Livet

Profile picture for user JoYo

Efter flera års kamp emot alkoholmonstret har jag nu varit fri i 146 dagar!
Jag har slutat och fallit. Med hjälp av självhjälpsböcker, träning, meditation, det här forumets sida ”förändra ditt drickande” och samtal hos terapeut mm har jag tagit steget hit till ”det vidare livet”.
Jag vill leva nykter.
??‍♀️☯️

Profile picture for user JoYo

Jag börjar känna att nykterheten är mer självklar än tidigare. Jag är ödmjuk och vet hur skört det här beslutet kan vara om jag inte tar hand om det.
Jag vill ge mina barn en nykter mamma. Jag vill ha ett nyktert liv. Jag vill leva i nuet och njuta innerligt. Det är underbart att ha fått en ny chans nu när jag är 40. Jag skulle önska att jag förstod för 10 år sen men är så tacksam att jag förstår nu. Äntligen kan jag bearbeta trauman, bli fri. Jag fokuserar på det sköna i livet, barnen, träning, hälsa, läsa, naturen, sunda relationer. På jobbet vill jag hitta ny motivation.
Dagens strategi: ett träningspass styrka. Det håller mig uppe.
Vilken härlig dag!?☀️

Profile picture for user Biggie

Kollade igenom min tråd, såg vad du skrivit till mig o vilka liknande historier vi hade ❤
Glädjer mig något enormt att se att du startat denna tråd o att du hamnat där du vill vara i livet. Du är en fantastisk människa som förtjänar ett fantastiskt liv där det är du som håller i spakarna!
Stor kram ??

Profile picture for user Biggie

Nämen... Jag har såklart blandat ihop två användare ?? Men även du har ju skrivit fina ord i min tråd och jag är oerhört glad att du är tillfreds med livet! Det enda som inte stämde egentligen var när jag skrev att vi hade så lika historier, men det kanske vi har, vem vet ?
Stort grattis till din lyckade resa, som jag gissar kommer fortgå i minst 147 dagar till.
Kram ❤

Profile picture for user Andrahalvlek

Funderar också på om jag ska byta flik faktiskt, från ”Förändra mitt drickande” till ”Det vidare livet” ?

Är det bästa att låta den gamla tråden ligga kvar där och starta en helt ny tråd här? Eller att flytta tråden hit?

Nåväl, du är ju några månader före mig i nykterheten så jag har lite tid på mig att fundera. Men när alla ”närmaste” forumvänner finns här så känns förstås bytet rätt så givet.

Jag har inte samma ork att stötta alla nya längre. Det är ju en ständig ström av nya liksom ?

Kram ?

Profile picture for user JoYo

Som svar på av Andrahalvlek

Jag fick bara känslan en dag. Att nu tar jag nästa steg. Vill fokusera på det nyktra livet. Jag lämnade min gamla tråd där den hör hemma..bakom mig...och började en ny start här. Jag tycker om att ”kasta” gammalt. In med nytt.
Jag har också känt att jag inte orkat peppa de nya kämparna utan att själv tappa energin... jag behöver styrkan här i det vidare livet.
??‍♀️Kram

Profile picture for user Andrahalvlek

Lite så är jag också. Städa undan det gamla och in med det nya. Men den gamla tråden finns ju kvar och man kan uppdatera den då och då, som en hälsning.

Och jag vill att den gamla tråden finns kvar, så att både jag och andra kan läsa om min nyktra resa. Jag kommer att vilja påminna mig själv.

Jag är ju rätt aktiv på att skriva och tänker att jag nog därför behöver lämna plats för nynyktra och låta min tråd segla vidare till sidan 2-3 och vidare.

Det är ju de allra nynyktraste som ska ta mest plats under ”förändra mitt drickande”. Som ska hitta sina likasinnade.

Och som sagt, det går ju utmärkt att både läsa och skriva under båda rubrikerna. Ska klura några månader till, vid 6 månader är det kanske lagom att flytta.

Du märker att det inte finns några som helst tveksamheter hos mig längre. Jag är nykter nu och det är en del av min identitet ?

Kram ?

Profile picture for user JoYo

Klura på. Jag har också lärt mig att inte skynda. Inte stressa på ”nu är jag nykter och klar”. Klar blir man nog aldrig. Klokare och tryggare. Men processen med självutveckling är evig. Härligt! Att kunna förändras till sitt bättre jag. Bra då att kunna kika bakåt i dagboken. Vi behåller trådarna!
Kram☯️

Profile picture for user JoYo

Livet som nykter känns självklart nu.
Men jag vill ändå skriva förebyggande. Påminnas om nyktra livet, när tankar om lite vin i solstolen lockar.
Jag ska fortsätta leva nykter.
Jag älskar nykterheten. Tiden som frigörs för att se mina barn och deras behov och uppväxt. Tiden att träna. Att läsa. Att jobba med min personliga utveckling. Frihet!
Jag är ödmjuk och rädd för alkohol. Rädd för att trampa fel och drunkna igen. Kanske aldrig mer kunna ta mig upp. Nu är jag uppe. Torr sen 154 dagar! Håller mig här, forumet som flytväst.
Jag har läst i andras trådar och tar till mig av alla tankar och tips.
??‍♀️?

Profile picture for user VaknaVacker

Vi fortsätter här! Nykterheten är ett fortgående projekt och guld värd?

Minns din tidigare kamp, det var delvis den som gjorde att jag skaffade konto här och är nykter nu.
Tack för det!
Kram?

Profile picture for user JoYo

Som svar på av VaknaVacker

Tack, så fint!! Tack själv! Du är en superbra medkämpe och stöd!
Vi kör på. Med en mer självklar nykterhet.

Nykterheten är självklar nu. Men ändå så skör! Vi ska vara rädda om den. Och vår personliga utveckling. För mig är det viktigt att fortsätta skriva här och få stöd. För att påminnas om hur jag vill leva.

Kram??

Profile picture for user JoYo

160 dagar.
7 dagar kändes mäktigt mycket. 21 likaså. De få dagarna var svårast.
Plötsligt känns 160 dagar så lite. För jag vet hur lätt det är att falla. Jag är självsäker, ska vara nykter för evigt. Samtidigt är jag livrädd. För suget, tanken på lite vin, att vara rolig och en i gänget. Lite relaxed.
Men jag har bestämt mig, jag vill vara sund. Jag vill vara stark och fri. En förebild för mina barn. Visa dem att man kan välja. Välja om och välja rätt. Att misstag är lärdomar som gör oss starkare. Som läxor i livet. Vissa ämnen är svåra men med rätt lärare och rätt inställning fixar vi allt!

Igår pratade jag med min stora tonåring. Om det här. Vilka beslut man gör. Varför jag beslutat att vara nykter. Varför det tog sån tid för mig att komma till den insikten och styrkan. Att jag önskar jag haft förutsättningarna att leva sundare hela livet. Men det viktigaste är att resa sig, be om förlåtelse, göra rätt för sig. Visa förändring.
Min son förstod. Det kändes som att han uppskattade vårt samtal. Jag känner mig stolt över att få lov att vara en nykter och stark förebild! Jag känner tacksamhet.
Nu, som nykter, har jag så nära till mina verkliga känslor. Lycka, glädje, sorg. Jag trycker inte ner dem som förr.
”Jag älskar dig så så oerhört mycket att det är obeskrivligt” sa jag till min son. Och det är sant. Som nykter är allt sant!
I ständigt rus var allt bara måsten och ord och effekter av alkohol. Nu vet jag att allt jag säger står jag för!
Nykterheten är fantastisk!

Profile picture for user JoYo

Jag försöker vara bättre än jag varit.
Känns fint att ha fått den här chansen. Att vakna och se! ??
??‍♀️☯️Kram

Profile picture for user JoYo

Fredag...pms.. I vanliga fall skulle allt det här dämpats med alkohol. Ett glas vin medan jag lagar mat, ett glas till för att duka, ett glas till maten, ett till och ett till ooooch så skulle kvällen vara borta. I en dimma. Somna i soffan. Vakna kl 3 med ångest och hjärtklappning. Leta efter en återställare, somna om. Vakna trött, ful och sur.

Istället lyssnar jag på mig själv nu.
Jag behöver vila. Äta. Slappa.
Jag måste inte vara på topphumör. Det räcker med att bara vara.
Vilken tur att jag kan välja nykterheten! Tacksam!!
??

Profile picture for user Pilla

Kunde varit mina ord också JoYo.
Nu har vi det behagligare och vi klarar att känna det som vi har flytt ifrån så många gånger.
Klokt inlägg.Klokt val också!
Kram Pilla

Profile picture for user Andrahalvlek

Jag upplever samma känsla på fredagar efter en lång jobbvecka. Det är inte vin jag behöver. Jag behöver vila och slappa, kanske till och med sova. Bara vara, prestera så lite som möjligt.

Sen behöver jag under helgen motion, frisk luft, naturupplevelser - tanka energi.

Det tar lite längre tid att varva ner utan vin, men känslan är som alla känslor i nykterhet mycket mer genuin.

Även sex lär vara magiskt häftigt helt nykter. Det ser jag också fram emot!

Kram ?

Profile picture for user Majblomman

Känner igen mig i det ni skriver JoYo och Andrahalvlek. Ett glas vin på fredagen för att slappna av efter en hektisk vecka är så avkopplande, om det bara hade stannat vid ett....
Har klarat min tredje fredag utan alkohol men shit vad jag var sugen igår.
Försöker hitta annan avkoppling, men det är svårt än så länge. Bara att rida ut stormen och vänta på att oro och stresskänslor lägger sig, men det kräver en del av mig.
Gott att läsa att det går så bra för er.
?

Profile picture for user AmandaL

Jag tror det kräver en del av alla an1! Jag känner också mig sugen på ett glas vin idag men precis som du säger så stannar det inte där! Ett glas vin för mig är minst en flaska vin, och så är det varje gång, har jag väl öppnat flaskan så kan den lika gärna ta slut ? men jag kämpar på liksom du. Är bara inne på min andra helg och 10 onde dag idag men helgen är helt klart jobbigast. Tur vi har varandra och kan peppa och stötta! Heja dig, super bra jobbat att du klarade av gårdagen trotts att du kände sug, super imponerande! ?

Profile picture for user VaknaVacker

Jepp så var det ju... men vanor ändras. Även med alkoholen. Man har svårt att tro det men det sätter sig liksom. Märker att jag tänker på alkoholfria drycker nu. Så glad? Heja oss! Kram??

Profile picture for user JoYo

Ni ger mig bra tankar!?
Nya vanor, träning, läsa, se på film. Vad vill jag fylla livet med?
Vara ute i naturen. Jag vill gärna hitta tillbaka till yogan som jag började med för många år sen och tappade på vägen när jag drack. Jag vill ha en skön balans mellan Yin (lugn) och Yang (aktivitet) ☯️.

Jag har lärt mig att när jag är ”sugen på alkohol” eller arg eller trött är det för att jag pushat mig själv för hårt. Då behöver jag stanna upp, vila, återhämta mig. Fundera en stund. Skriva av mig här. Hitta inspiration hos er, som förstår. Innan jag agerar. Förr skedde det på impuls. Känsla - handling (känsla - alkohol för att dämpa).
Nu strävar jag efter eftertanke/återhämtning/lugn.
☯️

Profile picture for user VaknaVacker

Skönt med balans! Det mår vi bra av. Så bra insikter du nått?
Så fint att kunna må bra. Ha en bra och avkopplande midsommar! Kram??

Profile picture for user JoYo

Så var midsommar äntligen barnens! Ett lugnt litet firande med få vänner, söta blommor, god mat, en lång promenad, det traditionella springet in och ut, undan regnet. Härligt.
Jag var nykter. Min man drack. Dock inget starkt (det har han lovat mig). Jag såg. Klart och tydligt hur folk dricker. Hur de tappar omdömet. Hur pinsamt de beter sig. Så har jag varit i många år. Pinsam, utan kontroll, äcklig.

Det är ljuvligt att kunna välja.
173 nyktra dagar idag. Jag är djupt tacksam! Livet är så mycket mer nu! Så många fantastiska känslor, insikter och nyanser som försvann i dimman då jag drack. Som tyngdes ned av den geggiga grå massan av missbruk.
Jag är så glad! Mina barn har en mamma som är glad! Som skrattar med dem! Som är allvarlig och uppfostrar dem. För mina barns skull vill jag vara mitt bästa jag. Mina barn gör mig till en bättre människa. Jag sätter dem främst nu. Tänker på vilka beslut som gagnar mina barn mest.

Fåglar sjunger så vackert, som att jag aldrig hört dem förr. Trädens blad är otroligt gröna och varje sort rör sig och susar olika i vinden. Varför har jag aldrig sett så många vackra sorters blommor förr om somrarna? Havet. Solnedgångar. Djur. Min katt. Mat. Konst. Musik. Läsa. Träna. Gråta. Sorg. Glädje. Tristess.
Allt känns så mycket bättre. Utan den tunga dimman över.
Hoppas ni alla fått njuta av en nykter midsommar!??
Det nyktra livet är the shit!

Profile picture for user Pilla

Åh vilket fint inlägg.Bästa mamman till dina barn.
Vilken fin midsommarafton,som en saga ,din sanna saga?
Pilla

Profile picture for user JoYo

Hur säker är man på sin nykterhet?
Kan man någonsin bli säker?
Jag vet vad jag vill. Jag vill vara nykter foreverever!
Det krävs ett stilla mindset att hålla sig på rätt spår. Tankarna kan få kroppen ur balans, ur spår. Det gäller att vara alert. Vaken. Mindful. Observera tankar, hur kroppen reagerar på dem. Aldrig agera impulsivt. Backa 60 sekunder, andas, ta ett nytt beslut för denna stund.
Att vara fri från alkohol är det bästa för mig! Men det krävs att jag påminner mig om varför. Det är väldigt effektivt att skriva här. Jag börjar med att känna ingenting. Så kommer orden, känslorna ur mig och bekräftar och stärker mitt val.
Tack för ett fantastiskt forum! Så många människor vi är som håller fast i den här livbojen!?

Profile picture for user JoYo

Oftast mår jag bra. Ofta känner jag att livet är lättare som nykter.
Men så kommer dagar som de senaste två tre. Hormon-bergochdalbana. Arg. Känner mig osedd. Ensam. Frustration.
Jaha, bara att handskas med. Sånt jag tidigare druckit mig igenom. Hur gör ni andra med hormon-ilskan? Jag kan väl omöjligt vara enda 41 åringen som åker denna hormonella karusellen? Äter naturpreparat som hjälper en del.
Snart mår jag bättre. Behöver få egentid, slappna av, gråta en skvätt, lite förståelse (min man förstår inte utan trycker snarare på alla knappar hos mig). Tur jag har lärt mig att gå ifrån. Andas.

Profile picture for user JoYo

Ja det får mig att må bra! En skön runda eller ett pass styrka. Så sant! Nästa gång ska jag ut och springa en sväng. Inte vänta på det där passet.
kram

Profile picture for user JoYo

Så var stormiga hormondagar över! Jag har blivit lite bättre på att observera känslorna. Men så svårt när ilskan kommer! Man borde ha en egen liten ö att fly till. Med en boxboll hängande från en palm. Och en drink. En energigivande vitaminfylld drink. Såklart alkoholfri!?Och en massör. För återhämtning de dagar energin är slut.

Men istället har vi flesta en ganska stressig vardag med jobb och jobb. Både på jobbet och hemma. Återhämtningen ska man skynda sig att pressa in. Jag vill bli bättre på att hitta balans ☯️ Hitta min egen ö i vardagen. Det ska bli min nya strategi för att hålla mig här på nyktra vägen.
180 nyktra dagar idag. Semestern påbörjad. Känns skönt!?

Profile picture for user JoYo

Är på semester-tripp med familjen. Möter upp vänner för att semestra ihop vid havet.
Jag vill ut och springa, upptäcka, se och leva. De öppnar första ölen/vinet vid lunch. Sen är de lite för avdomnade för att ha intresse för annat än att sitta och prata, äta och dricka. Jag har fått med mig mannen att springa. Läsa. UppLEVA! Men jag märker att det är lite roligare för honom med de där partykompisarna. Jag är lite torrare. Jag uppskattar livet, havet, fotografera, träna... ja allt som öppnats upp sen jag blev nykter. En av vännerna tycks vara berusad dygnet runt. Det är sorgligt att se hur fångade de är av alkohol. De som ”njuter” och dricker sina ”tjusiga drinkar”. Hur tjusigt är det med detta gift? Eller med en bortdomnad hjärna? Med ett psyke i konstant ångest/stress som abstinens.
Jag är glad att jag fick möjligheten till ett nytt liv. Jag önskar att alla får uppleva den friheten!
182 dagar i frihet☯️???‍♀️

Profile picture for user Andrahalvlek

Man märker det inte när man sitter mitt i det partygänget, men jag förstår att det blir tydligt när man är åskådare.

Jag förstår att man med tiden väljer bort vissa sammanhang, väljer annat som berikar livet mer.

Kan du prata med din man och be honom hänga med dig åtminstone några timmar varje dag? Att han inte behöver börja dricka vid lunch åtminstone?

Kram ?

Profile picture for user JoYo

Som svar på av Andrahalvlek

Vi gör utflykter och promenerar tillsammans. Han ger mig tid. Men jag ser också hur trist jag blivit. Hur det skrattas hos de som dricker. Jag skrattar mest med barnen. ? Jag är en sån där sund torrkaka som jag hatade när jag drack. Jag var så rädd att torrisen skulle döma mig när jag missbrukade. Jag ville supa. Med likasinnade. Jag märker nu hur folk liksom ”skärper sig” lite när de pratar med mig. Även om jag skrattar och är med. Kanske är det min egen upplevelse allting. Jag som har tagit avstånd. Och saknar sunda vänner.
Det tar tid att förändra sitt liv.

Profile picture for user VaknaVacker

Alltså, du behöver andra likasinnade att umgås med. Så är det. Over and done med giftet. Vad är det för liv att hålla på att slaska med det?

Heja dig! Kram?????

Profile picture for user Andrahalvlek

Jag är också en tråkmåns. Använder cykelhjälm och reflexväst. Har alltid bekväma skor på mig. Säger ifrån om någon tränger sig i kön. Bli förbannad om folk spelar musik i natten - och säger ifrån också! Och jag dricker inte alkohol.

Jag är gärna en tråkmåns ?

Kram ?

Profile picture for user JoYo

Tack för era sunda svar!! ?Jag gillar er! Så uppfriskande med bekräftelse från likasinnade! ? Jag ska fortsätta vara jag. Stå och njuta av småfåglar. Ta på reflexvästen och ta det säkra före det osäkra när jag cyklar till bibblan för att låna självhjälpsböcker. Jag beställer visserligen från adlibris nuförtiden pga Corona. ?
Heja oss!!
Kramkram
??‍♀️?

Profile picture for user Se klart

Såna som vi har blivit, på det bästa sättet. Såna som går att lita på, såna som går att hålla i handen, såna som kan gå med barnen på nattdopp, såna som fixar undan hela köket för det är mysigare att gå upp på morgonen då. Såna som vet vad vi har på kontot, såna som hör av oss när vi sagt att vi ska. Såna som kan stirra på växter och försjunka i dem en lång stund. Såna som inte orkar sitta kvar vid bordet i timmar och lyssna på samma samtalsämnen. Sån har iaf jag blivit, en präktig kvinna, snart 55. Som lever livet på det bästa sätt som hon kan tänka sig, och nykter förstås. Kram och heja din rätt att vara på ditt sätt! ?

Profile picture for user JoYo

Jag är ännu fri! 194 dagar! Så många fria dagar. Men ändå så få jämfört med hur många dagar jag var fast med den enorma, tunga, mörka massan till alkoholdjävul. Den tiden var så kämpig! Tänk att man dricker alkohol för att slippa kämpa med stress, ångest och annat obehag. Utan att inse att alkoholen faktiskt skapar obehagen, abstinensen. Huu....så många människor som inte fått vakna än, som aldrig vaknar. Så många som missar livet.
Under semestern har jag sett att fina tänkande kännande människor, ofta de lite introverta funderande personerna... dricker destruktivt. För att orka vara sociala? För att slappna av från sin allvarliga personlighet? Jag kan bara referera till mig själv. Varför drack jag? Jag har äntligen börjat acceptera mig själv. Därför behöver jag inte dricka i sociala sammanhang. Jag får lov att gå på fest och middagar utan att bli berusad, utan att roa någon med högljudda skämt och utan att skränskratta och vara översocial. Jag får lov att vara jag, helt normal. Inte fundera över vad någon anser om mig. Jag är inte mittpunkt i någon annans liv förutom mitt. Jag bestämmer hur jag är.
Nykterheten är super-nice! ?
(men jag längtar efter sol om jag ska gnälla lite)

Profile picture for user VaknaVacker

Ja du, det må regna ute men i hjärtat ditt är det sol⚘
Så mycket vinster med att inte dricka. Man ser alkohol på ett helt annat sätt, känns verkligen som en märklig värld vi varit i. Skönt att ha lämnat den?

Hoppas du får en bra dag! Kram?

Profile picture for user Andrahalvlek

Jag har funderat en del på det. Jag förändras inte i onykterhet, jag förstärks mest. Pratar mycket annars, pratar ännu mer osv.

Men jag minns bekanta som knappt yttrade sig alls någonsin som nyktra, och blev värsta partydjuren och pratmakarna som onyktra. Vilket var deras personlighet?

Kram ?

Profile picture for user Andrahalvlek

Jag har inte varit på en massa festligheter hittills, men jag ser fram emot det. Jag behöver inte vara festens motor och ta ansvar för den goda stämningen.

Jag har rätt att bara delta, hålla låg profil eller ta plats beroende på dagsformen. Söka mig till individer och samtal som kan berika mitt liv mer på djupet, eller i stunden.

Senaste festligheten var på midsommar när min ex-svägerska rätt så onykter bara tuggade på, inte hörde vad jag sa ens, inte såg mig i ögonen, var med ena benet på väg någon annanstans där det skrattades mer högljutt.

Jag blev på riktigt ledsen, men inte ett dugg förvånad. Hon sa dessutom saker om sina barn (mina barns kusiner) som hon inte borde ha yppat.

Saker som hennes man förgäves försökte få henne att hålla tyst om. Saker hon inte borde ha sagt, i alla fall inte där och då.

Saker hon aldrig kommer att erkänna att hon sagt. Och det är nästan mest tragiskt, att hon aldrig skulle prata med mig om det om hon var nykter.

Det skulle ju få hennes perfekta Instagram-fasad att krackelera. En typ av fasad som jag håller mig lååååååångt bort ifrån. Både nu och tidigare.

Kram ?

Profile picture for user JoYo

Så härligt att läsa era svar... få mina medmänniskors syn på livet.
Jag försöker att inte döma dem som beter sig som jag gjorde. Jag var en av dem, värre. Mina konsekvenser räddade mig. Jag gjorde bort mig så att jag var tvungen att rädda mig själv och mitt rykte. Egoismen fick mig att sluta. Under egoismen fanns även en super-ångest över hur jag riskerade mina barns hälsa, barndom. Idag sätter jag dem främst. Jag är skyldig mina barn att göra mitt bästa. Hur kan jag kompensera de åren jag inte gav dem det bästa? Genom att ge dem ärlighet, be om förlåtelse och all kärlek. Ge dem en nykter mamma. Det är viktigast av allt för mig.
Idag fick jag en insikt... jag tvingades ha alkohol i livet som barn (mina föräldrar var alkoholister med all misär som tillhörde) ...men idag har jag ALL makt! Jag kan välja att inte ha alkohol i mitt liv! Min önskan som liten har slagit in. Jag hatade alkohol och ville att ”Systembolaget skulle försvinna”. Tadaaaa! Det är en fantastisk insikt! Jag har kapat arvet. Jag bestämmer. Jag är inte offer längre. Jag är inte offer för min barndom. Jag är fri. Jag ska ge mina barn friheten. Jag har skador och trauman jag bearbetar, de kommer till ytan och lossnar. Jag tar hand om mig själv.

Jag skulle vilja rekommendera böcker:

”Elefanten i vardagsrummet” för att förstå hur man påverkas som barn av att leva med en alkoholist.

”Den mörka hemligheten” Egil Lange, för att förstå varför jag beter mig som jag gör trots att jag inte vill.

”Tänka klart” Annie Grace, för att förstå hur alkoholism fungerar och hur man bryter sig fri.

Tack kära medkämpar. Ni är fantastiska stöd. Jag läser och skriver mer än jag stöttar just nu. Är i en fas där jag försöker samla ihop mig, ta nästa steg. Få mer lugn.

Kram ???‍♀️

Profile picture for user JoYo

Semestrat en del med bil i sommar. Blir åksjuk om jag inte tittat ut o framåt under färden. Tröttnade och ville kolla i mobilen, läsa lite... då kommer smått yrsel och lätt illamående och jag måste kolla upp, ut. Känslan påminner om att vara bakis. Och jag är så tacksam att slippa bakfyllan! Den är vidrig, även mentalt.
199 dagar i frihet! TackTackTack!???‍♀️

Profile picture for user JoYo

Soligt väder. Träffat vänner. Som dricker. Mycket. Öl, rödvin och whisky...flödade och bjöds och hälldes upp.
Vuxna. Med sina barn. Omdömen som domnade bort. Blinda för sitt beteende. Föräldrar som tror de är roliga, skämtar med sina små oskyldiga barn. På ett sätt som inte är kul. Ingen ser. Förutom barnen. Och jag. Jag ser också nu. Det är sorgligt. Trots det blev jag så sugen på rödvinet. På whiskyn. Undrade varför jag inte dricker och har roligt. Samtidigt som jag förståndigt förstår att det är en misär att dricka så, mitt på dagen, med barnen. Sugen på rödvin. Äcklad. Sugen. Äcklad.
Bestämd.
200 dagar i frihet idag.

Jag körde ifrån med mina barn. Kvar blev berusade vuxna och oskyldiga barn. Vet ni vad? Det var ett kalas för ett barn som fyllde 7 år.
Sorgligt.

Vi som vaknat måste vara sunda förebilder för barn. Våra och andras. Jag hade min farmor. Hon var alltid nykter. Doftade tvål. Var mjuk och sund.

Så vill jag vara. Sund.
Barnens näsor ska minnas en god sund doft av mamma. Jag hoppas kunna rädda något av dessa barn i min närhet. Kanske vara en sund förebild.

Profile picture for user Vjlo

? att låta ett kalas för en 7-åring bli en ursäkt för att supa, det borde inte vara tillåtet!

Bra att du fanns där, och hoppas också du kan få vara den tvåldoftande förebilden för nått/några barn.

Profile picture for user Andrahalvlek

Du har verkligen tagit på dig de nyktra glasögonen och jag förstår att det är plågsamt att se hur omgivningen beter sig ? Klokt att åka därifrån!

Jag har inte hamnat i en liknande situation, men om/när jag gör det kommer jag också att fara illa. Men man kan inte ändra andra, bara föregå med gott exempel.

Kram ?

Profile picture for user JoYo

206 dagar i frihet. Jag vet att jag inte vill dricka alkohol. Jag vet att en klunk triggar mig att fortsätta dricka tills jag drunknar och sjunker ner i botten. Där nere kommer jag att klafsa runt i mörk sörja av ångest, illamående, yrsel, oro, sömnsvårigheter, trötthet, depression. Djävulska alkohol, som kräver mer, beroendet är en lömskt leende luddig grå massa, som blir tätare tills man inte ser eller hör sig själv. Man ber om hjälp långt inifrån själen men man hörs inte mer. Orden blir till en hand som häller i sig mer för att släcka de sista ropen. Hjälp.
Kanske tar man sig upp igen efter flera års krafsande i botten. Ser ljuset där uppe och får hjälp, en ny livboj som drar en uppåt, mot ytan och ljuset. Väl uppe ska man torka, tvätta sig ren från helvetet i botten. Börja om. Om man har tur. Hur många gånger har man det? Finns det en garanti för att man kan bli nykter igen om man testar? Det finns en risk att man sjunker djupare och aldrig mer tar sig upp. Missar livet, sina barn, barnbarn, dör utan att veta. Min mamma missar utan att veta. Hon bor på ett hem eftersom hon till slut inte kunde ta sig upp mer. Inte ens med hjälp. Hennes syn är grumlig av många års missbruk. Hon var en vacker, alert kvinna, sin totala motsats. Idag är hon en skugga i botten som slutat kravla efter hjälp. Hon har gett upp, missar livet. Sörjan blev för tät, trängde sig igenom varje cell. Ser inte längre genom grumliga linser.
Det är min anledning till att inte testa med en klunk.
Jag vill leva här uppe på torra land. Där solen lyser, i alla fall i sinnet. Luften är lättare att andas. Här kan jag finnas för mina barn. Jag får aldrig ens fundera över att testa igen. Testa att låta mina hjärna domna. Varför skulle jag ens vilja? När livet är så härligt. Tillochmed det gråa regnet är härligt.
Återigen, efter att ha känt lite tristess, alkoholen börjar locka, skriver jag av mig här, inser, hur lyckligt lottad jag är! Jag tog mig upp! Det enda jag ska göra nu är att hålla mig här uppe!
Jag vet varför jag väljer nykterheten.
206 dagar i frihet!
Tack!
??‍♀️?

Profile picture for user Andrahalvlek

Precis så var det för min pappa också ? Jag kan inte räkna antalet gånger som han slutade dricka - och började igen. Då hade jag bara hyfsad inblick upp tills jag var 20 år. De sista 12 åren var nog katastrof för honom.

Jag minns hans entusiasm vid varje alkoholstopp. Nu skulle han förändra sitt liv! Han hade storslagna planer på både hobbies och föreningsliv han skulle engagera sig i. De första tio gångerna var jag och mamma också entusiastiska. Sen blev vi luttrade. Höjde knappt på ögonbrynen.

Min pappa förvandlades från en snygg, vältränad, charmig partyhunk som alltid fanns i festens centrum till en sliten, gaggig, bitter, ovårdad gubbe som knappt kunde svara på tilltal. En person med kronisk social fobi, depression och panikångest.

På hans begravning sörjde jag inte att han dött. Jag var lättad för hans skull - äntligen hade han fått lugn och ro. Äntligen fick han sluta kämpa.

Det jag sörjde var att ingen, trots alla idoga försök, lyckades nå fram till honom. Få honom att sluta dricka för gott, medan tid fanns att få ett värdigt liv.

Nu inser jag att alla försök att nå fram är lönlösa om inte den genuina viljan finns hos individen. Varför hade han inte den genuina viljan?

Jag minns också när jag var liten och jag beklagade mig över något. Att något var jobbigt eller att någon var dum. Då sa min pappa alltid: ”Du måste visa lite jävlaranamma!”

Vad fanns hans jävlaranamma? Bortsupet? Är det så illa att för varje återfall man tar så blir förutsättningarna sämre att lyckas nästa gång? För att man supit bort förmågan?

Kram ?

Profile picture for user JoYo

Som svar på av Andrahalvlek

Så är det... förmågan och styrkan bortsupen. Dränkt till botten och slukad av träsk. Till slut omöjligt att återfå.
Det är sorgligt. Det är fruktansvärt. Vi måste bryta arvet.

Jag har kommit till samma insikt. Jag tror att min långa sorg över min förlorade mamma kommer att vara lättnad då hon får ro. På ett sätt har hon det nu. På hemmet. Omhändertagen. Piller. Inga ansvar. Långt borta från normalt liv. Långt borta från förutsättningar till normalt liv.
Avlastning för mig.

Jag har slutat många gånger.
Den här gången är annorlunda. Viljan kommer inifrån. Med hjälp av terapi. Löst upp knutar som gav självdestruktivitet (ex drickandet) som symptom.
Inte alls samma nyförälskelse och överambition. Ett stilla beslut, lutar mig tillbaka, söker inte mer utanför mig själv. Jag hittar det inte i alkohol, eller andra kickar utanför. Lugnet finns i mig.

Att sluta ska inte vara en kamp, ett slutande med hjälp av viljestyrka. Den styrkan avtar. Det måste komma lugnt inifrån. Inte basuneras ut med fyrverkerier och stora löften.
Ett stilla konstaterande om att vilja vara nykter.
Vi får lära oss av våra föräldrar, de har inte kämpat förgäves. Vi har lärt oss dyr läxa.
kram?

Profile picture for user Jasmine

Vilken resa du har gjort! För längesen befann vi oss på samma plats och nu har du rest dig, vandrat till toppen och kan nu blicka ut över det som är livet. Själv befinner jag mig fortfarande på samma plats... som inte är botten, men åtminstone halvvägs. Tänker nu att kan du så kan jag- vilken bra förebild du är.

Tack?

Profile picture for user JoYo

Som svar på av Jasmine

Å jag skulle vilja ge dig de förutsättningar jag haft den här gången. Jag har haft stöd av en terapeut, det är ovärderligt. Men stödet här och din egen drivkraft och vilja kommer att ta dig dit du vill. Fortsätt skriva här. Ibland skriver jag trots att jag inte har nåt att skriva, det kommer av sig själv när man börjar. Känslor får komma ut, undertryckta där inne kan de bli destruktiva. Få ut dem här! Här får du stöd av människor som förstår dig. Där ute i världen är man ofta vilse bland förväntningar av hur man ska vara. Här är det skönt att öppna sig och slappna av. Här duger vi som vi är. Tror att det i sig är läkande.
Du tänker helt rätt, kan jag så kan du! Jag trodde att jag var omöjlig ?
Men jag fattade till slut att stanna upp, börja inifrån. Terapeuten har hjälpt mig att hitta de knutar som gett mig ångest som jag lindrat med självdestruktivitet. Vissa skär sig eller gör annat tvångsmässigt. Jag drack, bantade, shoppade, hatade mig själv. För att fly från undertryckta känslor.
Jag har lärt mig att hitta lugnet, stanna upp, inte skynda, andas långsamt, ta hand om mig, acceptera mig, älska mig själv (fortf svårt att säga det).
Sök inte snabba kickar (Alkohol)! Acceptera och var nyfiken på alla känslor i kroppen. Känslor löses upp när man belyser dem med sin medvetenhet (”The power of now”). Vi agerar ofta automatiskt på våra känslor. När vi stannar upp vid varje känsla och avvaktar kan vi ta medvetna beslut. Såsom att vara nyktra. (Yoga hjälper)
Du kommer att ta dig dit Jasmine! Till nykterheten! Häng kvar bara!!
Tack vare ditt härliga inlägg till mig fick jag energi att ta mig till träningspasset! Jag måste ju leva enligt mina egna råd! Så vi peppar varandra! Tack! ???
Kram???‍♀️

Profile picture for user VaknaVacker

Vad härligt... det är så obeskrivligt skönt att vara nykter. Och jag måste säga, att det bara bli bättre o bättre. 7 månader står det här på ah idag för mig. Vi tar armkrok och skuttar vidare?
Kram?

Profile picture for user JoYo

Det blir en massa ensamma promenader. Jag måste ut. Hemifrån. Istället för att explodera. Promenaderna gör mig gott. Jag går av mig ilskan.

Vill även tipsa om en rolig och lättläst bok: ”Bara en tanke” av Dennis W.

??‍♀️

Profile picture for user JoYo

Jaha. Känslor. Igen. Känslig. Sånt jag bäddat in med alkohol. Inte velat känna.
Låter känslor och tankar komma. Och gå.
Svartsjuka. ”Varför ska min man på den där festen? Så kommer hon den där. Så blir han imponerad av henne. Hon skrattar flirtigt. Är så glad och berusad och rolig.”
Jag har annat inbokat. Ett torrare torrt event. Torra jag. Ska på träningshelg. Med tjejer. Han ska på fest. Han har gjort små ”misstag” förr på fest. På fyllan. För flera år sen nu. Hamnat i konstiga situationer med desperata fulla kvinnor som sökt bekräftelse. Som gett honom bekräftelse. Inte gått hela vägen men tillräckligt långt. Flirt. Hon har klätt av sig inför honom. (han hann kanske inte hela vägen? Jag får aldrig veta) Ett av misstagen ”ljuger” säger han. Jag får aldrig veta, hon säger att de haft sex, han säger att hon är galen.
”Misstag” säger han. ”Förlåt har jag sagt flera gånger, mer kan jag inte göra”. Säger han.

Jag har ont i magen. Hur ska jag slappna av på
lördag kväll. Gå och lägga mig i hotellsäng när han festar. Han kommer inte ringa/smsa när han går hem. ”Jag ville inte störa dig” kommer han ha som ursäkt till varför han inte hört av sig.

Jag kan inte slappna av och njuta. Jag jobbar med min svartsjuka. Känslor av att inte vara så viktig, bortvald. ”Du kan lita på mig”, ”Du är bitter” säger han. Det är förnedrande att han säger så. Hur skulle han må om jag gjort hälften av hans misstag?

Jag har läst om hur man frigör sig från dessa känslor, hur man förlåter för sin egen skull, att det inte är mitt fel personligen att han gjort ”misstag på fyllan”. Men hur får man kroppen att fatta? Intelligensmässigt förstår jag teorin, men själen vill liksom inte känna det (än?).
Men känslan av att ha blivit trampad på och nedgraderad. Känslan av att han tycker att jag ”ältat klart”.
Jag vill kunna lita på min livspartner. Men tyvärr gör jag inte det. Trots flera år sen förra misstaget jag kom på. Vad finns som inte kommit fram än?
Jag har kvar känslor på att vilja hämnas. Men han vet att jag gör mina torra saker. Att jag är lojal. Snäll. Känslosam. Han vet var han har mig.
Jag vill inte missunna honom att gå på festen, han ska inte dricka nåt starkt lovar han. Man måste kunna göra saker på varsitt håll om man ska leva som ett par. Men det känns jävligt jävligt. Och jag jobbar med att sätta värde i mig själv. Inte vara ”under” honom för evigt pga hans ”misstag”.
Jag tränar, hämnas genom att bli bästa versionen av mig själv. Mental träning, personlig utveckling. Men det är ingen hämnd, för han förstår inte den biten riktigt. ? Blivit lite kall mot honom. Han lider av det. Jag lider av det. Jag har svårt att ta mig loss. Att älska mig själv! Att tycka att jag är en vacker kvinna. För vilken man begår misstag mot en vacker kvinna? Ja, min självkänsla har brutits ned. Av dåliga föräldrar och ibland dålig partner. Jag bygger upp mig, sakta. Inifrån och ut. Jag är inte längre självdestruktiv med alkohol. Men genom att vara ”nedgraderad”. Det pågår endast i mitt huvud. Jag vill ändra på det. From NU ska jag uppgradera mig själv. Vända tankarna, med mantrat JAG är en fantastisk kvinna!
??‍♀️?

Profile picture for user Backen123

Vilken fin text, så igenkännande, fast jag är anhörig. Min man har också gjort snedsteg då han var full, via tfn, hon klädde också av sig hans ex, i verkliga livet vet jag inte och vill inte veta. Han gjorde det när han var ledsen, arg på mig och behövde bekräftelse. Jag vet det, men det hjälper inte mig. Känner precis som dig, jag försöker också bli en bättre version av mig. Men vi har känslokylan, sover inte tillsammans och han har så vita knogar. Han har varit nykter i 100 dagar, kämpar på med AA bla. Vill så gärna få igen glimten i hans ögon, att vi kan mötas men det ser mörkt ut. Vi har bara varit tillsammans i 4 år, kanske beror det på att man inte har hunnit få grunden än då, jag vet inte. Kämpa på, du gör det så fantastiskt bra ❤

Profile picture for user JoYo

Som svar på av Backen123

Så tufft ni har det. Detsamma till dig, kämpa på! Den stora frågan är, vill jag förlåta?
Ibland tänker jag att vi har skaffat oss för mycket materiellt tillsamman som är svårare att släppa än relationen.
Denna helg får i alla fall vi en välbehövd paus.
Fortsätt vara ditt bästa jag. Det är det enda rätta.
??‍♀️?

Profile picture for user Andrahalvlek

Jag får ont i hjärtat när jag läser din text. Jag har varit svartsjuk ytterst få gånger i mitt liv, och jag skulle ha svårt att leva så. Kan man inte till hundra procent lita på sin partner så ska man inte vara ihop. Så tänker jag. Men jag vet också att det är lättare sagt än gjort.

Du ska fokusera på dig själv, vara självsnäll och göra sådant som stärker dig. Skit i gubben. Låt honom göra det han gör och må dåligt av det eller inte. Låt inte tankarna på vad han ev gör äta din energi. Du kan inte påverka det ändå.

Kram ?

Profile picture for user JoYo

Som svar på av Andrahalvlek

Jag jobbar med att inte låta honom trycka på mina knappar. Vi kan inte diskutera nåt för han vänder det emot mig. Allt jag känner vrids till min nackdel. Han är expert på det. Har börjat förstå att han levt/fått makt av min osäkerhet. Jag försöker hitta min kraft. Sätta värde i mig själv. Inte låta någon/honom komma innanför mitt jag. Jag har tillåtit mig själv att vara dörrmatta. Endast jag kan ändra på det.
Du har rätt, det äter upp mig, jag kan inte förebygga eller förändra en annan. Det som sker får ske.
Kram

Profile picture for user FinaLisa

Jag anser att en bra relation bygger på att man vill varandras väl. Om man älskar varandra väljer man den personen varje dag.
Då är man inte otrogen eller svekfull. Eller utövar någon maktkamp.
Svartsjuka är i grunden en nedvärdering av sin egen person och dålig självkänsla.
Därför är det viktigt att inte fastna i ett negativt tänkande om sig själv.
Så jag hejar på dig JoYo!??
Du är fantastisk som har kommit så långt med dig själv!?
Kram ? och trevlig helg☀️

Profile picture for user JoYo

Jo så är det, en nedvärdering av sig själv. Eller som jag kallar det, nedgradering. Jag har haft svårt att ta mig upp igen och svårt att se hans misstag som misstag. Jag har tagit dem personligt och sett dem som att han valt någon före mig. Nedgraderat mig.
Jag borde lämnat.
Men jag är kvar.
Därför behöver jag ”återställa” min självkänsla. Jag har länge druckit och bråkat bort känslorna men nu är de öppna, på ytan, synliga. Jag låter det kännas. Bearbetar för att se att hans misstag inte handlar om mig och mitt värde. Därför skrev jag om känslorna här. För att vara ärlig. Allt ska till ytan. Allt ska ur mig. Bort från mig. Så jag kan bli fri igen.
Den här helgen är fokus på mig och min hälsa! Träningshelg med hotellövernattning inbokad med vänner. Så himla härligt!
???‍♀️

Profile picture for user VaknaVacker

Känner igen mig. Känslorna som kommer, liksom funderingar är mitt liv bra. Ser allt med andra ögon, annat i fokus nu. Inget är givet.
Är inte relationen bra måste man prata om den... heja dig!
Ha en toppenhelg! ???

Profile picture for user Jasmine

Jag låg sömnlös många nätter när jag var med en man jag inte litade på. Men, det jag lärt mig är att om en man är otrogen/söker bekräftelse så behöver det inte ha något med mig att göra- det är något som kommer från honom själv... en dålig självkänsla kanske? Du är vacker och stark och förtjänar en man som ser det och uppskattar det!!! Försök fokusera på dig själv.. även om jag vet hur svårt det är. Att bråka och ifrågasätta får, enligt min erfarenhet, bara motsatt effekt tyvärr.

Stora kramar och önskar dig en härlig helg!?

Profile picture for user Andrahalvlek

Alkoholen är verkligen bara ett symtom på allvarligare grundorsaker. Och nu har du hittat din grundorsak.

Själv har jag i relationer varit anpassningsbar in absurdum för att inte bli bortvald. Efter separationen fortsätter jag i samma fotspår när jag dejtar. Suck.

Kram ?

Profile picture for user JoYo

Så givande svar! Jag tar till mig. Lär mig.
Jag vill stärka mig! Det är attraktivt, en snäll och STARK person. Men inte för någon annans skull. För MIN skull ska jag välja att älska mig. För mina barns skull.

Jag har länge burit på min alkoholiserade mammas känslor. Hon var alltid ångestfylld, ett offer, en stackare, en snäll, intelligent, mycket vacker kvinna. Men väldigt självuppoffrande. Väldigt mycket dörrmatta. Väldigt feg (usch, så vill jag inte skriva om henne men jag måste för det är sant). Jag har länge burit hennes känslor av otillräcklighet och det har blivit en självuppfyllande profetia. Jag har presterat och varit duktig och gjort mig snygg. Men ändå tagit skit av min man. Eller av andra.
Jag har sakta börjat se klart. Skala av mig offerkoftan.
Det här är häftigt! Nu utmanar jag mig själv. Jag ska iväg för MIN skull. För att stärka mig själv. Se vad som händer när jag släpper kontrollen!

Jag har bytt jobb nyligen. Från att ha varit ett tacksamt offer som borde vara glad för ett bra jobb som dränerade mig. Så tackade jag ja till ett roligt jobb som jag trott att ”inte kan jag”. Men vafan! Jag kunde! Jag kan!
Jag hoppar igen! Ser vad som händer. Livet är häftigt om man vågar!
Tack kära för ert stora stöd!
Alkoholhjälpen (NI) är fantastiskt!
??

Profile picture for user Andrahalvlek

Att se den nakna sanningen är nummer ett. När man väl sett den går den inte att göra osedd.

Att mörka och ljuga tillhör missbrukets dramaturgi, att fejsa sanningen tillhör nykterheten. Man ser nyktert på allt efter ett tag tror jag.

Ha det bäst i helgen!

Kram ?

Profile picture for user JoYo

När pmsen lagt sig och hormonerna börjat plana, när jag nu dessutom haft en skön träningshelg, ja då är det lättare att se klart. Se att jag och min man haft ett turbulent och destruktivt förhållande. Fy så jobbigt att erkänna. Skam.
Jag, vi har tagit skada och är inte de lättaste att leva med.
Så....kan och vill och ska vi fortsätta? Eller är det för skadat?
Jag vet inte. Hjärnan säger ”lämna”. Kroppen är beroende av honom.
Jag känner mig ensam utan honom. Men arg med honom.
Jag fortsätter att läka och tar beslut när jag inte längre behöver fråga. När jag vet så vet jag.
Vore lite lättare utan pms-bergochdalbanan ?

Nu ser jag varför jag druckit destruktivt.

Nu vet jag att jag vill ha ett sunt liv. För mig och barnen.
?

Profile picture for user Andrahalvlek

När jag berättade för äldsta dottern att jag och hennes pappa skulle separera var hon 17 år. Då påminde hon mig om en sak som jag hade sagt till henne flera år tidigare. Hon sa:

”Du sa till mig mamma att alla människor har fördelar och nackdelar. Så länge fördelarna uppväger så stannar man. När nackdelarna överväger så är det dags att lämna. Så är det för dig och pappa nu, nackdelarna överväger för er båda. Jag är glad att ni har bestämt er för att separera.”

Det är dags för dig att göra plus- och minuslistor. Både över att stanna och över att lämna. Inte säkert att listorna ser likadana ut.

Kram ?

Profile picture for user JoYo

Som svar på av JoYo

Jag behövde ju som sagt minsann inte skriva listor på för- och nackdelar för jag visste ju redan.
Men så tog jag tag i saken och skrev två listor. En med nackdelar som visserligen är tunga men mycket färre än listan med många fina fördelar. Oj så mycket fint jag tycker om min man. Men fokuserat på de dåliga sidorna.
Här finns ju massa fint att fokusera på, svart på vitt. Den fina fördelslistan fick mig att le och se min man ur lite fräschare ögon. Funderar på om jag ska visa honom eller bara ha insikten för mig själv.
Tack för peppen Andrahalvlek!
?

Profile picture for user JoYo

Visade listan med fördelar för min man. En liten start för mig. Start på att inte vara bara sur. Att våga säga fina saker. Inte vara låst pga gammalt.
Han blev så glad, tårögd och rörd...

Profile picture for user JoYo

224 dagar utan alkohol-ångest!!!!!!
Vilken tacksamhet ???

Nu rör det på sig. Jag gör förändringar i livet. Lugna små steg åt rätt håll.
Små svackor, små toppar. Som det ska vara.???‍♀️

Profile picture for user VaknaVacker

Så fint att läsa att det går så bra. Grattis tillvartenda en av dina vita dagar⚘?
Tänk nu kan vi bygga upp istället för att stå och stampa eller riva ned. Så obeskrivligt skönt. Vilken skillnad?
Ha en fin dag☀️ Kram?

Profile picture for user JoYo

Tack, det går bra. Trots semestrar, fester, pandemier, bråk, lycka mm. Tacksamt nog behövs ingen alkohol.

Ja nu bygger vi uppåt. Nytt och starkt!
Kram???‍♀️

Profile picture for user JoYo

233
Har haft en märklig och galen känsla av att vara ”nyvaken”. Som att jag sovit eller dåsat till några år. Och nu vaknar till, ser mig om, som om det gått flera år i dimma. Folk hälsar på mig, småpratar som om jag borde känna dem bättre än jag vet. Det händer att jag inte ens vet vem människan är, känner igen men kan inte placera. Jag spelar med ”nämen heej” och hoppas att personen säger något som avslöjar vem han/hon är. Ibland ser jag mina barn, i nuet, alldeles klart. Och ser att de är stora, egna fina personer.
Börjar fundera på om alkohol verkligen dränkt min hjärna så att flera år liksom domnat. Som när man har svårt att vakna och sett genom halvslutna ögon.
Om jag är skadad, lite dement? ? Eller om jag läker och därmed känner mig nyvaken och mer klar i hjärnan?
Nån mer som är nyvaken i livet?

(ibland frågar jag min man om jag legat i koma eller så eftersom jag inte känner igen allt) Känns som att jag lever NU!
Dag 233 som nykter! Jag vill vara nykter föralltid!

När jag började skriva det här inlägget hade jag en känsla av osäkerhet. Började med rubriken ”aldrig mer dricka alkohol?”...men så fort jag börjar skriva kommer insikterna. Skriva är läkande. Tack kära forum, fantastiska kämpar!!
??‍♀️?

Profile picture for user JoYo

Idag har jag städat. Barnens aktiviteter. Tränat. Lagat god middag och sett en familjefilm.
En trevlig lördag.
Njuter av ett rent hem (håller väl en dag till ?)
Imorgon söndag. Planerat träffa min mamma. Min mamma som inte varit hel knappt någonsin. Alkoholiserad sen jag var ett barn och numera nykter sen ett år. Skadad. På ett hem. Jag gör framsteg i terapin. Slutat skada mig själv. Nu vill jag träffa min mamma. Med klara ögon. Ingen ilska. Ingen skuld. Ingen skam. Bara träffa min mamma.
Jag ser fram emot det.
?

Profile picture for user Andrahalvlek

Jag ska också träffa min mamma imorgon. Vår relation är historiskt trasig. Inte speciellt bra nu heller. Hon är beroende av mig, jag ”ställer upp” så mycket jag orkar och hinner.

Jag har slutat sörja det förflutna. Har landat i att jag inte vill göra mot henne som hon gjorde mot mig. Det ger mig inte frid. Både nu och när hon inte finns längre, hoppas jag.

Jag ska verkligen tänka på dig imorgon. Och jag hoppas att ert möte ger mersmak. Även om det är jävligt tufft att tränga bort alla minnen. Jävligt tufft. Tyvärr lönlöst att försöka prata om dem också. Det har jag försökt, men gett upp.

Kram ?

Profile picture for user JoYo

Som svar på av Andrahalvlek

Så skönt att du fått insikter för att hitta ett ok läge med din mamma.

Våra mammor har ju levt efter sina förutsättningar.

Det var så härligt att träffa min mamma. Hon var nykter. Lugn. Ganska klar i tankarna. Vi såg varandra. Vi pratade. Vi skrattade. Jag var så lugn och glad efteråt. Jag kände att det här är min fina mamma. Jag sa det till henne. Fick inte kramas pga Corona restriktioner men vi kunde utrycka det.
Ännu en pusselbit. Helt ok.
?

Profile picture for user Andrahalvlek

Mammor är en viktig pusselbit. Oavsett hur relationen ser ut så har ju mammor funnits i hela våra liv, på gott och ont.

Att faktiskt mötas förutsättningslöst, och med omtanke och välvilja i sinnet, innan det är för sent är så viktigt för själen tror jag.

Det låter som ni hade ett riktigt fint möte du och din mamma ❤️

Kram ?

Profile picture for user JoYo

Jag var med om något hemskt idag.
Hörde någon ropa på hjälp. Försökte se efter ljudet. Det lät både skrik och dunsar. Så såg jag en misshandel i en dunge med stora buskar. En man slog och slog med flera flera slag. Armen slog med all kraft. Jag skrek ”stopp!” så högt att halsen sved, flera gånger försökte jag stoppa slagen genom att skrika stopp, men stod på andra sidan en bilväg. Min man sprang över och in i dungen. Det blev tyst. Min man fick mannen att sluta slå. Jag hittade in i dungen och såg mannen som slog, mittemot min man. Kvinnan svullen och blodig av slag.
Båda berusade. Hon bad om hjälp. Sa att mannen slår henne. Att hon behöver hjälp. Jag lugnade henne. Sa att jag såg, min man ringde polisen. Jag blev så rasande arg på mannen som slog. Jag pekade på honom, såg honom rakt i ögonen, skakig av ilska, och skrek ”DU! Du!! du slår henne ALDRIG igen, du rör aldrig någon igen, din lilla gubbe! Ser jag dig igen kommer jag slå dig på käften!!”. Jag, ganska liten, förvandlades till Hulken. Jag kände att jag fick hejda mig från att ge mig på honom. Så mycket ilska. Jag bad henne söka hjälp, med sitt alkoholmissbruk. Jag såg på
henne att hon ”självmedicinerar”. Blicken, hållningen.
Polisen kom.
Förhörde.
Tog med mannen.
Skulle hjälpa kvinnan.
Mest troligen kallas jag som vittne om det ens går vidare.
Vilken misär.
De stank alkohol. Hon hade flera starköl i sin väska.

Vad hände i mig?
Det var min mammas ansikte jag såg, när jag steg in där i dungen. Det var min pappa jag skrek åt. Detta främmande par. Slungade mig tillbaka till min barndom. Jag reagerade så starkt. Där stod andra runtom. Som sett, som hört, men inte ingripit. Ingen såg att jag stod i min barndoms vardagsrum, som så många gånger, den här gången med en makt att få slut på det.
Jag är fortfarande så tagen av händelsen.
...

Profile picture for user Andrahalvlek

Vilken fruktansvärd upplevelse, och jag förstår verkligen din ilska. Även om jag också förstår att din ilska skrämde dig. Och att din barndoms trauma drabbade dig. Fy vilka hemska minnen du har ?

Vilken tur att ni kom förbi, och så modigt agerat. Hoppas verkligen att kvinnan fullföljer anmälan, men det är nog tyvärr inte sannolikt ?

Kram ?

Profile picture for user FinaLisa

Vilken fruktansvärd upplevelse!
Så ont att läsa om och så ont att förstå vad kvinnor till män som slår genomlider.
Känner din förtvivlan och frustration när du återupplever din barndom på detta vis ??
Alkoholen är ett gift som dödar och förstör!
Vad bra att du handlade och ingrep så att misshandeln avbröts.
Stor kram ???

Profile picture for user JoYo

Människor förvandlas till miserabla trasor.... så många som lider pga alkohol.. så många barn som tvingas uppleva misären i sitt hem. Önskar jag kunde hjälpa. Så många barn som inte berättar. Jag sökte hjälp när jag var 16. Socialen trodde mig inte. När jag var 18 tog jag mig därifrån. Flyttade.
Alkohol är ett nervgift. Borde förbjudas.
Varför tillåter man detta öppna missbruk?

Kram till er alla! Fortsätt er fina nyktra väg!?

Profile picture for user JoYo

Jaja...vardag igen. Jobb, hämta/lämna på fritids, middag varje dag, vardags-hjulet rullar...
Vill ha mer tid till träning. Nu klämmer jag in 2-3 ggr/veckan. Helt himla ok men jag skulle vilja ha in mer vardagsträning. Det är min medicin?
I övrigt, gått igenom en hel pms-vecka utan psykbryt ?
Känner mig lite mer stabil.
Inte druckit på hela 2020. Ett galet år! Är det såhär det är att vara nykter?? Har jag druckit mig igenom pandemier och katastrofer förr?
Känner mig starkare men ödmjuk.
Lite uttråkad och tom, söker lite glitter i min vardag. Förr var det en flaska vin av starkaste sort. Nu behöver jag riktig energi. Mat, vila, träning, skratt, sällskap, härliga upplevelser och min familj. Mina barn. Så härligt att få vara vaken och klar, vara mamma åt mina barn. De ger mig energi. De tar den lika ofta. Omvandlar den till livet.
Life is crazy shit som nykter. Ja ni hör, jag svamlar som på rödvin! Helt nykter!???‍♀️?

Profile picture for user Charlie70

Ja, du beskriver det som är så underbart - livet! Ett unikt år på flera sätt. Tycker det låter som om du funnit en fin balans, träning inkluderat, trots allt som är.
Kram!