Strategier, tips, metoder och inte minst upplevelser. Här hittar ni diskussioner och beskrivningar som handlar om att dricka mindre.

3 månader, resan går vidare!

Halloj alla kämpar!

Så, då har jag varit nykter i tre månader (och några dagar)! Det har gått överraskande bra. Faktiskt. Jag har under den här tiden inte skrivit så mycket här. Jag känner lite att när jag processar mig själv för mycket kommer suget tillbaka mycket mer. Men jag har läst en del här i alla fall och blir imponerad, rörd, berörd, och känner med många av er. Ni är grymma!

Precis just nu är jag så ledsen och vet inte vart jag ska ta vägen!!!

Hur många är det egentligen som har strul med er "ursprungsfamilj"? Då menar jag typ mamma/pappa/syskon. Släkten har alltid gett mig ångest och jag är väl lite av familjens svarta får. Och visst, jag har alltid strulat och ska väl ha min beskärda del av kritik, som jag får stå för! Samtidigt så kan jag känna att det är väldigt enkelt, i en dysfunktionell familj, att alltid ha någon att skylla på, att kanalisera sitt eget dåliga mående på. Och jag tar liksom emot hela tiden - för jag "vet ju att jag är sämst och förtjänar all skit".

Nu orkar jag verkligen inte mer

Nu har jag fått nog! Ägd av vinet. Drack till igår igen och nu orkar jag verkligen inte mer. Nu har jag laddat ner appen som nån tipsade om här på forumet. Nu startar min resa!

Nu har jag varit nykter i 0.03 dagar. Alltid nåt.

Aktiviteter med jobbet i veckan. Har beställt läsk till maten. Kom igen alkoholhelvete, nu börjar matchen och jag kommer vinna!!!

Sällan men mycket

Hej!
Har sett flera här som skriver om deras alkoholberoende då de dricker sällan, men när se väl dricker kan de inte sluta.
Jag känner igen mig oerhört mkt i detta då min spärr släpps ganska fort. Jag typ glömmer att det är gifter jag häller i mig och tänker bara på att beställa mer. Som om det var vatten.

Att vara Mamma och alkoholist

Jag har länge haft alkoholproblem och det har naturligtvis varit skamfullt och jobbigt. Men nu är jag mamma och skammen blir värre. En mor kan inte älska sitt barn, vilja den allt gott och skapa trygghet och samtidigt supa sig full. Eller?

Efter jag fick mitt barn (10 mån) så har jag tagit mig ungefär fem rejäla bläckor. Fy fan vad dåligt jag mår av det. Som sagt, skammen. Innan min dotter blev det sådana fyllor var och varannan vecka. Så det har absolut blivit bättre. Men ändå värre eftersom det är mer förbjudet nu om man säger så.

Hur ska jag sluta dricka?

Ny i forumet. Mamma till 4 och gift med en som inte dricker och som ser ner på mig när jag druckit men samtidigt tycker det är pinsamt att leva med någon "nykter alkoholist". Kan du inte bara dricka som alla andra?! Näee, har det nånsin funkat? Jag dricker för att dämpa ångest, tristess, stress och total hopplöshet inför livet. Har letat förbrilt efter en hobby eller liknande men hopplöst. Ett AA möte kommer jag aldrig iväg på fast jag vill. Jag vet inte varför?! Har inga anhöriga eller "bästa vänner" att få stöd av. Det är vinet som är min livlina.

Nu är det dags

Har varit inne och läst till och från i ett år, och idag känner jag att det är dags för mig att ta tag i mitt problem med alkohol. Är otroligt skönt att läsa att man inte är ensam om att inte fixa det här med att dricka lagom, och inte känna av när det är dags att sluta.
Jag nöjer mej med att skriva detta så länge. Nu har jag iaf tagit ett steg...

Trillat dit igen

Ånej... Efter flera månader helnykter så började det kännas som att jag nog kunde dricka lite ibland ändå, varför skulle inte jag kunna när alla andra kan liksom? Smart. Det har funkat några ggr att ta ett - tre glas och stoppa sen. Men igår var det lite grillfest och grannfest och vinet flödade. Men det flödade nog mer hos mig. I såna lägen känner jag att 'vi alla dricker' men det är ofta jag som dricker mest. Och så slutade det med att jag blev redlös, ramlade, och bråkade utan anledning med sambon. Helt fel tillfälle också såklart.

Ångest

Jag var ute och svirade i onsdags. Jag drack för mycket med tanke på att jag just nu är med i viktväktarna jag sparade sp till alkohol (så här i efterhand inser jag hur korkat det var.) Läget var ok till precis i slutet av kvällen då blev jag kalasfull. Min kompis ville gå hem så vi skildes åt och jag cyklade hem (också korkat.) jag fick värsta känsloutbrottet och började störtböla när jag cyklade. Tror det handlade om att jag kände mig ensam och för att jag just nu känner mig väldigt oattraktiv behöver gå ner runt 10 kg.