Livet som det är utan alkohol. För inläggen som kan handla om annat än de omedelbara alkoholrelaterade problemen. Forumet startades efter initiativ från användare som vill fortsätta skriva med varandra efter att de hade ändrat sina alkoholvanor.
Är det ett drömland jag har som mål så är det att resa till Barbados som är ett land utanför söder om Usas östkust.
Jag drömmer ett vackert land där jag kan mysa och dricka massa goda drinkar samt träffa nya människor och umgås med folket. En fin strand och palmer. Vad kan vara mera lyxigt?
Har ni planer på att resa runt i världen och var vill ni resa någonstans?
Jag lever ihop med en man som har alkoholproblem men vägrar inse det. Missbruket går i vågor, ibland är det nyktra perioder "för att han vill" absolut inte pga att han har problem. Hans pappa var grav alkoholist och sitter nu på hemmet. Så illa är det inte men det är själva förnekandet som jag tycker är läskigt. Han är full 1-2 gånger i veckan och då ligger jag vaken då jag vet att jag aldrig vet vilket skick han kommer hem i. Dagen efter är hemsk då hans humör går ut över hela familjen. Vi har en 2-årig son och ett barn på väg.
I december 2014 hamnade jag och mina kompisar på en sedvanlig efterfest i en kompis lägenhet. Jag betedde mig illa och jag blev utslängd. Planen var att jag skulle övernatta i lägenheten för jag hade tagit bilen dit tidigare på dagen. Klockan var för mycket så tågen hade slutat gå och jag förtvivlande, gråtandes såg det som enda alternativ att sova i bilen. Jag har alltid en filt liggande i bilen så jag tog fram den och försökte somna i baksätet. Den här natten var det ca -15° och jag låg bara och huttrade tills jag som sista utväg satte mej i förarsätet och körde hem.
Haft ett återfall tisdagtill onsdag påen konferens. Intagen på sjukhus akuten. Så jävla dåligt. På måndag ska jag träffa min chef och personalchef riskerar uppsägning kanske. Har skrivit till dom att jag börjat med antabus igen träffa läkare på tisdag. Kommer kontakta psyket eller någon för kbt-terapi. Onsdag blir dett aa-möte. Sviker alla och mår skit än. Var på psykakuten onsdag men fick ej komma in var för frisk. Fick några lugnande tabletter. Fortfarande uttorkad men köpt B12-vitaminer.
Har nyligen gått igenom en hel del som fått mig att inse att jag inte klarar av att dricka längre. Har slutat med allt, både kröka och röka och även varit väldigt öppen med detta för min familj och vänner. Trodde det skulle bli en bra förändring för mig och det har det väl också blivit. Men jag märker också att folk runt om mig inte riktigt vet hur dom ska förhålla sig till mig.
Är det inte märkligt - alkoholen måste tydligen finnas runt mig, trots att jag är nykter sen 18 månader. Dras tydligen till det som en magnet.
Åkte hem till min gubbe idag. Har börjat inspektera hans förråd av tomburkar och flaskor... Han dricker aldrig någonsin när jag är här. Däremot när jag inte är här. På tre dagar förra veckan när han var sjukskriven (undrar hur ont i ryggen han egentligen hade?) och söndag kväll har det gått åt iallafall 20 starköl och ca 40 folköl.
Hej på er!
Unnar mig med att ta ut segern 2 dagar i förskott. Men om 2 dagar, d.v.s. 31 januari, så har jag utan undantag inte druckit en droppe alkohol på 3 år.
Ofattbar skön känsla. Jag känner mig otroligt stark, frisk, fräsch och attraktiv, vilket jag också är. Ni som också har problem:
Gör samma resa. I värsta fall, så får ni väl ta antabus. Men ni kommer omöjligt att ångra er.
Tack!
Hej,
Har varit nykter i 1 år och 4 mån. Idag är jag ensam hemma och tankarna på att gå till Ica och köpa folköl snurrar i huvudet hela tiden. Ingen får ju veta...
Jag vet ju att dessa tankar snart försvinner men det är jobbigt!
Kram på Er
Jag har tagit prover för körkortet i två år snart,men efter en lång period av trötthet blev jag rekommenderad i hälsokostbutiken att ta Chi San. När jag nu av en händelse fick se på innehållsförteckingen att det är alkohol i den.Kan det påverka mina prov som vårdcentralen tar,eftersom jag inte tagit något prov sedan jag började med Chi San. Har bara ett test kvar att göra,hoppas det inte ställer till bekymmer.
När ja va aktiv så hade jag röster i huvudet som prata me mej. Ja vågade inte berätta de för nån för ja trodde / visste att ja va psykiskt störd. När ja va på mitt första gruppmöte så sa ja inget alls förutom mitt namn och att drogen va alkohol. Sen va de en tjej som sa att hon hörde röster som prata me henne och de va då ja insåg att de är inte bara jag som har rösterna utan att de är beroendehjärnan som gör allt för att jag ska sluta vara nykter. Varje dag kämpar jag mot rösterna. Bolaget ligger hundra meter bort och mitt stammis hak ligger tvåhundra meter bort.
