Trodde att jag hade allt under kontroll, att jag kunde dricka lagom.....
Dumt av mig, det kan jag ju inte....
Sabbade allt redan dag ett av semestern utomlands.
Idag tar jag steget mot ett liv utan vin.

Är i hotell-lobbyn och lånar datorn, det är en hemsk miljö här. Bokade denna helg innan allt rasade. Hade jag bokat helgen nu hade jag bokat en stuga mitt i skogen långt från allt. Här är vackert med lounge, bar och restaurang och vin och öl och all A överallt. Längtar så intensivt efter kallt vitt vin i stort glas och känslan... ahhh ledig och på äventyr i ny stad! Detta kommer bli så tufft för mig. Som tur är fanns ni här på forumet, tack och lov, så jag styr stegen mot shopen och köper en läsk och tar med mig mannen ut på cykeltur i kväll. Hur kan det som jag verkligen gillar alltså en sån här helg bli så j-la svårt för att jag inte ska dricka? Då har ju A absolut tagit för stor plats i livet. Och som ni andra skrivit om jag tillåter mig att försöka dricka ett glas vin och vara måttlig kommer jag bara va frustrerad och känna att jag inte är nöjd, för jag är ju aldrig nöjd utan rus... det är nog skillnaden mellan oss och andra. Ok, nu känns det lite bättre, ta hand om er alla!

Stigsdotter

Du kommer inte att hamna i diket under er cykeltur! DET är väl toppen, vem vet vad som hänt om du fått ett eller ett par glas vin. Styrfylla! Alla fina känslor om upplevelser och äventyr kan du ha ändå. Faktiskt! Vinet lägger ju ändå en hinna mellan dig och alla upplevelser, eller hur? Alla upplevelser blir på något sätt filtrerade genom alkoholen och kommer i andra hand.

Hoppas ni får det riktigt mysigt och att det inte regnar så mycket på er. Kram!

Det blev cykel utan styrfylla, för stark indisk mat med cola till och en hel burk Ben & Jerrys glass i lyxiga hotellsängen (så' n där med hiss). Alltså en jättebra kväll ( bantningen får vänta). Vaknade halv sju redo för en ny dag! Tack för dina ord Stigsdotter du är så klok!! Det där med hinnan mellan vin och känslor stämmer på pricken! Ps, här skiner solen!! Kram från Malmö

Askan

inlägget gör mig så glad. Känner mig helt varm inombords.
Ha en fortsatt trevlig helg i Södern!

Jaha, då var det dags att äta hotellfrukost och flyga hem och krama "ongarna" som Dompa säger! Cyklade runt i solen och försökte att inte blänga avundsjukt på alla som drack A på uteserveringarna igår. Åt middag på en riktigt stimmig och folklig kvarters-krog där det så klart dracks massa roliga ölsorter... Jag drack 2 alkoholfria öl och då kändes det lite mer som att fira och som att jag liks va med i stämningen! Nu är helgen snart slut och känner mig så nöjd, håller med fler andra här på forumet om att det är så härligt att vakna utan bakfylla. Förut gick ju lördagens första halva åt att försöka återhämta sig och den andra åt att vänta på att kunna ta första glaset för att börja om och sedan söndag-onsdag i ångest för att på torsdag planera inför fredag och hålla sig från att tjuvstarta och på fredag var lyckan total då jakten var igång och sedan var cirkeln sluten .....

Idag har jag inte druckit på en månad, hurra för mig!
Funderade idag på det här med att vara duktig. Har den senaste månaden sänkt mina krav på mig själv.
Gör liksom det mesta lite lagom sådär i stället för jättejättebra. Och då kom jag på det - förut gjorde jag nog allt jättejätteduktigt för att liksom väga upp mot att jag misslyckades med A, alltid blev det ju för mycket. Men nu den sista tiden har jag ju liksom inte massa misslyckanden och ångest att "arbeta" bort med att vara duktig. Det känns ju himla bra tycker jag, tänker fortsätta att nöja mig med lagom jobb, träning, städning och annat och göra mycket mer av läsa, tänka, titta på tv, påta i trädgården, krama mina älskade barn och man!

Vackla

Grattis till en månad!! Har följt din tråd och känner så väl igen mig. På lördag blir det en månad för mig också. Jag har haft stor prestationångest som till största delen gjorde att jag såg vinet som ett sorts andningsrum, där jag kunde koppla av och känna den där känslan av att allt ordnar sig, att jag är bra på det jag gör. Har nyss avslutat en utbildning på 4,5 år som har varit krävande. Märkte nu i sommras att jag inte kunde hålla mig till helgerna med vinet, det kändes så långt borta så jag började tycka att det var helt ok att ta "några" glas på onsdagen också, fast jag skulle upp och jobba dagen efter. Mitt största problem är att jag blir så himla pigg av alkoholen, när jag fått tillräckligt i mig så vill jag alltid gå ut på krogen och träffa folk och dansa, gud vad många gånger jag vaknat med ångest över att jag inte minns vem jag har träffat, hur jag kom hem och vad jag har sagt eller gjort. Jag försöker få med mig nån vän ut, men vill inte dom så går jag ut själv, något som jag aldrig skulle göra i nyktert tillstånd. Nu måste det få ett slut. Har gått bra hittills men på något sätt känns det tomt, det gäller väl bara att stå ut och hoppas det håller i sig. Så himla skönt att jag har hittat den här sidan, den har hjälpt mig att inse att jag inte är ensam, det är så pinsamt för mig så jag vågar inte prata med någon om det här. Jag har varit inne varje dag sedan jag bestämde mig, och ville prova och skriva en liten rad själv.
Ha det bra alla här inne!!

Vinter i min t…

Samma här Vackla, andra människor verkar kunna använda lite alkohol för att varva ner. Själv blir jag bara ruskigt pigg. Om jag dricker ett par-tre glas kan jag inte somna på halva natten! Det är bara att fortsätta tills jag stupar. Har också gått ut själv många gånger.. Kul ibland, men oftast bara onödigt. Och så går det åt en hiskelig massa pengar varenda gång ;)

Kul att någon läser det jag skriver. Har ibland undrat om någon läser det jag skriver, men samtidigt är det ju viktigast att jag skriver även om jag inte vet om någon läser eller ej. Har hittat tillbaks till mycket av det jag tyckt om förut och känner att jag kommer lite och lite närmare mitt innersta jag och faktiskt ett lite nytt jag. Men jag inser oxå att även om det gått en månad och jag inte känner något sug nu så kommer det alltid nya utmaningar. Bara idag så kom inbjudan med kick-off på jobbet och en liten "vi kan väl ses över lite vin i helgen - min man är ju oxå bortrest"-fråga. Det är ju jättetrevliga grejer men jag svarar lite svävande och så börjar funderingarna hemma. Vad ska jag hitta på för att inte vara med, eller ska jag vara med och säga något annat eller hur ska jag göra. Vill ju helst bara vara hemma med mina tända ljus och min stickning och tekopp. Helst ensam!! Har för lite tid för mig själv, folk och barn överallt på jobbet och när jag kommer hem. Tvätt, disk, städ och handla mat.... Förstår att det var den här känslan jag flydde ifrån med vinet. Men nu vill jag inte fly till vinet utan jag vill resa iväg, vandra eller något liknande... Får inte vara ifred nu heller så det får räcka för idag.

MissH

Säg nej! Man måste inte vara med på allt, och man blir inte bortglömd. Vill du vara själv tycker jag du ska vara själv. Har varit halvt isolerad i fyra månader och började fundera över om jag utvecklat social fobi:-) umgicks nästan bara med pojkvännen och ett par nära vänner. Men jag behövde bara vara ensam med mina tankar, det tar tid och energi att förändra livet. Och nu, äntligen, känner jag att jag vill börja umgås med folk igen! Känner mig piggare, mer energisk och mer stabil på nåt sätt. Har kanske börjar lära känna mitt riktiga jag en smula? Som sagt, känn efter i magen och skit i alla borde'n. Det blir bäst så.

Stigsdotter

Om du verkligen känner att du inte har lust att träffa väninnan eller hänga med på kick-off då ska du strunta i det. Vid andra senare tillfällen kan du hänga med och säga något i stil med att du mår bra av att inte dricka (om du nu måste säga något överhuvudtaget). "Jag dricker inte alkohol just nu". Det räcker så.

Du ska vara rädd om dig själv nu, det är mycket som händer i knopp och kropp. Och som sagt, det kommer tillbaka, till slut vill man träffa andra tror jag.

Själv har jag bokat en resa till Sicilien den första veckan i oktober. Då ska jag umgås bara med mig själv och ni kan inte ana vad jag längtar dit!

Sköt om er!

Igår var det en riktigt jobbig kväll. Mannen var borta och jag hade köpt pizza, glass och godis till mig och ungarna. Så på vägen hem kände jag den där "stackars mig känslan som inte ens kan ta ett glas vin och varva ner efter jobbveckan". Men jag höll hårt i ratten och svängde inte av vid bolaget. Kände mig nöjd med det och försökte rikta in mig på en mysig kväll i soffan med stickningen. Men när jag kom hem var det full fart hos alla grannar. Den ena stod med champagnen redo och skulle ha tjejfest, den andra stod och sippade på ett glas rödvin vid grillen och njöt av solen och den tredje kom kånkades på ett flak öl för här skulle det njutas av det härliga vädret på altanen! Och där stod jag med 1.5 liter cola, övervikt och inga vänner.... Ringde mannen som var på firma fest och grät i luren.... Torkade tårarna och började slipa frenetiskt på vår gamla trapp som ska renoveras. Vräkte sedan i mig allt som fanns i skafferiet när ungarna lagt sig (antagligen för att slippa tänka) och gick och la mig. Nu är jag ju glad över att vara pigg och redo för att slipa vidare, men den där kära gamla ångesten är här igen bara det att nu är det inte vinet utan fett och sockermängden som får mig att känna mig som en riktig förlorare. Att det ska vara så svårt? Det måste ju fattas något i mig som gör att jag behöver dricka/äta för mycket?

Askan

kramar till dig. Båda sakerna har ju att göra med att döva ångest. Båda grejerna fungerar kortsiktigt och förstör långsiktigt. Jag blir ledsen att höra att du är så hård mot dig själv när det gäller maten, försök vara lite snäll mot dig själv i början och slå inte så hårt på dig.
Å andra sidan om du märker att du äter på ett helt nytt sätt (sätter bokstavligt talat i dig allt i skafferiet kanske till och med saker du inte tycker är goda) så kanske det hade varit bra att tänka övet det.
Men att bara tröstäta på ett "vanligt" sätt är väl inget att prygla upp sig själv för. Det är ditt sätt att trösta dig själv, sen kommer du hitta andra sätt att trösta dig själv. Gud vet hur men jag är säker på att du hittar ett sätt.

Kram igen
Askan

höst trollet

När man försöker sluta med något, så ersätter man det i regel med något annat.. Jag tror att "socker" sätter sig på samma receptorer i hjärnan som alkohol, så det är inte ditt fel.
För min del, när jag insåg att jag var sockerberoende också (inte bara nikotin, alkohol och "snabba kickar*ler*)så började jag med att byta ut all läsk mot typ lika-vatten istället.
Jag sneglade på LCHF, och trots att jag inte förljer det slaviskt, (ingen ska vara slav under något)så har det hjälpt mig ur åtminstonde mitt sockerberoende..
det blir massor av protein och fett istället.. Tunnskivad salami som godis ät toppen för mig iaf. Trots ett högt kilopris. Och ett hg riktigt tunna skivor räcker otroligt länge..
Tycker att du är jätteduktig och modig som går vidare med dig själv!
kram "trollet"

Maria42

Blir betryckt när jag läser ditt inlägg, vill att du ska känna dig stolt över dig själv, vilken resa du gjort och fortfarande gör. Bakom fasaden med grannarna är det säkerligen någon fler där som har vårat problem och mår pyton idag. Det slipper vi!!
Många börjar plötsligt äta massa godis när de slutar med A, det är inte så konstigt Socker och alkohol är utbytbart, det korsreagerar och tillfredställer samma begär.
Jag var nykter några månader 2011 på våren och åt då kopiösa mängder godis, jag brukar aldrig äta godis (jag drack vin), med den följden att jag gick upp ännu mer i vikt. Sen började jag dricka igen och hösten 2011 var nog den värsta.
När jag slutade 1 jan ville jag inte fastna i godisfällan igen så jag började samtidigt med LCHF och det funkade, nykter och inget godissug. Nu visar alla studier att den dieten inte är bra för hjärt/ kärl och jag har fått högt kolesterol som jag nu får medicinera mot men jag spädde verkligen på med grädde, smör osv.
Nu äter jag mer efter LCHQ som även den håller borta sötsuget, jag blev rejält trött första veckorna men det var övergående, nu springer jag flera gånger i veckan och har gått ner 16 kilo sedan 1 jan. Det kan vara värt att prova för dig om du vill komma bort från godiset.
Kram och hoppas din lördag blir bra!

Tack alla för att ni finns, får tårar i ögonen när jag läser era inlägg, tänk att det finns tröst, hopp och inspiration för just mig bara några knapptryck bort. Det betyder så oerhört mycket. Har alltid varit oerhört hård mot mig själv och det är en lång väg att gå för mig att vara snäll mot mig själv. Men jag har i alla fall börjat och ni ger mig kraft att kämpa vidare! Idag ska jag bara göra saker jag gillar och mår bra av, nu far jag till färgaffären och köper mer oljelasyr, sedan ska jag stå på altanen och slipa gamla bord så det ryker om det (i solen till och med!!). Kanske jag sätter på hårdrock på högsta volym som jag älskar! Sedan är det 40års kalas på eftermiddagen och då har jag en lögn klar om det finns A nämligen att jag behöver åka till en jobbarkompis och fixa en grej inför i morgon (vilket faktiskt skulle kunna bli sant). Jag känner att ni håller tummarna för mig på kalaset och att ni ser mig "in full action" på altanen!! Kram och tack igen.

I morse när jag stod och sminkade mig funderade jag på en fest jag ska på om några veckor. Det är med ett riktigt gammalt vindrickar-gäng där jag brukar ta täten. Stod och tänkte att jag kanske ska baka en kantarellpaj och sedan flöt tanken vidare till "hur ska jag göra med vinet?" tanken. Och då... ta ta (fanfar) så hörde jag mig själv tänka "Jag vill inte dricka." Det var en sådan befrielse, en fysisk känsla av eufori och lättnad på samma gång. Det liksom bara ekade vidare, jag vill faktiskt inte, jag vill faktiskt inte..... Vet ju inte hur det blir när jag väl är där, men just nu tänker jag bara njuta av den här känslan!!!

höst trollet

Härligt! Sug så länge du kan på känslan!
Och försök komma ihåg hur den kändes (koppla ihop den med något, som att knyta handen eler liknande)
Så kanske du kan plocka fram den nästa gång, när du funderar..
Jag känner mig också glad och lugn idag.. Nästan förvånad över mig själv..
Stod faktiskt och fnissade när jag hällde ut sista flaskan vin som stått i kylen. Kanske mest på vilken min gubben kommer att sätta upp över mitt "alkohol-missbruk" LOL.
Han har ingen anledning att bli arg, för det var ett vin som han inte tycker om, och ämnat för mig..(har stått där i över 2 veckor)
Men nu var det som sagt dags att "döda den här darlingen".
Ha en härlig dag!
kram trollet
ps. blev sugen på kantarellpaj.. ska nog ut och plocka svamp..

För varje dag som går känns det som att jag kommer på fler saker som "är jag". Det kan vara allt från kläder och färger till böcker och mat. Låter kanske skumt men jag har svårt att förklara det.. Men det är en sådan skön känsla och kanske en dag kan jag tycka om mig själv på riktigt. Såg precis "Jonas löfte" på TV och det är en skrämmande bra dokumentär. Så mycket av det han säger är så sant och så hemskt. Det kändes som att han pratade om mig när han beskrev känslan av att A gjorde att han inte dömde och vår hård utan att A var kärlek för honom. Ett ställe där tankarna var stilla. Måste nog titta på det en gång till.

Uppe tidigt, ensam i köket med en stor balja kaffe, tända ljus och köksklockans tickande. Just nu känns det som att jag varje dag letar efter något att göra annorlunda. Brukar sova så länge det går och ta med smörgåsen och kaffet till jobbet och äta där vid skrivbordet medan jag "landar". Men idag när jag vaknade extra tidigt (kanske för att jag gick och la mig med gräslig huvudvärk kl 21 igår) så tänkte jag: åhh en kopp kaffe ensam i köket med en liten titt på forumet, det vill jag göra!! Jag vill landa i dagen själv, hemma och inte på jobbet. För när dörrarna öppnas på jobbet så landar jag - eller snarare kastas jag in vare sig jag vill eller inte. Så nu sitter jag här och det är - som askungen säger - alldeles, alldeles underbart! Ska gå och väcka "ongarna" med många mammakramar! Är ensam i helgen då mannen är bortrest. Har en väninna som så fort jag är ensam genast kommer sättandes med en BIB i näven och vill umgås = vi sitter i köket och dricker och barnen ligger i soffan och tittar film och äter godis och ska inte störa oss. Gillar egentligen inte den här väninnan särskilt mycket, men vi har umgåtts mycket tillsammans med BIB:en och nu när vi träffades drack inte jag och då blev sanningen som jag försökt att förtränga mycket tydlig. Jag har ju bara umgåtts med henne för att hon alltid har hela skåpet fullt av A. Känner mig inte redo för att berätta hur det är riktigt än, men har redan planerat in vad jag ska säga om BIB:andet kommer på tal. Det är nog väldigt viktigt för mig just nu att ha planen redo så att jag slipper fatta ett beslut just då, utan bara säga det jag liksom övat in... Hoppas ni alla som läser får en bra helg och om ni som jag brukar drabbas av "fredagskänslan=åkatill bolagetkänslan", sväng in på affären och köp det godaste godiset istället! Vet att jag äter för mycket godis just nu men i "Jonas löfte" berättade ju han om sin natta-mat (en stor schweizernöt) så jag tänker att det är nog så det får vara just nu... Åhh vilken bra start på dagen detta var!