..

hittar inte nånting nu :( Du sa ju att du skrivit och jag har haft ett elände att hitta VAR !!!

MammaAnna

Härligt att läsa att det går att förändra sitt liv, och få insikt i hur mycket bättre man kan må utan alkoholens inverkan. Jag är glad för dig, fortsätt kämpa på och njuta av ditt nyfunna och bättre liv! Kram

kan nån lära en äldre, trög, farbror hur fan jag ska ställa in inställningarna på forumet så att det blir lika lättläst som tidigare ????? Nu hamnar jag ju mitt i en tråd där inläggen är sen långt tidigare ?! Jag har inte varit inne så mycket just för röran som blivit.
Jag vill ha senaste inlägg högst upp så jag kan scrolla ner om det visar sig intressant och jag fixar inte det !! :-(((

Jag har inte lyckats med det heller, känner mig helt vilse i pannkakan sedan omformningen av forumet.
Har däremot lyckats forma mig själv att leta efter rosa grejer, det är nya inlägg.
Det klickar jag hejvilt på men då hamnar jag i det första inlägget , i mitt fall nästan 3000 inlägg fel.

Det finns två knappar som är användbara...
Första olästa om det är en rosa rubrik.
Senaste inlägg om du ska läsa i en gammal tråd.

Jo jag vet det är en knapptryckning mer än förut, och en jäkla väntade...

Men jag ska ju egentligen hålla käft, som tjatar om att förändringar är bra.

Berra

MTKSPP

Hej på er i soppan ;-)

Själv har jag sedan ändringen inte lyckats logga in på mitt konto, och för att kunna det måste jag nu vända mig till webbmastern... Suck, vem vill egentligen det?
var tvungen att bli av med frustrationen så det får bli här i din tråd. Lyckliga ni som har era kvar Adde & Berra!
Om man vill upprätta ett konto står det att det inte behövs någon e-post, men det gör det visst! Är det FRA som har sina fingrar med i spelet?
Nåväl, livet får väl gå vidare utan att man kan skriva vidare om det i den gamla tråden. Jag kan läsa om det fåtal av er som fortfarande finns kvar och dom nya som hittar hit, och det är ju trevligt.
kanske är även jag på väg att bli "gnällgubbe" men det här har nog blivit lite fel. Säkert en webbbyrå som kommer få vänta lite med sin faktura :-)
Ytterligare en framgångsrik månad till protokollet i sommarens Fyllesverige. Ser att du Konstnären är framme på tvåsiffrigt, det är grejer det!
Ta väl vara på den, sommaren menar jag ;-)

//MTKSPP

om det det uppgraderade Forums (heter det så?) nackdelar. Jag saknar också översikten på startsidan där jag ofta bara kollade av vad som hänt, den är helt borta. Och så saknar jag möjligheten att redigera. Nu hittade jag möjligheten till "Snabbsvar" och testar det - här finns ett "förhandsvisa" och därmed kanske möjligheten att redigera. Vet ni, ni båda A(dde) och B(erra) hur outsägligt mycket ni betyder för mig - nej det kan ni förstås inte veta. Men det var ni som gav mig hopp då när jag började skriva här, såg nyss att jag varit medlem 3 år och 6 månader. År som förändrat mitt liv! Tack för att ni finns och tack för att ni delar med er! Sommarkramar / mt

konstnären

på alkoholhjälpen för att kunna komma tillbaka, och det gick efter mycket om och men. Saknar som du skriver mulletant den första sidan.
Ha en fin dag Konstnären

ni ha :-)) Nu känner jag mig inte såååå tappad bakom vagnen ändå :-)) Som vanligt är jag inte ensam om problemen oavsett det rör alkohol eller forumkunskap !!

Som Berra säger så blir det helfel i uppdateringen för jag hamnar ju mitt i en tråd som jag skrev förut och blir helt vilse. Redigeringen som Mulletanten efterlyser finns inte av anledningen att det inte ska vara lätta att ändra pga efterföljande kommentarer som kan bli lite konstiga !?

Helt klart har detta stört mitt deltagande i forumet när jag inte fixar att läsa på ett bra sätt. Tyvärr.
Jag skickar en länk från min tråd med era inlägg till Magnus nu.

sörjer sitt ex som har dött, förmodligen av en överdos. Jag fattar inget. Han har misshandlat henne flera gånger och en gång dömd för kvinnomisshandel. För mig är det en välgärning att han är borta medan hon sörjer ?! Jag vet ju att anhöriga har en stark förmåga att släta över och förminska det den beroende gör och speciellt svårt är det när våld, fysiskt eller psykist, förekommer. Jag har träffat så många i den situationen men har ändå ingen förståelse för den reaktionen. Jag anklagar inte eller ser ner på någon för det men jag klarar inte att ens försöka förstå. Tyvärr.

Medberoendet är starkare än beroendet.

Bekanta har tagit återfall och jag kan se i förtid och försöka varna men det är svårt. I det stadiet är det redan bestämt och öronen hör bara det de vill höra. En har inte lyckats bryta helt utan har blivit lite av en periodare. Den personen kan allt om de 12 stegen och vet precis hur man ska göra och vänder det till sin egen fördel. Alkoholen är listig, falsk och stark. Den dagen jag glömmer det är jag farligt ute.

Ta hand om er där ute !

LillPer

Jag är helt enig med dig. Det borde vara en stor befrielse för alla inblandade. Men människor har en tendens att lätt glömma både det ena och det andra. Visst ska man ge alla en andra chans, förvisso inte typer som Breivik och liknande varelser, men de flesta förtjänar en andra chans om de visar bot och bättring. I detta fallet låter det som personen har fått sina chanser och till slut blev det bra med döden som utgång.
Personligen förundras jag alltid då människor förskönar och glömmer hur illa det egentligen var.
I vissa fall bra, i andra fall helt absurt.

Lev väl.
LillPer

viktoria

När jag läser det du skriver slår det mig att sorgen har mer än en sida. Det är mycket man kan sörja mer än bara själva saknaden efter människan som går bort. Sorgen över det som inte blev, sorgen över olösta konflikter, de gemensamma och de man har med sig själv, sorgen över det osagda och sorgen över förspillda människoliv. Sorgen över sig själv och valen/icke-valen man gjort. Mycket kommer upp till ytan då någon som delat ens liv dör, oavsett om relationen varit destruktiv och till och med våldsam. Kanske är detta svårt att uttrycka eller ens definiera om man själv dessutom är inne i ett missbruk, som jag uppfattar att din väninna är (?) och hennes reaktion blir otydlig för omgivningen. Detta är min tanke om det du beskriver.

Ryser... Slås också av att medberoende är lika duktiga som missbrukaren att lura sig själva... Håller med Victoria att sorgen har förra aspekter. Man kan ju sörja att det blev som det blev. I vart fall - tungt...

i detta fall kan också vara så enkel som att en langare har försvunnit, svårare behöver man inte göra det.

Och ja, hon är fortfarande aktiv.

viktoria

Nä, visst blir det ju enklare om vi inte krånglar till det förstås...för oss som betraktare då (i detta fall är ju iofs jag andrahands-betraktare)...

en varm morgonkram till dig!

(Och en tanke om att en gång när jag skrev här och mitt ex fick se att jag hade skrivit till en man så gapade han och skrek på mig som en blå om vilken j-a hora jag var som raggade män på ett sådant sätt...! Nu får jag skicka tusen kramar till dig om jag vill - lycka!!!)

Stor kram, uppskattar dig min forumvän!

tar tacksamt emot alla kramar :-))

Både du, Flygcert, och jag har lyckligtvis vänt på våra liv de senaste åren, var och en på sitt sätt men ändå så lika.

Du från ditt medberoende i en destruktiv relation och jag bortkastad efter många års äktenskap. Till all lycka hade jag en bra grund från mitt missbruk och den resa jag gjort där och klarade först och främst av att be om hjälp av egen maskin. Det kan synas konstigt att missbruket kan leda till något bra men med det jag lärt mig i AA's 12 steg med dess levnadsregler hade jag inte fått till mig om jag inte varit alkis. Hade jag inte fått lära mig om hur jag fungerar och att jag ensam har ansvar för mitt egna liv så hade jag inte skrivit detta idag.

Och trots den avgrundsdjupa livskrisen så funkade programmet såtillvida att jag inte hade några som helst tankar på att dricka. I veckan som gick träffade jag en vän som tog ett återfall för 8 år sen efter lika lång nykterhet, dvs 8 år. Han drog i sig sprit i en rasande takt och på slutet innan han blev tvångsvårdad hällde han i sig 3 helrör vodka om dagen plus lite annat typ öl mm. Hans resa ner i skiten skrämde mig något oerhört och jag har det fortfarande i färskt minne. Med all säkerhet skulle jag göra likadant om jag tog ett återfall idag.

Nu är min vän en kolugn, mycket belevad, trevlig ung man (JAAA.... vi är lika gamla och ser nästa likadan ut :-))) ) Han har ett yrke som han stortrivs med, en dotter han älskar, gör (ja, nästan iaf !!) vad han vill trots knapert med pengar. Idag lever han livet var dag !

När livet är tungt gör jag det som jag blev lärd när jag var nynykter : Varje morgon tar jag ett beslut om att just idag ska jag inte dricka oavsett vad som än händer. Det hjälpte mig så mycket då och idag påminns jag om hur det en gång var och att jag inte vill tillbaka dit.

Och jag passar mig noga för att dricka något som påminner om alkoholhaltiga drycker. Det finns ingen som helst anledning för mig att hålla på med substitut utan alkohol utan jag har förändrat hela mitt sätt att leva och jag kommer aldrig att vilja försöka mig på att dricka "socialt".

Därtill är mitt liv alltför kärt idag.