Förändra sitt drickande

Igår var första dagen i mitt nya liv. Klyschigt, I know. Men det var det. Då började mitt nyktra år.

Detta har ni säkert både hört från andra och tänkt själva. Det har jag med. Jag lovar mig själv varje dag, att just imorgon är dagen jag tar kontroll. Och varje dag har jag svikit mig själv. Ångesten går inte och beskriva med ord när jag återigen inser att jag misslyckades. Hur det karvar bort en del av självkänslan, bit för bit. Hur självhatet får fäste.

Jag har så mycket och skriva, så mycket tankar och känslor. Men det får komma när det kommer.

Hej, jag är ny här så om jag gjorde megafel genom att starta en tråd så tala gärna om det för mig. Jag är lite stressad för att min kropp har varit uppe i varv sedan i måndags då det som orsakade min sorg var fakta. Jag hade varit stressad i några veckor innan det egentligen men förstod kanske inte hur illa det var med mig eller det som hände. Jag kan inte riktigt skriva om vad sorgen är för att, tja det går bara inte. Inte ännu. Det slukar mig.

Jag håller inte riktigt koll på hur längesedan det varit sedan min sista fylla men det är väl 10-11 månader.

Jag säger till dem flesta att jag är glad att jag slutade , ja jag mår bättre, tack för ert "stöd"

För det är så jag upplevde det. Hälften av dem ger mig inte ens chansen till att tacka nej till A. Utan tackar nej åt mig.

Sådära trotsigt skjuter fram hackan och säger "nej hon dricker inte,hon ska inte ha"..

Nej säger jag med ett flin. Jag gör ju inte det. Tack endå.

Jag gjorde själv ett inlägg där jag förklarade att jag klarade av nån öl utan att bli knäpp eller fick ett behov av mer men insåg fort hur löjligt det hela är egentligen..

Varför vill man lära sig "dricka normalt"?

Vad är det som är sååå viktigt som gör att man inte bara avstår om man inte klarar det?

... har jag tagit itu med a-helvetet!! Har skrivit här förr men hamnade återigen i en dipp där jag trodde att jag kunde hantera problemet och därmed ej skrivit pga skam (dock läst föitigt). Har nu senaste svängen druckit sedan i fredags (ca 1 flaska vin/dag) men ringde imorse till Vårdcentralen och fick en akuttid. Har varit där och tagit prover och även fått Antabus utskrivet - känner dock att jag måste vara fri från a ett par dagar innan jag tar första tabletten. Fick hudutslag förra gången och tror det var pga att a fortfarande fanns kvar i systemet.

Varför gör jag detta med mig själv dricker nästan varje kväll . Bakfull och plufsig , fet och ful blir man. Jag vill sluta dricka ..

Har gjort så många uppehåll med A, men trillar dit igen och igen och igen... Just nu är jag nybliven singel. Känslan av att ha en egen lägenhet och ett liv som jag kan bestämma över själv, till stora delar, kändes fantastisk. Men, sen när jag plötsligt insåg hur ensam jag känner mig när barnen är iväg, lockade mig i fällan igen. Jag behöver bryta med A nu, för att det inte ska gå helt åt skogen längre fram.

Hej, jag är helt ny här. Har sökt med ljus och lykta dom senaste dagarna efter hjälp, eller motivation snarare.
Jag känner att jag måste sluta dricka, helt. Eller i alla fall ett bra tag, jag känner att jag måste få distans till alkoholen.

Jag skrev tidigare här om att jag använt hypnos för att bota mitt sug efter A, en märklig effekt av detta är att efter alla år då jag mest druckit whiskey och provat många sorter och tyckt det varit gott så har nu följande hänt: det smakar skit! Trodde att jag hade en dålig flaska så jag öppnade en ny av annat märke för att smaka på, men den smakade också skit och jag kunde inte dricka mer.
Någon annan som upplevt något liknande att helt plötsligt så äcklas man av smaken på A.. ???

Ha en fortsatt skön sommar / Lorentz