Just nu är jag inne i en av de värsta perioderna jag har varit med om. Har inte kunnat sluta att dricka och ångesten om jag inte gör det är otroligt stark. Vet inte nu hur många gånger jag lovat min fru att sluta nu men det känns värre o värre hel tiden.
Det låter väl som en klyscha men imorgon gör jag ett nytt försök med träning kl 07:00 och sedan hem och ta en liten frukost och sedan promenad med hunden. Sedan funderar jag att gå på ett AA-möte. Tänker inte säga så mycket första gången men jag måste sysselsätta mig.
Hur länge håller abstinensen på och hur vet man när man ska söka vård är saker jag funderar på. Ska skriva mer här för jag märker att det lättar lite att se det i text och sedan att det finns andra som läser och ger goda råd.

@Taga_Ny Hej. Känner igen det där med ångest, och jag märker en jättestor skillnad på mitt mående om man har hållit igen dagen innan. Jag blir mer och mer övertygad om att det är som många vittnar om, du bestämmer första glaset, resten styr alkohol djävulen över.
Tankarna på eftermiddagen går ju ofta så här, ”1 öl kan man ju ta, blir flera, sover dåligt, vaknar med ångest och mår dåligt, lovar sej själv att låta bli helt denna dagen, men halkar dit på 1 öl och så är ekorrhjulet igång”. Ja vi har en utmaning här, men det måste gå 💪

@Taga_Ny Abstinens tror jag oftast försvinner på några dagar. Iaf den påtagliga kemiska ångesten och för min del var jag också väldigt tung i huvudet, trött osv. Men suget håller ju i sig längre.
Jag tycker du ska söka hjälp om du inte klarar att sluta själv. Om du inte trivs med AA kan vården ha annan hjälp. Som sagt, kan du inte sluta själv så behöver du mer hjälp. Och det finns ingen anledning att inte ta den.
Att fortsätta nedåt är ju inget du vill. Att ta hjälp är ingen skam. Tänk på hur du skulle göra om du brutit benet! Suttit hemma och försökt staga upp benet själv?
Inte då…😉❤️

@Källarmannen
Tack för ditt svar! Jag lever fortfarande i en slags mardröm. Klarade helgen men inte utan alkohol. Idag måndag när min fru åker till jobbet så vaknade jag med en fruktansvärd ångest kl 04:00. Jag har nu tagit två glas vin med förhoppningen att det går genom att sakta trappa ner fast jag inte har klarat det tidigare.

@Amanda L
Jag mår just nu mycket dåligt. Vaknade i morse 04:00 med en jäkla ångest. Jag förstår att det enda sättet att börja må bättre är att sluta helt men jag klarar inte det just nu. Vet inte hur jag ska hantera det när jag drar mig undan och bara vill vara hemma.
Åkte och köpte en flaska vin när systemet öppnade och just känns det lite bättre förutom det dåliga samvetet att inte kunna hålla vad jag lovat mig själv. Kör förresten aldrig bil förrän jag vet att jag blåser noll promille i mina båda alkoholmätare.
Att söka vård känns svårt. Har ingen lust att vända mig till min vårdcentral och jag vet inte vilka alternativ det finns.
Har blivit av med körkortet en gång för ett par år sedan pga av jag att körde för tidigt på morgonen efter att jag druckit. Det var inte mycket över gränsen men det räckte för att jag blev av med det under 1 år. Kunde dock få tillbaka det och köra med alkolås i bilen det året. Det jag är rädd för att är att jag genom att söka vård igen blir rapporterad till Transportstyrelsen.

Ta hjälp! Jag har varit en storkonsument med upp emot 2 flaskor varje dag i flera år. Aldrig bangat ur, eller gått över styr, men klart den mängden gör ju att man konstant är påverkad, och behövde fyllas på varje kväll. Min erfarenhet är att man inte behöver berätta exakt hur mycket man druckit, jag skämdes för mycket för att utveckla det, sa bara att det är för mycket. Men jag var tydlig med att jag behöver hjälp. Jag fick Naltrexon, är inne på min tredje vecka och jag har inget som helst sug, möjligen psykiskt fladdrar det förbi, men fysiskt känns det inte som jag skulle kunna ta ett glas vin. Ska inte säga att det är enkelt, men det är en otrolig hjälp. Upplevde inga större abstinensbesvär, vilket förvånade mig med tanke på mängden jag förtärt. Ångesten blir mindre, du sover bättre, du har allt att vinna på att be om hjälp, inget att förlora. Ta chansen, du kan!

@Pelleri
Hej,
Tack för ett bra svar som gav mig ytterligare kraft att ta beslutet att sluta nu för det går ju inte att hålla på såhär.
Jag ska ta den den ångest som spökar och suget efter alkohol och hoppas att den lindras efter 3-4 dagar som jag läst här.
Bra jobbat @Pelleri!

Nu har jag bestämt mig för att det ska bli ett slut på det här. Jag ska inte fega ut för ångesten och suget utan kämpa vidare och ta en dag i taget.
Just nu känns det ganska jobbigt med ångesten. Känns som om det sitter ett spännband runt huvudet och har en stor klump i halsen. Men jag ska klara av det och fortsätta att skriva och läsa de olika inlägg som finns här.

Idag är det bättre. Körde ett ganska hårt träningspass på gymmet vid 7-tiden och det är verkligen skönt efteråt. Får massa endorfiner av det. Känslan har hållt i sig sedan dess med undantag för kortare perioder av ångest men det har gått över efter en stund. Visst har jag sug men det har jag stått emot trots att jag utsatt mig en del lite jobbigare saker som att åka lokaltåget en längre bit men det gick också över och såhär efteråt är jag glad att jag vågade utsätta mig för den KBT-liknande träningen. Har också gått en längre promenad med hunden. Kommer inte att bli nåt vin idag.

@Taga_Ny Bra jobbat! Att skippa alkoholen är enda sättet att slippa alkoholen.
Och behöver du hjälp, sp ta det. Inga alternativ kan vara värre än att må dåligt dag in och dag ut…❤️

@Amanda L
Förstod det😊.
Igår var min första helnyktra dag på länge. Gick bättre än väntat. Sov bra och vaknade för en gångs skull rätt pigg.
Känns rätt bra idag. Ångesten slår till lite då och då och med den kommer också suget efter att dämpa det med lite alkohol. Men jag ska stå emot och ta en dag i taget.

@Taga_Ny Bravo, en dag i taget, en dag blir två som blir tre och så vidare, och varje dag utan alkohol är en bra dag! För mig har sömn lindrat, dels att jag sover bättre, men också att ta kortare tupplurar under dagen. Jag har kommit fram till att jag använt alkohol, bland mycket annat, för att "pigga på mig", blir en ond cirkel, dricka för att man är trött, kortsiktigt så funkar det ju, men sömnen med alkohol blir kass.
Jag mäter också min framgång i att se att pulsen går ner, blodtrycket går ner, bättre djup och REM-sömn, och tappar i vikt (inte så mycket men ändå). Förr gjorde alkohol mig dåsig, jag kunde somna, sista åren har jag i stället varit för uppe i varv för att kunna somna, och det har hänt mer än en gång att jag då går upp och tar ett glas till för att "varva" ner.
Tanken att jag alltid i princip har haft alkohol i kroppen är också en bidragande orsak till att jag inser att detta går ju inte, hur länge ska kroppen klara av att hantera det, den tanken har som aldrig slagit mig förut. Kämpa på och hitta ditt sätt att mäta framgång!

@Taga_Ny Det var du som kommenterade om abstinens va - jag kom inte fel hoppas jag. Den somatiska abstinensen är kortvarig. Man får kanske inte säga så här, men att sluta cold turkey upplever jag inte som speciellt vågat om man inte har varit högkonsument. Så är det åtminstone för mig. Jag tror mig också våga säga att det är bekräftat att den psykiska abstinensen är betydligt svårare att bli av med. Vi kan i värsta fall tala om risk för månader, många månader. Det betyder lång tid att gå och känna sig risig - just detta som man i första läget brukade självmedicinera med alkohol för. Jag antar att detta kan vara en del av förklaringen till att många med riskbruk, eller värre, trillar åter i alkoholens ekorrhjul efter ett tag.

Vi ska alltså fan inte ge upp för att det känns svårt just nu.