Livet som det är utan alkohol. För inläggen som kan handla om annat än de omedelbara alkoholrelaterade problemen. Forumet startades efter initiativ från användare som vill fortsätta skriva med varandra efter att de hade ändrat sina alkoholvanor.

Jag vill aldrig dricka igen

Jag är en tjej på 30 år som började dricka alkohol första gången när jag var 17 år. Jag fastnade direkt för ruset och har sen dess druckit mer eller mindre i 14 års tid. Jag har haft ett fungerande liv i många år,både socialt och i övrigt,men problemet för mig har alltid varit att jag varje gång blivit full när jag druckit. Jag kan inte komma ihåg en enda gång som jag klarat av att dricka tex två öl utan att känna sug efter mer och mer och mer...

Alkoholist hjärnan tar över

Hej på er.
Jag har nu varit fri från alkohol i 2,5 år och de har fungerat förvånansvärt enkelt. Har haft tankar som att, jag kanske inte alls är alkoholist... Men nu så dyker tankar på alkohol upp allt oftare. När jag tänker på att dricka så handlar de inte om ett glas vin till maten, nej de jag är ute efter är en hel flaska whisky, minst. Att få fly in i dimman och inte komma ut ur den på minst en vecka.

Jag är här nu.

Hej!
Glad, överpresterande student som alltid tar på sig mer ansvar.
Har två jobb vid sidan av studierna och lever i 110.
På ytan är det så jävla bra men det är det ju inte. Inte egentligen.
Jag mår fördjävligt och jag dricker alldeles alldeles för mycket. Minns inte när jag var nykter en hel vecka längre.

Julfunderingar en bit på vägen :-)

Den har närmat sig med stormsteg, JULEN!

Högtiden som vi medberoende fasar för..
För det spelar ingen roll HUR mycket vi planerar, donar och trixar, så finns i regel en stor osäkerhetsfaktor i form av vår alkoholist, svävande som ett orosmoln över helgerna!
För väldigt många, startade det redan i adventshelgen.. För andra så startar "upploppet" nu i veckan!
Förhoppningar, förmaningar och löften (som troligen bryts) om en "nykter".. eller i varje fall måttfull jul!

Ett år har passerat

Nu var det ett bra tag sedan jag satt här och skrev.

Ett år, två månader och fyra dagar som nykter alkoholist. Suget finns än idag men den är inte så värst kolossal. Förr så gick jag ut på krogen, enbart för att dricka kaffe och se hur alla andra beter sig. Inte nu längre, inte ens värt att se skiten och bli påmind om det.

Bättre att hitta nya vägar att följa. Hade roligt långt innan jag började dricka, så varför ska jag inte ha det nu.

Hur går det för er övriga då? Håller ni er på banan?