Livet som det är utan alkohol. För inläggen som kan handla om annat än de omedelbara alkoholrelaterade problemen. Forumet startades efter initiativ från användare som vill fortsätta skriva med varandra efter att de hade ändrat sina alkoholvanor.
Hej.
Jag är ny på detta men haft alkoholproblem länge.
Mitt förtroende och mina löfte till min fru är förbrukade och hon har nu valt att flytta ut.
Vad göra för att få henne tillbaka och bygga upp ett nytt förtroende????
God morgon! Har druckit mitt kaffe och läst AA:s dagliga reflektion. Det är 10 år sedan jag gick in på mitt
första AA-möte. Har inte varit i någon behandling. Har haft det kämpigt med alkoholen från och till sedan
jag föddes. Far alkoholist. Idag är jag nykter en dag i taget. Läste just att någon hade varit på krog och
druckit NA-öl. Verkar smart. Visste inte att det heter så. Kanske testar någon gång. Annars tycker jag
vatten fungerar alltid. Och förstås kaffe.
Har passat barnbarn idag. Men jag ser min dotter i hennes dotter. Jag befann mig ofta i dimman, när
mina barn var små. Nu skulle jag inte få passa barnbarn, om jag inte håller mig nykter. Därför är
jag så tacksam, för att jag har kommit till insikt. Jag känner en stor ödmjukhet inför mitt liv idag.
Men jag kan bara må bra utan alkohol. Hela mitt liv skulle krossas av en droppe alkohol.
Ja, det är verkligen skönt, att alltid vara tillgänglig för sina barn och barnbarn.
Vaknade upp i morse nykter till en ny härlig dag. Körde en runda med bilen. Tog en promenad till ett AA-möte.
Nyss hemkommen från en yoga-övning. Och solen framme hela dagen. Jag trivs med mitt nyktra liv.
Jag är jättenöjd varje morgon, som jag vaknar nykter. Kaffet smakar gott. Jag kan göra vad jag vill.
Idag har jag simmat 1.000 meter. Jag vill absolut inte tillbaka till svettningarna, ångesten och oron.
Ja, jag gillar livet utan bedövning. Jag tänker skriva här, för att påminna mig själv, om hur det har
blivit, när jag tagit mina återfall. Och jag är nykter en dag i taget.
vet ej riktigt hur jag skall börja men steg 1 :jag har problem ,jag har stoora problem...nu har min tålmodiga underbara sambo lämnat mig och jag har haft några dagar att reflektera...har druckit sen jag var 14...varit på behandlingshem för det,fyllecell,sjukhus,men aldrig sett mig som en alkis, snarare som festglad...men hursom min sambo stått ut med mig i sju år...efter första året stack han o jag lovade o festa mindre o ta antabus för hans skull...tog tabletter några gånger sen va det high life igen...han har varnat mig o varnat mig o jag har bara suttit där o fortsatt supa...ja supa jag
Känner mig så taggad och stark i att vilja leva utan alkohol. Jag har förstört på tok för mycket för mig själv och min familj. Är bara så rädd att tappa modet igen... Hur har ni andra känt under resan?
Jag har nu varit nykter i fyra dygn...
I perioder halkar jag in i drickandet. Det handlar mest om självmedicinering. Jag har mycket ångest och lider av psykisk ohälsa.
Jag var nykter 9 månader och sen träffade jag en underbar kille. En sådan som behandlade mig väl och pratade i giftas-tankar och han visste om min problematik. Han var verkligen allt jag drömt om.
Men så drack han på helgerna när han var ledig. Nån öl till maten och jag gick i samma spår. Efter några ledigheter så kände jag när jag kom hem att jag "måste in till stan! Jag vill så gärna ha vin till maten!" Och så fortlöpte det.
Hej! Jag har försökt sluta dricka alkohol i ett års tid, lyckas vara nykter upp till två veckor men sen trillar jag dit igen.. Återfaller brukar vara upp till en vecka, och så är det en vecka med många blackouts, dålig mat/sömn, ångest etc....
Jag vet inte hur jag ska lyckas att hålla mig nykter, trots att jag vet hur bra jag mår när jag inte dricker.
Hjälp.........
Idag är det över 18 månader sen senaste alkoholintaget. Det har varit en fantastisk resa hit och jag har forumet och vännerna här att tacka för mycket. Det har för mig inte funnits någon klar linje mellan att "förändra mitt drickande" eller det "vidare livet". Nu idag ett och halvt år senare känns de som att jag lämnat så mycket bakom mig att jag trots allt kan se det som ytterligare en ny start. Jag kan inte hävda att jag klarat det, men jag har klarat det så här långt.
