviteter samt röj efter gårdagens middag. Men en sak i taget och nu är det jobb! Kram 🥰

Det här nya att man får scrolla länge för att hitta sin egen tråd 🧵 När jag är på forumet läser jag faktiskt främst hos andra, kollar läget hos alla er jag känner o följer, samt kikar in hos några nya (men hänger inte riktigt med, och det är väl som det ska vara) Blir glad över alla framsteg, både när det gäller nykterheten men också livet i stort och smått.
Åkte hem i torsdags efter barnbarns-kväll, var frusen och hade lite ont i halsen. Det visade sig vara vad jag tror är nån influensa. Har iaf legat i sängen och mest sovit sedan dess. Missat stor fest och mysigt kalas men vad är väl en bal på slottet. Kroppen talar med STORA bokstäver. Är ändå tacksam att denna vinter varit den friskaste på flera år. En vecka sjuk är nog allt. Lite småskrufs men inget jag stannat i sängen för.
På lördag är det dop i familjen och det vill jag för allt i livet inte missa.

Jag hann göra en cool grej på jobbet i veckan, och det är att jag hittat ett sätt att effektivisera, jobba smartare- och för just mig- jobba lite mindre. Känns otroligt om allt går i lås. Blir ett lugnare tempo och inte samma hets, något som faktiskt tröttar mig nu för tiden på ett annat sätt.
Jag märker också att när jag har för mycket socialt på kvällarna blir jag helt slut. Egentligen vill jag iaf varannan kväll bara vara hemma. Förra veckan hade jag aktiviteter varje kväll. Det funkar inte längre. Jag blir helt slut.

Nu ska jag beställa lite fler frön! Snart ska allt i jorden, och knölar väckas upp. Hoppas på snabb återhämtning här. Kram och njut av solen som jag ser lever life på balkongen.

@Se klart Likadant för mig, en-två kvällar per vecka orkar jag med något åtagande. Absolut inte mer, och absolut inte fredagar. Även helgerna behöver vara lite ”lediga”. Om jag reser bort en helg behöver jag en ledig dag efter helgen, har jag märkt.

Kram 🐘

Vi lär oss hela tiden @andrahalvlek
Jag är sjuk men försöker anamma min terapeuts ord ”hur blir det för mig” när jag tänker att jag borde orka jobba litegrann. Bara stöka undan några grejer.
Hur blir det för mig?
Inte bra. Jag behöver supervila, inget annat, det är vad som blir bra för mig.
Ibland tjafsar jag med terapeuten kring att ”känna efter”. Jag hör min pappas röst, lite jante blandad med stoicism.
”Tänk om man alltid kände efter, vad skulle bli gjort då”
Min terapeut menar att min trackrecord inte tyder på att jag känt efter alltför mycket- utan snarare mest kört på.
Det vet jag uppenbart hur man gör.
Att INTE bara köra på. Det är min utmaning. Livet är jäkligt coolt för om man inte ligger i en soffa och sörplar vin och tycker synd om sig själv- så erbjuder livet på egen hand en massa utmaningar.
Man får som vanligt vara tacksam.

Jag är urless på alkoholens skit och skadeverkningar. Mitt tålamod för snack om ”myset” med ett glas är noll.
Från att ha känt att jag inte direkt bryr mig, folk gör som de vill, grattis till de som kan dricka lagom. Så är jag nu inne på att det borde vara totalförbud för alla.
Klart slut från sjukstugan. 🤒🙏

Idag var jag på jobbet efter en jäkligt seg vecka med mega-förkylning, som jag delar med väldigt många medarbetare.

Jag hann med ett medarbetarsamtal med min chef. Jag kände mig som 60 kilo brynt smör som på något märkligt sätt lyckats komma till ro med att ha denna små-inkompetenta människa till chef, samtidigt är jag 100% självständig och självgående- och sköter mitt (rätt så bra). Så jag är helt fine med läget. Trivs bra. Försöker putta undan ett och annat- kanske lyckas jag med det projektet och det skulle vara väldigt skönt.
Fattar inte hur såna här inre processer går till men nånstans känner jag att min energi har viss begränsning och jag vill inte gärna spendera den på en organisation som är rätt tafflig.
Jag blev själv lite förvånad, och fick dessutom väldigt bra feedback på det jobb jag gör. Win win på något vis.

Håller på och joxar med mitt inre 1000-bitarspussel, endast kanterna känns klara 😁Men det är ganska spännande att se bilden ta form. ☺️

@Se klart usch och fy gör arbetslivets processer. Jag har många år på chefssidan men har nyligen sadlat om till arbetstagarsidan igen. Jisses så mycket enklare det var att ha målsamtal som chef då det var ”jhl, din produktorganisation ska leverera % vinst” och det var den bonusgrundande delen. Övriga delar brydde man sig inte om.
Som icke chef då ska det sättas mål på ditten och datten, hålla cv uppdaterat, komma med uppslag på affärer och delta i utformandet, skriva white papers mm och jag blir galen på detta. Lämna mig ifred och så länge jag debiterar och fyller i tidrapporten så kund kan faktureras då har jag inget intresse av div processer och krafs.

Vi bör nog alla kika på och joxa med våra pussel, tyvärr finns det för lite tid för någon djupare kontemplation (yupp, jag känner andra som jag känner mig själv)

Ja @jhl mycket spel för nån HR-processgrupp som ska ha att göra… jag är iofs stor vän av hr, som chef kan de vara ett stöd i bollning av idéer och utmaningar. Men lite knasigt är det med dessa formulär och ”check in”- samtal, när organisationerna är så slimmade att vi faktiskt behöver jobba- inte ha förpreppade formulär, samtalet gör vi bra på egen hand.
Mitt inre pussel är min hobby just nu, det ska få ta mycket tid och tankar. Drar ner på bullbakandet till småbarnen i helgen och går på tänk-promenad och rafsar i rabatterna har jag tänkt för att komma framåt. Mina tankar och min inre utveckling känns just nu som en bångstyrig förskoleklass som ska med i samma skrinda, och färden går över väglösa klippor. En prövning för vagndragaren. Fint att du kikade in hos mig 🥰

@Se klart Fint beskrivet med ett inre pussel som behöver få utrymme i tid och i dina tankar. Kanske är du både en liten förskoletjej som sitter i skrindan som försöker hålla i sig så gott det går i den skumpiga färden med massor av känslor, samtidigt som du är vagndragaren som pustande ska dra den knarriga och tunga skrindan tryggt och samtidigt navigera över väglösa klippor?

Ha en fin dag och hoppas snart att du är helt frisk igen! Kram❤️

@Se klart @vår2022 Ni båda är fantastiskt duktiga på att beskriva känslor, tankar och saker i metaforer. Det blir verkligen så förståeligt!

@Se klart tänker att det är en toppen med en tänk-promenad och rabattrafsande för det inre pusslet 🧩tid för dig🙏🏻

Ha det fint🌷Kram🥰

Ja det är förvånande för en vuxen gumma som den här att det tycks finnas rum i det här huset jag inte ens varit inne i? Rummet ”hur blir det för mig” har stått tomt länge men befolkas nu lite i taget.
Tack både @vår och @varafrisk för besök och tankar. Jag kör lite kortare arbetsdagar nu, tills jag är i full fart. Eller bara; normalfart vilket bör vara mitt nya.
Kram på er!

@Se klart Hej där!
Låter spännande med nya rum att utforska och flytta in i!
Jag drömmer mycket drömmar just nu om just stora rum i stora hus. Förr var dessa drömmar ofta att det spökade/ jag såg o hörde andar. Var både rädd o lugn samtidigt. Nu är drömmarna utan de inslagen, bara att jag försöker hitta i dessa stora hus.

Men så skönt att du börjar känna mer inåt vad du orkar, kan, vill; "hur blir detta för mig?". Ta ett beslut utifrån det.

Kram ❤️

Hej @sattva så intressant att vi drömmer så liknande drömmar- även om det kan kännas logiskt med tanke på din förestående flytt. Men visst är detta mer rum, hem, något väldigt symboliskt- också. Det är i mina rum jag rör mig, där lever vi liksom våra ”trygga” liv.
Blir spännande att se vilka nya rum du landar i. Njut av helgen! 😍😍

Vaknar på landet efter en väldigt välbehövlig sovmorgon och ligger kvar länge för att hinna vakna, tänka, gosa med katterna som kommer och går.
Solen skiner. Allt är ro.
Och jag tänker inte stöka upp den här friden med tusen tankar om allt som ”borde”. Idag är mitt enda borde - återhämtning efter en jobbig förkylning. Får se var det tar mig.
Baka bröd, köra bil, handla lite jord till sådder. Planera för söndagmiddag imorgon. Vara ute i solen. Räfsa lite i rabatter i mån av ork.
Inget är faktiskt bestämt. Och i mitt liv där dagarna till stor del är bestämt på förhand, är en lördag som denna den ultimata lyxen! Njut av dagen allihop. 😍