Dricker jag för mycket

Hej! Jag började dricka alkohol på riktigt runt 19-20 års åldern och har varit likadan sen dess om inte värre nu. Jag behöver inte alkohol för att vardagen ska gå ihop men det är på helgerna det smäller. Jag bor i en liten bruksort och här är festa det enda man kan göra på helgerna så har blivit x antal helger i rad (Har tappat räkningen). Ska jag vara helt ärlig har jag inte varit salongsberusad en enda gång som jag kommer ihåg, utan varje fest är det minst 1 liter sprit och x antal shots + cider/öl.

Jag har fått höra av bl.a psykologer i många år att min alkohol-konsumtion inte är bra. Jag har ignorerat det. Blivit irriterad, känt att de inte har sett mina verkliga problem. Jag har ignorerat det faktum att jag, varje gång jag dricker, dricker tills det inte får plats mer i min lilla kropp. Ignorerat hur otroligt svinig jag blir, att jag bråkar, gråter, är otrogen och allt som oftast inte har en aning om vad jag gör. Jag är glad om jag vaknar nästa morgon i min egen säng.

Verkar som att sidan spammas mer eller mindre varje dag - av någon "galning" eller robot. Tröttsamt med dessa kinatecken, sida upp o sida ner. Finns det inget man kan göra åt det? Är det verkligen "registrerade medlemmar"? Kan man inte utöka sekretessen på något sätt? Att s.a.s. verifiera att man verkligen är en person?

Inser att jag fyller nån slags tomhet med extrembeteende. Jag sitter här idag med skulder och krediter upp över öronen för att jag inte kunnat låta bli att handla. "Bara en grej till så är jag hel och komplett och kan börja mitt liv". När det inte längre gick att shoppa för att krediterna tog slut försökte jag fylla tomheten med alkohol. Idag orkar jag inte konfrontera det jobbiga. Jag känner mig helt slut. Kan knappt andas när jag tänker på hur mycket skit som finns runt omkring mig. Och alkoholen hjälper mig att glömma och jag känner mig stark igen. Just då.

Efter ett drygt 50årigt liv och 35 av dom i ständig exponering av alkohol har jag nu insett att det inte går längre. Att inte födas till predestinerat alkoholberoende spelar ingen roll när man som jag "tränat" mig till den nivån av beroende jag har nu. Decennier av jobb och fritid i nattklubbsmiljö kräver sin tribut hos mig idag.
Ett långt liv med ett stort intresse för mat och dryck (vin) måste förmodligen avslutas nu.
När mitt liv periodvis var allt från smått kaosartat i mina parrelationer till fullständig katastrof funkade alkoholen som en hjälp.

Jag har alltid gillat att ta några glas och började ganska tidigt i tonåren att dricka på fester. När jag var gravid, och hela tiden under småbarnsåren och dotterns tonår drack jag nästan enbart vid middagar med vänner och arbetskamrater, men kunde lika gärna avstå.
Många semestrar har det blivit att jag dricker lite nästan varje dag, men det har alltid upphört när jag börjar jobba igen.

Jag svävar fram, min kropp är plötsligt så lätt att bära. Allt går snabbt, jag har kontroll och är glad. Busar med barnen, lyssnar uppmärksammat på dem, jag känner mig så avslappnad och tillfreds.
Ja, det var gårdagen. Jag borde inte ens ha startat, men jag borde absolut ha stoppat precis där, när allt kändes bra. Men jag är så rädd att den känslan ska försvinna när alkoholen lämnar min kropp att jag måste fylla på, och fylla på.

Hej.
Söker någon form av hjälp eller vill väl bara skriva av mig. Jag vet inte vilket.
Jag har konstaterat att mitt drickande blivit för omfattande. Jag dricker mig väldigt sällan berusad/full, men jag dricker sgs dagligen. Allt från bara 1 öl till 3-4st per kväll. På veckoslutet sänker jag ibland en flaska vin för att få variation från ölet.

Hej, jag är en kille på 23 som kommit på att jag dricker för mycket. Jag klarar av mitt jobb men dricker varje kväll mest för att kunna bli lugn och för att jag är beroende. Är så rädd att jag ska dö och bli sjuk så vill sluta men det går inte då suget på kvällen är för starkt. Tycker också det är jätte svårt att prata med någon om detta så nu är frågan vad gör jag?

Hej,
Jag brukar tänka på den där sommaren i segelbåten när det startade på allvar. Jag och min dåvarande fru seglade en sommar och vi hade konstant 3-4 flaskor vin ombord. Vi hade innan haft alkohol i hemmet, men skött det hyfsat ok. Men den här sommaren spårade det ur. Vi drack varje dag den sommaren och sedan dess har jag nog aldrig slutat. Det är nog 15 år sedan nu...
Den relationen sprack efter att hon varit otrogen med en kollega, men det var ju väntat och lika bra. Jag hade själv tänkt på att skilja mig en längre tid och uppskattade andra kvinnors uppmärksamhet.