Hej Ny här!!!

Jag har träffat en man i över 1 år nu o det började med att vi bara va så kallat kk.....
under året som gått har ja sett han druckit så han blivit full 3 gånger per vecka... dricker han inte låser han i stort sätt in sig....

jag har bara fått träffa han hemma hos mig o då har han vart antingen full eller berusad....
jag har sett hans humör vart konstigt från o till, o när jag konfronterat hans drickande vill han inte lyssna...

han kallas tom för fylle( o sen hans namn)

ja anser han har stora alkoholproblem o nu sagt att det inte kan fortsätta så här om han inte tar hjälp utifrån....

problemet är att jag mår dåligt över mina känslor till den här mannen ... o vi älskar varandra..

det finns sår jag utsätt från hans drickande....
han har sagt dumma saker, kommer bara på fyllan, somnar hos mig vaknar bakis o irriterad o sen lämnas jag med ett tomrum :(

jag har nu ansett att jag måste ta mig därifrån för jag blir inte lycklig av den här relationen som bara är när det passar han...

att bara ses när han är full o inte när han är nykter kan ju inte vara normalt???
en kväll när vi skulle få det till att ha en normal dejt så varade den en timme.. hörde att han va obekväm över att han inte kunde ta en öl mm pga nån medicin

måste vara att han inte kunnat slappna av utan alkoholen???

jag har aldrig vart tillsammans med en sån här kille(nu är vi inte tillsammans)
men ja förstår inte hans beteende, om det är typiskt en alkoholists beteende... att vara sur o i ångest när han är nykter...

Nana

fick ett bakslag tyvärr =(

tog hem han igår... han va inte full men heller inte nykter, vi har inte setts knappt o ett tag sen vi hade sex... han sa igår ojojojovi ska ha mycket sex imorgon på morgonen...

ja gick iväg imorse en sväng o de visste han... när ja går hem för att glatt få de ja önskat o trott även han längtat efter så får ja ett sms om att han gått hem o att han ska göra ärenden mm

ja kände direkt att de här är för att han ska ha kontroll på mig, sätta mig i nå jävla svältläge på sex eller vad... som att ja snällt ska vänta...

ja är besviken o förbannad... har skickat sms nu att ja är less på det här ... ( tänker att även att bara ha en sexuell relation funkar inte här heller för de händer ju inge.. han verkar vilja ha mig i ett läge för sig själv, o sen att ja inte ska va med nån annan... säger inför andra at han älskar mig o att han skulle inte tycka om att ja är med nån annan...men han GER INGE SEX heller... helt sjukt..

de är i alla fall mer o mer som plockas bort mellan han o mig...

Nana

skriver av mig =(

ja lyckades orka få till ett till bra sms igår..
skrev att han snackar bara hela tiden o att ja vet va ja behöver o han ger mig inte det...
skrev att vi kan varken vara ihop eller nu ha en sexuell relation för han sticker o snackar bara om att han vill.. skrev att ja inte orkar ha de så här...

självklart hör han inte av sig, det brukar han inte när han får såna sms...
de skiter ja i... för de gör han bara till en sämre person...

markatta

stå fast vid det!
Du har varit här på forum och skrivit ungefär lika länge som jag och det har varit många turer fram och tillbaka.

Förvänta dig inte ett svar ifrån honom, tror det bara är bra om han inte svarar faktiskt för det är så lätt att hamna i en diskussion då som bara går runt runt. Man vill att de ska förstå så innerligt men det bästa är att inse att de inte kommer att förstå för att man ska kunna sluta upp med att försöka påverka alkoholisten. Det skadar bara en själv.

Kämpa nu för att bryta ditt beroende. Du verkar ju liksom knarka honom, tror att du har kontroll men fyller ändå på i små doser då och då som bara förstärker beroendet. Jag har gjort samma sak och det funkar inte. Det gör bara processen mer utdragen eller till och med stannar upp den eftersom man inte får chansen att bearbeta den sorg och ilska och alla andra känslor som kan dyka upp vid ett känslomässigt uppbrott. Så länge man hoppas och klamrar sig fast så kan man inte gå vidare. Det säger i alla fall min erfarenhet.

Kram!

Nana

skriver av mig

ja har inte hört av mig nu fick ett sms där de stod ja älskar dig o sen ett hjärta. brukar ge tillbaka men skickade bara att de va sött!!!

det va svårt att inte skriva detsamma men nödvändigt...

fick sakna känslor igår kväll o va triggande att skicka nåt till han... men gjorde det inte..
ja vet de blir såna turer...

det är tufft nu när ja fått andra tråkiga besked, för då blir ja svagare... svårt att stå emot han då..

orkar hålla dig ifrån honom som gör dig illa.
Kanske du kan skriva mer om hur du har det här? Du har fått tråkiga besked skriver du? Hur skulle du kunna få stöd på annat sätt än från honom?
Kram i mörka morgonen / mt

Nana

hej i mörkret

nej ja vill inte ha stöd från han det kan ja få av andra, va bara saknanden av de där goda stunderna... men det som har vart fel tar ju över o det gjorde ja kunde hålla mig borta...

kram

markatta

Vet hur svårt det kan vara att stå emot impulsen att svara.

Ett sätt för att lättare hantera detta kan vara att sätta upp en 24timmars regel för sig själv, dvs att oavsett om man bestämmer sig för att svara eller inte så måste man vänta i 24 timmar. På så sätt så är det lättare att inte agera i affekt. Det lärde jag mig när jag gick i terapi för självskadebeteende och det har jag använt mig av även nu kring att bryta kontakten med mitt ex. En känsla är ju bara en känsla och den är inte konstant, utan klingar av efter ett tag.

Nu när jag skriver detta så slås jag av hur stora likheterna är mellan självskadebeteende-medberoende. Men det går att bryta sådana destruktiva mönster!

Kram!

Nana

Markatta de va ett smart råd.. sant!!! Känslan klingar ju av...
det kände ja när ja hade svarat på de där smset o de inte va så som han önskat... då sved de o ja ville skriva mera, men de gjorde ja inte för ja visste känslan skulle avta... heheh vet inte om de tog 24 timmar men runt de i allafall o ja :) ja lyckades hålla mig från att skicka ett till....

ska tänka o försöka använda det på de sättet, att vänta 24 timmar om han skickar nåt mera

kram

Nana

Jag är i Chock

tog mod att titta in i hans tele.. fann sms till bl en tjej som han sovit med som me mig...

såg ett sms där hon hade skrivit om... menade du de du sa inatt bla bla.. nästan sånna ama ja skickat till han..

såg att hon hade skrivit kom sen o sov med mig mm mm... de här va i juli
vet inte hur många andra han träffat, men ja har ju känt att det är nåt annat än rädsla han snackar om..

jag är glad men arg med...nu vet ja.. fy fan .
o han som sagt att han älskar mig o att då är han inte med nån annan...

en man som känner han sa nu för nån dag sen att han lider av kraftig mytomani

Anel

Sluta lägga din energi på en sån skitstövel

Nana

ja tänkte skriva lite hur jag känner mig nu

det hart vart prat och sms älska hit o dit.. känns rätt meningslöst med sånna sms..

va tvungen att testa han med att kolla om han ville till mig men han va sjuk o hade velat komma sa han o han hade mått bättre.. mm eller hur fanskapet va ju nykter, klart han inte kan bräcka det han hållt på med. Han har ju alltid vart full när han har vart här. flyttar fram dagarna om sen kanske..

älskar dig nana... o sen ett nytt sms älskar dig

va är det för lek, det är ju helt sjukt... ja en del mår väl bra av att ha en relation i luften.. hålla nåt falskt levande tänker jag...

nu har jag bestämmt mig för att inte svara på hans love sms. jag måste välja att antigen tro på att han älskar mig, men är rädd, o att han är bara svår men att han älskar
ELLER att tro på att han bara säger så, för att handligen finns inte och att han inte är att lita på.

så är det. antigen tror ja på det ena eller det andra. Tror jag på att allt är påhitt då blir det inga mera sms.

tror jag på att han älskar mig så får det vara så här hur länge som helst....

det som gör mig rädd är om det är så att han gör det!!!!att han älskar. tänk sen om jag väljer att han inte gör det o han skickar sms o får inte tillbaka o blir sårad....

jag måste ju välja nåt här. från tvivel till att välja om de är så eller inte.

höst trollet

Jag ser att han fortfarande har lite "makt" över dig. Inte så mycket som förut och det minskar hela tiden..
Att "bryta upp" är lite som att dra bort ett plåster.. Man kan göra det snabbt - och det svider rejält en stund.
..Eller man kan göra det långsamt... - svider fortfarande(fast kanske inte lika mycket) varje gång man kommit ett par millimeter, och det tar definitivt längre tid..
Hur man gör, är faktiskt upp till var och en.. Så länge man inser, att "plåstret" inte kommer att sitta där för evigt ;-)

Kram /trollis

markatta

Nana, det finns bara en person du kan styra vilken väg den ska gå och det är du. Din väg!
Jag tycker mig se, som hösttrollet, att den här mannen fortfarande har en makt över dig och du kan faktiskt välja om han ska få ha det eller inte. Det handlar egentligen inte om kärlek, tror jag, utan om att man själv behöver komma fram till hur man vill att ens liv ska se ut.

Vem är du? Vem vill du vara? Du kan inte ändra på honom men däremot på hur du själv försöker utöva makt och kontroll, t.ex. att läsa hans sms på hans mobil, kolla hans facebook o.s.v. Det verkar som att du "letar fel" hos honom och det måste vara jättestressande. Det är så lätt att skylla sina egna beteenden på någon annan; "men han dricker ju", "men han ljuger ju" osv men tänk efter, vill du verkligen vara i en relation där du själv beter dig på ett sätt som kränker den andres integritet?

Jag kanske låter hård, men jag dömer dig inte, jag känner igen mig i dig och jag vet hur det kan bryta ner en att ständigt gå och "leta fel". Prova kanske med bara en veckas nollkontakt i alla fall. För mig var det iaf befriande att "bara vara jag".

Kram!

Nana

en fråga

markatta! Hur menar du att jag kränker hans integritet?
jag förstår att jag kan välja med att inte låta mig ha en man som han vid mig. och nej jag kan inte ända på han, men jag lindas ju in i hans ord.

markatta

Jag menade det du skrev om att du hade läst gamla sms på hans mobil. Men jag kanske drog snabba slutsatser där. Jag fick intrycket av att du hade gått igenom hans mobil utan hans vetskap. Personligen hade jag upplevt det som en kränkning om någon hade läst saker jag skrivit till någon annan.

Det fick mig att tänka på hur jag själv kunde snoka igenom mitt ex saker förr, under förevändningen att se om han gömt alkohol eller hitta bevis för att han ljugit för mig. Då tyckte jag inte att jag gjorde något fel men idag kan jag se att det var ett sätt att utöva kontroll och makt i en situation där jag i övrigt kände mig maktlös. Med facit i hand så blev ingenting bättre av det, tvärtom. Jag hade blivit en person som jag inte ville vara. Det var ett sätt för mig att hantera det hela men det blev destruktivt i längden OCH jag kränkte hans integritet genom att till exempel läsa gamla brev jag hittade som var hans. Jag trodde att eftersom han ljög om alkoholen så ofta så ljög han också om annat, t.ex. att ha varit med andra tjejer. Jag hittade aldrig några "bevis" för att han varit otrogen men jag blev som nästan besatt av det och jag blev svartsjuk som jag tidigare inte hade varit.

Nu i efterhand så tror jag att jag egentligen letade efter ett klart tecken att lämna honom, att jag tänkte att alkoholen och elakheterna kan jag stå ut med för de har blivit vardag men om han varit otrogen så kan jag aldrig förlåta och MÅSTE lämna.

Det kanske inte alls är så för dig men själv tänker jag att redan när jag började bete mig så fanns ju ett klart tecken att jag skulle må bäst av att lämna men det var som att gränserna förskjöts hela tiden och jag bara väntade på att något "riktigt, riktigt hemskt" skulle hända för att jag skulle lämna honom.

Vänta inte på det där hemska. Det är tillräckligt illa som det är.

Kram!

Nana

jag har letat efter bevis på min känsla av att han underhållit andra tjejer, o det där va ett sätt för mig att få det hela bekräftat. jag är INTE stolt över det där att jag utan att han vet gick in o läste det, men det va ett sätt för mig att komma ur detta.

jag hade kunnat lämna honom ändå, men det hela stoppades nu! Och kanske med flera månader. jag hade kunnat nöjt mig med min inre känsla och av alla konstiga beteenden han har haft, men tvivlandet på min känsla gjorde nu ja ville se om de va som jag trodde.

sant det har vart tillräckligt med hemska saker som hänt. och gränserna har suddats ut sakta..

kram

markatta

Det krävs mod att berätta om sådant man inte är stolt över, men nödvändigt för att kunna lämna "offerrollen", tror jag.

Vad menar du med "jag hade kunnat lämna honom ändå, men det hela stoppades nu! Och kanske med flera månader"?

Det du skrev några inlägg upp om att du är rädd att lämna honom för att han ska bli sårad om det faktiskt är så att han älskar dig, man kan inte vara med någon för att vara "snäll". Blir han sårad så blir han det, det går över. Däremot så sårar han dig ständigt och återkommande och det går inte över. De stunder du skrivit här på forum när du faktiskt verkat må bra, har varit de stunder då du haft distans till honom. Läs igenom din tråd, där har du en dagbok över ditt mående.

Ditt liv och dina känslor har också ett värde! Låt dig inte såras för att han ska slippa. Tänk på dig själv. Martyrskap leder ju bara till smärta men med en relation vill man väl ha annat, tillfredsställelse, kärlek, gemenskap o.s.v.?

Nana

det ja menar med det va att ja var på väg att lämna honom hela tiden från o till... men efter det jag sett(har inte sagt hur ja fått reda på den där utan bara konfronterat honom)så har ja nått gränsen, med smsen ja sett....