Med en mamma som alkoholist tänkte jag att jag aldrig skulle få några problem. Jag har ju mitt solklara exempel på hur det kan gå när man super tillräckligt mycket tillräckligt länge. Ändå sitter jag här idag och inser att jag inte kan hantera alkohol. Jag vågar inte kalla mig alkoholist än, men kanske är det vad som krävs för att våga ta mina problem på allvar. Problem med sprit och psyket. Där är jag idag 27 år gammal.

Sedan första fyllan vid 14 års ålder har jag alkoholen gett något som jag inte kunnat ge mig själv i livet. En känsla av lätthet och oövervinnelig energi. Min omgivning uppfattar mig som snygg, social, trevlig och energisk när jag är nykter. Det känner inte jag. Förutom när jag dricker. Att göra mig iordning och gå ut på krogen för att festa loss ger mig ett rus som inget annat. Spriten tar över och jag kan inte sluta. Vill inte sluta dricka. Vill bara ha mer.

Jag dricker inte överdrivet ofta, varannan helg ca. Men det slutar oftast i rejäl fylla. Emellanåt i kaos. Jag har tidigare hamnat i sexuellt övergrepp, fyllecell, ångestattacker, ambulans, psykisk och fysisk misshandel. Ändå har jag fortsatt. Jag är i nuläget deprimerad med ångestpåslag och medicinering med antidepp. Kanske som en del av alkoholen. Eller pga. av min uppväxt i ett missbrukarhem. KanKe både och...

Jag har lovat mig själv och omgivningen så många gånger. Gått på samtal om det (dock ej Aa) under två perioder av mitt liv. Vid 23 års ålder lyckades jag vara nykter i 1,5 år. Men efter varje uppehåll så smyger jag mig sakta tillbaka. Tänker att jag bara ska dricka öl eller cider. Det utökar jag sedan med cider och tillslut är spriten det som tar över. Jag dricker aldrig på vardagar och sällan två helgdagar i rad, men det händer. Som i helgen. I lördags gick allt åt helvette.

Jag kollapsade hemma hos en vän efter nattklubben och blev totalt förlamad. Hörde de andra prata med mig men jag kunde inte röra mig. Inte prata. Jag var som bortkopplad, men ändå inte däckad. Ambulans hämtade min livlös kropp och när jag får kontakt med omgivningen på akuten inser jag vad som hänt. Får panik. Tänker att jag blivit drogad. Fick lämna kissprov och sen gå hem. Gårdagen var ett töcken. Kände sådan skam. Ånger. Smuts. Kroppen sa verkligen ifrån, oavsett om jag blev drogad eller ej... Jag måste börja ta ansvar för mig själv. Alkoholen förstör mig. Jag vill hålla mig borta från den. För alltid.

Idag är jag mest rädd. Och ledsen. Rädd för att misslyckas igen när jag nu bestämt mig för ett nyktert liv. Ledsen för att jag inser att den lycka som kroglivets partyprinsessa inte längre kommer vara en del av mitt liv. Det kanske låter patetiskt, men det är så det känns. Jag hoppas detta forum kan ge mig stöd. Idag har jag bestämt mig och jag måste klara det här. Jag vill inte sluta som min mamma...

Stingo

Härlig läsning. Du har all orsak att vara stolt, och glad, och att tycka om dig själv.

Gott Nytt År

MåBättre

Förstår att det säkert känns lite frustrerande till och från men om du känner dig stolt nu så är jag helt övertygad om att du kommer vara ännu stoltare när du kommer hem från resan fylld av energi av allt det roliga ni har gjort utan bakisheten osv! Gällande att du har svårt att tycka om dig som nykter så tror jag att det kommer att komma, hejja dig!

Gott nytt år på dig! :)

AnnaPanna

Tack Stingo och MåBättre för era peppande ord!

Idag på middagen på nya hotellet vi bor på slog rödvinssuget till utav bara fan. Kunde inte tänka på annat än rödvin, se annat än rödvin. Kände till och med lukten av rödvinsglasen som passerade i lokalen. Känslan kom över mig, som ett litet barn: "Jag vill OCKSÅ!". Berättade för min sambo ordagrant vad som hände i min kropp. Känner att det har blivit en viktig rutin, att sätta ord på när suget kommer. Dels för min egen del men också för att min omgivning ska förstå. Sinnesrobönen inom mig kom till pass och jag beställde in en vanlig lemonad till maten. Nu ligger jag i sängen och klarade även denna kamp. Ville bara ventilera det här så jag kan gå in och läsa mina upplevelser sen.

Stor kram till er alla som kämpar. Tack för forumet och tack för att ni delar med er. Fantastiskt att detta finns när man är på resande fot. Är som ett möte och en grupp man har med sig vars man än är i världen. Tacksamhet <3

MåBättre

Vad härligt att du tog kontroll över situationen, fint att höra och glad blir man för din skull! =) Jag tror att det är otroligt viktigt att veta vilka "verktyg" man ska använda när suget kommer, precis som du gjorde nu med sinnesrobönen och samtal med din partner. Att dricka på impulsen/suget går nog sällan bra så det var riktigt bra att du fixade det.

Håller med dig, det är väldigt skönt att ha forumet till hands så kan man kika in lite nu och då när man känner för det. :)

Ha en fortsatt bra resa och fortsätt på samma bana så kommer allt gå bara fint för dig.

AnnaPanna

Jag ser det på ett sätt som positivt att du kan känna igen dig i mig. Kanske det kan hjälpa dig på vägen? Du är välkommen att ventilera här med mig när du vill. Det kan hjälpa oss båda! Hoppas du mår bra ikväll! Kram

AnnaPanna

Nykterheten fortsätter och den gör mig stark. Känner att jag fått en lyster, både på insidan och utsidan, som jag inte sett på länge. Det är verkligen ingen myt att man mår bra av att göra bra beslut för sig själv. Klyschan och det självklara blir så tydligt. Min extrema ångest har varit frånvarande under en längre tid och efter min semester har den inte ens hälsat på en liten stund. Det är jag extremt tacksam för.

Tänkte som andra här på forumet lista dumheter som hänt på fyllan. Som en påminnelse till mig själv om vad jag satt mig i för situationer tillsammans med djävulen alkohol:

- Fyllecell
- Vanmakt
- Grova minnesluckor på flera timmar
- Akut sjukvård med ambulans + eftervård
- Utsatt för sexuellt övergrepp
- Provat andra droger
- Rattfylla
- Rattfylla där jag stulit fordon med ovetande sovande människor i
- Lögner
- Svikit löften
- Druckit mer än planerat (ALLTID)
- Misskött mitt arbete ("sjukfrånvaro")
- Akut sjukvård med ambulans nr 2
- Blandat mediciner
- Förhindrat tillfrisknande från sjukskrivning
- Sökt bekräftelse från andra än partner
- Ljugit för att få pengar till alkohol
- Spenderat pengar på krogen som inte är mina
- Stulit alkohol från andra människor
- Förstört andra människors förhållanden

Ja, man kan väl säga att inte en enda av ovanstående punkter direkt har stärkt min självkänsla. En fortsättning på listan kommer säkerligen då mycket är förträngt. Kanske undangömt inuti mig... Mitt beslut att avstå a hjälper dock min självkänsla varje dag. Allt jag tagit mig igenom har lett mig dit jag är idag. Framtiden kan JAG påverka! På söndag börjar jag 12-stegs för anhöriga till alkoholister (vuxit upp med en alkoholiserad mamma) och även där kan jag bearbeta sidor som lett mig in i mina a-problem. Det kommer bli jobbigt, men jag är redo att påbörja den resan.

Kram på er alla som kämpar <3

AnnaPanna

...med mig själv just nu. Lördag. Dag 48. Går på promenad medan sambon är ute med vänner. Går och förhandlar med mig själv; men GUD. Ska jag aldrig mer få dricka? Känna kicken? Vara ute bland folk som förut? Känna draget och pulsen? Så jävla less idag. Jag vill också. Jag vill inte vara den som inte kan. Jag vill inte det. Inna det verkligen inget sätt att lära sig dricka snyggt? Tänker i mitt huvud: men GUD, den dag jag gifter mig? Får jag inte ens dricka ETT glas champagne då? Eller tre kanske? Nån kan ju hjälpa mig ha koll? Fy fan. Vill bara börja gråta eller gå hem och klä upp mig och sen gå ut och dra en rejäl ät blöt kväll. Fy fan. Jag vill också....

MåBättre

Kämpa annapanna och låt beslutet växa fram, men ge det tid. 48 dagar är en bra avhållsamhet men hur länge har du hållit på och festa i jämförelse? Ge din nykterhet tid och när du känner dig mogen på riktigt så kan du ta beslut huruvida du ska dricka eller inte. Jag tror nånstans att man säkert kan lära sig normaldricka men att saker i ens liv måste förändras ganska drastiskt. Man bör dock vara vaksam och medveten om riskerna om man försöker gå den vägen, livet ut.

Mitt tips till dig är att den lista du skrev i föregående inlägg, läs den igen och försök tänka tillbaka till de tillfällena, hur mådde du då? Hur mår du nu?

Förstår dig verkligen, jag har samma tankar till och från men det finns en bra belöning där framme.

Kämpa på!

Kram

AnnaPanna

Idag har jag varit nykter i 56 dagar och sorgen över att aldrig dricka igen har varit från varande sedan sist jag skrev. Jag har känt ett lugn i mitt avstånd från alkoholoch jag blir starkare i mitt beslut ju längre det går. Även fast det är jobbigt emellanåt. För jag har ju trots allt inte utsatt mig för jobbiga miljöer i situationer där jag måste befinna mig mitt i en festlig miljö där alla jag umgås dricker. Den dagen kommer och jag hoppas jag ska klara det också..

Idag har jag varit på min andra träff för min tolvstegsgrupp som anhörig till alkoholist. Det positiva är att materialet är uppbyggt utifrån aa:s material varav alkohol och sinnesförändrande substanser också gås igenom. Det blir otroligt naket, man blottar verkligen sitt innersta i detalj. Men det känns bra. Även fast det är jobbigt att prata om det jobbiga i uppväxten: livet med en alkoholiserad mamma, en "styvpappa" som supit, slagit mamma och försökt få tag på mig, både på det ena och andra sättet. Jobbigt att blotta den maktlösa känsla jag haft som barn och känslan av att mina känslor inte är viktiga. Att allt är mitt fel. Samtidigt vet jag att allt det obehagliga måste upp till ytan. Jag måste rensa själen och det känns bra att jag börjat den här resan. Bra att jag är nykter under min själsliga resa. Det kommer nog göra det hela äkta ända ut i spetsen.

Reflekterar under mötet idag hur något så trasigt också kan sluta i något så vackert! En grupp att dela sitt innersta med, människor jag inte känner men ändå känner igen mig i. En slags kärlek som är underförstådd i oss emellan i gruppen. Det är otroligt vackert i allt det jobbiga.

Kram på er allihopa!

AnnaPanna

Varje kväll går jag igenom dessa tre punkter för mig själv i huvudet (skriver ibland) och det hjälper mig verkligen att hålla fokus och bygga upp mitt inre. Kanske kan hjälpa någon annan också på vägen :)

Dagens:

Bra: att jag idag gick på vuxna barn-möte och var avslappnad i min delning. Jag gav mig själv tid att ventilera utan dåligt samvete.

Tack: för mina härliga nya kollegor och för de fina människorna jag får träffa på mötena. Tack för min nykterhet och insikter som följer med den.

Hjälp: mig att behålla ett lugn i situationer där jag kan känna social press. Jag duger även fast jag inte presterar på topp. Hjälp mig att jag känna att jag duger för den jag är!

Ny resumé varje kväll. Det gör gott för själen! Kram på er alla som kämpar!

AnnaPanna

Känner inget direkt sug.
Känner livsglädje.
Känner mig inte ensam.
Känner mig starkare i mig själv.
Känner ingen ångest.
Känner glädje i vardagen.
Känner mig pigg (men sover gott).
Känner lycka i det lilla.
Känner mig stark psykiskt.

Jag känner kärleken för mig själv växa och det är fan vackrare än något annat. Tänk vad ett beslut kan ge så fina konsekvenser?

Hoppas den positiva känslan håller i sig.

Skulle vilja ventilera tankar kring att dricka a-fria drycker. Jag har hittills inte vågat dricka a-fri öl för att eventuellt öka på suget. Samtidigt önskar jag att hitta drycker som jag kan njuta av när jag känner att jag är på en finare middag. Upplever ni att a-fri öl eller a-fritt vin triggar suget? Eller funkar det okej? Känner på något konstigt sätt att jag skulle bryta min nykterhet om jag drack a-fritt öl eller vin även fast det inte är alkohol i. Känns konstigt på något vis...? Tips tas gärna emot!

Kram på er alla där ute!

Stingo

A-fritt öl ger inget sug alls åt mig, men upprätthåller vanan att "ta en öl med maten". Är det sen så farligt? Vet inte, känns litet onödigt, då vi har väldigt gott kranvatten. Sök bland e utländska (tyska, holländska... )de brukar vara bättre. Om du alls gillat veteöl, så är de helt toppen som a-fria, den blommiga smaken fungerar bra utan alkohol. Största felet är att utbudet av bra produkter är så litet att det är svårt att få variation.

Crodino och San Bitter är två a-fria bitters, som får bra som aperitif, eller "after dinner". San-bitter kopierara Campari och Crodino är gul. Rätt goda, om man gillar bitters. Kan blandas, som sina a-haltiga motsvarigheter. Innehåller mycket socker. I Finland får jag köpa de här på nätet från en liten specialbutik, men i Sverige har jag förstått att man kan hitta dem på systemet.

Tonic smakar ungefär lika oberoende om det finns gin i den eller inte. Kan blandas upp med bubbelvatten för törstsläckare, eller äppeljuice för variation. Andra blandningar går säkert bra de med. Glöm inte citronskivan.

Rönnebys fläderblomssaft med bubbelvatten och bär är en suverän a-fri bål.

Citronvatten, eller vatten som stått med fruktbitar i (persika, äpple...) är ett gott alternativ som måltidsdryck

Där är min lista. Särskilt goda a-fria vin har jag inte hittat och skumvin har jag inte provat alls.

AnnaPanna

Den a-fria varianten ska jag tillägga ;)

AnnaPanna

Kom just hem från en klassisk kväll som tidigare hade slutat i överkonsumtion. Fin middag ute på restaurang. Olika viner som flödar, avec hit och dit. Efter det hade jag fortsatt dricka och sluta i knallfylla när jag lyckats dra med någon (typ vemsomhelst) på krog/klubb. Ikväll blev det annorlunda! Drack en alkoholfri cider (gott!!) och kaffe. Efteråt körde jag bilen hem där umgänge följde där jag drack te (gott!!) och nu ligger jag i sängen spiknykter. Jag kommer vakna imorgon fri från gifter och fri från ångest efter en jättetrevlig kväll <3

Tack för sinnesron att acceptera det jag inte kan förändra. Mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden. Godnatt!

Nora

Du gör det jättebra, du kan klara att bli fri från alkoholen. En dag åt gången. Man kan ha det lika trevligt utan alkohol som med, och man har det desto bättre nästa dag. Var bara försiktig med at dricka alkoholfria varianter av øl, vin och cider, det var så min man började dricka efter att han hadde varit nykter i 1,5 år. Han gick på AA möten och berättade att han bara drack öl utan alkohol. Där var det en äldre mann som sade att han hadde inte vågat dricka dom alkoholfria varianterna av öl för han var rädd för att trigga alkoholismen. Jag vet inte om det är något som stämmer, det kan kanske någon med alkoholproblem svara på. Oavsett så tycker jag du är duktig, ge dig inte, du har allt att vinna på att hålla dig nykter, det förtjänar du och din familj. Kram:-)

AnnaPanna

Jösses vad tiden springer iväg! Insåg att det va ett tag sedan jag skrev. Har varit dålig på att läsa också, men känner en viss positiv känsla i det. Jag börjar känna ett uns av trygghet i min nykterhet. Jag berättarnför människor i min omgivning att jag valt att vara nykter, men inte i detalj. Jag känner att de som inte känner mig på djupet behöver veta det. Men skäms inte över att säga att jag inte dricker, då med motivationen att jag mår så mycket bättre utan. För på riktigt, hur kan man argumentera emot det!? Det går ju inte :)

Jag har varit i situationer nu där mina vänner dricker vin och öl medan jag måste välja bort . Jag ska inte sticka under stolen att jag känt mig sugen. Vad jag dock insett ännu mer är att jag kopplar alkoholen till så otroligt mycket annat än just själva fyllan. För mig betyder alkohol bekräftelse, ragg, avslappning och återigen bekräftelse. Det är den där känslan av fylla ihopkopplat med att någon ger mig bekräftelse som drar i mig. Att jag vill dricka och gå ut. När jag sitter framför melodifestivalen med mina vänner så är jag inte intresserad av att ta ett glas vin och sen gå hem. Jag vill dricka vin och GÅ UT. Känner någon av er igen det beteendet? Hör det ihop med ett sug efter alkohol? Hur tänker ni? Jag ser självklart att det finns ett sug efter alkoholen, för jag vill inte gå ut nykter och få bekräftelse. Jag vill gå ut vara FULL och få bekräftelsen. Det är kombinationen på något vis...

Jag fortsätter min nyktra bana och är trygg i det, men har inte vågat prova alkoholfri öl. Det känns som jag fuskar då!? Så har hållit mig till bubbliga cider/saft/mousserande alkoholfria drycker som mer liknar läsk. Det känns tryggare på något vis :)

Kram på er alla där ute!

AnnaPanna

..med mig själv. Gjort det de senaste två dagarna. Börjat förhandla med mig själv om att jag NÅNGÅNG ska få dricka alkohol. Champagne när jag gifter mig? Ja det borde jag väl få? På en möhippa, ens egen, då får man väl dricka? När man fyller jämt, det är väl ändå ett tillfälle man borde få dricka? Suck. Jag som tänkte att jag va så "trygg med nykterheten". Nån del av mig vill inte vara nykter resten av livet. Jag vill längta efter de där tillfällena. Även om de bara är få. Längta att få fira som en "normal" människa.

Imorgon ska jag ringa öppenvården. Be om kontakt med någon jag kan prata med och få stöttning i min nykterhet av. Känns drygt, men vore nog bra. ...

Patcu

Hejsan Anna! Vill bara säga att det du skriver är oerhört bra skrivet och jag känner igen mig i så mycket av det du skrivet, både stigmat att kalla sig för något men också det du skriver här om suget efter annat än själva alkoholen, dvs bekräftelsen, ragg, avslappning, flykten... Jag köpte faktiskt en flaska alkoholfritt bubbel (sanslöst dyrt för att vara utan alkohol i) men ställde in den i skåpet sen när jag kom hem, för precis som du skriver så kändes det som att jag fuskade... Så det fick bli en god Loka Crush istället.
Jag har precis börjat min bana och har inte gått på några möten eller liknande än. Men det går framåt, är väl inne på snart 14 dagar helt utan alkohol och det känns bra men samtidigt vemodigt. Jag ska köra en period på 90 dagar nu och sen får jag väl utvärdera hur det känns. Ska jag sluta dricka för alltid eller kan jag hantera en viss mängd alkohol bättre efter den här hjälpen och att hålla uppe ett tag... Jag vet inte, men jag hoppas klara dessa tre månader först, mitt i Melodifestivaltider, typiskt! Men hellre att jag mår bra än att dricka mig stupfull och knappt komma ihåg helgen och må skit i flera dagar.

Kram på dig!