Hej vänner! Ja, ni känner ju inte mig, men jag har läst här på forumet i rätt många år nu. De senaste månaderna har jag läst mer än nånsin, så därför känns det lite som om ni faktiskt är mina vänner också. Och jag säger som Lena Nyman gjorde i sin tråd: Jag tycker om er. Det finns en sån omtanke här på forumet och en sån humor i trådarna, så om ni som verkar vara såna trevliga, intressanta och roliga människor finns här, är jag kanske inte heller helt misslyckad om jag inte kan hantera alkoholen.

De första åren när jag läste här kände jag mig som att mina problem inte var så stora. Drack för ofta, drack i smyg kanske, men blev aldrig för full, inga minnesluckor. Hanterbart. Ingen som märkte. Drack för att somna.

Sen har det gradvis blivit värre. Oftare, större mängder, minnesluckor. Vid olämpliga tider. Smygdrickandet eskalerade. Usch och fy. Barnen har kanske märkt, vilket jag absolut inte vill tänka på. Min sambo vet nu, efter att ha hittat gömmor förra sommaren, och nu till sommaren. Hans besvikelse denna gång var enorm. Jag har ju skött det ganska snyggt. Många gånger har jag trappat ner, som längst tre månader, då med "målet" att få dricka igen och det har jag gjort. Har hållit upp några dagar för att sedan trilla dit igen. Känt mig nöjd med mig själv när jag bara druckit 1-2 öl el 1/2 flaska vin.
Innan sambon kom på mig i maj, hade jag börjar undra om det verkligen skulle gå att sluta på egen hand. Inte vågat börja skriva här för jag vill ju inte misslyckas så att det syns. Varit gruvligt avundsjuk på de som verkade lyckas så lätt... Men de trådar som beskriver misslyckandena, kämpandet, eländet är nog de som är mest lärorika ändå. Just nu hoppas jag att det här ska gå vägen, att jag inte ska dricka för mycket eller i smyg igen. Men om jag trillar dit, så ska jag in här och skriva. Jag har haft alltför lätt att sudda bort mina misslyckanden i mina tankar. Tror att jag kanske klarar det denna gång. Ska inte dricka något hemma i fortsättningen. Bara alkoholfritt. Så tack alla här som kämpat/kämpar och vistas här i forumet. Jag har haft en enorm hjälp av er kamp särskilt de sista månaderna. Ni är inspirerande.

Skriver i andras trådar. Känner mig färdig med mitt liv som alkis och det känns lite knepigt att beskriva när det går bra och även att jag ff dricker socialt. . Jag har kommit till ett stadium där jag känner mig trygg i att jag kan hantera det här. Fast jag vet fortfarande att kampen nog aldrig är över helt just nu vet jag dock inte hur jag nånsin skulle kunna hamna där igen..,, ja, så tönkte jag skriva, men sen kom jag på att "om det värsta skulle hända". Då förändras saker. Det finns inga garantier och kan säkert komma plötsligt men just nu är jag inte rädd längre utan känner mig trygg.

Läste i din tråd, Leverjag om din kloke son. Sin mamma upp i dagen ?. Starkt av dig att prata med barnen. Kanske borde du faktiskt göra en orosanmälan till soc. Det ska man kanske inte skriva här, men samtidigt måste drickandet få ett slut och jsg hade nog blivit nykter i en hast om soc hade börjat ställa frågor. Min son vet... Men jag har inte pratat om det. Måste göra det nån gång tror jsg... Men jag vill ju vara en duktig mamma och har svårt att prata om det här. Min sambo vet, men inte allt. I övrigt vet ingen. Så det tar emot. Men plötsligt händer det kanske. Men vad säger man när man verkligen inte vill stå för den sidan hos sig själv.

Leverjag

Jag jag såg u det sen att du skriver i andras trådar. Ok, fattar. Vad skönt du känner att du har kontroll nu och Härligt att du stöttar andra här.

Ja, jag vet att man kanske borde. Har märkt att de inte vill ha kontakt när vi inte dricker ( jag slutade förra året först). Jag tror också att de undviker folk som ser deras missbruk. De hade faktiskt en incident, då skolan tagit upp att dottern hade sagt något i skolan. Oj, vilket liv det blev och rädsla för soc. Minskade något men tyvärr fick dottern känna av ilskan över att hon sagt något och kommer nog aldrig våga säga något igen.

Jag har även pratat med föräldrarna, då kvinnan bad mig prata med maken som uppmuntrade henne att dricka, som hon sa. Nu träffar jag knappt dem och vet inte hur de har det. Kan bara ana. Men ytan är fin och festligt glad och framgångsrik...

Ses och hörs!

Hmm, jag som varit så säker, så ointresserad och så övertygad om måttlighet, men igår hade vi en tillställning hemma. Jag hade köpt vin. Vi skålade i champagne o drack varsitt glas vin till maten. Men sen när gästerna gått så smygdrack jag upp resterna av vinet ( nästan en hel flaska). Hetsdrack utan att vara sugen. Blev såklart full, kräktes... Men de andra hade lagt sig så ingen märkte. Vaknade på natten o mådde illa igen. Och det var inte kul i dag. Funderar för mig själv varför det hände. Hur kunde jag vara så jäkla dum? Har en hel del med stress o gammal vana att göra tror jag. Och så beroendet förstås. Trodde inte att det skulle sluta så igår. Idag är jag absolut inte sugen.

Mick

Våra gamla drickrutiner sitter djupt rotade i oss och vi kan bara hålla i oss så gott vi kan för att inte trilla, men det händer att vi gör det ändå.
Du fortsatte inte dagen efter och för det blir det en stjärna i boken.
Stå på dig ?

Leverjag

Sisyfos, tack för att du berättar

Det är precis det jag intalar mig själv ska hända när jag dricker lite lagom socialt. Jag har redan passerat gränsen. Det kunde lika gärna varit jag som gjort det. Kanske bra att du blev dålig... Ja, min gärna håller på med mig och säger du har ju inga problem, alltid varit glad och trevlig och det är ju sååå tråkigt att vara nykter men jag vet vad jag är kapabel till. Tack för påminnelsen och fortsatt styrka i din förändringsresa.
Kram

Just de orden, och någon formulering i Vilkas svar, ger mig flashbacks till mitt förhållande till mat o ätande. Detta ältande; vad är normalt ( hon o den åt si o så mycket av ditt o datt, då måste det ju vara normalt...), och oförmågan att själv kunna veta gränserna. Att man inte har några gränser utan desperat försöker hitta gränserna genom att jämföra sig med andra. Den hjälplösa känslan! Så skönt ändå att alkoholen faktiskt KAN vara svart eller vit. Så slipper man undra på vilken sida
" normalt" man befinner sig.

Du kommer igen Sisyfos!!!!!

Tack alla för era ord! Nej hu, har ingen alls längtan efter mer nu. Funderar just nu mest på hur jag ska klara av jul och nyår. Jag var ju helt säker på att jag hade kontroll. Och jag brukade ju inte hälla i mig sådär förrän på slutet. Jag vet ju att det lätta svaret är att avstå helt. Men jag är inte där. Jag tycker att det borde gå att dricka litegrann. Men jag inser ju nu att jag måste ha en plan att hålla mig till. Jag vill dricka ett par snapsar (vi har tre-or glas) till sillen. Två högst! Får lov att köpa a-fri öl.
Och på nyår har vi fest hemma hos oss. Jag måste se till att ha afritt vin som jag kan varva med. Jag vill ju inte bli full och sjuk under kvällen.
Ja, hetsdrickandet... Det beteendet har jag. Inte inledningsvis, men sen. Så medan gästerna var kvar häromdagen drack jag även en a-fri öl när beteendet började och jag måste hålla skenet uppe. Måste se till att ha a-fria drycker på nyår. Julen vet jag att jag klarar.
Och sen är det såhär: om det inte funkar i jul så slutar jag helt. Men jag vill verkligen kunna hantera drickandet. Och tror ( i alla fall till häromdagen) att jag kan det. Gillar ju inte ens fyllan. Och på både julafton o nyår vill jag vara rätt klar i knoppen.
Tror att hetsdrickandet kom mycket för att jag stressat så på sista tiden. Sökte lugn och avslappning... Och det blev inte särskilt behagligt. Otroligt oskön känsla i kroppen igår.
Jag kommer igen men fick mig en tankeställare. Använde återigen a som medicin.

Leverjag

Tack för inlägg i min tråd. Jodå känner igen oss i varandra ??

Jag har laddat md A-fritt och tänker inte dricka mer i år. Det har jag bestämt som en gåva till mig själv.

Vi får tänka på att klämma n meditation, träning/promenader så att den inte energin och balanse fylls på nu under dessa helger av etanolflöde.

God, god jul och kramar ❤️

Leverjag

Ville bara hälsa sätskilt till dig och tacka för allt du ger härinne. Du är otroligt betydelsefull. Vill skicka massa kramar och hoppas du får ett fin nyårsfirande!

???✨?

LenaNyman

Apropå forumänglar, du vet? Jag var bara tvungen att logga in för att stillsamt påminna dig om att du själv ingår i denna skara.

Ett fantastiskt fint 2016 till dig, S! Och kram.

Tack för dina rader Leverjag. De värmer. Många kramar tillbaka till dig, min Forumängel.
Och tack Andreas för din hälsning. Önskar dig ett gott nytt år!

Håller på med förberedelser för nyårsfirandet. Det blir inte helt nyktert. Förhoppningsvis, eller sannolikt, helt ok. Annars blir jag allvarligt skakad i min övertygelse om min kontroll. Gladdes på systemet att det blev så billigt. Förra året var jag ju tvungen att se till att det fanns dricka även för kommande dagar... Nu behövs inte det längre. Så jäkla skönt. Vet att det kan vara lite "provocerande" att jag dricker lite. Så länge det är lite och hanterbart så ser jag ingen anledning till att låta bli, då det inte väcker något sug och när det är i sociala sammanhang. Jag tycker att det är gott och trevligt. Å andra sidan halkade jag ju tillbaka i smygbeteendet där före jul. Tror inte det händer i kväll. Känner mig lugn och harmonisk inför kvällen. Känner mig också förväntansfull inför det nya året. Tror att det Blir bra, även om jag vet att det kommer att bli besvärligt eftersom en nära anhörig är svårt sjuk. Könns så skönt att vara nykter när jag tänker på sjukdomen och på allt annat trassel som också ska hanteras. Det blev en oreda i mitt huvud när jag skulle försöka hantera saker och drack. Nu är det såklart jobbigt, men könslorna blir inte förstärkta av alkohol.
Nej hörni, trots allt så kommer 2016 att bli ett fantastiskt år. Det kommer att blåsa, men nu står jag stadigt för första gången på några år.
Önskar alla forumkompisar härinne ett gott nytt år! Och ett gott nytt liv, för det är så det känns! Många varma kramar!

Mick

Hej.
Tack för ditt inlägg i min tråd.
Du har ju helt rätt angående att irritation, och hunger och törst sätter igång suget, jag jobbar på att lära mig hantera detta, det går framåt men tar tid.
Hoppas att det går bra ikväll för dig och att inte ett måttligt drickande sätter igång nåt, men jag tror du fixar det.
Kram och gott nytt år på dig ? ?

God morgon!
Blev en trevlig kväll. Glömde nyårslöftena, men har ju redan genomfört det viktigaste. Träning, viktminskning borde såklart genomföras under året, men känner ändå att 2016 ska bli ett år då jag gör saker som jag mår bra av och tycker är roligt utan måsten. Det kommer att inkludera träning eftersom jag tycker att det är kul.

Drack mycket måttligt igår. Dock lite bakis idag. Det var så här det köndes när toleransen inte hade satt allt ur spel. Vet att det inte kommer att bli en vana eller ovana mer. Känns lite konstigt att skriva så eftersom jag varit lite osäker tidigare, men jag vet nu att den här vägen kommer att funka.

Önskar alla er här på forumet en god, nykter fortsättning på det nya året.

aqua

Låter som en bra deal, att berika året med sådant som du mår bra utav. Jag hänger på :) Att dricka har för mig varit ett "måste", nu när det är lagt på hyllan, vill jag inte lägga på mig själv mer "måsten" utan vill njuta och unna mig mer av det jag EGENTLIGEN vill och behöver.
Gott nytt år och nykter fortsättning önskar jag dig med!

Är lite arg på mig själv just nu, med rätta!!! Nyårsafton måttlig skriver jag härinne och visst var den det tills gästerna gått. Men då passade jag på att klunka i mig lite som fanns kvar i flaskorna. Hyfsat nöjd med mig själv ändå tydligen här på forumet på nyårsdagen. Troligtvis för att jag ändå väljer att blunda för mitt beteende och för att det skulle vara ett problem. Tvingade ut familjen på nyårspromenad på nyårsdagen. Fortfarande nöjd med mig själv och glad att vara "nykter". På kvällen drack jag upp den gin som fanns kvar från vår fördrink när familjen lagt sig. Ville inte ha vinet som var kvar, men ginet måste ta slut. Det var inte så mycket kvar så ruset uteblev. Hällde vatten i flaskan så att det inte skulle synas att den var tom och min första tanke var att köpa ny gin så att det inte ska märkas att den är borta. Men jag hoppar över det. Jag vill verkligen inte börja det här året med att smussla och gömma tomflaskor. Dessutom är risken stor att jag skulle ha druckit upp både den gin som blev över och den som skulle sparas om jag köpt ny. Ingen önskan att dricka den 2 januari men rejält arg på mig själv. Så kom gårdagen. Var bortbjuden och drack ett par glas vin. Lagom fort, helt ofixerad. När jag kom hem drack jag upp det vin som var kvar sen nyår och snodde en öl från min sambo. Nu kom ruset också. Och vaknade som tidigare kl 4 på morgonen. Lite lätt illamående. Så otrevlig känsla i både kropp och själ.
Har nu bestämt mig för att inte ta mig till systemet för att ersätta ölen jag tog. Vet han att den saknas får jag väl bekänna.
Nu finns inget vin el sprit som måste ta slut. Skönt tycker jag, för jag har ju uppenbarligen ingen självkontroll alls. Det finns nu vatten i en ginflaska. En oöppnad flaska bubbel och min sambos öl, men jag kommer inte att dricka det. Hoppas jag har rätt! El jag vet att jag har rätt vad gäller just den alkoholen men inser att jag långt ifrån har mitt drickande under kontroll. Nu blir det en lång vit period igen. Å mitt inlägg om rus i farmors tråd var jag ju inte ens nykter när jag skrev. Vet ff inte om det är ruset som driver el om det "måste ta slut" el om det är nåt annat. Komplicerat är mitt förhållande till a i alla fall. Ledsen att jag inte heller härinne är fullt ärlig. Det är ju helt jäkla galet! Får väl lägga ett ärlighetslöfte för 2016, eftersom det även verkar vara det jag verkligen behöver jobba med. Så nu vet ni mina vänner!

Kanner igen mig sa mycket i vad du skriver har. Hur manga ganger har jag inte trott att jag kan kontollera det for att sedan falla totalt. Hur ofta har man inte sagt nu far det vara nog, ska bara dricka ur det som finns kvar - for att sedan fylla pa och raka dricka igen.

Nej kom igen nu, jag vet att du kan klara detta och du har skrivit sa bra i min och andras tradar.

Idag ar vi nyktra tycker jag.