av mulletant

Försöker skapa en ny tråd. Min andra. Den första skapade jag för knappt ett år sedan efter att ha skrivt i andras trådar ett tag. Ska kolla om jag lyckades:) / mt

mulletant
sön, 2013-11-10 - 15:37

hälsningar från er mina kära forumvänner!

En inte alldeles enkel och lättsam helg med både salt och sött. Mannen drabbades av tungsinne fredagkväll, det satt kvar hela lördagen och idag på morgonen. Berättade på förmiddagen att ett inlägg på fb skapade oro och sorg inom honom - "aldrig mer ...".

Även jag har känt mig tung till sinnes över saker i livet som inte är okomplicerade. Novembermörkret har inte känts mysigt - bara som en blöt och tung filt... Nu har barn och barnbarn varit på farsdagskaffe med presenter och trevlig stämning. Hoppas kvällen kommer med harmoni.

Det är inte lätt att vara människa, nej det är det inte. Åtminstone inte alla dagar. / mt

santorini
sön, 2013-11-10 - 16:50

man blir neråt ibland. Den här årstiden gör det inte lättare. Mörkt och grått, jag har också svårt att se det mysiga. Hoppas nu att det känns bättre ikväll. Styrkekram.

mulletant
ons, 2013-11-13 - 15:23

och andra vänner för omtanke som värmer. Det är ju så att livet bjuder ljusare och dystrare dagar.... Allt är väl med mig och oss fast det är en lite tyngre period. Det är en del av det fina att även tyngre tider inrymmer närhet och kärlek. Jag har en intensiv arbetsperiod nu trots deltiden, skönt att veta att det kommer tider med mer ledighet igen. Jag vill ta vara på livet på bästa sätt. Nu blir det ett träningspass!
Kram på er alla / mt

mulletant
fre, 2013-11-15 - 10:05

av dagens information från Sven Andreasson om att alkoholister med små medel och insatser kan lära sig dricka måttligt. Informationen sprids i radio, TV och dagspress. TACK från djupet av mitt upprörda hjärta till dem som har modet att reagera öppet, bland annat på fb. Tack!

Följande kloka motargument delar jag vidare: om man kan dricka måttligt är man inte alkoholist; sådana nyheter skapar skuldkänslor hos den som inte klarar att dricka måttligt; den typen av nyhet inbjuder till att missbrukas (!) av alkoholister som ännu inte erkänt sina problem (jag kan ta ett glas, det har jag hört på nyheterna). Informationen väcker också ett hopp... hos den som inte helt valt bort alkoholen utan står och väger.
Fy tusan vad arg jag blir - och rädd!!! tur att denna platsen finns att avreagera mig på. Samt en del fb-vänner. Hå hå...

Jag kan förstå Andreassons motiv att kravet på absolut nykterhet skrämmer många att söka hjälp... men det förhindrar på intet sätt min reaktion. Enormt kraftig kroppslig reaktion med hjärtklappning och andra ångestsymtom. Nåja, det visar bara att de flesta dagar mår jag numera så mycket bättre... och bekräftar det jag vet: aldrig mer! Aldrig mer tänker jag dela liv med alkoholen. Varför i helvete ska alkoholen glorifieras så??? / mt

mulletant
fre, 2013-11-15 - 17:49

efter att ha avreagerat mig här och annanstans. talat med maken om min reaktion, skönt. Nu stilla fredagskväll, han är på AA.
Bara så. Allt gott / mt

markatta
fre, 2013-11-15 - 23:20

Satt i en bil imorse med människor jag inte ännu känner så bra(samåkning) när jag hörde det på radio. Fick en tjock, äcklig klump i magen och funderade ett tag faktiskt på om jag måste be föraren att stanna.

Ett jättekort inslag, som en rubrik nästan där inga vidare reflektioner eller analyser gavs utrymme. Vad var det de sa, något om att det gällde de som inte hade några sociala problem utav alkoholen. Som att bara för att man kan "bete sig" och inte gör bort sig offentligt eller fungerar som en rent ekonomisk del av produktionen och är arbetsför så är man inte alkoholist utan överkonsument, löjligt. Så många berättelser jag läst här på forum på alkisdelen där människor berättat om hur svårt det är när allt är fint på ytan och att ingen utanför kunnat ana att de haft problem med alkoholen, usch!

På samma sätt reagerar jag när aftonbladet på löpsedeln, i tider av nyhetstorka, skriver sådant som "rödvin motverkar cancer" och inte att det är ett ämne i druvan som forskarna hittat, som alltså inte har någonting med alkohol att göra.

Ett liv med alkohol är inget jag eftersträvar och om det är onormalt så kan jag väl vara ett freak då. Som tur är så är jag ju inte ensam om det. Jag är glad över att ha träffat människor också irl som valt bort alkoholen. På klubben jag tränar är det flera som inte dricker av hälsoskäl. Vår tränare har också lagt in ett av passen ganska tidigt på söndagar. Jättebra tycker jag för då får de som dricker redan på lördagen fatta ett beslut. De vet att om de väljer att dricka så måste de välja bort att gå på söndagsträningen. Det är hårda pass så det funkar inte att komma bakis. Tänker att det är ett väldigt smart drag av tränaren och mycket bra för de yngre då det blir så tydligt att drickandet får direkta konsekvenser. Speciellt de som är i 18-20årsåldern och nyligen fått "åldern inne" för att gå på krogen får redan nu göra ett val, nå sin fulla potential, träna och gå match eller dricka. För mig är valet lätt!

Kramar!

mulletant
lör, 2013-11-16 - 05:24

att ha en plats att dela min reaktion och ser hur många som reagerar lika. På AA-mötet hade reaktionen också varit densamma. Vi hade ett fint samtal om allt detta med känslor och reaktioner mg och jag på kvällen efter hans möte.

I ett senare inslag på TV på kvällen hörde jag för övrigt att det inte längre är de sociala konsekvenserna av supande (de använde förstås ett mer tilltalande ord *ironi*) som är det allvarliga - det är de medicinska. Må så vara att de medicinska konsekvenserna är allvarliga MEN de sociala är alltid allvarliga åtminstone för barnen som är vår framtid. Hå hå... Undrar försiktigt var din reaktion finns Adde? Du brukar gå igång på sånt här? :)
Ha en bra dag alla, ta hand om er. Allt gott och lev väl! / mt

Adde
lör, 2013-11-16 - 05:25

är det precis som Sven Andreasson måste rättfärdiga sitt eget drickande. Han poppar upp med sitt fullständigt bisarra budskap lagom till helger och semestrar så något dolt budskap kan nog tolkas in.

Det mest skrämmande är karln uppenbarligen inte har en susning om hur vi alkisar fungerar, han har missat nåt riktigt väsentligt. Hur många alkisar är det nu som knallar hem med tidningen och lägger upp den på köksbordet och säger att "Jag har inga problem ! Titta, en professor säger att jag kan dricka måttligt !!" Och så är ytterligare en familj förstörd.

Jag har mött folk som sökt hjälp, och ni vet ju hur stor tröskeln är innan man tar steget, och där fått svaret av en socionom att "det räcker nog med att du drar ner till kanske 1-2 glas om dagen....."

NEJ !! Det gör inte det !! För har jag kommit så långt att jag törs be om hjälp så räcker det inte med att dra ner på drickandet, jag måste sluta.

Sven Andreasson och en del av hans vapendragare skulle stoppas från att gå ut i media. Hur gör man det ?
Folk är upprörda över hans skitsnack som dessutom kom precis i tid med avslutningen på konferensen http://www.forebygg.nu/ så nån djävla sned tanke måste ju karln ha haft ?! Han är så fel hela den mannen :-((

mulletant
lör, 2013-11-16 - 06:13

är ju att "utmana den rådande ordningen inom exempelvis sjukvården, missbrukarvården och socialtjänsten att man bara kan bli av med sin överkonsumtion genom total avhållsamhet.. den myten gör snarare att många struntar i att söka hjälp." Och vidare: I Sverige finns totalt 600 000 personer som har ett riskbruk av alkohol, enligt beräkningar som presenteras vid en konferens om alkoholvård i Stockholm på fredagen. Av dessa har 50 000 ett svårt beroende med fysiska, psykiska och sociala problem. Ytterligare 250 000 har ett alkoholberoende, men fungerar fortfarande väl socialt. Därutöver finns 300 000 svenskar som har ett skadligt drickande, men som inte är beroende. Sven Andreasson vill att samhället ska satsa resurser på att nå den kvarts miljon svenskar som har ett alkoholberoende, men som fortfarande är socialt välfungerande, som han menar kan få hjälp med ganska enkla medel.

– Det handlar om att kartlägga hur konsumtionen ser ut, när man dricker och hur omständigheterna brukar vara och sätta upp mål. I många fall vet vi att det fungerar och när det inte gör det finns det andra metoder. Poängen är att inte sitta fast i schablonbilden om att alla med beroende är utslagna drinkare - så säger Andreasson i media (Svd, Aftonbladet, radio och TV igår)

Av dem som rör sig här på forum är det ett fåtal som kan klassas som "utslagna drinkare" - ännu - och så är det också med gänget som går på samma AA-möten som mullegubben. Vanligt folk som insett att det är noll som gäller.

Jag kan förstå att de 250 000 finns - mullegubben är/var en av dem och jag var väl en av 300 000 - kanske. Det är ett högt (inre) pris för "social gemenskap" att leva i ständig kamp och kontroll över sin konsumtion. Jag läste i en fb-tråd "Alkoholist jag" (rekommenderas) att Andreassons metod kallas 15-minuters metoden - man går dit (till Riddargatan) för ett 15 minuters stödsamtal. Vet inte om det stämmer.

Jag börjar bli nyfiken på vad ett besök på Riddargatan kostar och vilka personliga ekonomiska intressen det finns i denna forskningskamouflerade "reklam" för ett måttligt drickande - det är säkert mycket attraktivt erbjudande för många. Vilka har råd? Vem gynnar det? Det skulle jag gärna vilja veta. / mt

Ser att Riddargatan hör till den offentliga vården och fritar Sven Andreasson från min misstanke. Ger samtidigt min hyllning till Sven Melader http://www.expressen.se/nyheter/melander-skeptisk-till-ny-alkoholforskn… mt

santorini
lör, 2013-11-16 - 07:19

säger Sven Melander i artikeln om ett liv utan alkohol. Jag kan bara hålla med. Aldrig att jag skulle börja kalkylera och planera och ständigt vara på min vakt bara för att få dricka alkohol igen. Jag kom hem kl ett inatt från en personalfest på jobbet som jag var medarrangör till. Väldigt rolig fest, jag har skrattat och dansat och haft minst lika kul som förr. Samtidigt har jag plockat bort disk emellanåt och haft fullständig koll. Sen fick några glada medarbetare skjuts hem. Faktiskt, ingen ifrågasatte mitt icke drickande.

Gammel tanten
lör, 2013-11-16 - 09:56

Jag är ny här på Forumet, nyligen erkänt för mig själv att jag har problem med alkoholen.
Har dock ännu inte riktigt landat i mig själv:

# Vad vill jag uppnå?
# Är jag alkoholist eller befinner jag mig "bara" i riskzonen?
# Måste jag för all framtid bli alkoholfri?
# Kan jag lära mig att dricka måttligt?
# Känna att det räcker med 1 till 2 glas vin om jag dricker? Vilket fungerar ibland och ibland inte!

Gårdagens inlägg av Sven Andreasson satte myror i huvudet på mig. Funderade mycket kring frågorna ovan. Var befinner jag mig?

Just nu har jag en vit månad som mål. Därefter utvärdering och ta ställning till hur jag går vidare.

Tack för länken till Sven Melander!
Lät väldigt förnuftigt!

Idag ska jag i alla fall vara nykter!

Önskar er en fin lördag!
Tanten

admi
lör, 2013-11-16 - 16:20

Eftersom jag jobbar på Riddargatan 1 och var med på konferensen igår så får jag en massa tankar av det ni skriver. Jag tänker bl a på Nick Heathers ord igår om att även om måttlighet är möjligt så är det inte en lättare eller bekvämare väg. Det är minst lika svårt om inte svårare att lära sig dricka måttligt som att lära sig leva utan. Det har jag märkt hos de som kommer till mottagningen. En del väljer också, trots att de klarar av måttlig konsumtion, att gå över till nykterhet för att de inte ser någon mening att fortsätta använda alkohol.

Måttlighet har alltid funnits som ett av alternativen i Alkoholhjälpens program. Det finns absolut tillräckligt med forskning både i Sverige och utomlands som visar att det är möjligt för en del. Om man har ett starkt beroende så är det dock väldigt få som klarar det.

Samtidigt tycker jag inte att det finns någon anledning att tveka om man känner att vara nykter kan vara rätt väg. Tvärtom finns det all anledning att vara stolt om man kan stå emot alkoholnormen som finns i vårt samhälle. Det är bra om fler väljer bort alkoholen och vågar stå för det.

Till tanten som funderar på vad du själv ska välja så vill jag säga att vi alltid rekommenderar att man börjar att vara utan alkohol en tid. Vi vet t ex från forskning att de som är utan 90 dagar har mycket bättre förutsättningar att lyckas med förändringen. Även om man på längre sikt vill kunna dricka måttligt så är det bra att först lära sig att kunna vara utan alkohol. Dessutom ger man kroppen och hjärnan bättre förutsättningar till återhämtning.

Om det är fler funderingar utifrån fredagens nyheter så får ni gärna dela med er av dem. Jag svarar gärna på frågor.

/magnus

mulletant
lör, 2013-11-16 - 16:37

för att du inbjuder till frågor. Jag tror jag förstår grejen, att fånga upp dem som inte söker hjälp annars - och de är många. Blev i första hand mest förundrad över kraften i min egen reaktion, kan tänka mig att min man passar väl in bland kvartsmiljonen och skulle bli förtvivlad om han genom detta "stöd" fick för sig att lära sig dricka måttfullt. Nu har han inga såna planer tack och lov! Otroligt skönt för mig personligen att så många delar min reaktion, både missbrukare och anhöriga. Vore kanske skäl att fundera över hur man presenterar nyheter som denna - ett slags paradigmskifte som kan antas innebära stora risker för många människor. Också svagt tycker jag att skyla över de sociala konsekvenserna som drabbar så många barn och ungdomar. Jag jobbar i en miljö där jag möter många ungdomar från alla slags familjer och alltför många som lider av föräldrars missbruk. Och då menar jag inte familjer ur gruppen 50 000.
Jag hoppas att ni på Riddargatan 1 även arbetar långsiktigt för minskad användning av alkohol och normalisering av valet att vara nykter!
Stort tack för att du håller igång denna sidan! / mt

admi
lör, 2013-11-16 - 17:23

Jag kan garantera att både jag, Sven och de andra på Riddargatan 1 jobbar långsiktigt för minskad användning av alkohol. Jag tycker även att vi jobbar för normalisering av valet att vara nykter, men jag tror att det är ett område där vi kan bli bättre. Jag skulle tycka att det vore mycket spännande om vi kan i framtiden även kan sprida sådana nyheter.

Jag tar också till mig av att du och andra reagerar med oro över hur nyheten har presenterats. Det är något vi behöver diskutera.

Vad som gör mig lite orolig är att du upplever att vi skyler över de sociala konsekvenserna som alkoholen har. Som socialarbetare har jag jobbat många år på den sidan av vården och vet mycket väl vad alkoholen ställer till med. Jag tror att man har blandat ihop två olika budskap:
- Att man tror att man kommer tvingas till helnykterhet är en anledning till att personer med beroende inte söker vård.
- Att man inte tycker att man har sociala problem är en annan anledning till att man inte söker.
Personer som intervjuats i Riddargatan 1:s forskning beskriver det som att man upplever att vården endast är till för de som har svåra sociala problem. Vi försöker säga och visa att beroendevård även är till för personer som tycker att resten av livet fungerar ganska bra. Förhoppningsvis leder det till att vi kan hjälpa fler människor och få kontakt med den som dricker mycket och deras anhöriga tidigare. Som t ex de unga du möter. Tvingande socialtjänstlagstiftning är ett väldigt trubbigt verktyg. När de sociala problemen har blivit uppenbara för människor utanför familjen har det ofta gått alltför lång tid. Vi vill hjälpa människor tidigare. Om det framstår som att vi förminskar de social konsekvenserna så är det viktigt att vi blir tydligare.

/magnus

Adde
lör, 2013-11-16 - 17:27

att han/ni går ut med budskapet att det är ok att dricka lite fast man har alkoholproblem så har ni gett de alkisar som ännu inte hittat sin väg ut ett dokument att sätta upp i ansiktet på de anhöriga/vänner som med förtvivlan ser var det barkar hän. Ni ger legimitet till att fortsätta dricka för "Det har de sagt på beroendekliniken".

Jag ser ju vad socionomerna gör med människor som söker hjälp på hemmaplan med de råden. Och att hålla på med mediciner och byta ut ett missbruk mot ett annat är aldrig acceptabelt. Oavsett vad ni tycker.

Jag har aldrig någonsin sett sån storm mot Andreassons påstående som nu blåst upp, facebook, media, grupper mm mm. Äntligen är det fler som reagerar mot galenskapen att ge legimitet för att dricka fast man är sjuk. Ni förstör för familjer som har hoppats på ett tillfrisknande och det utan att skämmas !

Prime for Life har samma sak i sitt program, ett program som Andreasson själv varit med om att sänka, men som han nu stjäl punkter av. Prime anser att i början av steg 3 så är det ok att dricka OM man håller stenkoll på hur mycket man hinkar i sig. Senare i steg 3 är det för sent. VEM sätter den gränsen ?? Gör ni det på Riddargatan 1 ? Socionomerna på bykliniken ? De som inte vet hur en alkis funkar ?

Ni förstör folk och familjer med ert budskap. Slogan som "En vit Jul" faller platt till marken med ert koncept för det har ni ju sagt att det är ok att gå runt. Er "vetenskap" luktar av läkemedelsindustrins pengar.

Gör om gör rätt Magnus !

FylleFia
lör, 2013-11-16 - 19:47

Hej, hej! Efter ganska mycket om-och men väljer jag att kasta mig in i debatten om Sven A:s uttalanden. Visst uttrycker han sig klumpigt, men alla av oss är inte födda till talare. Jag tror faktiskt att hans agenda är att fånga upp de där som inte skulle söka hjälp i den vanliga vårdindustrin. För det är ju en industri. Sen om industrin består av landsting, kommun eller privatägda aktörer känns som skitsamma.

Enligt mig är ALLA sätt att söka hjälp bra sätt. Och jag förvånas lite av att du mt, Adde och även Camilla Kuylenstierna reagerar så negativt på ett alternativ väg. (Eftersom jag betraktar er som som ganska smarta personer). Jag ser att både du mt och Adde har haft en stor glädje och ett bra resultat av AA. Men det passar inte alla.

När det gäller ett kvartssamtal på Riddargatan 1, så tror jag inte att det skulle passa mig. Lika lite som AA (som jag har prövat), men jag kan inte säga att det är fel för alla. Vad vet jag om vad som bor i min grannes/medmänniskas innersta?

Ser också Addes point om att alkisen nu kan slänga upp ett skriftligt bevis på att nu är det ok att dricka för professorn säger så. Men tror ni på fullt allvar att denna/denne alkis inte hade hittat ett annat skäl vid behov? Om Sven aldrig hade uttalat sig?

Visst kommer en del familjer att lida. Men de vuxna normalbegåvade medberoende har alltid en chans att välja att lämna. Och - i bästa fall - ta barnen med sig. Så tidningen på köksbordet tror jag inte spelar så stor roll. Sen finns det familjer som aldrig läks trots att alkisen har valt den "rätta" vägen via AA eller Minnesota. Där vuxna barn fortfarande känner förakt för den förälder som berövade dem barndomen.

Nu vill jag inte försvara Sven A, men jag kan inte heller riktigt förstå er ilska/sorg. Massor av grupper har reagerat skriver Adde. Är det masspykos hos en grupp med försvagad självkänsla eller har de skådat ljuset som trots allt den tysta massan inte alltid ser? Eller har gruppen rätt. Ni vet den där om att; "Om hundra miljoner flugor äter skit, så MÅSTE det vara rätt".

Som jag ser det så ska vår strid inte ägnas åt att polalisera våra trupper utan snarare mot en gemensam fiende: Missbruket.

Fia

mulletant
sön, 2013-11-17 - 06:21

var jag står i frågan om att lära sig dricka måttligt. Känns bra att föra den här dialogen där vi har en vilja att mötas och förstå varandra från våra olika utsiktstorn.

Min reaktion härrör sig ur min sårbarhet, reaktionen var bara ett starkt och smärtsamt bevis på min sårbara punkt. Jag kan dessutom säga att jag blev dubbelt drabbad, min reaktion förstärktes av att maken hade en sorgeprocess senaste helg då en av de vänner som vi inte längre umgås med hade lagt ut en fredagsstaus på fb, ni vet: På väg till vart-det-nu-var för att fira helgen med goda vänner. Ni vet också hur de bifogade bilderna ser ut. Jag hade full förståelse för makens sorg "Aldrig mer..." och det innefattar långt mer än alkoholen. Det innefattar att känna sig inte inbjuden eller bortvald. Det innefattar insikten att det finns sammanhang där man inte får vara med om man inte dricker - alkoholen är en så stark del av grundtemat i samvaron. Det är sorgligt.

Alltså: jag drabbades av min sårbarhet - och hans sårbarhet, som skulle kunna utmanas till en frestelse som jag inte tänker utsätta mig för. Ett starkt hot mot min tillvaro.

Därför blev jag så innerligt glad över Camilla K´s inlägg i SvD.

Därför önskar jag att ni på Riddargatan inser (det gör ni säkert) vilket synnerligen grannlaga uppgift ni har när ni presenterar forskningsresultaten som jag i sig inte tvivlar på. Där har ni säkert en hård "kamp" att få media att inse detta - det är ju genom kvällspress, TV, radio som resultaten når folket. Att redan i ingressen, eller framförallt i ingressen, klargöra vilken grupp det handlar om. Och gärna också tala om det Magnus skrev här: att lära sig dricka måttfullt är en kamp, ofta svårare än att sluta.

Jag är väl insatt i forskningsfrågor, jag vet att alla resultat ska presenteras och jag förstår absolut nyttan med att nå den stora grupp som är er huvudsakliga(?) målgrupp. Jag förstår likväl mig och alla andra nära berörda som reagerar starkt på mediapresentationen: Alkoholister kan lära sig att dricka måttligt med små insatser och medel. Så framfördes nyheten i morgon TV. En fredag.I ett senare program var det en forskare (?) som sade att idag är det huvudsakliga problemet medicinskt medan det förr var de sociala frågorna som var det stora problemet. Därav min reaktion på detta. Vidden av de sociala problemen sträcker som ringarna på vattnet långt utanför missbrukaren och drabbar hårt - både enskilda individer och samhället.

Jag vill inte driva strid mot dem som för fram resultat av forskning. Jag ville främst skriva av mig min egen smärta, som också berörde makens - vi sörjer sällan de som valt bort oss för att vi valt bort alkoholen men den här gången drabbade det honom hårt att bli påmind om att vi inte längre är delaktiga. Just detta umgänge har vi tidigare varit oeniga om, jag har aldrig gillat deras dryckesmönster men en av dem är en person som maken verkligen tycker om. De gillar varandra men alkoholen har kommit emellan dem. Ungefär så. Komplexitetsfaktorn är hög. Och sårbarheten.

För övrigt dricker vi ju alkholsvagt vin och har gjort det ca 1½ år nu. Maken upplever verkligen att det är en tillgång att han kan dricka nollöl - han dricker ungefär som jag föreställer mig att Berra gör. Han har konstaterat att det är en känslig fråga på AA så han talar inte om det där. Många där, liksom här vågar inte och ska inte testa. Det drar igång suget. Däremot har han talat om det med personer han träffar vid nollölshyllan - både i kvartersbutiken och på storköpet - personer som slutat för att det inte höll längre och som blivit nyktra på egen hand. Som flera av dem som skriver här.

Så bra att det finns olika vägar. Informera om det alla som kan och vill. Och informera gärna om vinsterna med att leva nykter!

Söndagsfrid! / mt

santorini
sön, 2013-11-17 - 08:50

Jag är så glad att jag nått så långt som jag gjort, nämligen att jag är fri från sug och bara tacksam och glad över att jag inte vill ha alkohol längre. Hade detta kommit tidigare i min process hade jag kanske tagit det som en ursäkt att fortsätta. Fortsätta den för mej omöjliga kampen mot måttlighet. Det finns förmodligen olika grader av beroende eller så beror det på var i processen man är. Om man nått sin botten eller inte? Jag läser om såna som fortfarande kämpar med sug efter år av nykterhet. Jobbigt. Jag bara njuter av den frihet nykterheten gett mej. Tycker Camilla K och Sven M uttrycker det så bra. Jag är inte heller en AA-människa, man kan bli nykter på andra sätt.

Jag återkommer ständigt till Per Holknekt som var nykter i, var det sju eller nio år, och tyckte att han skulle kunna dricka måttligt igen. Det gick inte. Det går säkert bra för några men kärnfrågan är just VARFÖR måste man få dricka alkohol? Varför är det nåt man ska kämpa för att lära sej? Jag röker inte och har svårt att tro att jag missar nåt väsentligt i livet för det. Tragiskt förstås om man blir bortvald i umgänget, det har inte drabbat mej men vi har inte så stort umgänge heller. Det är kanske på nyårsafton som sällskapet tycker att jag är tråkig. För efter tolvslaget brukar det bli ganska tröttsamt att vara nykter, onekligen. Men i mitt vardagsliv känner jag bara stolthet och acceptans.

Jag har också valt att dricka alkoholfritt vin ibland eller 0,5% är det. Ger inget sug eller nån önskan om annat, bara gott som omväxling. Torres Natureo är helt ok alternativ. Men det viktiga i mitt huvud nu är att jag gör det inte för att dölja att jag inte dricker alkohol.Jag försöker inte mörka att jag är nykter, jag gör det för att det blir tråkigt med bara vatten.

Jag skulle önska att det istället för att försöka lära folk med problem att dricka måttligt kunde man ha en kampanj där man framhäver vilket bra och rikt liv det går att ha utan alkohol. Att avsaknaden av alkohol inte ger försämrad livskvalitet utan naturligtvis tvärtom. Den där vinsten man skulle få av ett glas vin den får man nog dubbelt igen om man avstår.

mulletant
sön, 2013-11-17 - 09:05

för ditt inlägg! Vi dricker vin, samma sort, på samma sätt och av samma anledning.

Angående Per Holknekt och alla de som här berättat (vittnat!) om hur lätt det är att återfalla ifrågasätter jag värdet av den färska studie på Riddargatan 1 där man kommer fram till att "hela 65 procent med ett beroende har uppfyllt sina mål att minska drickandet eller sluta helt inom sex månader." http://www.svd.se/nyheter/inrikes/nya-ron-kring-alkoholism_8728506.svd?…

Jag tror att många av oss med personlig erfarenhet av missbruk anser att sex månader är en mycket kort tid för utvärdering av resultatet.

Jag avslutar med att instämma med santorini och kopierar hennes avslutande rader, helt enkelt för att de är så bra:

Jag skulle önska att det istället för att försöka lära folk med problem att dricka måttligt kunde man ha en kampanj där man framhäver vilket bra och rikt liv det går att ha utan alkohol. Att avsaknaden av alkohol inte ger försämrad livskvalitet utan naturligtvis tvärtom. Den där vinsten man skulle få av ett glas vin den får man nog dubbelt igen om man avstår.

// mt