av LenaNyman

Jag vrålar. Gud, kan man inte bara få dö någon gång. Jag är less.
Gud säger: "Ja, du ska få dö någon gång."
Men för fan, får jag lov att gå av skiftet nu i eftermiddag?

Jag fattar inte varför jag föddes och jag är trött på att plågas. Och jag super till mig en stunds vila.

Vändningen
lör, 2015-06-13 - 10:23

Hahaha, tack för ett gott skratt, men först brunt och sedan grotta. Nu fick du en riktig kärleksgrotta på riktigt då? =)

Vändningen
lör, 2015-06-13 - 10:38

Såg precis ditt inlägg om kände spontant att du ska inte tolka det som kritik mot dig själv eller ditt liv, det är nog inte det som det hela handlar om. Tvärtom verkar dina inlägg och ditt bidrag på forumet vara mycket uppskattade och du verkar ha ett stort hjärta och massor med god energi att bjuda på!

Jag tror många här har skapat sin tråd och sin rubrik efter hur man kände där och då. Jag håller med om att ifall man ändrar det, så kanske man tar bort lite vad som fick resan att startas. Samtidigt upplever jag att din tråd utmärker sig bland allas eftersom den för mig iaf signalerar att en person vill sluta leva. För mig personligen är döden ett rätt starkt begrepp, inte minst efter att ha förlorat en del nära och kära som begått just självmord. Ett slut jag inte önskar någon individ på denna jord. Döden finns hela tiden omkring mig och jag har nästan förlorat alla jag någonsin älskat på ett eller annat sätt, har i praktiken bara en nära person kvar i livet innan jag slutligen blir helt ensam (om jag nu inte är den som stryker med först). Så för mig så får jag både tankar/känslor när jag ser just din trådrubrik, men det är ju mitt problem och jag respekterar att du precis som vi andra satte din rubrik där också.

Jag satte ju själv en rubrik utifrån hur min resa startade. Den är inte trevlig på något sätt och hade min rubrik varit mysig/härlig, så hade jag antagligen inte varit här på forumet. För var dag som går så känner jag dock att rubriken stämmer mindre och mindre på mig och det ska bli skönt när jag fått sona mitt straff på riktigt, för då kan jag lägga till "fd" efter "ett" i min tråd. :)

Du ska inte känna att du behöver gå i försvar, utan fortsätt din resa nu och kämpa på. Ville bara ge min synvinkel på att det som har med döden att göra kan för många vara rätt så starkt förknippat med egna händelser eller känslor.

Ha nu världens bästa helg LenaNyman, njut av den du är nu idag och fortsätt sprid värme och energi!

Valeria
lör, 2015-06-13 - 11:53

Jag inser att jag varit klumpig. Menade absolut inget illa och håller helt med om att kritik finns i överflöd och det är inget vi behöver mera av. Självklart ska du vara som du är, men jag trodde att namnet på tråden inte längre stämde eftersom du har kommit så långt med dig själv. Än en gång, förlåt! Jag insåg inte vad jag gjorde.

LenaNyman
lör, 2015-06-13 - 22:40

Tack, alla! Ni är dom bästa! Valeria, det är klart, självklart, att du är förlåten, att jag förlåter dig. Förlåt mig med. Jag ville inte få nån att må dåligt, det är det värsta som finns. Om vi varit i verkliga livet nu skulle jag ge dig en stor, stor kram! ♥

LenaNyman
sön, 2015-06-14 - 00:38

Vi har mycket gemensamt beträffande bortgångna nära och kära låter det som, Vändningen. Sjukdom, självmord, helt bisarra olyckor... Ja, och så står man då där, handfallen. Gång efter annan. Ett tag kände jag det som att jag ville skrika åt folk: "Kom inte nära mig, det är nåt djävulskt med mig, jag får människor att dö!"

Det är konstigt, egentligen, att vi ska frukta det naturligaste som finns. Den kommer ju till slut, förr eller senare, den här döden. Man vill bara inte att den ska komma precis nu. Och inte på det eller det sättet. Och absolut inte hemsöka den vi älskar. Det är så in i själen slitsamt att lämnas. Min stora skräck numera är att det ska hända Lucas nåt. Och så försöker jag att inte tänka på det eftersom det man tänker på framkallar man... Typ. Men så slog det mig en dag att det här kan jag ju få bukt med väldigt enkelt. Så nu har jag uttryckligen förbjudit honom att gå före mig. Ja, du ser, Vändningen. Vi måste alla förhålla oss till och handskas med döden på ett eller annat sätt. Jag gör det genom nån slags morbid galghumor.

Tack för din respons. Uppskattar det, verkligen.

P.S Kärleksgrotta oinvigd. Sambo bortrest. :D

LenaNyman
sön, 2015-06-14 - 14:16

Snart a-fri i tre månader. Jag behöver ett nytt mål om en vecka. Det är så intressant att se hur den här processen fortskrider. I höstas räknade jag dagar. Mäktade inte med att ha nån större framförhållning. Det var mycket av "Jahapp, nu är det torsdag, 27:e dagen, men hur fasen ska det egentligen bli till helgen?" I höstas färdades jag på en bumpy road, det var skakigt och turbulent och mycket ängsligt. I dag är det annorlunda. I dag sitter jag i ett plan som just lyft. Jag är lite flygrädd och nervös för luftgropar och så där, men jag känner att jag är på en annan nivå nu.

Bara detta att jag behöver ett nästa mål säger mig nånting. Nykterheten är långt ifrån självklar, jag måste ha nåt att ställa in mig på. Därför är det här forumet så förbajjat bra. Jag läste Stingos rader om att 3-6 månaders avhållsamhet är ett minimum för att bryta ett beroende. Och då klack det till i mig. Jag är halvvägs snart, in på det här halvårsloppet. Och jag kan bryta ner det i månader. Att ha varit nykter i fyra månader 22 juli blir ett bra delmål. Så nu har jag bestämt det. Med viss nervositet, det är ju sommar och allt med stundande semestertider. Å andra sidan; finns det nånsin en optimal tidpunkt att sluta dricka eller att fortsätta sluta dricka?

Sen måste jag bara upprepa dessa underbart träffande ord:

"Om man måste dricka
kan man inte vara fri att dricka."
~ Stingo

LenaNyman
mån, 2015-06-15 - 13:40

Tack, kära ni! Japp, nu tar vi oss an denna kanonvecka med tillit å solsken i blick! Inget magont, det är bara att navigera fritt under stjärnklar himmel (märks det att jag tar intryck av hur du skriver, Vilja?).

Kram på er!

/Nyklippt Nyman

steglitsan
fre, 2015-06-19 - 00:32

Ditt lilla geni, hur mår du?

Tre månader, fy fan vad bra du är. Nu kör vi mot den 22 juli! Har försökt läsa ikapp lite och du är ju on fire.

Ha en härlig midsommarhelg, och ge en Lucas en extra hård kram i helgen.

KRAM

LenaNyman
sön, 2015-06-21 - 19:38

Home at last. Vi beslutade oss för att skippa fricamping och åka längre, till en större camping, i stället. Det var så himla befriande; jag kände inte igen en människa. Och vi fann solen där! Den slösade så givmilt med sina strålar precis hela helgen. Men som alltid, ack, så skönt det är att komma hem ändå, kunna diska och duscha utan att varmvattnet tar slut, borsta tänderna i fred och inte behöva stå i kö till toa.

Det var mycket speciellt att fira första nyktra midsommaren sen … fasen, jag minns inte ens när det hände senast. Jag kommer ihåg allt, bara en sån grej. Jag slapp vakna utan den där hemska känslan av att närmaste campinggrannarna kanske hört eller sett nåt olämpligt. Klar blick, uppe i tid, kaffe på morgonen, redig i huvudet. Gick omkring hela tiden och kände mig som en människa att räkna med, fullt i klass med den där mamman med sin barnvagn eller den där gråhåriga damen med förståndig uppsyn.

Det är dyrt att hålla sig nykter, det upptäckte vi också. Starkölen Lucas beställde på områdets restaurang kostade 65, min a-fria 33:a gick på 50. Horribelt. Men som Lucas sa: ”Det är det värt.”

Att softa och göra ingenting i nyktert tillstånd är också en grej att vänja sig vid.

Jag kom hem med hälften av rosévinet och flera NA-öl. När jag packade in allt i kylen här hemma tänkte jag att åh, är det så här det är för måttliga människor? Var på väg att ställa in Lucas öl också i kylen men dom åkte ut i garaget tillsammans med snapsen. Han sover bättre om nätterna då, säger han.

Allt sammantaget blev det här en fin midsommar och som generalrepetition inför kommande semester kunde det inte gått så mycket bättre. Vad Lucas tycker? Så här: ”Nu har jag ju kunnat tycka om dig varje dag i tre månader.”

Det är det värt.

Valeria
sön, 2015-06-21 - 19:55

Åh, vad bra du fångar den härliga känslan man känner när man har haft koll på läget. Ingen Ågren inför campinggrannar utan känna sig som en hel människa !

LenaNyman
sön, 2015-06-21 - 23:34

... hade jag med fördel kunnat passera som Mygg-Bettan nu - gah, det kliar överallt!

Vilja; varm kram till dig med! Hoppas midsommaren varit till belåtenhet.

SL; men tusiken så härligt att ... ja, höra din väna stämma! Japp, nu kör vi på den 22 juli!

Muris; vi hade det riktigt härligt! Trots att vi var bland folk så var vi ändå på ett sätt på tu man hand. Inte ett känt ansikte så långt vi kunde se.

Valeria; ja, skönaste känslan som finns!

FataMorgana
mån, 2015-06-22 - 06:03

att din midsommar blev bra :)! Jag är fullt nöjd med min och kör vidare - En dag i taget :). Kram /FM