av Himmelellerhelvette

Varafrisk
tors, 2025-12-04 - 06:16

@Himmelellerhelvette Det var länge sedan du skrev i din egna tråd. Har sett att du skrivit h ngn annan. Jag undrar, hur är det? Hur mår du? Om du vill orkar kan du väl skriva en rad?

Kramar ❤️❤️

Himmelellerhelvette
lör, 2025-12-06 - 15:30

Hej @Varafrisk! Så gulligt att du undrar❤️ Jodå det är bra! Jag har ju som du vet tagit mig ur beroende efter beroende och nu har jag satsat på att ta mig ur medberoendets sista klor och det känns som om jag har framgång där! Kom ju långt sist jag jobbade väldigt aktivt med det men sedan kom massa sjukdomar emellan och jag föll tillbaka på ett djupare plan som ledde till att jag tänkte ”dör jag nu så gör det ingenting” jag var totalt utmattad för jag levde mitt liv genom mammas lidande! Jag tog mig i kragen, ringde en vän och sedan har resan framåt fortgått och nu är det väl ca 2 månader sedan vändpunkten.🙏❤️
Hur är det med dig? Kram

Himmelellerhelvette
lör, 2025-12-13 - 18:05

Tänker på hur mycket som hänt mig sedan jag blev nykter för 3 år och 4 månader sedan som aldrig hade hänt annars. Hade jag stått kvar på samma jobb och ältat samma saker? När jag drack kom jag aldrig framåt, utvecklades inte, visste inte vad jag kunde klara av. På denna tid har jag utvecklats mer än under de 20åren som var innan. Jag kämpar fortfarande med gammalt groll från beteenden men jag ser allt oftare hur jag hamnar i gamla överlevnadsstrategier och tar mig ur. Jag får mer och mer till en känsla av att jag är fri att göra val som jag vill för min skull utan dåligt samvete. Jag har nog alltid trott att jag måste prestera för att vara älskad eller accepterad. Jag har nog alltid tagit på mig ansvar som inte är mitt och känt mig värdelös om jag inte orkat. Jag tog nog oftast till alkohol just för att orka och för att slippa känna sorg och svek. Alkoholen var mitt lugn och gav mig harmoni. Den tog bort det jobbiga. Allt det som alkoholen hjälpte mig med har jag behövt lära mig klara att gå igenom på djupet med skärpa, känna alla känslor och lära mig förstå mig, vem jag är, vad jag vill, att jag inte bär andras ansvar, att alla måste ta sitt eget ansvar. Man kan hjälpas åt och hjälpa de som behöver men jag har trott att det är mitt ansvar, om jag misslyckas är jag misslyckad. Fy fan vad jag har tryckt undan allt som varit jag. Att bli nykter är ett gediget jobb med sig själv och gör man jobbet blir man starkare och tryggare men det handlar också om att få till en självkänsla och den tycker jag är som en muskel, tränar jag den inte tappar jag den, jag kan må fruktansvärt dåligt och känna att jag inte duger till något ena dagen medan jag andra dagen kan ha en övertro på mig själv. Så jag kämpar fortfarande med mig själv och har lång väg kvar att gå men jag har också kommit väldigt långt.

vår2022
lör, 2025-12-13 - 19:53

@Himmelellerhelvette Ja, tänker också att det handla om att träna på att stärka sin självkänsla genom att öva på självmedkänsla. Att man blir medveten om vad man tänker och känner om sig själv, hur man värderar sig själv och utmanar den inre kritiska rösten och inte ser på dem som sanningar.

Grattis till 3,4 år!🥳 kram❤️

Himmelellerhelvette
sön, 2025-12-14 - 07:44

Tack @Andrahalvlek ❤️

Tack @vår2022 ❤️ Ja jag kommer på nya saker jag blir medveten om mycket just nu, det är som om insikter ploppar upp som vårlökarna på våren och fort går det just nu. Att vara andra till lags för att tro att man blir älskad då ser ut att komma från att pappa aldrig hade förmågan att älska mig, jag försökte att inte synas, att trösta, vara snäll sedan revolterade jag istället och då fick jag bekräftelse på att jag inte var älskad, då blev jag utslängd, 14år, fick inte bo kvar! Var inte välkommen hem! Så när jag blivit arg i resten av livet har jag tänkt att nu slutar personen tycka om mig. Om jag blivit arg på jobbet, bland vänner, släkt, min man eller mina barn. Kan det vara därifrån konflikträdslan kommer ifrån? Jag vill att alla ska få det dom behöver även om jag inte får något för dom kommer först sedan kan jag känna mig så dåligt tillmods för jag inte någonsin lyssnar på vad jag vill. Senaste månaderna har jag lyssnat på vad jag vill och kapitulerat inför känslan att jag blir lämnad, jag har vågat stå upp för mig, någon har tyckt det är fel för det blir jobbigt för den som behöver ta mer ansvar själv när jag inte längre gör det åt den. Och dem som får ta sitt eget ansvar har fallit in i sina nya situationer och klarar faktiskt ta ansvaret själva och mina axlar är lättare. Jag tar ansvar för mitt liv, mina handlingar och jag bearbetar fortfarande mina många trauman. Tänk att jag inte vetat att jag gått igenom så mycket skit dom jag gjort för jag blev lärd att lägga locket på. Pappa sa att allt var bra och att inget särskilt farligt hade hänt, han själv hade varit med om tusen resor värre tyckte han och jag har alltid trott på det och alltid tänkt att alla haft det värre så jag ska verkligen inte gnälla och så har mitt liv fortsatt. Nu ser jag det jag varit med om och det är så sjukt att jag inte ens kan förstå att jag är vettig? Tänk om jag bara tror att jag är vettig? Maskrosbarn, det är någon magi i att vara ett maskrosbarn❤️🙏

vår2022
sön, 2025-12-14 - 09:36

@Himmelellerhelvette Kanske att du ska sortera och skriva ned dina ”saker” du kommer på och som du tänker kan vara orsaker till ditt beteende och dina tankar/känslor. Göra en slags karta av allt och se hur det hänger ihop, fylla på och kanske göra förändringar ju mer allt klarnar för dig.

Tänker att du då kanske får ihop allt bättre, då du ibland återkommande skriver frågetecken på olika orsaker och då du kan tvivla på dina egna tankar/känslor, om de stämmer. Du kommer på allt fler saker och då kan det vara bra att skriva ned dem i din karta och sortera.

Det är lätt att allt flyter och blandas ihop. Att man glömmer och börjar ”om” pga tex tvivel och skuldkänslor. Så en slags karta, som brottsutredare gör på en tavla😂, det kan hjälpa till med att få mer struktur, fylla på, dra i från, göra nya kopplingar och hjälpa till att sortera i tankar och känslor och i det som pågår i huvudet. Även att skriva ned en slags handlingsplan för hur du kan hantera detta och vad du behöver göra för att komma vidare. Det är så mycket på gång i tankarna samtidigt och de hör ju ihop och påverkar dig, men kanske att du liksom behöver ta ett ”spår” eller område i taget och sortera. Då kan du kanske lättare få ihop ”helheten” och hur allt hänger ihop. Det är svårt för ”allt” påverkar, men lite som ”en dag i taget, en sak i taget” tänket.

Du jobbar på jättebra och det du har att hantera är verkligen komplext och svårt.

Ha en fin tredje advent!❤️