av Flarran

Flarran
fre, 2025-09-19 - 10:53

Fredag och solen skiner utanför mitt fönster. Har nyktert och alkoholfritt dragit upp persiennerna och funderat lite över tillvaron och det moderna samhälle som vi för tillfället kanske lite mer ekonomiskt lyckligt lottade medborgare än andra lever i för tillfället. Om nu då inte kriget som rasar inte långt från vårt lands gränser plötsligt över en natt då kommer även till vår del av världen och vänder upp och ned på alla invanda och idag kända parametrar.

Tänkte på det här med tacksamhet medans jag började ladda ström i min mobiltelefon med ett fysiskt SIM-kort och funderade över det digitala utanförskapet som det talats om på nyheterna. Hade ju läst på nätet att icke-fysiskt e-SIM som kräver en registrering med dagens Bank-ID redan inom kanske bara 3 år, vilket är en modern mobiltelefons beräknade livslängd, kan förändra en hel del.

Jag tänkte alltså på det faktum om att det sett från och med idag och då om bara tre år. Så kanske mänsklig elektronisk kommunikation som vi idag känner den, bara är tillgänglig för ett fåtal av landets befolkning som kan legitimera sig via ett fåtal bankers och företags till synes allmänna syn på det här med allas lika värde.

För det är ju som så att den som av någon anledning inte kanske anses värdig av bankerna att ha deras sätt för enkel och för mobilföretag och dess operatörer praktisk elektroniska legitimering. Denne medborgare kommer i princip att bli som ett kastlöst nådehjon och en andra klassens deltagare i samhällsapparaten om man så säger.

Så därför i min för tillfället vana trogen, så googlade jag på följande fråga: Någon lär ha påstått att ett verktyg vad det än är, även en mobiltelefon av senaste modell, är den inte redo och tillgänglig på plats i stunden vid behov, går den inte att använda. För det logiska är att det inte går att använda något som inte finns, kan det ligga något i det?

AI-översikt

Ja, det ligger absolut något i påståendet, eftersom ett verktyg inte kan användas om det inte finns tillgängligt när det behövs. Detta gäller även en mobiltelefon; om den saknas, är förstörd, inte har ström eller signal, kan den inte utföra sina funktioner. Begreppet "redo och tillgänglig på plats" betonar att verktyget måste vara i ett funktionsdugligt skick och inom räckhåll för användaren i det ögonblick det behövs.

Varför det är logiskt att ett verktyg måste finnas för att användas:

Grundläggande behov:
Ett verktyg är definierat av sin förmåga att utföra en uppgift. Om verktyget inte existerar, eller inte fungerar, kan det inte utföra uppgiften.

Situationsberoende:
Tillgängligheten är avgörande. En mobiltelefon i fickan kan vara ett verktyg, men om den är utom räckhåll, urladdad eller saknar nätverk, är den inte tillgänglig för att ringa ett samtal eller använda en app.

Förväntan och planering:
Människor förlitar sig på verktyg för specifika syften. Tanken är att man ska kunna använda dem när behovet uppstår. Om verktyget inte finns där, uppfylls inte förväntan.

Exempel med en mobiltelefon:

Avsaknad:
Om du tappar bort eller blir av med din mobiltelefon, kan du inte använda den.

Batterinivå:
En mobil med noll procent batteri är oanvändbar för nästan alla funktioner.

Nätverk:
En mobil som befinner sig i ett område utan mobiltäckning kan inte ringa samtal eller använda internet.

Skadat skick:
En trasig mobil, oavsett hur modern den är, kan inte utföra sina uppgifter.

Således är påståendet inte bara logiskt utan också en praktisk realitet; ett verktyg är meningslöst om det inte är i ett skick som möjliggör användning när det verkligen behövs.
-
Sammanfattningsvis få man väl som en trött, men nyktert klarsynt dystymiker erkänna att det finns saker att känna viss tacksamhet över. För kan då i stunden vid behov kontakta läkare eller sjukvård med min mobil om det skulle krisa till sig i min lilla värld. Men att förlita sig på endast teknik så som en mobiltelefon vilket många idag gör, det är nog utan tvekan att lägga alla ägg i samma korg vilket det väl så vist heter.

Nog känner jag det allt som rätt metod att till Herren sända en tacksamhetens tanke om att man har befunnits värdig att inneha en mobiltelefon. För med en sådan så sitter man ju inte sjön så att säga. Man klarar sig drägligt även som rätt isolerad trots allt. Minns när man var grabb då var telefon inte något som alla hade tillgång till. Men då fanns det ju telefonkiosker i vart gathörn man vid behov kunde använda sig av. Tror att min mobil nu är färdigladdad och redo för att användas igen.

Funderar nu allvarligt på lite stark dryck att inta om en liten stund. Ja, ingen alkohol utan bara en kopp med starkt kaffe som uppiggande medel. Har nyss diskat min gamla kaffepanna jag ärvde efter min gamle far. Så ska väl ta några skopor med kaffe ur farfars gamla plåtburk han använde för sina kaffebönor om man så säger. Förresten, det var trevligt att se att ni @Andrahalvlek och @Molnet tittade in en sväng igår, sånt uppskattas mina vänner.

Ha en fin dag!

Flarran
fre, 2025-09-19 - 10:53

Fredag och solen skiner utanför mitt fönster. Har nyktert och alkoholfritt dragit upp persiennerna och funderat lite över tillvaron och det moderna samhälle som vi för tillfället kanske lite mer ekonomiskt lyckligt lottade medborgare än andra lever i för tillfället. Om nu då inte kriget som rasar inte långt från vårt lands gränser plötsligt över en natt då kommer även till vår del av världen och vänder upp och ned på alla invanda och idag kända parametrar.

Tänkte på det här med tacksamhet medans jag började ladda ström i min mobiltelefon med ett fysiskt SIM-kort och funderade över det digitala utanförskapet som det talats om på nyheterna. Hade ju läst på nätet att icke-fysiskt e-SIM som kräver en registrering med dagens Bank-ID redan inom kanske bara 3 år, vilket är en modern mobiltelefons beräknade livslängd, kan förändra en hel del.

Jag tänkte alltså på det faktum om att det sett från och med idag och då om bara tre år. Så kanske mänsklig elektronisk kommunikation som vi idag känner den, bara är tillgänglig för ett fåtal av landets befolkning som kan legitimera sig via ett fåtal bankers och företags till synes allmänna syn på det här med allas lika värde.

För det är ju som så att den som av någon anledning inte kanske anses värdig av bankerna att ha deras sätt för enkel och för mobilföretag och dess operatörer praktisk elektroniska legitimering. Denne medborgare kommer i princip att bli som ett kastlöst nådehjon och en andra klassens deltagare i samhällsapparaten om man så säger.

Så därför i min för tillfället vana trogen, så googlade jag på följande fråga: Någon lär ha påstått att ett verktyg vad det än är, även en mobiltelefon av senaste modell, är den inte redo och tillgänglig på plats i stunden vid behov, går den inte att använda. För det logiska är att det inte går att använda något som inte finns, kan det ligga något i det?

AI-översikt

Ja, det ligger absolut något i påståendet, eftersom ett verktyg inte kan användas om det inte finns tillgängligt när det behövs. Detta gäller även en mobiltelefon; om den saknas, är förstörd, inte har ström eller signal, kan den inte utföra sina funktioner. Begreppet "redo och tillgänglig på plats" betonar att verktyget måste vara i ett funktionsdugligt skick och inom räckhåll för användaren i det ögonblick det behövs.

Varför det är logiskt att ett verktyg måste finnas för att användas:

Grundläggande behov:
Ett verktyg är definierat av sin förmåga att utföra en uppgift. Om verktyget inte existerar, eller inte fungerar, kan det inte utföra uppgiften.

Situationsberoende:
Tillgängligheten är avgörande. En mobiltelefon i fickan kan vara ett verktyg, men om den är utom räckhåll, urladdad eller saknar nätverk, är den inte tillgänglig för att ringa ett samtal eller använda en app.

Förväntan och planering:
Människor förlitar sig på verktyg för specifika syften. Tanken är att man ska kunna använda dem när behovet uppstår. Om verktyget inte finns där, uppfylls inte förväntan.

Exempel med en mobiltelefon:

Avsaknad:
Om du tappar bort eller blir av med din mobiltelefon, kan du inte använda den.

Batterinivå:
En mobil med noll procent batteri är oanvändbar för nästan alla funktioner.

Nätverk:
En mobil som befinner sig i ett område utan mobiltäckning kan inte ringa samtal eller använda internet.

Skadat skick:
En trasig mobil, oavsett hur modern den är, kan inte utföra sina uppgifter.

Således är påståendet inte bara logiskt utan också en praktisk realitet; ett verktyg är meningslöst om det inte är i ett skick som möjliggör användning när det verkligen behövs.
-
Sammanfattningsvis få man väl som en trött, men nyktert klarsynt dystymiker erkänna att det finns saker att känna viss tacksamhet över. För kan då i stunden vid behov kontakta läkare eller sjukvård med min mobil om det skulle krisa till sig i min lilla värld. Men att förlita sig på endast teknik så som en mobiltelefon vilket många idag gör, det är nog utan tvekan att lägga alla ägg i samma korg vilket det väl så vist heter.

Nog känner jag det allt som rätt metod att till Herren sända en tacksamhetens tanke om att man har befunnits värdig att inneha en mobiltelefon. För med en sådan så sitter man ju inte sjön så att säga. Man klarar sig drägligt även som rätt isolerad trots allt. Minns när man var grabb då var telefon inte något som alla hade tillgång till. Men då fanns det ju telefonkiosker i vart gathörn man vid behov kunde använda sig av. Tror att min mobil nu är färdigladdad och redo för att användas igen.

Funderar nu allvarligt på lite stark dryck att inta om en liten stund. Ja, ingen alkohol utan bara en kopp med starkt kaffe som uppiggande medel. Har nyss diskat min gamla kaffepanna jag ärvde efter min gamle far. Så ska väl ta några skopor med kaffe ur farfars gamla plåtburk han använde för sina kaffebönor om man så säger. Förresten, det var trevligt att se att ni @Andrahalvlek och @Molnet tittade in en sväng igår, sånt uppskattas mina vänner.

Ha en fin dag!

Flarran
fre, 2025-09-19 - 11:27

Teknikens underbara värld är fantastisk när det fungerar som det ska. Satt nyss och nyktert filosoferade kring tacksamhet och och modern telekommunikation. Det är väl nästan som en tanke att mitt lilla inlägg idag på något märkligt sätt uppenbarade sig på detta eminenta forum, och på min sida Promillebikt i hela två upplagor på en gång.

Försökte dölja det ena inlägget, för det är inte som så att jag är full som ett ägg och inte kan hantera en dator, tvärtom, spiknykter, förnöjsam och för dagen rätt klarsynt är tillståndet som råder. Har faktiskt klickat på valet dölj på båda inläggen, men något tillfälligt tekniskt problem med forumsidan lär väl ligga bakom att det inte har fungerat. För ett inlägg ska det vara alltså.

Så om ni tekniker som sköter sidan ser mitt inlägg, så får ni mer än gärna ta bort det ena inlägget. Det räcker gott med ett alltså vilket var tanken. För det är ju lite störande när det ser ut om att man sitter och stammar och inte förstår sig på prylar som man väl kanske har en viss kläm på i alla fall efter lite drygt 1 år och 10 månader som väl i sanning ibland en lite knepig skrivmissbrukare.

Kort sagt, om ni kan, får ni gärna fixa till det hela och ta bort dubbletten av inlägget.

Ha det gott mina vänner!

Flarran
lör, 2025-09-20 - 16:10

Nu är det Lördag och Bolaget har stängt och inte hann man dit i tid... Hur ska man klara sig, hur ska man stå ut alltså. Måndagen är långt där borta i fjärran, en massa timmar ifrån detta nu. Paniken rasar och har sig. Det enda valet. Fjuttig blaskig folköl som man måste bälga i sig av som en törstig kamel i öknen av och ändå är det inget som förslår, bara som en fånig viskning viskning i vinden...

Vaknade till strax efter bolagets stängningsdags. Klockan var 15:00. Mindes hur det var de gånger man hade missat att få tag på de burkar och flaskor man alltid behövde för att gå runt en helg. Många gånger, kvart i stängningsdags hoppade man upp på hojen och gjorde i det närmaste var gång nytt världsrekord för cykel i högsta fart man kunde prestera på en gammal treväxlad hoj.

Sitter här nykter och alkoholfri och tänker att sånt tok behöver man inte hålla på och jaga efter nuförtiden. Det finns inget som ligger på. Man kan äta när man vill. Man kan sova när man vill. Man har det nödvändigaste man behöver. Det knatar nyktert och alkoholfritt på i samma nu sedan länge invanda makliga takt. Bolaget har stängt. Men vem bryr sig. Hade man köpt sig en flaska så hade den snart ändå varit tom och sedan hade allt börjat om på samma sätt igen.

Detta meningslösa jagande efter luft i form av en stunds konstgjord andning som bara kostade en massa pengar och väl inte gav så värst mycket. Lördag är det. Har ätit lite lördagsgodis från förra veckans påse som räcker än, och nog i flera dagar. Ostkrokar i skafferiet, och läsk i kylen, vem behöver väl alkohol tänkes det nyktert i stunden. Kanske skulle man koka på lite kaffe, men energinivån är ju inte hög så det stör. Får nog bli en kall energidryck till snacksen.

Tiden går fort när man har roligt... 699 dagar i stunden, och 700 sådana imorgon när det blir söndag och vilodag igen. Så många dagar har det blivit att man lyckats vara en ständigt tacksam, förnöjsam och lycklig nykterkvist. Detta inte sällan som sittandes vid en skärm och knappandes på ett slitet tangentbord till en gammal kontorsdator som väl sjungit på den sista versen rätt länge nu. Borde väl kanske köpa en ny dator snart, men har ju blivit så sparsam som nykterist numera så man får väl se vad man gör framöver. Har ju skrivit det mesta också. Kör då hur som helst alkoholfritt vidare.

Ha det gott!

Flarran
sön, 2025-09-21 - 10:59

Söndag och vilodag igen. Det är inte dumt med lite vilodag för en trött dystymiker. Borde väl gå utanför dörren, men det ser lite grått ut och är väl inte speciellt lockande. Men får man lite extra energi så kanske man kan ta och koka på lite kaffe eventuellt. Såg precis att man varit helt vin och spritfri och väl ofta kanske en lite knepig och enveten skribent som medlem på detta eminenta forum i hela 700 dagar i följd faktiskt.

Vem kunde väl ha trott nåt sånt för drygt 1 år och 10 månader sedan. Då en dammig gammal hembränningsapparat fortfarande stod kvar i ett hörn i badrummet och flinade var gång man gick förbi den liksom. Får väl sända en tacksamhetens tanke till Herren. För det är ju sett så här lite i backspegeln ett mindre mirakel att man speciellt i somras när det ibland råkade vara fint väder ute, inte exempelvis snubblade in på bolaget liksom.

Men var dag är ny och ser man inte upp i svängarna så kan alkoholdjävulen när som helst dyka upp med sina lurigheter och anfall. Har nyss läst nånstans på nätet om digital detox och att man kan bli som beroende av sociala medier och forum. Men det har jag ju känt till tidigare, och även någon gång försökt mig på lite aktiv skriv-ransonering.

Tror att jag ska göra ett nytt försök att skriva lite mer måttligt framöver, då det ju har blivit en hel del tok och lite mycket knappande på mitt gamla tangentbord, nästan ibland som av en inre slags tvångskänsla ibland. Förstår så väl de som blivit träningsmissbrukare som ny-nyktra och inte kan sitta stilla inomhus nån längre stund och ta det lugnt ens en vilodag som denna, fast det kanske regnar, blåser och har sig.

Kyrkkaffe, sånt kanske man borde ha att styrka sig med om en stund var tanken nyss. Får väl se alltså om jag får en gnutta energi till ett sådant husligt stordåd snart då eventuellt. Kör då hur som helst alkoholfritt vidare då det inte minst ekonomiskt sett ju faktiskt är det bästa.

Ha det gott mina vänner!

Carisie
tors, 2025-09-25 - 08:28

@Flarran skepp o'hoj flarran 👋🏼 Det blev en lång vilodag från skrivandet. Har du kommit ut nåt? Jag tog maken under armen igår och var ute i skogen och fångade vilda svampar. Visst krumbuktade de sig i våra snaror men det gick ändå lugnt till. Reflekterade stilla över att svampplockning är en aktivitet jag aldrig förknippat med alkohol. Just saying. Nu önskar jag dig en härlig torsdag 🩵

Flarran
tors, 2025-09-25 - 20:11

Måndag, Tisdag, Onsdag i en fallande skala av väl först en totalt bedrövligt utmattande jobbig förkylning med feberkänsla och muskelvärk i hela kroppen, samt väl lätt hjärtklappning och ovanligt jobbigt blodtryck och 50 procent högre vilopuls än vanligt, 90 i stället för vanliga 60 i snitt på grund väl en rätt så tanklös och oplanerad utflykt på cykel i flygande fläng genom staden. Detta för att väl bevisa för mig själv att jag kan allt bara jag ger mig sjutton på det.

Ja, och är väl liksom ibland envis som väl synden själv kanske, och gick emot allt vad som väl inom mig sade, stanna inne idag, ser du inte att det regnar och har sig, ta det lugnt idag, koppla av tänk på vilodagen och Helga denna alltså. Något som väl borde ha gjorts med tanke på facit i hand så att säga, efter senaste söndags utsvävningar med med rejält tung veckohandling.

Kunde ju som vanligt inte vara måttlig alls. Handlade ju både konserver och ett rejält lager av mjukost i burkar som hade extra fint extrapris som jag till sist inte kunde motstå. Nu är man ju glad att man fick hem så mycket bra mat till ett vettigt pris som man ju fick. Men priset blev ju rätt högt ändå med tanke på det usla fysiska måendet som kom efter. Allting går med Herrens nåd, men man ska ju inte ta i för hårt i onödan när man känner sina fysiska begränsningar. Men ibland vill man ju bra mycket mer än vad det egentligen finns någon kraft och energi till.

Men idag denna torsdag har har väl förkylningen släppt så pass att man trots viss ryggvärk väl har orkat att knyta ihop en soppåse och ställt den i hallen bredvid den första som redan stod där alltså. Duktighetskänslan knuffar nu på och säger, sitt inte på en stol och häcka utan gå ut till sophuset och sitt inte och gny som en gammal gnu. Det finns väl inget Rock n Roll i sånt alltså. Men nu går jag då helt på logiken och tänker att i morgon är en annan dag, och ska försöka samla ihop kraft till en promenad till sophuset i morgon fredag i stället.

Tänkte nyss för en stund sedan på digital detox när jag satt där ute på balkongen i kvällssol och stärkte mig med lite uppfriskande, ja inte någon alkohol utan bara lite päronsaft. Digital Detox, detta mobil-erans ny-ord och det här med att begränsa skärmtid till ett minimum på kanske omkring en timme eller mindre per dygn en vecka som var tanken i söndags. Det har jag väl inte lyckats med direkt. Men bara att jag kunnat hålla mig ifrån skriva en massa knepiga prylar på över drygt tre dygn får väl ses som ett steg i rätt riktning. För allt som går till överdrift kan ju som bekant bli om inte direkt en last, så kanske åtminstone en tidstjuv eller andlig distraktion om inte annat.

Hade inte tänkt att skriva en enda krumelur på min sida Promillebikt på 7 dagar. Men det sket sig alltså som synes. Fick skrivklåda. Men vad gör väl det egentligen. För är då fortfarande alkoholfri dystymiker och klagar då inte över min alkoholfrihet. Då jag ju inte behöver passa tiden då bolaget öppnar eller hålla reda på stängningsdags för att hinna slarva bort pengar för deras flytande nervgift. Detta slaveri var då ingen frihet alltså. Förresten, det var trevligt att ni @Andrahalvlek och @Carisie tittade in på min nyktra märkesdag 700, här på forumet vilket uppskattades.

Jag såg just innan denna text skulle skickas iväg att du @Carisie hade tittat in här i morse. Kom då på att jag faktiskt inte varit in på detta eminenta forum alls idag. Brukar ju läsa det mesta var dag annars, men nu fokuserade jag ju stenhårt på att använda så lite tid till skärmar som möjligt. Kanske var det att du tänkte på mig som gjorde att jag fick skrivklåda. Nu vet du varför vilodagen blev lite längre än vanligt kompis. Kör alltså alkoholfritt vidare. Men nu knorrade magen till om att det nog är dags för åtminstone en god smörgås med mjukost på och en skvätt mjölk verkar det som.

Ha det gott mina vänner!

Carisie
fre, 2025-09-26 - 06:57

@Flarran Ajajaj - det var trist att höra att du känner dig risig. Det går mycket infektionssjukdomar nu plus att influensan kom tidigare än vanligt i år. Inga konstigheter med högre puls och att känna av hjärtklappning vid feber. Känn ingen stress eller press utan försök bara ta det lugnt och lyssna på vad kroppen behöver - det glädjer mig att du har aptit i alla fall. Tips att ha hemma: Panodil oral lösning. Pulver man blandar i hett vatten och dricker. Det lindrar feber, muskelvärk och halsont snabbt och var min stora räddning när jag hade influensan sist. Hoppas du känner dig bättre idag 🩵

Molnet
fre, 2025-09-26 - 07:17

@Flarran .Att må dåligt är inget kul.Så varmt krya på dig!Har själv haft en jobbig förkylning de senaste veckorna.Vet hur utmanande det är då A-djävulen gärna kommer på besök & sitter på axeln & tjatar.Men honom ignorerar vi nu när vi är nyktra & kloka.Nu väljer vi att kurera oss med medikamenter från Apotea & inte från apoteket :” röda näsan”😱Vila,äta & dricka är bra att komma ihåg.Läsa en bok,lyssna på poddar,lyssna på musik & kolla någon film nerbäddad med kudde& filt i soffan läppjande på gott te med honung är vilsamt & skönt.Krya på dig nu kompis!

Flarran
sön, 2025-09-28 - 09:00

Söndag och här sitter man och dricker, men det är ingen alkohol utan bara ett glas med vitaminberikat vatten. Brukar normalt sett vara trött som en gammal gnu för det mesta och lite lagom allmänt nedstämd, tom och energilös tack vare dystymin som man ju har begåvats med. Förkylningen tycks då hålla i sig och kommer och går lite som den vill, det nös jag på.

Men ingen feber nu vad det verkar och det får man väl vara tacksam för. Lyckades släpa mig iväg till apoteket här om dan efter ett rör med Treo med koffein tänka sig. Vilken lyx alltså, en värk och febertablett med lite av kaffets stärkande ämne koffein. Vilket ju kan vara bra då man ju är extra trött, inte bara psykiskt som vanligt utan nu även med lite extra fysiska finurligheter.

Men vem bryr sig, jag orkar då knappt bry mig om nåt alls egentligen. Det är som det är, det blir som det blir, och det får gå som det går. För det gör det ju i alla fall hur än man sliter, släpar och håller på alltså. Så varför sitta och oroa sig i onödan, för som jag brukar säga ibland när man väl inte är överdrivet positiv, är ju att inget är så dåligt att det inte kan bli sämre.

Förresten, det var trevligt att ni @Carisie och @Molnet tittade in här i fredags, sånt uppskattas alltid mina vänner. Skulle väl ha skrivit tidigare, men har inte haft ork. Nu ska jag ta och snyta mig och fortsätta att njuta av den nyktra tillvaron. Då jag då åtminstone blåste alkoholdjävulen på konfekten i stan sist och tittade åt ett annat håll när man passerade bolaget. Kom just att tänka på att gamla tiders hostmedicin faktiskt smakade en hel del som Jäger på nåt sätt. Sedan gick apoteken över till nån märklig sort som väl mera har en knepig smak av nån unken variant av sirap. Kör då hur som helst alkoholfritt vidare.

Ha det gott!

Flarran
ons, 2025-10-01 - 19:34

Ny månad är det alltså och Oktober heter den. Har precis kommit mig för att vända månadsblad på almanackan i hallen. Det tickar på och går nyktert framåt för denne dystymiker som det ska av bara farten och ohejdad vana, och om inte alltför långt fram i tiden så är man förhoppningsvis ännu en alkoholfri nykterkvist med hela två års vandring utan att ha stannat till vid bolagets dörr. Ja, för en stunds konstgjord andning med hjälp av den sorts flaskor med alkohol man släpade omkring på för jämnan för inte så längesen. Ja, innan man fick för sig att med hjälp av lite knepigt skriveri på detta eminenta forum ta sig fram som nykter här i världen.

Tacksamhet ska man väl känna och uttrycka med jubel och sång kanske. Detta speciellt då det nyktra varandet ju väl mest med Herrens hjälp ofta nu helt otroligt alltså, går av sig självt fast väl alkoholdjävulen försöker få en på fall då och då med sina finter i extra svaga, mörka och dystra stunder. Det är lätt att tänka negativt i onödan. Men då stärker jag mig ofta med en burk energidryck och lite Rock n Roll i hörlurarna och så har man klarat av en stund till.

Hade man mått lite mera allmänt bra fysiskt och psykiskt så hade det kanske blivit en ny låt spelad på nån keyboard. Men har inte haft vare sig lust eller energi till några musikaliska experiment på ett bra tag nu, men det kommer väl framöver. Har väl känt mig rätt så trött på det mesta länge nu och tänkt en hel del på Jäger när inte minst snuvan var som värst och då väl mest i medicinskt syfte, eller, tja vad ska man säga... Man är ju inte mer än människa.

Det är tungt ibland och hösten är väl inte något som är på topplistan och inbjuder till glada små glädjeskutt liksom. Men att det fysiska och psykiska måendet inte är på topp och att man har börjat känna sig lika gammal som körkortets personuppgifter säger att man är till kroppsliga år mätt och sånt där stundtals. Det ska väl inte få dra ned en i alkoholträsket alltså.

Men vissa stunder är det tungt, rejält tomt, dystert och allmänt mörkt alltså. Men vet ju av erfarenhet att det är vid sådana tillfällen man ska hålla sig extra långt ifrån allt vad flaskor med nervgiftet alkohol heter. För när det känns som eländigast och allra mörkast så är det oftast som så, att det är då som det plötsligt vänder det till det bättre tänkes det. Förresten @vår2022 det var trevligt att se att du tittade in här i söndags kompis.

Ha det gott mina vänner!

Flarran
ons, 2025-10-01 - 23:22

Det är lite lustigt hur man har blivit som nykterkvist och väl lite överkänslig för diverse småsaker som man tuggade i sig helt kallt och satte sig över med ett flin eller väl bara skakade av sig direkt när man oftast dygnet runt oavsett klockslag hinkade vin och drack öl som en svamp. Hur nu någon sådan växt skulle få för sig att pyssla med något sådant tok. Trodde förkylningen var borta en stund, men den har kanske gjort ett litet återbesök. Tempen har väl tippat en halv grad till natten vilket väl är rätt så normalt.

Hade ätit gott och slötittat lite på tv och något intetsägande jox man väl sett hundra gånger förr. Allt går ju ständigt i repris. Kände mig förhållandevis glad, eller väl åtminstone rätt allmänt nöjd en liten stund där vid Tv:n. Då kändes det plötsligt som att det hade blivit den smällkallaste vintern på en gång helt plötsligt. Fast hösten ju knappt har hunnit att komma igång.

Kom då på att jag ju hade glömt att sätta på mig några strumpor idag. Hade ju inte känt nåt behov av det. Men gjorde väl det då till sist, och satte på mig ett par tofflor också, sen ett par extra varma mysbyxor och gick ett varv runt i lägenheten och märkte att fötterna var kalla som isbitar. De som sköter värmen i huset brukar ju inte elda för kråkor direkt. Taskig blodcirkulation så klart, sade en känsla, en annan känsla inflikade med ordet vätskebrist.

Då plötsligt knackade alkoholdjävulen på och började sitt tjat om Jäger igen den fulingen. Tänk vad underbart det hade varit med en helflaska Jäger i skåpet, eller en hela portvin att värma sin frusna själ med och alltså bara kunnat köra igång och medicinera. Varför håller Du på och envisas med att vara töntig nykterhet fåna dig med skrivterapi, det har du väl inget för. Var som en människa och se till och ta dig en redig jäkel för Faen.

Då kom logiken till hjälp igen och sade att lite dippar i motivationen det är bara normalt ibland. Fatta detta! Tänkte ändå att - Det är lugnt! Har inget nervgift hemma. Logiken underströk då allvaret i det hela. För börjar man tänka på fel sätt och sänker garden mot alkohol, så är det lätt hänt att man handlar tokigt och handlar fel och plötsligt slår man sig själv i skallen med en flaska igen.

Ja, ja. Man får väl gör väl tanke-HALT igen då, och skingra lite allmänt oroliga tankar med att tala med en vän i närheten. Ja, just det någon sådan finns ju inte till hands. Men då kom inspirationen till hjälp och sade varför inte för skojs skull berätta om stundens knepiga mående för nån AI-driven Chat-generator eller googla till svarsmotorn som ju numera blivit som en god vän som alltid har kloka infallsvinklar på det mesta. Så slog på datorn och skrev in följande:

Har okej medicinerat blodtryck, men väl varit lätt förkyld för ett par dar sedan, plötsligt jättefrusen om fötterna efter matintag, kan det vara vätskebrist, att man druckit lite dåligt med vätska kanske?

AI-översikt

Ja, det är fullt möjligt att kylan i fötterna beror på vätskebrist, särskilt om du tar mediciner för högt blodtryck, eftersom dessa kan påverka kroppens vätskebalans och öka risken för uttorkning. Andra orsaker till kalla fötter kan vara ett tillfälligt blodtrycksfall efter matintag, men vätskebrist är en trolig förklaring som behöver åtgärdas genom att dricka mer vätska.

Möjliga orsaker:

Vätskebrist:
Om du druckit lite för lite vätska kan din kropp bli uttorkad, vilket kan leda till att du känner dig frusen. Vissa blodtrycksmediciner kan påverka kroppens förmåga att reglera vätskenivåer, vilket gör dig extra känslig. 

Lågt blodtryck: 
Det är möjligt att ditt blodtryck sjunker efter att du ätit. Snabbare förändringar i blodtrycket, som ett fall, kan orsaka symtom som kyla och att du känner dig frusen, särskilt i händer och fötter. 

Förkylning: 
En pågående eller nyligen avslutad förkylning kan påverka hur din kropp reagerar och känns, även om det inte är en direkt orsak till kylan efter mat. 

Vad du bör göra:

1. Drick mer vätska: 
Försök att dricka ordentligt med vatten under dagen, särskilt när du har tagit din blodtrycksmedicin och efter matintag. 

2. Var uppmärksam på blodtrycket: 
Om du har möjlighet kan du mäta ditt blodtryck för att se om det är för lågt. 

3. Kontakta sjukvården: 
Om du är osäker eller om symtomen inte går över, bör du kontakta en vårdcentral för att få professionell rådgivning och utredning.
-
Man ska vara snäll och omtänksam mot sig själv och lyssna på kroppens signaler och göra som den väl vill och önskar när man tänker till lite. Något som man ju kan kosta på sig när man nyktert har möjlighet att praktisera HALT-metoden för att bemästra alkoholdjävulen som jag inte nämnde ett pip om till AI-kompisen i cyberrymden. För då hade jag bara fått tusen infallsvinklar om det ämnet.

Vilket jag väl nu vet en hel del om ändå. Nu så kikade logiken in och gav mig en känsla som sade något om en kopp med te eventuellt med honung från kylen, kanske lite buljong eller en skvätt soppa eller något annat varmt som komplement till glaset med vitaminberikat vatten som ju redan intagits. Kanske en Treo eventuellt, men koffeinet i den kanske inte är optimalt för bästa sömnen, kanske i stället en gammaldags Bamyl löst i ett glas med ljummet vatten.

Tempen var då okej, blodtrycket likaså. Då nu krafter för matlagning mitt i natten saknas så får det väl bli lite ljummen päronsaft från skafferiet, för nån kall energidryck från kylen nu är då helt uteslutet fast man bara druckit en burk sånt totalt idag, vilket väl är den gräns man satt för den drycken som väl inte direkt är nån hälsokost.

Nu har man skrivit av sig lite tok igen och ångesten har väl lättat en aning och dessutom har man sparat in en lugnande tablett vilket ju inte är fy skam alltså. Allting går med Herrens nåd och hjälp tänkes det. Man kanske är en idiot, som sätter sin tillit till högre makter, men alla sätt att ta sig fram nyktert är väl bra tänkes det i stunden och det nös jag på.

Jaså, var de kalla fötterna bara en föraning om lite mera förkylningskalas. Aha, även dags för en liten snyting verkar det som. Då man väl i stunden är lite osnuten kanske. Sedan ett vilopass i sängen och förhoppningsvis en träff med John Blunds påse med sömnpulver, om han nu har nåt kvar sen man sov på fel tid nån timme i eftermiddags.

Ha det gott allihopa!

Flarran
lör, 2025-10-04 - 04:28

Fyra lite drygt, säger klockan. När man har svårt att sova och tankarna vandrar lite som de vill och man nyktert sitter och filosoferar i godan ro och har tankar inte på alkohol alltså. Utan mer på om om man ska ta sig en burk med makrill, kanske äta lite tonfisk, eller ta och tugga i sig lite god sallad eller slå sig lös på päronsaft i en pappkartong. Kanske helt enkelt festa loss på en god nattmacka.

När inget ligger på och stressar en så kan man plötsligt drabbas av andliga funderingar fast det inte ens är söndag tänka sig. På nyheterna ser man dagligen hur det krigas och rustas och hör om drönare som flyger omkring här och där, samtidigt som det talas om vikten av att värna miljö och hållbarhet.

Då kan man få för sig att skriva några andligt filosofiska ord till en sökmotor och googla loss helt fritt en stund. Detta utan några djupsinnigare tankar alltså. Skrev hur som helst nyss in följande ord för att se hur en en AI-driven svarsmotor av idag skulle tackla följande fråga:

Om alla människor en dag samtidigt fick för sig att börja att följa Bibelns tio budord och Jesus ord om hur man ska vara och bete sig som människa, då skulle nog världen snart se lite annorlunda ut och sånt som krig skulle väl vara en omöjlig företeelse?

AI-översikt

Ja, om alla människor följde de tio budorden och Jesus lära skulle världen drastiskt förändras och krig skulle troligen bli en omöjlig företeelse, eftersom budorden innehåller förbud mot mord och principer som hederlighet och respekt för andra, medan Jesus lärde ut kärlek, förlåtelse och att göra gott mot sina medmänniskor.

Så här skulle det påverka samhället:

Minskad konflikt:
Förbudet mot mord och uppmaningen att älska sin nästa skulle direkt motverka krig och våld.

Ökad rättvisa:
Budord som förbud mot stöld och uppmaningar till hederlighet och respekt för föräldrar skulle skapa mer rättvisa och trygghet.

Starkare gemenskaper:
Fokus på att vara snäll och att göra bättring skulle främja empati och samhörighet bland människor.

Förändrad syn på egendom:
Budordet mot att inte stjäla skulle leda till en större respekt för andras ägodelar och en minskning av orättvis fördelning.

Utmaningar och tolkningar:

Fri vilja:
Människans fria vilja, som Bibeln beskriver det, innebär att hon kan välja att agera egoistiskt istället för att följa gudomliga principer.

Tillämpning i praktiken:

Även med dessa principer skulle det finnas utmaningar med tolkningen och tillämpningen av budorden i olika situationer i ett komplext samhälle.

Sammanfattningsvis skulle en gemensam tillämpning av bibliska principer leda till en fundamentalt annorlunda värld präglad av fred och kärlek.
-
Nej, nu får man väl sluta flumma och ta sig något alkoholfritt stärkande så som den där päronsaften som det tänkes på så att man kanske orkar ta sig till sängen igen för stunds vila och kanske lite skönhetssömn.

Men nog tänker man lite annorlunda med en nykter hjärna när man är någorlunda lugn och inte känner stress och press. Kanske en glass skulle vara gott? Har ju en sandwich kvar i frysen vilket man ju är tacksam för. Det krävs egentligen inte så himla mycket när man tänker efter en aning.

Hade jag haft ork och energi så skulle man kanske ha värmt på en kopp vatten och kört loss med lite te och rostat bröd. Men man kan väl inte sitta och festa hur som helst mitt i natten en tidig morgonkvist som denna. Såg just att det har blivit lördag igen.

Har nu dragit på almanackan och landat i en burk makrill höll jag på att säga. Man ska nog gå på magkänslan ibland, och lite fisk är nog nyttigare än glass kan jag tänka. När det blivit ljust och morgon är det nog dags för en promenad för inhandling av en liter eller två.

Ja, ingen alkohol tänkes det på märkligt nog. Nu längtar man mer efter lite mjölk tänka sig. För som vanligt orkade jag ju inte ta mig utanför dörren igår fast förkylningen väl avtagit. Men päronsaft och en nattmacka är inte dumt det heller liksom. Men slår mig nog lös först på en burk makrill i alla fall, så får man se var man hamnar sen...

Ha en fin dag mina vänner!

Flarran
lör, 2025-10-04 - 12:29

Frigör lite utrymme säger datorn. Somnade nyktert på en makrillmacka tidigt i morse efter en stunds fritt filosoferande. Tacksamhet ska man visa, så får väl sända en tacksamhetens tanke till Herren då. Höll på och pysslade med mobiltelefoner igår, läste på om inställningar och lite om tekniken bakom det hela, och hur det kan komma sig att alla samtal kommer dit de ska och att inte allt bara blir ett förvirrat jox av alltihop. Det är många protokoll som det ska hållas reda på av nätens operatörer.

När man ska kommunicera med skaparen så behövs ingen mobiltelefoni för det är en själens direktkommunikation med det eviga och högsta varandet. Ja, när man har en alkoholfri hjärna och kropp som inte behöver belastas med distortion och tvingas arbeta med onödig resning av av det skadliga nervgiftet som kallas för alkohol är. Frigör lite utrymme alltså säger datorn, men har inte nån speciell kraft och energi till att vara ordningsam idag. Man borde väl inte tänka och skriva så mycket tok som man ju gör. Sånt blir man ju bara trött av.

Kaffe var det länge sen man drack nu. Tittar på min gamla kaffepanna på spisen och tänker att en lördag som denna så borde man kanske haft en termos med nytt, varmt och stärkande kaffe att ha och festa till det på lite under dagen.

Hade det varit för bara lite drygt ett år och elva månader sedan så hade det bara funnits en tanke och det hade varit resa in till staden efter burkar och flaskor med alkoholberikat vatten smaksatt med väl diverse knepiga kryddor och annat för att brännevinet väl lättare skulle gå ner alltså. Funderar på om det är dags att lyssna på lite svängig Rock n Roll och en låt om en skär Cadillac som fastnat på min topplista av svängig musik.

Många låtar om bilar finnes det tänktes det nyss på, och när tanken började vandra på så började man fundera på varför bilmodellen Cadillac heter just som så. Då var det ju färdigt igen och snart hade man formulerat en fråga till en svarsmotor enligt följande: Cadillac varför heter bilen så, och vem designade den första modellen av detta fordon?

AI-översikt

Cadillac fick sitt namn efter Antoine de La Mothe, sieur de Cadillac, en fransk upptäcktsresande som grundade Detroit år 1701. Den första Cadillac-bilen, kallad Cadillac Model A, designades av Henry M. Leland och hade en encylindrig motor på 10 hästkrafter.

Varför heter bilen Cadillac?

Namngivning:
Företaget grundades av Henry Leland och döptes efter Antoine de La Mothe, sieur de Cadillac, som grundade Detroit 1701.

Betydelse:
Namnet är en hyllning till den franske upptäcktsresanden och grundaren av staden där Cadillac-bilarna tillverkas.

Vem designade den första modellen?

Henry M. Leland:
Han var den huvudsakliga drivkraften bakom utvecklingen av den första Cadillac-modellen, Cadillac Model A.

Teknisk grund:
Bilen baserades på en design som Leland byggde vidare på från det ursprungliga Ford-företaget, med förbättringar av Leland själv.

Resultatet:
Den första Cadillacen, klar i oktober 1902, var tekniskt avancerad för sin tid och präglades av hög precision i tillverkningen, vilket bidrog till att etablera Cadillac som en symbol för kvalitet.
-
Där ser man, svarsmotorn vet då att snabbt hitta svar på det mesta. När man hinkat alkohol i tid och otid från tidiga år och sedan plötsligt ställt ifrån sig flaskan. Då får hjärnan möjlighet till återhämtning och återställning har man läst. Det kan man då hålla med om.

Nu satte magen igång och knorra och påminner mig om att det är dags att fylla på med lite bränsle i form av livsmedel. Har ju ingen mjölk hemma så det får väl bli något annat än mjölkchoklad som man längtar efter på samma sätt som man ofta längtade efter söt likör.

Makrill i tomatsås har man ju bunkrat upp med, och fint bröd finns där på bänken synes det från utsiktspunkten här på köksstolen. Så förutsättningar till en liten stilla morgonfest finnes. Frysskåpet är allt en bra uppfinning för en trött dystymiker. Har man bara fyllt på detta med goda färdigrätter så har man alltid möjlighet att värma på något gott i mikron.

Såg ju just att det är lunchtid. Så det får nog bli en färdigrätt av något slag, kanske lasagne och lite burksallad och ett paket eller två med päronsaft tror jag bestämt. Soppåsen där i hörnet i hallen borde väl ut också, och då när man är igång kanske man lyckas släpa sig iväg till matbutiken efter mjölk och mera dagligt bröd eventuellt.

Ha en fin lördag gott folk!

Flarran
sön, 2025-10-05 - 10:58

Söndag och vilodag igen. Men att vila behöver ju inte betyda att man inte gör något alls var en känsla som kom till mig i stunden. Tänker att det väl är Herren som vill säga mig något med den tanken som ju är rätt så logisk. Som trött dystymiker så finns det inte mycket ork och energi till rörelse och mer eller mindre raska promenader som ju ska vara så fantastiskt underbart enligt träningsentusiasters samstämmiga kör.

Hela den här veckan som snart kan läggas till handlingarna har väl i princip rätt så stilla gått i vilans tecken. Mycket på grund av väl en envis snuva som nu klingat av till stor del. Kanske skulle man lyssna på lite uppiggande musik och ta sig en energidryck så man orkar kolla på nån predikan på nätet och bland allt kollekt-tjat kanske få sig lite andlig kost än en gång.

Funderade nyss på bolaget som var så viktigt tidigare och försökte även minnas hur länge sedan det var man satte sin fot i den butiken. Kollade därför en bild från en mobil där ett foto av det senaste kvittot fanns sparat. På fotot av kontantkvittot stod Datum 2023-10-05 och ett rätt så beskedligt belopp på 320 kronor för en flaska portvin och ett antal olika starköl i diverse procentsatser med alkohol dokumenterat. Det gamla originalkvittot är sedan länge urblekt och helt oläsligt. Kassakvitton bleks ju rätt snart, precis så som minnen även kan tyna bort och förblekna om man inte har sparat anteckningar som kan friska upp minnet vid behov.

Tänkte att två år är en ju rätt så lång tid om man aktivt dagligen har arbetat på en förändring till ett bättre mående och ett tänkande på att kanske förändra ett skadligt beteende och leverne till ett lite bättre i viss mån alltså. Funderade på vad har jag vunnit på att inte vara ett förvirrat flaskbarn om man så säger. Vad är bättre idag än hur det var. Bättre ekonomi och ett bankkonto som inte är helt tomt är ju en positiv grej. Sedan det att man har en mage som inte ständigt är i kaos är ju en annan fördel. Sedan att en ständigt närvarande feberkänsla i kroppen försvann var ju även det positivt.

Men mår jag verkligen i grunden bättre psykiskt och är balanserad i humöret och kan säga att jag övervägande känner mig glad, tacksam, positiv samt njuter av tillvaron. Nja, skulle jag påstå något sådant så skulle jag väl inte vara direkt sanningsenlig. Det mesta är trist, grått och bara en slags tomgång. Inget nytt under solen sade sade en gång Bibelns Predikaren, som nog också verkar ha lidit av en släng av kronisk Dystymi. Tänker tillbaka på mitt första panikartade inlägg på detta forum där jag skrev något om att man väl åtminstone skulle kunna klara av att vara alkoholfri i två veckor.

Nu är det inte lång tid kvar tills man kan säga att man har varit nykter skribent under sin tråd Promillebikt på detta eminenta forum i hela två år. För jag registrerade ju mig som Flarran en höstdag och söndag datum 2023-10-22 och satte igång med att skriva en massa tok som väl bara i bästa fall nån gång roat någon läsare en stund kan jag tänka. Har det egentligen haft någon betydelse att man skrivit en massa tok är frågan som kommit upp inom mig många gånger längs skrivandets gång.

Det känns inte så i stunden. För räknar jag det antal medlemmar som hälsat på och peppat mig till fortsatt nykterhet sett till besök per vecka så är det väl inte många som brytt sig så värst mycket kan jag känna. Men har ju inte heller orkat vara en pepp-maskin och frekvent hyllat andras nykterhet så man får väl se det som rätt naturligt att det inte är så många som bryr sig. Det kräver mycket energi av en dystymiker att upprätthålla kontakt både i verkliga världen och på nätet i olika forum.

Har väl ända sedan jag var liten grabb känt mig som en rätt udda fågel som inte har passat in riktigt någonstans egentligen. Men nu är man då i alla fall en nykter udda fågel och kör väl på nyktert och alkoholfritt ett tag till. För nog ska man väl klara av att passera tvåårsstrecket som nykter skribent på ett forum som detta, vilket är min starka målsättning. För även om man väl inte känner någon större glädje eller tacksamhet över existensen så sparar man då en vacker slant på nykterheten.

Det är höst nu och det känns som att man kan det här nu. Skriva dagbok var inget jag trodde att jag någonsin skulle ägna mig åt. Det minns jag redan från tiden då man gick i lågstadiet. Tyckte väl att denna slags terapi eller hobby mest verkade allmänt flummig. Ja, att sitta och summera sina väl i sanning rätt så intetsägande dagar om vad man kanske ätit till frukost och om man lyckats att göra något imponerande som eventuellt kanske skulle vara värt att se tillbaka på i framtiden så att säga. Logiken säger nu att skrivandet precis som allt annat har sin tid. Får se om jag nu lyckas skrapa ihop tillräckligt med energi för promenad till matbutiken efter dagligt bröd till kommande vecka.

Ha det gott!

Andrahalvlek
sön, 2025-10-05 - 12:27

@Flarran Två år är galet lång tid! Heja dig! Att du skulle börja dricka igen känns otänkbart. Men du behöver ta itu med annat i ditt liv. Kontakta psykiatrin till att börja med. Du är mer mottaglig för behandling, både terapi och medicin, nu när du är nykter. Att psykiatrin ansett dig vara ”hopplöst fall” tidigare beror ju på att du då drack. Det gör du inte nu.

Kram 🐘

Flarran
sön, 2025-10-05 - 20:08

Man lär sig rätt mycket genom att ta del av hur andra tacklar livets utmaningar inte minst när det gäller att avhålla sig från att hälla i sig nervgiftet alkohol. För att väl i bästa fall få en stunds tankefrihet eller vila från sig själv. Så visst är jag en dag som denna trots min dystymi tacksam för att jag upptäckte forummetoden som jag begagnat mig av som nyktervist i snart två år faktiskt.

När jag drack så kände jag inte att det var så värst märkvärdigt eller något direkt ologiskt beteende egentligen att hinka en massa öl och vin med mera. Jag mådde ju så dåligt psykiskt i grunden och hade alltid gjort. Samt att sjukvården inte hade något att erbjuda som fungerade så jag behövde ju nån medicin som tog bort känslan av meningslöshet, nedstämdhet och allmän darrighet liksom.

Skam för överkonsumtion av alkohol snackas det ofta om, men när jag tänker efter så kände jag nog aldrig någon skam över att jag drack som en svamp i tid och otid. För att känna skam måste man ju oftast ha någon i sin närhet som tydligt uppvisar missnöje mot ens drickande. Som helt isolerad utan nätverk av något slag var skamkänsla inget som jag upplevde. Visst kunde man väl känna sig dum om man hade gjort bort sig, men det var snart glömt efter att man tömt ännu en flaska.

Det som väl mest var jobbigt med överkonsumtion av alkohol innan kroppen började konstra var väl mest att det var jobbigt att ständigt släpa runt på en ryggsäck med tunga burkar och flaskor för att få må någorlunda skapligt en stund. Ja, att få känna sig som en människa en stund. Men den usla ekonomiska statusen och att det alltid var nästan tomt på bankkontot för hushållskassan var ju något som man kände, inte skam över, utan väl mest en stress över.

Så det var väl därför man av ekonomiskt sinne lärde sig att göra hemkört kokat på vatten och socker, och när sockerlösningen svalnat till rumstemperatur tillsatte man lite vanlig torrjäst och körde igång sin plastbrännare. På så sätt höll man sig någorlunda flytande. Psykiskt sett var det väl inte nån höjdare då det suicidala tänkandet ju förföljde en mest hela tiden, vilket numera i nyktert skick är rätt sällsynt förekommande. Men klarar inte av stress det minsta.

Tänk att man lyckades att alltid vara spiknykter vid läkarbesök hos psykiatrin. Det går att sätta sig över det mesta vid behov som min gamla farmor brukade säga rent allmänt. Minns att en utländsk överläkare inom psykiatrin som i förbifarten fick höra hur jag verkligen mådde psykiskt och alltid hade haft det med det psykiska måendet sen man var grabb. Först sade han något om att jag ju inte verkade vara dum utan snarare tvärt om. Det var väl det att man visste en del om tekniska prylar, datorer, hade egna musik-sidor på nätet och sånt där kanske.

Sedan sade han något om att så där ska man inte behöva må psykiskt alltså. Sedan nämnde han landet Schweiz av någon outgrundlig anledning. Nu förstår jag väl bättre vad han menade. Men har ju min känsla av skaparens närvaro och tro på Herren och vet hur Bibelns femte budord lyder alltså. Hos psykiatrin vände jag alltså i stort sett helt ut och in på mig.

Minns att jag var noga med att de skulle få en så tydlig bild av mig som person som möjligt. Berättade skriftligt i brev inför första besöket det mesta om min barndom, familj, uppväxt, intressen, arbeten som jag haft och hur jag fungerade rent allmänt socialt och även i olika vardagssituationer. Inför varje besök hade de fått ett brev. Det var helt enkelt ett måste kändes det eftersom jag så tydligt upplevde att deras kuratorer, psykoterapeuter och psykologer hade oerhört svårt att ta till sig vad jag talade om.

Då var det var bra att kunna hänvisa till tidigare brev och kunna säga. Du som läkare (om det nu var en sådan man fick tala med) har väl läst mitt senaste brev kan jag tro, och då vet du hur jag mår och fungerar, inget nytt under solen alltså. De brukade snart titta på klockan när en stund av tystnad, och något dagsaktuellt ord från min sida, och deras skrivande på något papper lett fram till den stund då orden om att - nu får vi avrunda det hela, och det sades:

Så vad vill du ha hjälp med då. Mitt svar var väl oftast jag ville få må skapligt bra. Sedan kunde jag hänvisa till att, men Du vet ju hur det är för Du har väl läst mina brev, och har väl nästan en liten bok om mig att läsa nu kan jag tro i form av skannade brev i den digitala journalen. Sedan fick jag oftast någon ny knepig medicin utskriven som de ville jag skulle prova ett tag.

Men de negativa biverkningarna var alltid större än nyttan pillren i bästa fall hade att erbjuda.
Snart, eller rättare sagt efter drygt sju års harvande som patient hade jag provat mig igenom hela deras medicinförråd de hade liksom. I början hade jag väl en förhoppning om att sjukvården skulle kunna hjälpa mig till ett någorlunda bättre mående. Berättade ibland även att hade det inte varit för att det fanns portvin att tillgå vid akut behov så hade jag nog inte tagit mig fram genom livet så pass länge som jag hade gjort.

Då de ju även kände till min mors bipolära sjukdom så förstod det väl nånstans kanske att jag inte bara snackade en massa strunt. Det var alltså en knepig sits jag befann mig i alltså. Till sist ansåg de en dag att de hade provat allt de hade att erbjuda och då fick jag sjukersättning.

Detta då jag ju inte fungerade precis som alla andra och passade in i någon standardiserad mall för rehabilitering till arbetsmarknaden som de väl kanske hade haft sina funderingar på. Skrevs då hur som helst sedan rätt som det var över till en helt vanlig vårdcentral i mängden.

Det kändes lite chockartat först att inte ha kontakt med psykiatrin. Man hade ju gått omkring i en känsla av trygghet och trodde att man var en patient som de kunde hjälpa. Fick så sedan en fast nybakad allmänläkare på en vårdcentral som min doktor. Detta då jag ju även hade högt blodtryck som det medicinerades för. Sjukvård med en allt-i-allo-service liksom, vilket ju var rätt praktiskt.

Nog känns det ibland lite konstigt att denne läkare inte följt upp mig alls som patient på hela tiden sedan mitt första besök hos honom för snart två år sedan. Detta trots förnyat recept av nödvändig blodtrycksmedicin, sömntablett och ett beskedligt piller mot oro eller ångest Kommer faktiskt inte längre ihåg hur läkaren ser ut eller ens vad han heter. Men vid behov så kan väl vårdcentralens reception upplysa mig om hans namn tänkes det.

Det att jag som patient med diverse diagnoser med komplex knorr som väl närmast kan beskrivas som att vara multisjuklighet har ju för mig som trött dystymiker sina fördelar. Detta då jag ju har så lite energi att ta mig utanför dörren oftast. Ja, för att klara av aktiviteter i det vardagliga livet eller adl. som var en punkt i det sista läkarintyget.

Man får väl vara tacksam för deras ointresse. Skulle ju bara bli totalt stressad av att något flåshurtigt energiknippe kom och knackade på dörren stup i kvarten för att höra hur jag mådde. För jag klarar inte längre av folk som försöker köra med mig.

Men att ordna med någon kontaktperson att kunna ringa till kontorstid vid praktiska behov eller för att höra rösten av någon människa nån gång. Borde väl vara ett steg för mig att ta kanske när jag får lite mer energi till sånt där praktiskt.

Men folk kan man ju se i matbutiken också när man inhandlar sitt dagliga bröd och mjölk som jag nu tänkte på återigen. Kör då alkoholfritt vidare då det ju fungerar hur märkligt det än kan låta alltså. Nu har jag idkat lite nykter skrivterapi igen och samlat mina tankar. Förresten @Andrahalvlek, det var trevligt att du tittade in här en sväng, sånt uppskattas kompis.

Hade jag haft energi nu så skulle jag väl gått ut med en soppåse och hämtat hem lite mjölk och en limpa kanske. Men krafter till sådana stordåd existerar inte. Men det går ingen nöd på en då det finns pizza i frysen, sallad i glasburk och till och med en helt oöppnad flaska med god läsk vilket jag då är tacksam för. Passar bra till en trevlig film på videon lite senare tänkes det.

Ha en fin kväll!