Förändra sitt drickande

Jag har druckit varje dag i ca 2 år (men varit alkoholberoende i ca 15 år). Har haft uppehåll ett par gånger på ca 2 år vardera. Men har nu som sagt druckit vin dagligen i ca 2 år (har aldrig druckit så intensivt förr). Jag dricker ca 1 1/2 liter vin dagligen men har inga minnesluckor eller liknande. För ett par dagar sedan fick jag magsjuka. Drack inget då. Det kändes helt ok. Kände ingen fysisk abstinens. Sedan började jag dricka igen, såklart. Jag har dock under en längre tid förberett mig på ett avslut. Det jag tänker på är hur stor risken för delirium är? Någon som vet?

Hej!
Har läst några olika trådar här inne och de känns som en bra hjälp att vara med folk som vill åstadkomma samma saker!
Mitt problem är att jag varje helg vill dricka. Och då blir det oftast alldeles för mycket alkohol! Ibland lyckas jag med det som jag vill ha som mål, att kunna dricka måttligt och må bra dagen efter utan ångest och allt annat.
Så ska nu försöka att ha en helt vit månad för att sen ändra livsstilen på något sätt. Just nu känns det lugnt, men mot fredag kommer det kännas jobbigare. Men nu ska jag klara det!

Hej! Så har jag äntligen tagit första steget mot ett nyktert liv genom att gå med här! Jag är en "typisk" vintjej på nyfyllda 40 som har ett kärleksförhållande till främst vin. Problemet är att det oftast blir för mycket och i mina ögon för ofta. Ofta i min värld är fredag, lördag onsdag... och på sommaren mer! Jag har en alldeles för romantisk bild av detta förbannade vin! Varför kan jag inte njuta utan alkohol? Varför måste jag ha alkohol för att det ska bli festligt? Varför dricka över huvudtaget?? I mitt fall blir det som sagt oftast för mycket. Efter första glaset är det liksom kört.

Hej!
Jag längtar efter att vakna utan bakis. Ha ett riktigt liv, vara pigg och ifarten.
Jag är inte redo för någon grupp och känner att om man går till AA så blir man "avslöjad".
Jag skulle vilja ha nån att ringa till kanske?
Jag vet ju inte ens varför jag dricker heller?
Jag har ingen anledning att göra det, jag lever mitt drömliv på andra plan.
Jag vet inte var jag ska börja. Ge mig tips!

Då va det dags att inse sitt problem på riktigt! Var ute i fredags med mina kusiner och kvällen började ju bra men har en del minnesluckor efter kl 1 på kvällen! Hoppade av vid fel tunnelbanestation påväg hem och fick vänta där ett tag på att åka tillbaka! Kommer inte ihåg vilka jag träffat och vad jag sagt ! Detta händer mig minst en gång i månaden att jag får jätte minnesluckor! Och nu har jag bestämt mig, nu får det vara nog! Orkar inte sitta och grubbla på vad man sagt och gjort längre! Att tillägga blir jag inte speciellt trevlig när jag druckit!

Törsten brinner inom mig. Idag fredag, tänkte mig ett fredagsmys med katten. Köpte en sjuttis wihsky och några öl till helgen men som vanlig är det slut. Känner mig varken full eller trött och glad. Vet att hjälpen finns någon stans. Men för mig inte nu.

Hej!
Är ny här, så var snälla!
Får väl börja att berätta lite om mig själv..
Är runt 30 år, har två underbara barn och pluggar. Har en underbar sambo, hus, bil, White-picked-fence och allt det där ni vet.. Allt en kan drömma om egentligen.
Vid första anblick kan man avundas mig, att jag fick allt det där i livet, som började så knackigt.
Egentligen började det väl när jag var runt 13. Började röka och dricka, hänga med "de coola" ni vet, de som skolkade och sket i mest allting.
Sedan eskalerade det.

Jag ger upp. Har försökt komma undan med mitt smygdrickande så länge nu. Orkar inte dricka mer och orkar inte sluta.

Hej. Jag tror jag börjar närma mig att våga erkänna för mig själv att jag är alkoholist. Jag minns första gångerna jag drack, hur jag vid 16-17 års ålder älskade berusningen, jag gillade självförtroendet jag fick och hur social jag blev. Jag minns vid 18-19 års ålder hur jag ibland drack så mycket jag kunde på fester etc, jag ville bli full, jag ville få en blackout, ville att något skulle hända.

För några år sedan skulle jag och min dåvarande sambo ha en vit månad, vi klarade två veckor. Det är de enda vita veckorna jag haft sen jag var 18, dvs på tio år.