Strategier, tips, metoder och inte minst upplevelser. Här hittar ni diskussioner och beskrivningar som handlar om att dricka mindre.
Vill delge er mitt första försök med medicin...
Jag har under ganska lång tid druckigt för mycket i åratal, känt att jag tappade kontrollen efter skilsmässa november i fjol.
Jag tror att jag hittat en anledning till varför jag dricker för mycket. Nikotinet.. Jag har läst lite om att det kunde vara så, men aldrig riktigt trott att det var så. Men i mitt fall så verkar det definitivt spela en stor roll. Drogerna går liksom hand i hand. Det ena triggar det andra. Jag har sedan 3 månader helt slutat snusa och de gånger jag druckit alkohol under denna tiden har jag inte alls känt samma sug att dricka som förr. Helt enkelt känts meningslöst när jag inte fått mitt kära snus.
Hej, jag är 22 år och dricker för mycket. Jag växte upp med en mamma som var alkoholist och missbrukare, hon är död nu på grund av det. I alla fall så svor jag såklart när jag var liten att alkohol är hemskt och jag skulle aldrig prova (men sen blev man ju tonåring och nu sitter jag här med ångest). Jag dricker inte varje dag och jag är inte alkoholist men jag måste dra ner på mitt drickande. Först och främst så har jag svårt att sätta gränsen när jag väl börjar.
Öppnar en tråd om hjälpmedel Mot demonerna.
Tipsa gärna om era erfarenheter!
Ett tag sedan jag skrev av mig på a. Behöver lite svar på funderingar. Hoppas ni vill hjälpa.
Jag vill klara det jag föresätter mig...skulle ju upp tidigt. Skulle ju ha åkt till jobbet redan. Varför börjar det alltid såhär? Jag ställer kanske för höga krav på mig själv. Det kanske räcker gott att låta bli alkoholen, iaf i början...annars halkar jag ju hela tiden ner på noll igen.
Hej, jag är familjefar, och dricker för mycket.
Jag vet att jag gör fel, men som många av er vet så är det svårt att låta bli, jag ÄR alkoholist.
Har svårt att sätta fingret på när jag blev alkoholberoende, men nån gång innan jag fyllde 30 vet jag att jag funderade på det, det är mer än 20 år sedan, fyller 52 nästa gång...
Hej, nu så här efter valborg känns det här extra aktuellt. Som vanligt (typ en gång i veckan) blev jag så full att jag fick minnesluckor och fick ledas hem av en kompis. Kommer knappt ihåg festen (eller festerna), vem jag har pratat med eller ens hur jag tog mig hem. Även när jag redan känner att jag är svinfull fortsätter jag liksom dricka, och som student är man omgiven av alkohol hela tiden, det är alltid någon som har mer till en. Jag är rädd att det här skadar mina relationer, att mina vänner ska tröttna på att leda hem mig och att jag är otrevlig/elak i mina blackouts.
Hej!
Jag är ny här och nu har jag bestämt mig att elände måste ta slut.Igår var det första dagen utan vin på länge,ångest, skakningar,svettningar m.m men inget sug.Sovit hyfsat bra.Idag är det samma sak,händerna darrar och paniken stiger. Har inte det minsta suget att dricka men funderar på ett glas bara för att "må bättre".Vet att det leder ingenstans men vad ska jag göra??
Imorgon har jag ett viktigt möte på jobbet som jag inte får missa och är livrädd nu hur jag ska klara det,annars har jag tagit semester för att klara mig hemma.
Hjälp! Dricker alldeles för mycket och för ofta. Vill verkligen få en ändring på det... Men konstigt nog så bär benen iväg mej till Systemet... Det är inte gott, inte roligt att "tröstdricka" i ensamhet. Det är inte roligt med ångesten som kommer som brev på posten eller ännu sämre sömn än vanligt. Usch!
Var börjar jag... Förutom att stålsätta mej att inte gå iväg till bolaget...
Har skrivit lite om min upplevelse av kontrollförlust i andra trådar, jag kan kontrollera mitt drickande i början och tänka förnuftigt på att jag ska avvakta med att dricka mer.
