Förändra sitt drickande

Hej.
Hittade in på detta forum för några dagar sen..Har läst många trådar med såå mycket igenkännande,både som den drickande och även beteendet som ni anhöriga ser.
Tänker att jag drar igång min egna tråd och påbörjar resan..
Har inget långvarit missbruk bakom mig,men druckit hårt i ett halvår och känner att det gick väldigt fort att hamna i "skiten".
Skakningar,svettning och galen ångest utan A,precis som många andra här känner.

Hej!

Hej,

Jag har insett att jag är alkolist och behöver hjälp.
Jag har jobb och familj , så utåt sett verkar mitt liv bra men jag har mörkt att när jag dricker så blir det bara värre och värre. Ångest för att jag druckit och dåligt ölsinne ( börjar bli aggressiv fast jag inte vill), dålig balans kär jag druckit samt minnesluckor.

Vet ni något behandlingshem , alternativ terapeut som arbetar med helheten dvs alkohol , kost och motion samt mindfullness ( terapeut helst nära Göteborg )???

Hjälp mig snälla

Hej, ny här. Har efter mycket om o men kommit fram till att jsg måste ta tag i saker o ting... Har aldrig ansett mig ha alkoholproblem, men jag har haft fel... Jag dricker inte särskilt ofta, men när jag gör det spårar det allt oftare ur totalt. I helgen blev det riktigt illa... Det som skulle bli en lugn kväll med vänner och musik slutade med tomt konto, ingen aning om var jag varit och vad jag gjort. Jag har helt tappat förmågan att bromsa när jag fått nog. Dricker bara mer o mer varje gång... Hur gör man? Vad ska jag göra? Jag har ingen aning.

Hej alla!
Jag har följt och läst på forumet under säkert 3 år. Tänkte att det var dags att starta en egen tråd.

... och den 22 september valde jag att sluta dricka - och allt gick kanon! Året senare stoltserade jag med 365 dagars nykterhet på Facebook, och drygt 1½ månad senare hade jag öppnat min första öl på över 13 månader.

Sen dess har det rullat på, och jag har insett att alkoholen återigen fått mig i sitt grepp.

Idag vill jag försöka igen, och det jag fruktar mest är nog att jag kan lägga ännu ett misslyckande till högen av alla andra misslyckanden. Men samtidigt vill jag inte förlora.

Har läst en massa här sista månaderna (till och från), och sista två dagarna i synnerhet.

Har successivt druckit mer o mer under de sista 7-8 åren, men sista två åren har det eskalerat kraftigt, för att fullständigt spåra ur sista året.

Dricker i runda slängar 50-60cl starksprit per kväll, minst 5 dagar i veckan.

De dagar jag är utan alkohol är egentligen inte jättejobbiga, har även haft någon nykter vecka.

Och jag har överlevt och mår förhållandevis bra. Haft fullt upp med jobb och lite annat. Fortfarande en man som ältar och jag vet inte vart det leder. ....men jag känner mig fortfarande fast i mitt beslut. Och det finns en ödmjukhet i hela det här som händer...börjar känna efter...flyr inte som en rädd hare som jag gjort i hela mitt liv. Oftast har jag sprungit fortast ifrån mig själv och mina relatinet. Nu vågar jag stanna och det är stort och jäkligt skrämmande.

För 3 veckor sedan bestämde jag mig för att inte dricka alkohol på ett tag. Det var efter ett besök hos en terapeut - första besöket efter sommaren. Jag sa till henne jag tappat kontrollen över alkoholen. Hon tyckte att jag skulle söka mig till beroendecentrum. Ordet beroendecentrum gav mig en chock och tårarna sprutade, men jag visste direkt att det var rätt. Är tacksam för hennes rakhet. Har haft en mycket pressad situation på jobbet och jag kände mig nästan utbränd men även sliten p g a alkohol. Ångestfylld.

Hej på här på forumet! Jag har haft mycket problem och sorg vilket gjort att jag tagit till vin.
Jag drack vin bara jag skulle gå o hämta posten. På en dag kan ja säkert dricka 2 flaskor. Eller ibland kunde ja "bara" ta två glas!
Idag har jag börjat med en antibiotikan som absolut inte får tas ihop med alkohol, och det innebär minst 10 dagar utan vin..
Tänkte kanske är detta min väg ut?
Vad ska man förvänta sig hända av kroppen nu?