av mulletant

Försöker skapa en ny tråd. Min andra. Den första skapade jag för knappt ett år sedan efter att ha skrivt i andras trådar ett tag. Ska kolla om jag lyckades:) / mt

markatta
sön, 2013-04-21 - 12:23

när min omtanke om en annan människa blir på bekostnad av min egen hälsa och viktiga livsområden".

Det citatet ska jag spara. Tack mulletanten!

Jag inser när jag läser det att jag, innan jag bytte stad, var medberoende till en bipolär vän. Vi delade boende ett tag. Hon hade inga missbruksproblem men mitt mönster var det samma. Jag kämpade men kunde aldrig nå fram till henne då hon saknade sjukdomsinsikt. Jag hjälpte henne att städa undan och skademinimera efter de maniska perioderna. När självmordsrisken var hög så letade jag upp hennes tablettgömmor och slängde. Många gånger fick hon mig att tro att det var mitt fel att hon mådde dåligt. Nu vet jag ju att hon hade en sjukdom som jag inte kunde styra över hur mycket jag än tassade på tå eller försökte säga "rätt" saker.

Jag älskar henne som den goda vän hon kan vara men det var en oerhörd lättnad att bryta den vänskapsrelationen. Den tog all min energi då, att ständigt behöva ligga steget före.

Kram på dig, hoppas du har en fin dag!

mulletant
sön, 2013-04-21 - 16:36

har jag varit hela dagen - utom ett par timmar när jag hade besök av en vän. Härligt väder med vårkänsla både igår och idag. / mt

mulletant
mån, 2013-04-22 - 04:44

medberoende - och eventuella andra... denna har hjälpt mig så mycket

Maktlöshet / Maktfull

Vi är maktlösa inför att missbrukaren väljer att dricka eller ta droger.

Vi har makt över vad vi väljer för våra egna liv.
Vi har makt över vilka val vi själva gör.
Vi har makt över vad vi lägger vår energi på.
Vi har makt över vad vi lägger vår tid på.
Vi har makt över vilka människor vi väljer att umgås med.
Vi har makt över vilka värderingar vi vill leva efter.
Vi har makt över... (fortsätt gärna listan, skriv i kommentarer!)

http://medberoendeinfo.blogspot.com/2011/02/maktloshetmaktfull.html

mulletant
mån, 2013-04-22 - 07:03

skriva ner att jag känner så tydligt hur mannen numera lever sitt liv och tar ansvar för sig. Underbart och omtumlande på samma gång - och inte alldeles enkelt. Men helt rätt! / mt

mulletant
ons, 2013-04-24 - 07:24

att vi i nuläget har en på många sätt omvänd situation jämfört med för ett år sen. Mullegubben har en annan närvaro och insikt, han har sinnesro... kan lyssna in mig på ett sätt som jag kan gå tillmötes. Idag har vi hittat en gemensam strategi (som känns helt rätt) för en inbjudan/utmaning som kommit till oss.

En förvirrande situation och ny erfarenhet för mig - som jag Gud-ske-lov har fått förmågan att tacksamt ta emot! / mt

mulletant
fre, 2013-04-26 - 17:33

och mannen på AA-möte. De senaste veckorna har han varit på många möten och jag ser att han på djupet går in i stegarbetet och i traditionerna. Han har ett fysiskt illabefinnande just nu, pga en kronisk sjukdom som är aktiv, och vi har också haft en tid med sorg över sånt som finns i livet om än tillbaka i tiden. Möjligen lever också han i medvetenhet över att det är ett år sen återfallet - det avgörande, det har vi inte talat om. Ändå, trots dessa utmaningar upplever jag stor närhet.

Jag känner en helt annan medvetenhet om medberoende idag - än för... ja, när har den kommit? Den har bara växt fram genom det jag själv gått igenom och kanske framförallt genom de personer jag fått följa här.

Nu går jag ut en stund i solen... kanske skriver mer under helgen.

Allt gott till er som läser, lev väl! / mt

mulletant
lör, 2013-04-27 - 06:51

min räkneramsa i och med att det diskuteras i andra trådar om att räkna dagar och vad det återfall betyder. Har helt glömt den... länge. Ett hälsotecken antar jag. Ett övergångsobjekt existerar i den betydelsen (som övergångsobjekt) så länge det behövs. Sen blir det onödigt och glöms bort...

Hämtade den i alla fall... och denna gång kan jag enkelt räkna bakifrån (365-4) således: 24+53+15+173+60+179(- - -)+361 dagar. I min värld och fysiskt. I hans värld - den inre vändningen fr 1.7 - 300 dagar... Under alla de dagarna, de ljusa och de mörka har forumet funnits för mig. Och alla nätter... när jag vakat med månen som nu, när jag vakat med oro tvivel... när jag inte kunnat sov för att jag varit fylld av glädje och lycka... eller annars bara.

Tacksam! / mt

mulletant
lör, 2013-04-27 - 06:49

två senaste inlägg... Igår på kvällen skrev jag: Jag känner en helt annan medvetenhet om medberoende idag - än för... ja, när har den kommit? Den har bara växt fram genom det jag själv gått igenom och kanske framförallt genom de personer jag fått följa här.

Medvetenheten och kunskapen har naturligtvis växt fram i SAMSPELET mellan mina egna erfarenheter, andras berättelser, aktiva frågor (tack - särskilt för de obekväma) och min kunskapstörst. Samt, den sista pusselbiten - att reflektera över alla delarna, lägga ihop, se mönster, lägga om se andra mönster och långsamt växer ett genomgående tema fram. Som bladnerverna finns i varje blad även om bladen har olika form och färg och lever i olika miljöer. / mt

mulletant
lör, 2013-04-27 - 07:15

av fysiska smärtor... psykiskt av frustration över fysisk begränsning - båten, fisket, odlandet... Förargelse över kylan som hotar det som ska växa i växthuset.

Vill vara så bra jag kan för att underlätta - och det känns inte som medberoende! / mt

mulletant
sön, 2013-04-28 - 18:31

med trädgårdsjobb, besök hos god vän, lite shopping - sen valde vi bort utematen och fixade enkelt o gott hemma. Mullegubben reflekterar över mervärdet i att vara/leva nykter.

I morgon ska vi träffa en medberoende som genom olika kontakter söker sökt nån att tala med. Borde få igång Al-anon på närmare håll - på orten där vi lever. / mt

flygcert
mån, 2013-04-29 - 11:29

Tycker så mycket om dig och det var egentligen bara det jag ville säga!

Känns nästan konstigt att känna så när jag faktiskt inte riktigt vet vem du är, bara vem jag tror att du är! För mig är du en väldigt stark människa, en medkännande, omtänksam och fin kvinna som har många sunda och genomtänkta såväl som personanpassade tankar som du ofta och mycket låter oss ta del av, jag är så tacksam för dig!

Jag är glad att ni verkar leva gott idag, känner alltid harmoni när jag ser att ni påtat i trädgården eller så, haft det gott och allt verkar vara i harmoni, även om jag förstår att tidigare svårigheter ibland gör sig påminda - på gott och ont! Tråkigt att höra om Mgs sjukdom, ta hand om er!

Ibland slås jag av att jag kanske lämnade för tidigt, att jag gav upp osv, att jag skulle ha kämpat som du, men jag tror att vi haft det för olika... Jag kämpar för annat som behöver vara gott i mitt liv!

Kramar!!

Lelas
mån, 2013-04-29 - 23:58

Hej! :)

I mulleholken sover ni säkert redan. Gubben min sover redan. Nu skall jag göra det samma.

Godnattkram!
/H.

PS. Ja, Mie.

Sorgsen
tis, 2013-04-30 - 01:57

...här är som att stega in i ett kök där det doftar nybakat.
Du får det så ombonat och varmt runt dina ord.
Bestämd och rak med eftertänksamhet och omtänksamhet.
Djupa, lugna, regelbundna andetag utan eller med ord sprider du.

Skriver hos dig som hos Lelas. Du och mg är mina ledstjärnor!
Tacksam du delar

mulletant
ons, 2013-05-01 - 06:58

Första maj än förra året... en helt annorlunda Valborgsmässoafton... alla människor + några nya, alla tillbehör, alla de vanliga ritualerna... ändå helt annorlunda. Så helt annorlunda.

En helt annorlunda Första-maj-morgon än nånsin...

Ett andra av (lite mer än) två avgörande år har gått...

mulletant
fre, 2013-05-03 - 07:49

är lite sorgset men mycket nära och bra. Vi vet inte ens var sorgsenheten har sina rötter men vi delar känslor med varandra - kanske som aldrig förr. Känslor, drömmar - både nattliga drömmar och framtidsdrömmar - är gemensamma.

Mår bra i min kropp - min sämsta-kondition-någonsin är ett minne blott. Vikten är snart där den ska vara (fem kilo för mycket är borta), konditionen tillät obehindrat en mer än milslång promenix i solen igår och kläderna sitter löst på kroppen.
Skönt! / mt

mulletant
lör, 2013-05-04 - 09:03

men mannen och morgonkaffet, i sängen. Talade om AA och Al-anon, om att dela och om den resa vi är på - var och en för sig och tillsammans. Jag läste lite i "Bli fri från ditt medberoende" och berättade om när jag köpte den i sept 2010 - ett av mina tidiga viktiga steg... Jag förstod inte mycket av den då.

Idag kunde jag dela många svåra saker med mannen
- en bild av en önskan, riktad till mamma, när jag var i 12-årsåldern; en scen liknande "Nu vill jag berätta..." på nyår 2010... En möjlighet till förändring som inte blev...
- hur min far talade... som till en vuxen... förmedlande oerhört dubbla bilder - till ett barn!
- en inre process "att stå upp för mig själv" den senaste månaden - ska förverkligas på måndag. Det viktigaste är inte resultatet utan framställningen:)
- att jag kunnat stå emot en pockande inbjudan till en gemenskap dit jag inte vill binda mig
- min kritiska hållning till all möjlig professionell verksamhet el snarare dess utövare...
- om att förlåta - svårast sig själv (berörd och inspirerad av det Lelas skrev häromdagen om Mr p och önskan om att kärlek ska spilla över.... ) Minns Björn Ogeus... en av de bästa föreläsningar jag hört!

Det mesta av "klarheten" har möjliggjorts genom att det råder "en gynnsam vind" och att jag haft utrymme att reflektera... Tack Mullegubben för att vårt liv är sådant nu att vi kan dela också det mest personliga och privata... det som ligger djupast nerpackat i stuvfacken...

En väg för mig att fejsa demonen kunde vara att måla (som jag inte kan) och skriva texter till bilderna. Men det måste väl gå att få till bilder på nåt sätt...när det gäller livet...

I Bli fri... fanns en väldigt fin berättelse om AA/Al-anon som att resa med båt... Om att välja lyxkryssaren eller den osynliga båten med de osynliga årorna som växer fram - kommer till synes under färden...

En viktig morgon, ett viktigt samtal i mitt och vårt liv.

mulletant
tis, 2013-05-07 - 20:47

här på forumet nu. Sorgligt och synd...

Undrar hur Framtidsdrömmar, flygcert, Stjärnstoff och Sorgsen har det...

Jag sitter i en vacker, stilla vårkväll, kastanjens blad håller på att spricka ut och jag tror mig se små embryon till knoppar. Den här tiden förra året var det hög aktivitet på forumet och i Filosofiska rummet - tänk så livet har förändrats för många av oss sen dess. Mitt och vårt liv är bra, kanske bättre än nånsin. Även om vardagens vedermödor finns är livet lugnt och gott.

När jag läste Fenix nödrop idag blev jag smärtsamt påmind om mannens berättelse om kvällen som föregick natten jag lämnade ... I ett senare skede frågade jag hur han tänkte då... jag for bort på en sammankomst och bad att/frågade om han skulle vara nykter när jag kom hem - och han lovade. (Ja herregud vad jag förstod lite då) Full som ett ägg låg han i badkaret när jag kom efter ett par timmar. Direkt när jag for hade han börjat dricka och tyckte det var skönt att få ägna sig åt flaskan ifred... Det var sista gången på det sättet...

Det gör ont ännu att tänka på det... jag inser att det var helt nödvändigt att jag gick - och då trodde jag inte att jag nånsin skulle flytta tillbaka.

Jag berättade för honom allt detta ikväll - om Fenix nödrop och min flashback. Ja, sade han, så går det, så blir det... Det är så befriande att vi kan tala om sånt med varandra numera.

Nu blir det kvällssallad.

Allt gott till er som eventuellt läser. Varma kramar till den som behöver. Ta hand om er, lev väl! / mt