Sista akten

Profile picture for user Andrahalvlek

@Kaveldun Vilken fin tanke att det var din änglamamma som såg till att kvinnans vinflaska blev krossad framför dina ögon. Hon skickade ett väldigt tydligt budskap till dig ❤️

HALT är bra att tänka på när suget anfaller. Hungrig, arg, ledsen/lonely, trött. Tror det var en mix av alltihop som skapade suget hos dig ikväll. Helt normalt, och övergående.

Vilan kommer ändå till slut, den tar bara lite längre tid på sig än ett glas vin tar att dricka. Men när den väl kommer är den mycket mer läkande.

Kram 🐘

Profile picture for user vår2022

@Kaveldun Vad fint att din mamma vakar över dig💕. Jag har upplevt flera situationer som varit olika slags tecken och att jag har haft skyddsänglar som talat till mig. Upplevelserna har varit starka och givit mig tröst när jag behövt det som mest. Så din berättelse är för mig inte barnslig utan ett tecken. Tänker att det du upplever och känner i form av melankoli kan vara ett helande som pågår, att du släpper garden och resignerar, kampen minskar i kraft. Ett blottläggande där förnekelsen blir synliggjord och solkas i ljuset av ett nytt erkännande. Jag är alkoholist och jag kan inte dricka. Säkert finns det kraft i dina bad som helar och renar dina sinnen.

Ha en skön kväll❤️

Profile picture for user Se klart

Mammor alltså 😍
Ja det går fint att vara lite melankolisk och till och med ledsen över att ha övergivit en varm plätt vid brasan- men med vetskapen om att om jag stannar där, och brasan slocknar- för det gör den, så är jag långt hemifrån. Nu är du påväg hem till dig. Kram 🌱

Profile picture for user Kaveldun

❤️ Tack för era kommentarer! Känns fint att ni läser och skriver. HALT … bra att tänka på. Och att spara på tecken. Och att hitta en brasa som är verklig. Inte kemisk och konstlad. Det går nog inte att göra denna resa utan molltoner … också. Så många år av kemisk kosmetik. Grät en liten skvätt i går och tänkte sedan att det hade jag ju ALDRIG gjort om jag hällt i mig vin. Då hade alla riktiga och genuina känslor dränkts och tystnat.
En dag i taget.
🌾🌾

Profile picture for user Kaveldun

❤️ Tack för era kommentarer! Känns fint att ni läser och skriver. HALT … bra att tänka på. Och att spara på tecken. Och att hitta en brasa som är verklig. Inte kemisk och konstlad. Det går nog inte att göra denna resa utan molltoner … också. Så många år av kemisk kosmetik. Grät en liten skvätt i går och tänkte sedan att det hade jag ju ALDRIG gjort om jag hällt i mig vin. Då hade alla riktiga och genuina känslor dränkts och tystnat.
En dag i taget.
🌾🌾

Profile picture for user Geggan

Jättefin beskrivning @Kaveldun! Jag känner igen mig, utan att ha formulerat det precis så där. Den där plötsliga längtan, oron. Varje dag vid tiotiden blir jag lite orolig- då brukade jag hälla upp första glaset. Nu måste jag göra något mera resolut. Ofta ta en promenad eller gå ut o sätta mig nånstans. Jag är ju pensionär, har hela dagar att fylla. Melankolisk kan man absolut bli ibland. Det är inte förbjudet. Men vi dricker inte för det! 🤗 kram!

Profile picture for user Kaveldun

Tack @Geggan!
Fint med igenkänning - att inte vara ensam.
Ikväll middag hos en vän. Hon bor en bit bort och sa att jag gärna fick sova över i hennes hus. Vi brukar dricka vin. Jag sa att jag kommer att ta bilen och att jag ska vara nykter i höst ( lite diffust …men ändå).
Hon sa direkt att ’det låter ju inspirerande’ och skrattade lite - och så var det inte mer med det. Vi började kvällen med ett dopp i havet och sedan åt vi god mat och avslutade med ett gott citronte. Pratade och skrattade ….jag är fortfarande lite melankolisk men tänker att det får vara så. Vid 10.00 kände jag mig trött och körde hem. Har också sagt till mina närmsta kollegor på jobbet att jag inte ska dricka i höst.
🌾🌾

Profile picture for user Andrahalvlek

@Kaveldun Det är klokt att outa i små portioner. I början känns det väldigt ”stort”. Hur ska folk reagera? Sen märker man att de flesta inte reagerar alls - och om de reagerar så blir de oftast imponerade. När hösten är förbi kan du lätt sen säga: ”Jag upplevde så många fördelar med att inte dricka alkohol så jag bestämde mig för att fortsätta vara helnykter”. Plättlätt.

Och du hinner träna hela hösten på att be om alkoholfria alternativ. Jag kommer aldrig att glömma min första konferens med övernattning (= ingen anledning att inte dricka). Kyparen hällde upp vin i mitt glas av bara farten. Jag hann tänka ”skit samma, ett glas kvittar nog”. Sen andades jag in lugnt några gånger, sköt över mitt vinglas till bordsgrannen och sa ”du får mitt vinglas också”. Sen gick jag till baren och bad om en alkoholfri öl.

Till min bordsgranne viskade jag att min yngsta dotter var lite krasslig och jag ville ha beredskap att köra hem mitt i natten om det behövdes (vita lögner är okej). Min bordsgranne ryckte på axlarna, hon var glad över extra-vinet hon fått av mig, och ingen annan kommenterade min öl. Thats it.

Efter det har det bara gått lättare och lättare att välja alkoholfritt i alla sammanhang. Sen lång tid tillbaka förklarar jag mig inte ens. Om någon frågar så svarar jag att jag inte dricker alkohol. Frågar de mer så berättar jag mer, annars inte.

Kram 🐘

Profile picture for user Kaveldun

Bra råd @Andrahalvlek.
Outa i portioner.
Livet går fortfarande i lite vemod. Med små små stråk av oro…som pustar ibland.
Jobbat, gått många steg och badar i 16 grader- det fysiska ger kroppen ro ändå.

Tänker att det är lite post-abstinens plus att jag ju absolut självmedicinerat med alkohol. Jag har varit/är urdålig på att gå till doktorn. Kan gå med olika typer av besvär hur länge som helt ( och mitt stränga överjag har ibland tyckt att andra sjåpar sig och springer och söker hjälp för allt ….men när man är sådär sträng så finns det ju inte sällan ngt sårbart under).
Min dotter går på en låg antidepressiv dos - hon började med det som vuxen och det funkar bra. Hon fick en lite sänkt grundstämning i samma ålder som det bröt fram - för mig. Har också en pappa ( och pappas släkt) med denna skörhet.
Men jag har inte sökt hjälp. Och vad gäller fysiska symptom så har jag nog de senaste 10 åren tänkt ..’det är alkoholen’ …så skyll dig själv. Ingen idé att söka hjälp för ngt som jag åsamkar mig.
Nu ska jag låta nykterheten verka…men om några månader kan det vara idé att gå till en doktor. Nästan säker på att jag skulle vara hjälpt av en dos antidepp. Jag är inte kliniskt deprimerad …och hårt arbete, motion, samvaro osv kan göra mig glad - gör mig glad. Jag är ofta glad när jag vaknar. Men jag bär alltid på ett en viss mollton i botten. En känslighet. Den var tydlig när jag var barn- kände mkt igen mig i Barbro Lindegrens böcker om lilla Sparvel.
Alkohol har tagit bort det där lite sorgsna ( och förstärkt det sju resor….ja, ni vet).
Jag ska ta hand om mig själv bättre. Och bli bättre på att släppa in andra. Jag har många människor i mitt liv som tycker om mig …på så sätt är jag rik. Men jag är mkt mer bekväm med att vara den som lyssnar…
Nykter är jag i alla fall ☺️…och glad över det. Känns som en biljett till en resa som jag är förväntansfullt nyfiken inför.
🌾🌾

Profile picture for user Andrahalvlek

@Kaveldun Det låter klokt. Min pappa var deprimerad hela sitt vuxna liv och självmedicinerade med alkohol. Själv blev jag deprimerad i nian och var det sen typ hela gymnasiet. Blir nedstämd höst och vår. Ätit antidepp sen 2007. Slutade nov 2021, blev vråldeprimerad i jan 2022. Äter antidepp igen och är mig själv igen. Utmattad dock, men humöret är gott. Läkaren gav mig diagnos dystymi, en sorts kronisk depression som gör att livet blir lite moll. Och marginalerna ner till egentlig depression blir då minimala.

Kram 🐘

Profile picture for user vår2022

@Kaveldun Låter som en bra plan att låta nykterheten verka några månader så att hjärnan fått återhämta sig och blir mer balanserad. Jag har också haft en strimma melankoli inom mig sedan ungdomen. Åt svag dos antidepressiva vid behov när jag hade pms och när jag var i klimakteriet. Vet inte om det funkade eller inte, ingen jätteskillnad i alla fall. Vet inte om det var rätt medicin. En jätteskillnad i mitt mående har jag i alla fall märkt nu när jag är nykter. Tidigare kunde jag ofta gå tillbaka till jobbiga händelser och känslorna som framkallades var som när det hände, fast det var årtionden sen. Nu händer det sällan att jag gör så. Mina svarta tankar pockar inte på så mycket mer. Oro och stress hanterar jag också bättre. Jag mår också definitivt bättre psykiskt för att jag tränar fysiskt och tar ut mig så jag blir trött. Nykterhet och fysisk aktivitet är som antidepressiv medicin för mig. Hur som helst tror jag det är bra att ta hjälp om man går omkring och mår dåligt och din plan på fler nyktra månader först låter klokt.

Ta hand om dig bättre och släpp in andra, det kommer du att må bra av❤️

Profile picture for user Kaveldun

Åh @vår2022 och @Andrahalvlek - tänker att många av oss som druckit för mkt just självmedicinerat. Tack för tänkvärda inspel. Och hoppfullt att höra hur mkt bättre du mår nu vår2022. Och @Andrahalvlek - du har ju klarat din nykterhet trots den pärs du varit med om. Så stabil du är i din inställning.
Idag är jag gladare och lättare till sinnet. Ingen oro och mkt energi.
Satt på jobbar idag och tänkte ’såhär känns det att inte alls vara trött’ …ovanligt att känna så. En lugn energi som ligger som en trygg matta under mina fötter. Fattade ett svårt beslut idag och var tvungen att kommunicera det till en person som vi haft inne på frilansbasis. Jag kunde göra det rakt och vänligt och utan den där ryggsäcken av skuld som liksom är fastmurad på en….när man dricker. Tror att det var Se Klart som skrev om skuld-droppar i blodet. Bra uttryck och igenkänning.
Min man har landat här och jag har lagat mat och nu ska vi snart äta apelsiner i sängen och se på film ☺️🍊.
Vilket party va! 😉
Party på min nivå helt klart - och mysigt.
På söndag är det valvaka hos vänner. Det känns nervöst - detta val. Skönt att sitta med vänner och se hur staplarna stiger….
Har inte så mkt mer att skriva denna fredagkväll - mer än att jag är glad över det sena eftermiddagsbadet - som var septemberkallt och ljuvligt.
Och över att jag är nykter. ( min man sa ikväll att jag har fått vackrare hud och att mina ögon är så klara och blå:-)

🌾🌾🌾

Profile picture for user Kaveldun

Lördag morgon. Sitter i mitt burspråk och skriver på mobilen - denna plats tycker jag om. Huset är från 1902 och jag har ett burspråk som vätter ut mot en bred allé. Ibland tänker jag att jag ska sätta ett skrivbord här — mot fönstret. Ungefär som Carrie Bradshaw i Sex and the City…. 😳.
Till väsentligheter - den mest markanta förändringen i mitt fysiska tillstånd är mina ökade energinivåer. Hade en läkare kunnat skriva ut ett piller som ger de effekter som sammanhängande nykterhet ger så hade det pillret blivit en succé! Nu finns detta att tillgå gratis, utan bieffekter - det du behöver göra är att ge upp din kemiska tröst-napp och aldrig ta första glaset. Svårt - absolut. Men det som är svårt är egentligen ( för mig i a f) att hålla i, aldrig glömma, hålla mitt medvetande alert och inte för ett ögonblick förminska de konsekvenser alkoholen ger. Det är inte svårt i meningen att jag har ont i kroppen om jag inte dricker - eller att jag måste betala dyrt på ngt annat plan för att inte dricka. Men det kräver att jag uppriktigt och sanningsenligt ser verkligheten i vitögat ….hela tiden. Jag kan inte flumma till och drömma mig bort till en skönare och coolare värld…där jag är ngn sorts åldrad Carrie Bradshaw som kan stylta fram på höga klackar och beställa en Cosmopolitan.. utan att det får ödesdigra konsekvenser!
En förändring är att den naturliga tröttheten kommit tillbaka…. När j vaknar är jag sömning. Det är en naturlig sömnighet som sedan långsamt och med hjälp av gott kaffe ger vika och som så småningom ger plats för en hållbar och mer konstant energinivå. När jag drack vaknade jag ofta i en sorts hektisk energi och hann tänka … tack och lov att jag är ok … vilka möten ska jag klara av och vad är klockan osv. Ngt mellanrum mellan sömn och rastlös vakenhet fanns inte. Denna kemiska vakenhet förbyttes …ungefär vid lunch till en trötthet som var totalt dränerande. På med kaffe och i bästa ( värsta) fall ett jobb som krävde 110….. På hemvägen en längtan efter nytt bränsle som kunde döva och piska på en och samma gång. Drickande ledde alltid till önskan om mer drickande till min kropp sa ifrån. Tack och lov klarande inte den av att dricka mer än några dagar på raken. Mitt sinne klarade det, önskade det….
Puh…. vilket fängelse. Och ett jag skapade själv 😳.
Nu sitter jag här med kaffet och helgen framför mig. Solen skiner. Dagen får vakna i sin egen takt. Jag ska promenera, bada och gå på bio. Jag ska hålla medvetenheten om min alkoholism intakt.
🌾🌾🌾

Profile picture for user majken_r

@Kaveldun igenkänning till 100%, förutom burspråket 🙃 Så glad att få läsa och ta del av dina tankar, att känna att jag inte är ensam. Att det går, att det är bättre. 🍃

Profile picture for user Se klart

@kaveldun jag känner igen vartenda ord kring din verklighet. Morgnarna- inte undra på att jag aldrig åt frukost. Jag mådde alltid illa. Jag tror att det är den allra största skillnaden för mig- att efter många dagar lära mig när jag är trött, och vad jag bör göra då.
Det är ju barnsligt enkelt men har man under många många år trampat runt bland sina små ömtåliga spröt- så då hör man ingenting till slut av det finkänsliga och kalibrering av människan inombords uteblir.
Nu tar vi vara på dagen allt vi kan och mäktar med- ibland är det skönt att inte fånga vartenda ögonblick utan att istället släppa iväg dem, för att få vila i tryggheten kring att det kommer fler. Så länge vi ör nyktra vill säga.
Ha en fin dag 😻

Profile picture for user Se klart

@kaveldun jag känner igen vartenda ord kring din verklighet. Morgnarna- inte undra på att jag aldrig åt frukost. Jag mådde alltid illa. Jag tror att det är den allra största skillnaden för mig- att efter många dagar lära mig när jag är trött, och vad jag bör göra då.
Det är ju barnsligt enkelt men har man under många många år trampat runt bland sina små ömtåliga spröt- så då hör man ingenting till slut av det finkänsliga och kalibrering av människan inombords uteblir.
Nu tar vi vara på dagen allt vi kan och mäktar med- ibland är det skönt att inte fånga vartenda ögonblick utan att istället släppa iväg dem, för att få vila i tryggheten kring att det kommer fler. Så länge vi ör nyktra vill säga.
Ha en fin dag 😻

Profile picture for user Kaveldun

Tack ni som skrivit i tråden - det betyder mkt!
Måndag - efter en helg med många bad och många steg och en del oro över det politiska läget.
Sökte i anteckningar i mobilen och hittade ett meddelande till mig själv - ett desperat - från den 11 november 2020

Du är alkoholisthem och du kommer att dö och aldrig upplevt någon förändring i ditt hälsotillstånd - om du fortsätter dricka.
Du kommer inte att finnas där för eventuella kommande barnbarn
Du har ett liv
Sluta ljuga
Ett glas med en bokklubb eller en vän - det kan andra ta. Men inte du.
När längtan kommer - det är inte värt det!
Du förstör din hjärna!

Ett annat meddelande till mig själv från den 9 december 2020

På morgonen finns ingen anledning alls kvar…
Det är inte värt det
Och den vackra fina morgonen du tycker om är så solkig och trött
Livet är så trött

Det tickar sönder….livet

Det är mörker…hela vägen
Njut istället av att du är vaken och närvarande
När du dricker är du rent fysiskt bara på ett enda ställe - inne i dig själv.
Ser inget, upplever inget.

Ja - meddelanden från helvetet faktiskt.
Livet är så otroligt hundrafalt mycket bättre, rikare och mer levande utan alkohol.
Det ska jag INTE glömma.
Livet är inte en dans på rosor men är jag nykter så har jag tillgång till det. Och till alla mina redskap att hantera med och motgång.
🌾🌾

Profile picture for user Andrahalvlek

@Kaveldun Fint ändå på något sätt att du skrev brev till ditt framtida jag. Brev från misären. Ditt sanna jag satt liksom fjättrat bakom lås och bom.

Kommer att tänka på Pippis pappa som satt inlåst på en söderhavsö och skickade flaskpost till Pippi - som helt mirakulöst fick hans brev, så hon kunde komma och rädda honom.

Att man med vår alkoholindränkta bakgrund efter en tid kan identifiera sig som en person som inte dricker, känns faktiskt lika mirakulöst.

Kram 🐘

Profile picture for user Kaveldun

Det känns mirakulöst@Andrahalvlek.
Jag vågar inte ropa hej riktigt än . Men jag vågar ändå ropa ett försiktigt hallå..
Alkoholism är en lurig sjukdom att komma ur eftersom den både är så fysisk och så mental. Det går inte att lita på sig själv när man dricker - man säger och gör saker som man inte vill och menar. Och man känner saker som inte är verkliga. Att ur detta virrvarr och förljugna läge få kraft att göra sig fri - kräver mkt. Det kräver också att man når vägs ände …och sedan kan slutet se olika ut. Det kan vara brutalt eller bara tjatig upprepning.
Ikväll har jag tänkt på hur dåligt jag svarar på stränghet och press. Det funkar egentligen inte alls på mig.
Och ändå har jag - framför allt när jag druckit - varit en riktig slavdrivare. Det går ju inte annars att dricka och stiga upp och jobba och laga julmiddag och ha ett snyggt hem ( på ytan) och verka avspänd och skön osv.
Alkoholism är en enda lång självbestraffning . Det är lätt att även - initialt - se nykterhet som en sträng pålaga. Man ska skärpa sig och bättra sig och ta sig i kragen och avstå osv osv. Man ska genomleva tillvaron utan tröst-napp.
Men det som händer på ngt just mirakulöst sätt är ju att plötsligt …eller i små steg …börjar nykterheten förändra saker och ting.
Man inser - och känner - att detta att vara nykter är en omsorg och en sann tröst. Jag känner mindre skuld. Jag får vila. Jag får hjälp med perspektiven.
Jag är allergisk mot alkohol och banne mig om jag inte också är allergisk mot den där stränga inre/yttre rösten som säger att jag ska skärpa mig.
Det funkar inte! Blir inge bra utgång - blä!
Omsorg, kärlek och lite humor - det funkar däremot fint på mig ☺️😉🌾🌾

Profile picture for user Andrahalvlek

@Kaveldun Jag brukar beskriva det som att nykterheten gör mig mer grundglad, grundnöjd och självsnäll. Det är inga sprakande fyrverkerier, det är mer ett skönt häng-känsla. Man blir mer chill dessutom, toleransen både för andras och egna misstag blir större. Och sen vinner man så oerhört mycket tid - tid som man kan använda för att göra roligare saker, eller bara vara och vila.

Kram 🐘

Profile picture for user Se klart

@kaveldun, så rätt du har i detta att nykterheten- om vi själva är med och bidrar - vänder på perspektiven. Friheten ligger i att SLIPPA dricka- när vi tidigare kände oss fria och rebelliska av att hälla upp ett glas. Rebecka Åhlund skriver att detta att bli nykter är det punkigaste hon har gjort.
Och det är det- rebellliskt! Jag känner mig ofta numera sådan, jag går min egen väg också jag vägrar liksom att ställa upp på den konsensus som gäller kring vad som är avkoppling och kul. Dagarna är mina kvällar- morgnarna är mina nätter. Om detta inte är punkigt så vet jag inte 👵🏼
Och som jag piskat mig- alla julmiddagar-intill perfektion och dessutom ensam ansvarig TROTS att alla inte vill något hellre än att hjälpa till. Nä, då stänger man liksom in sig ännu mer i hur det ska vara..
Nu ska det vara på så vis som går att åstadkomma genom rimliga och gemensamma insatser.

Det händer storartade saker så småningom, grundslag och grundnöjd som @andrahalvlek skriver. Men jag lägga till att stunder av nåd och att vara levande- när de kommer till en, i nyktert tillstånd så är de som själva essensen av att få finnas till.
Min piska åker fram då och då, ur ett dammigt skåp. Men jag har ju inte längre 25% skuld och skam i kroppen by default.
Det är nästan lite förvånande att gå igenom sina små skrymslen på insidan och inte hitta något farligt där.
Dessutom vill jag påstå att även rent praktiska samveten- människor man ska ringa eller höra av sig till. Sysslor man skjuter upp- oftare blir gjorda av bara farten- när man är nykter. Motstånden är inte så förtvivlat höga, tandläkare, elräkningar- ja de tar man när de kommer.
Hoppas du får en fin dag kära @kaveldun. Kram 🌸

Profile picture for user vår2022

@Kaveldun Du skriver ”Alkoholism är en enda lång självbestraffning . Det är lätt att även - initialt - se nykterhet som en sträng pålaga. Man ska skärpa sig och bättra sig och ta sig i kragen och avstå osv osv. Man ska genomleva tillvaron utan tröst-napp. Men det som händer på ngt just mirakulöst sätt är ju att plötsligt …eller i små steg …börjar nykterheten förändra saker och ting. Man inser - och känner - att detta att vara nykter är en omsorg och en sann tröst. Jag känner mindre skuld. Jag får vila. Jag får hjälp med perspektiven.”.

Du beskriver det så bra. Alkoholism är verkligen en enda lång självbestraffning. Det är så destruktivt handlande mot sig själv, men den jobbar under kamouflage för att inte avslöja den nakna sanningen. Den förgiftade hjärnan har heller inte en chans att säga som det är på riktigt, då sanningen har blivit en annan berättelse. En berättelse om att alkohol får dig att må bättre och du är värd ett glas och att få slappna av, du som jobbar på så bra. Men du mår ändå inte bra, du har ångest och självförakt. Som tur är finns ändå något slags sunt förnuft kvar och som i rätt ögonblick kan utföra storverk, du tar inte ett glas för att må bra. Berättelsen har en svaghet och i rätt ögonblick kan du påbörja en ny sanning och en ny berättelse. Ett nytt narrativ som säger att det är alkoholen som gör att du straffar dig och att det går att leva ett liv utan alkohol. Att du måste våga ta steget och prova hur det känns utan alkohol. Om man vågar prova en längre tid, känns det som ett mirakel. Man får livet åter och de destruktiva krafterna försvagas och försvinner😁.

Ha det gott!❤️

Profile picture for user Kaveldun

Tack @Andrahalvlek, @Vår2022 och @Se Klart för inspel!
Livet rullar på. En hel del jobb och senaste dagarna har jag vilat ganska lugnt i min identitet - jag är helt enkelt en människa som inte dricker. Hade en ganska långväga gäst här i tisdags och inte förrän vi skulle äta tänkte jag på dryck ( serverade vatten med citron och senare på kvällen te). Det blir vatten, sa jag bara. Hoppas att det är ok. Inget mer med det.
Hade detta varit tidigare så hade jag garanterat köpt hem vin. Vi hade kanske delat på en flaska och sedan hade jag fortsatt med något/några glas …när hon gått och lagt sig
Orka?
I helgen kommer en annan god vän och hälsar på - en av mina allra äldsta och närmaste. En av få som jag faktiskt pratat med om mina problem med alkohol ( men som ändå inte vet den verkliga omfattningen). Till henne sa jag att jag inte dricker ngt i höst. Så bra, sa hon. Jag vet att du funderat över det där men bra att du inte dricker. Vi ska gå ut på lördag ….har du ngt problem med att jag tar ett glas , sa hon när det kom på tal. Inte alls….sa jag.
Det har jag inte heller.
Hon är kanske den av mina vänner som dricker allra minst. Vi har varit nära vänner i 40 år och jag har aldrig sett henne berusad. Det fanns en tid …innan alkohol var ett problem för mig ..när jag tyckte det var lite tråkigt att vi aldrig delade ’festen’ .
Nu är det ju ngt som varken gör från eller till vad gäller vår samvaro.
Eller ….kanske inte riktigt sant ändå. Jag är piggare och mer närvarande nu när vi ses …eftersom jag har en annat och stadigare energinivå. Det kommer att göra samvaron med henne ännu bättre. Och jag kommer inte att längta efter vin….
Inget sug alls …. min hjärna håller på att ställa om, lära om.
Läser Annie Grace bok …den handlar ju också om att inprogrammera tankarna.
Jag är vaksam. Tar en dag i taget. Noterar alla positiva förändringar.
En fantastisk sak är mitt lilla barnbarn som kommer om två månader om allt går väl. Vid det laget har jag ganska många nyktra månader i bagaget. Att få möta det nyktert och med energi känns fantastiskt 🙏

Profile picture for user Se klart

Jaa @kaveldun så lyckosamt att du får bli en farmor att alltid räkna med- från dag ett.
Jag tror inte du direkt druckit i sällskap av denna lilla, lika lite som jag drack med mina små- eller högst måttligt.
Men det är en sån trygghet, stabilt och fint. Och jag tror faktiskt att mina barn upplever det också. Ett av mina barnbarn har en farfar med alkoholproblem. (Inte min exman alltså, som iofs också har alkoholproblem…)
Men när detta farfars-drickande kom på tal med svärdottern förstod jag vad mycket oro som fanns där, hos båda.
Jag tror att båda dessa (morfar och farfar) påverkade mitt val att sluta dricka. Tänkte: de behöver faktiskt inte mer alkohol att hantera i sina unga liv.
Det känns tryggt att vara barnvakt, att alltid kunna hämta dem, tex från sjukhus. Att kunna ta emot dem tidigt, de kommer ibland på ”andra frukost” på helgen.
Jag tror att du kommer att bli den bästa farmodern 💞 och att njuta av barn som sovit över, vakna pigg som de är. Åh det ska bli roligt att få följa med från läktaren 😍
Var vaksam. Tanke-växlingar kan gå fort, så en viss tröghet när det kommer till beslut är inte dumt. Var också stolt, rättmätigt. Kram 🥰

Profile picture for user Kaveldun

Ja @Se Klart - vaksam var ordet. Jag har ju trott att jag var ’ säker’ tidigare …och så har spåren i hjärnan växlat - förrädiskt snabbt och liksom omärkligt. Med ödesdigra konsekvenser.
Jag upplevde dock min botten som ännu längre ner denna gång. Känslan av att det är nu eller döden ungefär. I alla fall ett mörkt liv på kryckor. Jag har inte tid att vela längre. Jag lever med ett starkt dödsmedvetande…men det handlar i grunden om att jag så otroligt gärna vill leva.
I natt hade jag en stark och lite märklig dröm. Jag var ung och gick på ngn sorts arkitekthögskola och Gert Wingårdh var lärare ( kan inte säga att han står för fri kreativitet för mig…..snarare ngt godmodigt på ytan - och lite strängt och lynnigt inåt….och den bilden är bara fördomar/ intuition).
I vilket fall så skulle vi göra olika övningar och alla - vi var säkert 30 studenter - jobbade i alla möjliga material och former. Jag gick omkring och tittade på resultaten och det var en så stor mångfald av kreativa idéer och roliga lösningar och udda uttryck.
Mitt i allt gick Gerd W som ngn sorts smakdomare …men jag minns att jag i drömmen tänkte att han mest var uppfylld av sig själv:-)
Jag vaknade och min första tanke var att jag lever väldigt långt ifrån det lekfulla, kreativa. Och jag har levt långt ifrån det mkt länge. Leken, upptäcktsfärden…den där dagen som börjar på ett sätt men som man inte har en aning om hur den slutar…
Tycker att kreativiteten och leklusten kommer fram ibland när ni här i forumet berättar om era trädgårdar…ex. Och annat!
Jag arbetar inom en verksamhet som i grunden är kreativ - har stor potential att vara det - men min egen vardag består av strategi, administration, riskbedömningar osv. Lekfullheten är ofta långt borta….
Det finns en viss rädsla och stränghet i kulturen - som jag slogs med ofta som ung.
Och kanske viktigast av allt ….alkohol släcker verklig kreativitet och lek.
Längtan efter alkohol växer när man ( jag) inte får leka och andas ….den blir ett kemiskt snabbspår in i en värld som är mindre dömande och stel. Men konsekvensen av alkoholen är isolering och ännu större rädsla över att göra fel. Ett mörkt överjag som står vid sängkanten och läxar upp en efter noter när man motvilligt vaknar upp efter berusningen.
Jag tror att lekfullheten ( känns som ett lättare och mindre kravfyllt ord än kreativitet ) är en viktig pusselbit för att jag ska hålla mig nykter. Jag var ett ängsligt barn som ville sitta inne på rasten….men jag vad också ett barn som älskade leken och fantasin ( som alla barn!).
Det handlar om avspänning och att lyfta blicken och se hela himlen.
Alkoholen är en glaskupa som stänger inne…och jag har levt inne i den alldeles för länge. Till slut stavas fantasi och tankeflykt - alkohol. Det är en mkt farlig utveckling ..som dränerar hela varat. Kvar blir korta kemiska utflykter som inte förflyttar en en centimeter ens. Och en verklighet där skuld ska sonas och räfs och rättarting råder.
Inte konstigt att man längtar bort nångång?
Jag tror att det var en viktig dröm. Jag vaknade med känslan av ett minne om hur det var att befinna mig i ett flöde och en lekfullhet som INTE styrdes av alkohol.
Där vill jag vara.

Profile picture for user Andrahalvlek

@Kaveldun Jag tror också att det var en viktig dröm. Drömmar kommer från vårt undermedvetna. Det är där vanor och ryggmärgsreflexer bor. Det är därför viktigt att nöta, nöta, nöta nyktra fakta. Sakta men säkert bli totalt anti alkohol. Sakta men säkert identifiera sig som en person som inte dricker. Ditt medvetna jag och ditt undermedvetna jag måste komma i samklang vad det gäller inställningen till alkohol.

Och när man inte dricker alkohol så har man så mycket vunnet. Man kan delta till hundra procent på alla evenemang, man slipper tanken på ”nästa glas” eller att skynda hem för att få dricka. Man slipper vakna bakfull och sega sig igenom en bakfull dag, istället vaknar man tidigt och kan utöva en hobby eller ett intresse så många fler vakna timmar per vecka.

I början tyckte jag att helgerna var evighetslånga. Nu fyller jag dem med umgänge, utöva ett intresse, eller bara-vara och vila-tid. Lite nytta hinner jag med också av bara farten.

Ett tips att ta till om du är rädd för att du släpper på garden med tiden. Skapa dig en topp 5-lista över fyllesynder som du snabbt kan repetera i skallen. När alkoholdjävulen börjar viska ”så farligt var det nog inte, du är nog inte alkis, ett glas kan nog kvitta” så drämmer du hen med listan i skallen. ”NEJ, minns du…”

Kram 🐘

Profile picture for user Andrahalvlek

@Kaveldun Ja, usch och fy. Jag har tack och lov sluppit tänka på min lista över fyllesynder på länge, men när jag gjorde det regelbundet knöt det sig i magen av skam och obehag. Så den är väldigt effektiv!

För alkoholdjävulen är listig, och hen kommer att börja viska så småningom. När du råkar få en starköl på bordet istället för en alkoholfri tex på restaurang. ”Äsch, en öl kvittar.” Då gäller det att ryggmärgsreflexen är hårt drillad. Att även om tanken kommer en millisekund, så går du sen och byter till en alkoholfri öl.

Kram 🐘

Profile picture for user Geggan

Intressanta tankar @Kaveldun ! Jag tänker: jag har jobbat kreativt hela livet. Med framgång. och druckit som en svamp. Dels hänger det ihop med miljön där det särskilt förr i världen dracks mycket. Dels med att kreativt arbete hur underbart det än är innehåller många moment av både stress och press. Oregelbundna flytande arbetstider, många orsaker att fira och festa. Så här sitter jag nu. Lyckligtvis nykter. Kram till dig! 🤗

Profile picture for user Kaveldun

Jo @Geggan - så är det ju också. Att många kreativa yrken har en kultur där alkoholen flödar. För att inte tala om hur det var för några decennier sedan.
Det jag är ute efter är väl mer en inre lekfullhet - en kreativitet som kopplar till mina tankar. Att vara fast i alkoholen är ju också att vara fast i ett tankemönster . Det går runt , runt , runt .
Jag märker - den senaste tiden - att mina tankar vandrar friare. Att dagarna är längre och rymmer många fler överraskningar.
Små ofta…men fina. Och att jag kan hänga på olika initiativ .,.med kort varsel. Jag är ju inte bakfull mer.

Profile picture for user Geggan

Förstår @Kaveldun ! Sant såklart. Men också intressant hur många anledningar det finns att ta till alkohol. Du beskrev ju lite ditt arbetsliv som lite stelt. Framför allt- för mycket är helt enkelt för mycket.

Profile picture for user Andrahalvlek

@Kaveldun Det där med att hänga på olika initiativ med kort varsel känner jag igen också. Man kan mer go with the flow när man inte har så bråttom hem till vinet, och/eller har en bakfylla att läka ut. Dagarna, framför allt helgerna, känns längre och man hinner både vila, göra nytta och ha roligt 🙏🏻 👍🏻 🙌🏻

Kram 🐘

Profile picture for user vår2022

@Kaveldun Intressanta tankar om kreativitet eller lekfullhet. Med alkohol i hjärnan flödade ofta massor av tankar och fantasier om hur jag skulle vilja ha det om jag var på bra humör. Om jag var på dåligt humör var tankarna kreativa på hur illa det är. Dagen efter när jag var bakfull gav de sprakande tankarna mig bara ångest och jag försökte skaka mig av dem. Nu som nykter känns tankar på hur jag vill ha det mer lekfulla och förankrade inom mig, de kan byggas på allteftersom och fortfarande hålla. Tankarna ger glädje inombords. När jag inte mår så bra kan tankarna på hur illa det är nyanseras och på ett lekfullt sätt kan jag tänka om mig själv, hur jag är. Få mer självkännedom och även det kan byggas på allteftersom då det håller. Det kreativa och lekfulla är inte lika yvigt som nykter men det ger inte ångest. De känns äkta, genomförbart och hållbart. De ger lugn och framtidshopp. Allt är möjligt❤️

Profile picture for user Kaveldun

@Geggan - bra poäng det där - med hur många anledningar det finns att ta till alkohol.
Mitt jobb är pressat, mitt jobb är kreativt och osäkert osv.
Det mesta går att dricka på. Det som ändå är glasklart är att alkohol - i sig - inte främjar kreativitet.
Det jag saknat enormt senaste 10 åren är nykter tankeflykt….kreativitet som också blir ngt reellt…inte bara storslagna fylletankar som är aska nästa morgon.
Och fin beskrivning vår2022 av hur de sprakande tankarna på fyllan bara blev ångest nästa dag.
Alkohol har alltid ett pris. Få nu - och betala tredubbelt sedan.
Igår kom min äldsta och på många plan närmaste vän hit. Vi hade det så fint…badade i havet , lagade mat, drack en massa te.
Vi bodde ihop när vi var unga - runt 20.
Och det är så overkligt på ngt sätt att vi nu är 60 år 😳. En ålder som vi ju då tyckte var astronomisk.
Och ändå är vi i mångt och mkt samma personer .
Men såklart med väldigt mkt mer livserfarenhet och vuxna barn och allt det där.
Jag vaknar av att solen tittar in….
🌾🌾

Profile picture for user Kaveldun

Livet rullar på och de nyktra dagarna blir fler och fler.
Baden/doppen ( i havet) har visat sig vara en viktig stöttepelare på denna resa. I morse hann jag med ett tidigt morgondopp och det är ändå stort att jag - som varit en riktig badkruka - kan njuta så av det kalla septembervattnet. Men kylan och känslan den väcker i kroppen - är liksom ett fysiskt tecken på att ngt är förändrat/ annorlunda.
Och bara detta att nästan varje dag hinna med ett dopp - trots långa dagar och ibland aktiviteter på kvällen - är ju ngt nytt. Att dricka äter tid . Tid som går åt till att befinna sig i dimman eller att återhämta sig.
Jag har druckit såpass länge och mkt ( kanske 10 år på ett problematiskt vis ) att drickandets olika faser på ngt omvänt och osunt sätt också blivit en trygghet. En trygghet i meningen vana/det välbekanta.
Att en hel söndag eller ibland t o m lördag och söndag går åt till återhämtning - ensam i sängen med Netflix och Coca Cola …för att bara bli människa igen. Och de dagarna kunde j ibland nästan uppleva som ’mysiga’ ( om de inträffade när jag inte skulle iväg på jobb eller träffa människor).
Det var en bedövad tillvaro där långtråkigheten …i ngn sorts otäck maskerad bytte plats med ex lättnaden att inte må illa längre.
Hela denna förfärliga och sorgliga dramaturgi byggde - tror jag - på att jag bodde ensam. De helger jag hade gäster eller barn eller nära vänner på besök levde jag ett annat liv - jag hade kvar kontrollen.
Och på måndagen - oavsett liv - steg jag upp till ett yrkesliv som krävde mkt av mig.
Hur helgen hade förflutit visste bara jag.

Vilken ensamhet 😞
Varför valde jag denna bedrövliga väg?
Jag är ändå en person som har många nära relationer. . Jag har många nära vänskaper som sträcker sig över decennier och som inbegriper människor som har både kapacitet och vilja att möta mig - även i detta - om jag berättat.
Men jag släppte inte in dem.

En sak kan jag sakna …eller jag har inte riktigt hittat den nyktra vägen - och det är detta med att få släppa och ge mig hän. Släppa på överjag och det kontrollerade.
Att få vara mer subjektiv och hängiven.
Jag tänker att det nog är sidor som - i alla fall i en fungerande nära relation - får komma ut.
Men jag lever med en man som jag ser ungefär varannan helg. Och jag har flyttat ganska långt ifrån majoriteten av mina nära vänner ( sedan kommer de hit väldigt ofta…och jag har också många bra trådar att dra i här - tänker att j har det förspänt …men inte riktigt orkat).
Avundsjuka är också ngt som är förknippat med drickandet. Som nykter är jag nästan inte avundsjuk alls.
Men jag kan längta mkt efter att ha mina ’nära’ lite närmare. Efter sammanhang med människor där jag bara ’är’ Och efter att ha mina barn närmare.
Samtidigt - jag hade kunnat ha precis allt detta …och druckit. Och då hade det mesta gått mig förbi ändå.
Nu ska jag satsa allt mitt krut på att bli långvarigt nykter.
Och sedan hoppad jag att resten löser sig på ett eller annat sätt.

🌾🌾

Profile picture for user Kaveldun

Puh …när jag postat detta och läst igenom - så tycker jag att det är ett självupptaget inlägg
Och lite inskränkt 😞. Många här lever ensamma -så att skylla på det 😳.
Men detta är ju min tråd och j har väl inte kommit längre.
Jag försöker vara så öppen jag kan och det är inte alltid vackert.
Vill också tillägga att jag läser alla trådar - med stor behållning . Även om jag inte alltid kommenterar.

Profile picture for user vår2022

@Kaveldun Jag upplever det inte på det minsta sätt självupptaget. Det du gör är att du släpper taget, det du önskar mer av. Det är skönt att sätta ord på sina känslor och försöka beskriva dem så noggrant man kan. Det hjälper till i läkningen av hjärnan. Jag upplever att min ensamhet förändrats, inte för att jag träffar så mycket mer människor privat men känslan av ensamheten inom mig har förändrats iom nykterheten. Jag är bra mycket mer öppen på arbetet med mina kollegor och jag får inte ångest av att yttra mig. När jag drack fick jag ångest ofta när jag sade något, funderade mycket på vad andra tänkte om mig. Min självkänsla var mycket sämre, men tror inte det syntes utåt så mycket. Det tog massor av energi att hålla ihop/hålla masken på jobbet och vinet därhemma hjälpte till att slappna av, högst tillfällig och med ännu mer påföljande ångest nästa morgon. Jag är nästan inte heller avundsjuk som nykter. Kanske för att jag känner en slags stolthet över att kunna vara nykter hela tiden, att jag är i ett nyktert tillstånd dygnet runt.

Det kan vara så att man får ett helt annat perspektiv som nykter. Man värderar om livet. Kanske skulle det inte ha sett ut på det sätt man föreställer sig, alltså som man tror att det skulle sett ut om man varit nykter istället för beroende vindrickare. Det är något man inte vet egentligen. Kanske skulle man dragit sig undan ändå. Nu som nykter får man en andra chans på ett annat sätt, då man sätta det i perspektiv till hur det var när man drack. Man sätter helt andra värden på livet och att det upplevs som att man kan få ut mycket mer av det än tidigare. Mer än man skulle ha fått även om man hade varit nykter. En ny chans helt enkelt, en ny chans att leva det liv man strävar efter. Något man inte tidigare visste, men som nu uppenbarar sig och blir tydligare. Så nu ska vi ta vara på den chansen och göra något bra av det.

Kram❤️

Profile picture for user Kaveldun

Tack @Himmelochhelvete och @Vår2022
Ja! Saker och ting förändras när man blir nykter. Så väldigt mkt blir bättre ganska direkt men alkoholen gör ju också att man under lång tid varit blind för det som inte fungerar. Och det tar tid att se hela bilden.
Alkoholen fyller upp så mkt tid att det är svårt att få en vettig och realistisk överblick…i början av nykterheten.
Ibland vill jag snabbspola 😳…och hamna i lååång och stabil nykterhet direkt. Hoppa över de här lite gnälliga och förvirrade inläggen ( tack för att ni skriver att de är ok).
Men jag är där jag är. Insikterna kommer …en dag i taget ..de med och jag inser att jag inte kan skynda på processen.
Jag kan mkt lätt ödelägga den - genom att dricka. Då får jag börja årskurs 1 igen…ja värre. Jag får gå om.
Jag går ju redan om …för jag har försökt bli nykter tidigare.
Men det känns annorlunda denna gång. Jag fick en impuls i torsdags efter jobbet att ta ett glas vin ….det var verkligen bara en tanke som kom efter ett långt och komplicerat möte.
Men tanken som följde var ….fast jag vill ju inte alls dricka vin - är inte ens sugen!
Har jobbat hela helgen och haft en massa människor runt mig och är trött,
Befunnit mig i sammanhang där alkoholen flödat och vaknat varje morgon och tänkt ’tack gode gud att jag är nykter’
Ja - tack för det. Det är faktiskt en förutsättning för allt annat.
🌾🌾

Profile picture for user Andrahalvlek

@Kaveldun Det där är ett viktigt steg. När man tänker: ”Hmm, den här känslan brukar jag dricka vin på. Men nu ska jag inte göra det.”

Och sen tar man hand om känslan på ett annat sätt, tex genom att vila eller bada kallt. (Eller äta godis eller glass.) Och då börjar man omprogrammera sitt undermedvetna. Det är där ryggmärgsreflexer och vanor bor.

Kram 🐘

Profile picture for user Se klart

@andrahalvlek du är fenomenal på att beskriva de olika delarna i processen- tacksam- jag lär mig fortfarande 🥰🙏🏻
@kaveldun jag har nog missat att du skulle gnällt (?) men jag tänker att här säger vi som det är, det växlar fort, ena dagen sol nästa dag kan förmörkas av utmaningar och allmän- ”jaha vad gör jag nu för att känna mig lite glad?” Förbryllande ofta går se uppfordrande känslorna (som man sällan är stolt över) över så som i självläkning. Något annat händer. Något annat vi sällan uppmärksammade när vi var trötta/bakis/obadafde 🥶🥶😃
Man får allt- sura, tjura, gnälla ”trots allt vi har”. Och glädjas nästa stund när stor eller mini-skäl att glädjas kommer vår väg.
Jag ser fram emot att höra mer om ditt arbete, överväganden. Vi gör detta ihop. Kram 🤗

Profile picture for user Kaveldun

Hej!

Kort rapport bara. I förrgår hade vi den där kvällen med bubbel med ledningsgruppen som j skrivit om tidigare. Hos mig.
Jag luftade det tidigare här i tråden och flera av er skrev att jag inte skulle utsätta mig för det. Helt rätt.
Nu blev det ändå svårt för mig att dra mig ur ansvaret - och j bestämde mig då för att vara tydlig.
Jag sa att jag står för tilltugg och lite mat och alkoholfri dryck men att övriga fick stå för resten ..inköp osv. Jag sa också att jag kör alkoholfritt under hösten och inte vill ha några flaskor kvar. Jag tror att jag lyckades säga detta lugnt och odramatiskt och ingen höjde ett ögonbryn. Ngn sa ngt i riktningen …hm jag borde nog också ta ett uppehåll men det är inte lätt.
Och så blev det. Jag drack bubbelvatten och alkoholfri cider och äppelmust. Ytterligare en person drack alkoholfritt eftersom han körde bil.
Ingen alkohol fanns kvar när de lämnade.
Så skönt 🙏
Ibland tänker j att vi som dricker/druckit funderar alldeles för mkt kring hur vilka ursäkter - för att inte dricka - vi ska presentera.
Det är ju inget att be om ursäkt för! Eller ngt vi behöver lägga ut texten om.
Det räcker att säga - jag hoppar alkohol eller jag dricker inte!
Det är en självklar sak att ha den hållningen.
Note to self.
🌾🌾

Profile picture for user Andrahalvlek

@Kaveldun Heja dig! I våra yrken är vi ofta nästan övertydliga, för att medarbetarna verkligen ska förstå, men i våra privatliv tror vi att folk är tankeläsare 🤣 Bra strategier och superbra genomfört!

Kram 🐘

Profile picture for user Se klart

Vad fint att läsa om din kväll- och skönt ända hit- att inget blev kvar. Jag tror ju inte på att övernaturliga krafter kan höja glaset till munnen- men ändå. Skönt att bara slippa. Jag håller med dig om att människor faktiskt inte bryr sig så mycket om vårt icke-drickande. Men det är en stor del av tankarna iaf det första året, som ingen annan delar. Vi bara flaxar förbi med våra cider i högsta hugg. Sen finns det ju en annan ”sorts” männniska - de där som inte bryr sig nämnvärt. Min man är lite så. Han tycker att alkohol passar vid vissa tillfällen- men att gå på stan (som vi väl aldrig gör direkt) men då väljer han kaffe på eftermiddagen. Jag kunde förr inte tänka mig det som alternativ. Sånt slöseri när det fanns chans att dricka ett glas 🥺
Alla chanser som alltid skulle tas.
Nu är det annat! ⭐️

Profile picture for user Kaveldun

Har varit på resande fot några dagar. En resa som innebar snortidig morgon för att hinna med tåg - och möten med många människor.
En resa där jag varit nykter och sett tillvaron - och mig själv - genom en nykter lins.
Det betyder att vila ( och inte dricka på) för att återhämta mig efter den tiiidiga morgonen. Alltså - jag tar hand om mig själv.
Men även en middag med min ’bästa vän’ och hennes man då vi drack äppelmust och skrattade så att tårarna rann.
Också att komma hem på söndag kväll och känna mig återhämtad och pigg ( att dricka på tåg är ju annars en vana…köpa en liten flaska och gå tillbaka och köpa minst en till fast det är pinsamt) .
Söndagkväll började jag laga storkok och frysa in:-)
Präktigt va ? 🤓
Jag minns andra söndagskvällar efter resor. Att komma hem som en trasa efter flera dagar i rad med ett alltför högt alkoholintag. Som toppades med att fyllna till på tåget.
Så oändligt trist!
Idag har det hänt ganska mkt på jobbet och
när jag åkte hem mindes jag hur jag brukade känna då……nu måste jag skjuta ut mig och dra iväg till det dimmiga landet där alla krav upphör.
Idag tänkte jag nästan direkt : Men jag har bättre saker för mig!
Så är det. Jag har bättre saker för mig - som ger mig mkt lust och avkoppling.
Jag har bättre saker för mig i mitt liv nu.
Solen sken när jag promenerade genom stan och jag gick in en kort stund i en kyrka och andades.
Sedan hem till min lägenhet som jag tycker så mkt om.
Ja - nu har jag bättre saker för mig ☺️.

Profile picture for user Se klart

Vad fint! Jag minns också tågvinet, ett av de eländigare vinerna. Jag har också bättre saker för mig, tänker jag främst kring jobbet nu- men igenkänningen är stor. Sån kaxig känsla: kolla, jag går hem till mitt ”bättre för mig” nu.
Härligt att höra om din helg och dina tankar, som hjälper mig till klarhet. Kram 🍂

Profile picture for user Kaveldun

Idag nya utmaningar. En lång arbetsdag med rätt trista/jobbiga inspel.
Jag bär och bär.
Ska inte klaga - det är min roll. Jag har ett stort ansvar - men har också axlat det ansvaret när ingen annan fanns tillhands. Det var inte helt självvalt.
Jag kan/ska navigera även i detta.

Jag är nykter och jag har kontakt med de delar av mitt liv som inte är arbete/prestation.
Skönt att skriva några rader här - även om det blev kort.
🌾🌾

Profile picture for user vår2022

@Kaveldun Det kan vara tungt att bära emellanåt även om det är din roll. Det är ensamt att vara chef med allt det ansvar som det innebär. Har en vän som har en hög chefsposition och som fått stöd av en psykolog som coach/bollplank i tuffa situationer. Den har hjälpt denne mycket från att bära tunga bördor. Att få bli speglad och se saker ur andra perspektiv.

Så bra att du har kontakt med de delar i ditt liv som inte är arbete och att du är nykter. Det är det som gör det möjligt. Det kommer säkert även att göra det möjligt för dig att hitta lösningar på din börda.

Ta hand om dig❤️

Profile picture for user majken_r

@Kaveldun det låter som din dag var lik min dag.. påverkad av jobbet som jag inte vill bli. Men var snäll mot mig, yogade och drack te. Hamnade på en bättre plats och är glad att inte unna mig alkohol..Hoppas du får sova gott 🙌🏼

Profile picture for user Se klart

Ja du @kaveldun - hur kommer det sig att navigering inte finns med i läroplanen.
Varför hamnar vi där vi gör? Ofta ”kan vi inte välja” men vi har ju också, om inte simmat, så drivit, in i den viken.
Den lägger band på något som jag kommit att tänka på mer och mer- och det är frihet.
Hur kommer det sig att jag paddlar så mycket i trånga kanaler, och hur tar jag mig ut på mer öppna vatten?
Idag har jag kikat på lite andra jobb- blivit uppiggad- känt att annat är möjligt?
Jag har ofta känt mig som den klassiska Arbetshästen- som bara gör och gör och löser och löser. Ingen fattar vad det innebär. Jag tror det är därför jag tog så illa vid mig i senaste jobb-roteringen.
Nog om mig/detta. Jag tänker mest att det är så hoppfullt att vi kan få syn på saker- trots att iaf jag ser sämre än nånsin.
Kram till dig denna här mulna dag, helt okej 🍂☁️💞

Profile picture for user Kaveldun

Tack majken_r och Se Klart!

Jag längtar SÅ efter mer frihet. Trånga kanaler …just så upplever jag det ofta. Och arbetshäst - ja. Har chefat nonstop i 25 år utan några uppehåll. Inte varit sjukskriven och barnledigheterna ligger längre tillbaka.
Att hitta en friare roll!
Som nykter tänker jag klarare och kan fundera i nya banor.
När man dricker kommer skuld-slavdrivaren fram. Sammanbitet prestera så att ingen märker ngt.
Det oket släpper långsamt sitt grepp..
Frid över er:-)
🌾🌾

Profile picture for user vår2022

@Kaveldun Det är häftigt när oket släpper sitt grepp, när man vågar släppa ”tryggheten” och ha tilltro till att det kommer att lösa sig. Att det finns en mening med att släppa greppet, för man kan inte resa om man står kvar på stället. Nu när jag läste vad jag skrev så skulle det kunna handla om så väl alkohol som att släppa greppet om sitt jobb. Min resa började med att släppa greppet om alkoholen och det oket försvann. Nästa steg var att släppa mitt trygga arbete och våga gå ut i arbetslöshet. Det var läskigt men oerhört givande för mig personligen. Den trånga kanalen ledde ut till havet och matrosen på båten steg upp i graderna till kapten över skutan. En kapten som styrde sitt egna liv och mot nya spännande äventyr och upplevelser❤️

Profile picture for user Se klart

Jag tror som du @kaveldun- på den friare rollen. Men jag tror också på nån sorts frihet i sinnet, i att leva sitt liv. Att inte vara så allvarlig som tex jag ofta känt att livet ”tvingat” mig till. Att borsta på trappen och se vad som finns där under ansvar och mer ansvar.
Och vad är det som gör att ansvaret hamnat just på den här trappen? Det var nån som inte vaktade, tänker jag. Nån som inte gjorde sitt jobb, som jag tänker handlar om att värna friheten, värna nyfikenheten.
Nu har frihet och nyfikenhet fått stå i farstun för den där trappen har varit överbelamrad. Vad händer om man säger; hallå- jag bor här- på denna trapp finns inte plats för fler paket-torn för då skyms min sikt.
Jag ska testa! 👓

Profile picture for user Kaveldun

Hej @Se Klart!
Jo - lite fastnade jag. Men tack och lov inte i alkoholens supertrånga och mörka, långa garn!
Jag har varit iväg på resa med arbetet som var mkt intensivt och jag är i en övergångsfas som också är jobbrelaterad.
Jag jag läst ganska flitigt här men inte fått ur mig ngn text ( jo - en kväll skrev jag ett långt inlägg som var jobbrelaterat - och sedan tappade jag nät och det försvann)
Och tack både du och @våren 2022 för kloka reflektioner. Fint att höra hur du är Kapten på din egen skuta våren!
Och @Se Klart - att jobba på den inte friden tror jag också är helt centralt.
Jag är i ett vägskäl rent yrkesmässigt och det påverkar mig. Jag funderar på att antingen gå vidare radikalt ( inte alldeles lätt i min ålder….). Då handlar det om att gå vidare kring en ny roll med mkt ansvar och chefsskap. Jag tror ändå det är möjligt efter den erfarenhet jag har. En annan väg är att gå ner mer i verksamhet - en verksamhet som är rolig att utöva operativt - som är kreativ och där jag på många plan kan kanske kan komma närmare det jag tycker är roligt.
Det ger också andra möjligheter att - så småningom - jobba mindre och göra mer av annat….
Jag funderar!
Tänker också att Torns inställning att ’det är bara ett jobb’ …har många poänger.
Blev glad över att du undrade var jag var @Se Klart och det har känts fattigt och lite tomt att inte skriva här.
Jag behöver det.
Trött ikväll så inte ett jättelångt inlägg - ska försöka bli lite mer konkret så småningom.
Tack för att ni är här! ❤️
🌾🌾🌾

Profile picture for user vår2022

@Kaveldun Mycket att fundera på, vilken väg du ska välja. Du kommer säkert att hitta den vägen du vill gå så småningom. Att vela är ett steg mot att fatta ett bra beslut som man kan leva med och stå för. Man bestämmer sig och ändrar sig, men till slut ramlar det nog ned. Låt processen ha sin tid, om du kan ge den tid och sova på saken❤️

Profile picture for user Andrahalvlek

@Kaveldun Det ska bli jättespännande att få följa dig på den här resan. Jag tänker att det är rätt sunt, om man får möjlighet, att varva ner de sista åren. Då kan man till och med fortsätta lite på deltid efter pensionsåldern.

Min ex-chef bytte jobb när hon var 59 år. Hon fick chansen, tänkte ”jag orkar inte med ett besparingspaket till”, och sen tog hon chansen. Blev projektledare på en högskola för ett projekt som fick statliga medel i några år. Nu har hon passerat 65 års-strecket och hon fortsätter jobba tre dagar per vecka några år till för att slutföra projektet.

Och hon är så vilsam i sin attityd numer, så närvarande och så harmonisk. Har tid för sin gubbe, fritidshus och barnbarn som börjar komma på löpande band eftersom de båda har tre barn på varsitt håll. Och jag blir så glad för hennes skull och lite avis också. Hon har inget mer att bevisa för någon. Hon har ett stimulerande, självständigt jobb där hon endast har en professor att hålla i strama tyglar. En baggis jämfört med ett helt företag.

Kram 🐘

Profile picture for user Geggan

Spännande @Kaveldun ! Jag hade alla gånger valt det mindre krävande och roligare. Vad har man livet till? Allt har sin tid. Men du kommer säkert fram till det rätta, vad det än är. Jag blev en gång övertalad att bli chef. För alla kvinnors skull liksom. Det blev inte bra. Drickandet eskalerade o jag började smita in på skumma barer mitt på dan. Hm. Nå, det var jag. Kram! 🐳

Profile picture for user Kaveldun

Varit på resande fot - både i jobbet och sedan privat - och har haft folk runt mig.
Läst här nästan varje dag men inte fått ur mig ngt i min egen tråd.
Tack för era inlägg kring jobb!
Jag har funderat mkt och tror att jag landat i att ligga väldigt lågt. Inte söka mig vidare till nya jobb med mkt ansvar.
För att göra en lång historia kort så gick jag under en längre tid in i en roll med yttersta ansvar för vår verksamhet. Jag fick frågan om jag ville fortsätta men valde - när den avtalade tiden var över - att gå tillbaka till mitt tidigare chefsjobb inom samma verksamhet.
Jag var lite osäker på hur jag skulle uppleva det men känslan som dominerade när det väl hände var lättnad.
Sedan finns det en gammal och ganska besvärlig intressekonflikt på mitt jobb. Ngt jag i princip hade haft makt att förändra när jag var ytterst ansvarig - men det hade krävt att jag stannat på den positionen en längre tid och tagit fram en ny organisation. Ett omfattande arbete som tagit några år.
Nu kvarstår konflikten och den är inte till min fördel i min nuvarande roll.
Ja - detta blir kanske bara rörigt och väldigt abstrakt men jag har valt att acceptera situationen,
Jag hade en långt samtal med min bästa vän - som inte alls jobbar i denna bransch utan är fri konstnär - och hon sa : Lyft det du ser som problem till din nya chef men låt det sedan vara hans sak att ta det vidare - eller ej.
Jag hade då berättar för min vän hur intressekonflikten slitit på mig under mkt lång tid och periodvis gjort mig ledsen. Men också att jag såg och ser - mer och mer - att den kamp och debatt jag fört faktiskt inte lönat sig. Tvärtom har den tärt på mig och nästan låst positionerna mer.
Det var så skönt att berätta för min vän ..,jag har nästan inte pratat med någon om detta. Jag tänkte att hon inte skulle förstå eftersom hon inte riktigt greppar verksamheten - eller mitt jobb. Men hon greppar ju mig. Hon har varit min nära vän i 40 år och det var dels så skönt att prata med henne ….och dels landade hennes råd väl. Jag känner en sorts ro.
Jag är en yrkesmänniskor som drivs väldigt mkt av verksamhet och att göra skillnad - och jag kan ta strid för det jag tror på.
Men denna strid ska jag inte ta mer. Jag har lyft min syn på saken - sakligt och lugnt. En gång. Det får räcka.
Nu koncentrerar jag mig på de sidor av arbetet som är positiva. Jag gör mitt jobb men jag arbetar inte så hårt att resten av livet kommer i kläm.
Jag tror att min nykterhet spelar roll i hur detta har utvecklats. Det är ngn sorts realism - utan att ge upp.
Jag kan inte styra världen i alla lägen och även om jag tycker att jag har mycket goda argument så blir det inte alltid som jag vill.
Jag har ett människovärde ändå. Jag jobbar för det jag tror på i de former som är möjliga.
Jag vet inte om detta inlägg är begripligt men det var skönt att skruva det.
En skön kväll önskar jag alla som skriver här - alla nyktra och alla som kämpar för ett nyktert liv.
🌾🌾

Profile picture for user Kaveldun

Detta inlägg hade behövt redigeras - så många ord som blev fel …skruva istället för skriva. Och konstiga former 😳
Men men - en övning i att gilla läget - även vad gäller detta.
Vill också betona att jag inte alls - generellt - tycker att man ska ge upp eller välja att ligga lågt - när det är intressekonflikter eller andra konflikter på jobb.
Ibland är det helt rätt att kämpa och stå på sig!
Men i mitt fall leder det just nu inte framåt och det ger mig ro att inse det.
Sinnesro.

Profile picture for user Kaveldun

Ska bli bättre på korta dagliga eller i a f någorlunda frekventa uppdateringar. Märker att - fast alkoholen på många plan är långt borta - det är viktigt.
Detta med att notera positiva förändringar. Haft en ganska lång period när nykterheten ’rullat på’ och jag inte varit så upptagen av den. Men efter ett sug som kom som en blixt från klar himmel för några dagar sedan - så ser jag att jag behöver skriva här. Inte bara läsa.
Jag kunde ganska snabbt distansera mig från suget och ignorera det. Och dagen efter upplevde jag själva suget som helt absurt. Att dricka är det sista jag vill och min nykterhet är faktiskt det viktigaste fundamentet i mitt liv.
Utan den fungerar ju inget annat och framtiden är mörk . Och kort.
Men min hjärna har inte läkt ut än..,.såklart. Tänker att det väl tar ngt år - eller mer.
Det är helt ok. Men jag behöver skriva om den verklighet jag befinner mig i ….en alkoholist som läker ut år av riskbruk. Det är en verklighet som jag inte delar med många IRL .
Tacksam för detta forum.
🌾🌾

Profile picture for user Andrahalvlek

@Kaveldun När man skriver måste man sätta ord på tankar och känslor. Ibland ramlar poletten ner, eller så knuffas man i rätt riktning för att man upptäcker att tankarna har tänkt klart, men man har inte fattat det själv ens.

Jag går också i lite jobb-limbo. Jag är ju fortfarande sjukskriven på deltid (jobbar 50 procent 17/10-15/1) och jag är därmed inte alls delaktig i arbetet med den omorganisation som ska göras inom den delen av verksamheten som jag jobbar. Den 16/1 ska det nya sjösättas och samma dag går jag upp till 75 procent.

Det är otroligt ovant efter alla dessa år som mellanchef att inte vara delaktig i förändringen, åtminstone inte i bestämmandefasen. Men jag har bestämt mig för att bida min tid. Låta saker falla på plats innan jag hittar min egen hörna i det stora pusslet. Kanske får jag mindre ansvar - och mer tid att faktiskt vara kreativ i mitt arbete. Det är ingen dålig utveckling, med tanke på mina utmattningsdepressioner i bagaget. Mer roligt jobb, mindre administration och mindre ansvar. Jag kan nog vänja mig vid det 🤔

Kram 🐘

Profile picture for user Kaveldun

Jag förstår @Andrahalvlek.
Låter som att vi är lite i samma fas.
Och för att klara det tror jag just det är nödvändigt att släppa kontrollen… nu får ngn annan besluta och bestämma kring vissa saker/områden.
Och det är ok.
Själv har jag bytt jobb ungefär vart sjätte år. Ibland oftare. Det har inte varit ngn medveten karriärplanering- alls.
Men jag har gått när jag känt mig ’klar’ eller om situationen på arbetet utvecklats åt ett håll som jag inte varit nöjd med. Där jag upplevt stagnation eller konflikt.
Men nu gör jag ngt annat. Det handlar säkert - till dels - om min ålder. Jag är 61 år nu 😳.
Men inte bara. Det handlar också om att jag ser vissa positiva områden som jag kan verkar inom - och också att jag långsamt flyttar fokus ….riktigt vart vet j inte än:-)
Jag vill inte lägga all kraft på jobbet . Som nykter har jag både mer kraft men även större valmöjligheter. En större frihet runt mig - på ngt sätt.
Det är ngt skönt i att släppa på kontrollen.,, ibland tänker jag att j är en liten myra i en myrstack. Nu får andra myror hålla på och bråka och ta ut riktning och hålla koll.
Jag tar mitt strå och bidrar till stacken . Men jag sätter mig också ner och lägger ner strået ibland.
Vilar i solen.
🐜 🌞

Profile picture for user Andrahalvlek

@Kaveldun Vilken fin liknelse 🐜 Vi är små myror i den stora stacken och man behöver inte trängas i ledartruppen hela arbetslivet. När ledarmyrorna bestämt riktningen kan vi bidra med vårt strå till stacken.

Jag har jobbat i 30 år på min arbetsplats, och har varit mellanchef merparten av dessa. Jag har jobbat med en massa olika saker, varit ansvarig för stora projekt och implementeringar bland annat.

Nu har jag återgått till rötterna litegrann, jobbar med det som allting började med 1992. Helt annorlunda förstås, men ändå lika. Känns lagom vid 53 års ålder, med tre perioder av utmattningsdepression i ryggsäcken. Jag vill också ha tid och ork att leva livet utanför arbetslivet.

Kram 🐘

Profile picture for user Kaveldun

Låter bra @Andrahalvlek
En lärdom i allt detta är ju också att dela med mig av mina tankar/problem - medan de pågår.
Att sluta dricka är en sak …men det är bara början. Att se sina mönster och bryta dem ( de dåliga) är nog ett arbete för resten av livet…
Jag har så fruktansvärt svårt för att be om hjälp eller att se att jag - också - behöver stöd.
Det är absolut inte för att jag tycker att jag är så kompetent. Tvärtom. Det är snarare ngn sorts helt förvrängd bild av att ex sjukskrivning, stöd, hjälp - inte är för mig. Jag tystnar hellre.
Låter bli att skriva här eller tvekar att berätta hur det verkligen är - för min bästa vän sedan mer än 40 år.
Jag vet att detta beteende ligger bakom min alkoholism….det är inte bara detta - men det är centralt.
När jag väl började berätta om hur jobbigt jag upplevt intressekonflikten på jobbet ( för min vän) så kunde jag nästan inte sluta.
Och hon ställde en massa adekvata frågor och sa saker som verkligen landade. Hon är konstnär och har inte varit anställd på 30 år ….men hon kunde hjälpa mig väldigt bra ändå. Och när jag skriver här får jag alltid kloka tankar tillbaka.
Kaveldunet behöver helt klart lätta lite på trycket /den sammanhållna ytan…
😳🌾🌾

Profile picture for user vår2022

@Kaveldun Ja, det är verkligen bra att lätta på trycket och sätta ord på sina känslor och tankar. Genom att uttrycka sina känslor kan man även bättre se dem utifrån och få ett annat perspektiv. Som när du pratade med din vän. Tror att det kan vara bra att prata med någon som inte är insatt, de kan liksom tänka utanför boxen och komma med ett helt annat perspektiv man aldrig själv skulle kunna komma på. På något sätt kan man tänka sig in i en situation och kanske har varit med om något som påminner om läget.

Det som är häftigt med att sluta dricka är att mönster och dolda känslor/tankar kommer upp i dagsljuset. Man måste ta itu med och lära sig att hantera sig själv och omvärlden. Man måste lära sig att leva utan att bedöva sig. Man ger sig aldrig chansen att göra det när man dricker och man duckar det. Det häftiga är också att man får en bättre kontakt med sig själv och mer förankrade beslut när man inte dricker. Vad man egentligen vill och mår bra av. En effekt av detta är även att man blir mer tillgänglig och nåbar för personer i ens omgivning. Man har helt klart ett jobb att göra, men om man kan se det som en intressant process och nyfiket utforska det, bli det så mycket enklare och roligare resa.

Så fortsätt att lätta på trycket Kaveldunet, det mår du och din hjärna bra av❤️

Profile picture for user Se klart

Har aldrig tänkt på hur hårt packat (!!) kaveldunet är förrän du skrev.
Jag tampas- som du- med den helt knäppa och liksom förvrängda självbilden. Och det har verkligen noll och intet att göra med att en skulle känna sig ”bättre” utan tvärtom. Det är- om man drar det till sin spets- att inte se sig själv riktigt som en människa med mänskliga behov av det vi behöver- för att vi är människor. Ett nästan maskinellt sätt att se på sig själv. Detsamma gäller ju detta att dela med sig, ta andra i anspråk- för att de finns där, redo att tas i anspråk. Så som man/jag/du finns för andra.
Och det är ju både en misstro mot andra- och på samma gång att känna sig som att det- för just mig- inte finns nån bot eller räddning/gemenskap.
Kanske.
Forumet är mycket fint just för en sån som jag, lite i taget kan jag öva mig på att be om stöd och hjälp. För mig är det stort och allvarligt även om mina inlägg- hos mig och andra- förhoppningsvis är lite lättsamma och peppande- också.
Kram @kaveldun, häng kvar 😽🍂

Profile picture for user Kaveldun

Precis @Se Klart - ett nästan maskinellt sätt att se på sig själv.
Jag har också i perioder fungerat som en maskin. Jobbat fast jag varit sjuk osv.
Samtidigt har jag verkligen inte saknat gemenskap - tycker att jag fått både kärlek och varm vänskap i stora doser. Vänskap med djup närhet
Och ändå.
Det sitter djupt - det är ngt långt tillbaka. Jag hade en fin mamma - men också en mamma som ställde hårda krav på att jag alltid skulle vara glad, kapabel och stark.
Jag minns att jag ständigt försökte hålla min familj på gott humör. Berättelsen om mig var att jag alltid var glad och sorglös.
Det berättelsen är inte sann.
Alkoholen har fungerat som en murbräcka här. Att få lätta på trycket och ge sig hän i känslan. Problemet är bara att detta skett i ensamhet och att alkoholen förvränger känslor ….det är en kemisk förlösning som egentligen bara gör trycket större.
Skönt att skriva om detta.
🌾🌾

Profile picture for user vår2022

@Kaveldun Tänk så många berättelser som inte är sanna i våra liv. Andra har ägt vår berättelse och gjort den till en sanning, så att man många gånger trott är det verkligen är sant. Det är dags att få äga sin egna sanning, sin berättelse. Att få känna, att nu stämmer sanningen med det som jag känner i min kropp, inuti mig. Min berättelse om mitt liv. Det är befriande att göra sig loss någon annans berättelse om vårt liv och att göra sig loss från alkoholens förvridna sanning. Då kan man känna sig hel och välja sitt egna liv❤️

Profile picture for user Majaela

@Kaveldun , jag känner igen mig sååå mycket i din berättelse. Att jobba trots sjukdom, aldrig lägga vikt vid sina egna behov utan bara köra på. Att sträva efter att klättra i karriären och bara ta på sig mera ansvar, mer arbete och aldrig be om hjälp. Sällan eller aldrig hinna känna efter vad man egentligen faktiskt vill.
När jag läser din text så tycker jag att det är ganska tydligt vad dina känslor ligger . En väg talar den duktiga flickan för och den andra vägen talar din känsla för verkar det som.
”en ny roll med mkt ansvar och chefsskap. Jag tror ändå det är möjligt efter den erfarenhet jag har. En annan väg är att gå ner mer i verksamhet - en verksamhet som är rolig att utöva operativt - som är kreativ och där jag på många plan kan kanske kan komma närmare det jag tycker är roligt.
Det ger också andra möjligheter att - så småningom - jobba mindre och göra mer av annat….”
Lycka till med att välja det som är rätt för dig och ta hand om dig,

Profile picture for user Sisyfos

Åh vad jag känner igen mig i en del av det du skriver. Du skriver om att du alltid försökt hålla din familj på gott humör. Jag hade också en sån roll i min familj, eller tog en sån roll. Det fanns liksom inte utrymme för mina behov, alla hade fullt upp med sig själva. Och jag har egentligen inte haft nån dålig familj, utan det var nog en kombination av att jag läste av andras mående och då försökte underlätta för dem och att jag kanske inte trodde att det fanns utrymme för mina behov, att de skulle klara att härbärgera en till person med behov. Och lite så är det fortfarande. Det är lätt att tränga undan sina egna behov och istället fokusera på andras. När det då har blivit för mycket funkade alkoholen som ett slags filter tror jag. För att orka köra på, för att få det tunnelseende jag behövde.
Mitt nykterhetsarbete har behövt handla mycket om att sätta gränser runt mig själv. Vad vill jag? Vad behöver jag? Jag är fortfarande skitdålig på att ta hjälp och det är ju inte andras fel, utan ett inlärt beteende som är djupt rotat. Det innebär också att inte ens se sina egna behov utan fokusera på andras. Och det behöver då inte ens vara behov som de uttrycker. Så jag har börjat boxa in människor för att inte hamna i att jag tar över deras behov och för att tydligt sätta gränser runt mig. Barnens behov måste hanteras såklart. I övrigt går det i perioder när det är lättare eller svårare att sätta gränser för mig och andra. Tänker lite på det där du skriver om att vilja göra skillnad, stå upp för det man tror på etc och att det är en lite dålig kombination att vara dålig på att se sina egna behov och be om hjälp och att se andras behov och vilja göra skillnad, för man behöver kunna sätta gränser så att man inte sliter ut sig. Här kommer gamla sinnesrobönen väl till pass. Inget har heller blivit sämre av att jag har börjat uttrycka mina behov lite tydligare. Andra mår bra av att få vara hjälp och stöd ibland. Tänker lite på ditt nick Kaveldun. År av instängda behov hårt packade. Tänk vad lätt att ändå börja släppa ut lite om man bara ger efter. Och vad lätt det ändå kändes att prata med vännen. Själv stretar jag på med min sten (Sisyfos). Skulle kanske valt ett annat nick.

Profile picture for user Kaveldun

Stort tack @vår2022 och @Majaela och @Sisyfos för inlägg.
Blir gripen av era rader. Ni känner igen er och jag tänker att detta att inte klara av att uttrycka egna behov nog är centralt för många av oss. Att få äga sin egen sanning - som du skriver @ vår2022.
I fredags kom också ett nytt avsnitt av Alkispodden - som haft ett ganska långt uppehåll. De visade sig ha samma tema.
Detta att inse att man inte kunnat sätta vettiga gränser och be om hjälp.
Vad vill jag? Vad behöver jag? Just de frågorna Sisyfos.
Ibland tror jag verkligen inte att jag vet.
Men ett första steg är ju ändå att aktivt ställa sig de frågorna. Och intressant det du skriver om att du börjat sätta gränser för andra människor.

Jag var på väg att svara på detta i fredags och så fick jag plötsligt ett sms från min dotter. Hon var på väg till förlossningen. Och på fredag kväll kom mitt - första - barnbarn till världen.
Det var mer omtumlande än vad jag kunde föreställa mig. Jag är uppfylld av detta lilla liv …som jag än så länge bara sett på bild eftersom vi bor långt ifrån varandra.
Men förhoppningsvis kan jag resa och möta henne nästa helg.
Runtomkring mig firade andra släktingar med bubbel men jag har hållit mig nykter hela helgen ….det känns om möjligt ännu viktigare nu. Jag vill leva och följa detta lilla barn.
Och jag behöver förstås fortsätta min resa kring gränser och behov….att få ett liv där jag är lite bättre på att be om hjälp och att se och erkänna de behov jag har.
Många tankar på en och samma gång.
Jag är tacksam över livet och att jag har ett litet friskt barnbarn.
Och jag är tacksam över min nykterhet och de svar jag fick här när jag berättade om det som är svårt
❤️🌾🍀

Profile picture for user vår2022

@Kaveldun Stort grattis till ditt första barnbarn!🥰. Måste vara helt underbart att ett mirakel har kommit till livet, blodsband till dig. Det jag erfarit av nykterheten är att jag tydligare kan se mina behov, vad jag vill och vad jag behöver. När jag drack så jag dem knappt, i alla fall var de inte tydliga eller stadiga. Alltid ett slag dåligt samvete för allt, nästan. Så en god väg till att få tag på dem och se dem är att inte dricka.

Ha en fin söndagskväll och njut av att ha gåvan av att ha blivit mormor❤️

Profile picture for user Se klart

Åh men grattis @kaveldun till ditt lilla barnbarn. 🙏🏻🥰 Tänk att en blivande bästa kompis- genom vårt och torrt- just kommit till världen. (Om man inte skulle få för sig att istället spendera tiden med att hinka i sig vin i ensamhet…)
Jag torkade golvet här idag och kom att tänka på när barnbarn nummer tre skulle komma, mitt under pandemin- vi var också långt ifrån- och jag skurade och skurade och det tog en evighet innan de äntligen ringde och berättade att allt gått bra.
Golvet sken, och vi.
Nu finns en tung liten människa i vågskålen för att fortsätta vara nykter. Det kan man ju inte bli för någon annans skull, och det är sant. Men att värna om och vara rädd om sina egna relationer- det kan man göra just för sin egen skull.
Grattis återigen! 🎉👵🏼

Profile picture for user Torn

@Kaveldun Grattis till barnbarnet! 🤗 Det var faktiskt en av anledningarna till att jag bestämde mig för att det fick vara nog med alkohol. Om jag hade fortsatt med att dricka, så skulle jag förmodligen aldrig ha kunnat få uppleva några barnbarn.

Kram

Profile picture for user Kaveldun

Tack för alla grattis☺️
Det känns fantastiskt att bli mormor.
Jag ligger och tittar på bilder av mitt lilla barnbarn - en liten människa med livet framför sig. Jag vill vara en nykter och närvarande mormor - även om jag bor en bit bort rent geografiskt.
På torsdag ska jag gå på restaurang med en gammal vän. När hon hörde att jag inte dricker vin - jag skrev det lite i en bisats - så svarade hon att ’då kan vi kanske skippa restaurangen denna gång och käka hemma’.
Och det går ju fint ☺️
Bara det att jag tänker att jag skippat vinet for the rest of my life.
Blir förhoppningsvis några år 😉
🌾🌾

Profile picture for user Kaveldun

Har hälsat på mitt lilla barnbarn - det var fantastiskt. Och uppslukande.
Kanske är det största ( just nu i a f) att se min dotter transformeras.
Bli förälder….bokstavligt talat framför mina ögon. Så fint att se hur hon - och hennes kille - lägger ett så starkt gemensamt fokus/kärlek …på den nya lilla människan.
De gör liksom allt rätt …och jag står bredvid och ser på.
Tänker förstås också på hur det var när jag blev mamma….i slutet av 80-talet. Hur mkt mer ensam j var ( trots en jättefin pappa - men vi var båda uppfostrade på 60-talet).
Livet har dominerats av jobb och av att bli mormor.
Jag är så otroligt glad över att jag är nykter nu.
Men jag ser också att jag har mycket att jobba med.
Ibland känner jag mig så ung! Och inte alltid i den bästa meningen.
Jag tror att mognaden/insikterna sätts på paus när man börjar dricka problematiskt.
Tror att Se Klart skrev att man läggs i formalin. 😳
Nu är jag 61 år och farmor. Och på många plan ganska insiktsfull - men med en lite skev grund - som bottnar i långvarigt drickande.
Men jag rätar ut grunden! Det går inte att forcera …utan handlar om långvarig nykterhet ( @Torn!)
Ngn liten millimeter varje dag.
Har läst här varje dag!
Tack fina forum.
🌾🌾

Profile picture for user Se klart

Godmorgon farmor eller mormor 🤗
Det är fint att få vara med i dessa liv som tar form och fart runtom oss. Jag minns exakt det du beskriver ”jaja, ett friskt barnbarn är ju stor lycka - men att min lilla bebisunge tycks klara detta svåra uppdrag att bli och vara mamma”
På något väldigt biologiskt plan är ju vår mission completed. Det kändes så stort.
Att ha mycket att jobba med, som du skriver. Det tänker jag är bra för det blir sannerligen inte tråkigt i nyktra livet. Det är spännande. Om jag kunde lyckas förmedla en enda sak från den lite längre nykterheten, är det just det. Hur spännande det är att få lov att växa- så långt in på säsongen- om vi pratar trädgård. Genom första frosten står vi fortfarande i blom, glöm inte det! 😍

Profile picture for user Andrahalvlek

@Kaveldun Just det ser jag verkligen fram emot, att se min äldsta dotter transformeras till mamma ❤️ Hon är 25 år så vår relation har rätt så nyligen transformerats till en vuxenrelation. Jag njuter av den transformationen ett tag till 🥰

Barnens kusin fyllde 30 år i somras och hon har två barn, 4 och 2 år gamla. På släktsammankomsterna är det hundra procent fokus på dessa små och jag gillar det verkligen. Innan dessa telningar är vår yngsta 23-åring yngst i släkten. Jag njuter av att se umgänget mellan mina döttrar och dessa små kusinbarn.

Min äldsta dotter har alltid känt sig obekväm med bebisar, medan jag är som en bebismagnet. Nu kan jag dock se hur ögonen lyser på henne, och jag ser att barnlängtan börjar ta stor plats i hennes inre. Och hon har bondat enormt bra med kusinbarnen, på ett sätt som stärkt henne på bebisfronten.

Vi får väl se var du landar i framtiden. Man ska bida sin tid, väga för- och nackdelar noga. I vår ålder (jag fyllde 53 år nyligen) har man inte riktigt tid att ta alltför förhastade beslut som landar fel. Vi får liksom hushålla med den energi vi har, och att flytta är inte plättlätt.

Kram 🐘

Profile picture for user Kaveldun

Tack @Se Klart och @Andrahalvlek!
Mormor är jag ju ☺️….inte farmor som jag skrev.
Kanske blir jag även farmor en dag.
Och det var ju också ett ( positivt) sätt att se på det hela - bra att det finns mkt att jobba på så att livet inte blir tråkigt!
Bra tänk @Se Klart
Och håller med dig @ Andrahalvlek - i denna ålder ( och j är äldre än du) bör nog stora beslut vara ganska välgrundade. När man dricker gör man ofta mindre välgrundade vägval - i smått som stort.
Jag tror att jag är inne i ngn sorts fas där jag håller på att acceptera ett visst åldrande ( ja, vad är alternativet 😳). Men j menar på ett mer positivt sätt. Jag är väldigt nyfiken - och tror jag ganska öppen - men vissa saker intresserar mig inte längre. Och så får det vara. Jag behöver inte vara bra på all ny teknik och jag behöver inte befinna mig på olika plattformar ( j behöver däremot se till att ge människor som kan detta förutsättningar - och nu pratar j jobb). Men jag längtar efter andra saker - en jordplätt ( kanske), ’andlighet’ ( vad j nu menar med det, fördjupade relationer.
Djur 🦒 🐘….:-) kanske inte vilda men åh en liten tam katt. Svårt att få in det i nuvarande liv och bostad förstås.
Jag är i en brytpunkt …på ngt sätt.
Ålder, alkohol, jobb, andlighet.
Men det får växa fram….ja allt utom nykterheten då - nykterhet i meningen att avstå alkohol. I en vidare mening är ju nykterhet ngt som långsamt växer..och som påverkar alla möjliga områden och frågor.
🌾🌾

Profile picture for user Andrahalvlek

@Kaveldun Ja, den här tiden i livet är sannerligen en brytpunkt. En slags trotsålder. Som vi tidigare har upplevt genom våra barns olika faser - från treårstrots till tonårstrots. Trots som i utveckling och frustration. Varje gång mina barn har genomgått dessa perioder har jag fått backa, ta in helheten, göra annorlunda. Ge dem lite mer space, ge dem liiiiite mer beslutsrätt över sitt eget liv.

Och nu när jag precis genomgått klimakteriet (överjävlig period i livet) så känner jag lukten av förändring. Jag tänker också jordplätt, och trädäck med kvällssol. Nära naturen, men med mina nära och kära inom pendlingsbart avstånd. Det finns inte ens en gubbe i mina drömmar, även om jag inte stänger den dörren helt. Han kanske snubblar in på mitt trädäck, jag får se vart livet för mig helt enkelt.

Att åldras är obönhörligt, men man kan jobba på sitt förhållningssätt. Störa sig på smärta och begränsningar, eller jobba på att bibehålla förmågor och vara tacksam för de förmågor vi har kvar. Just nu promenerar och styrketränar jag som en investering inför framtiden. Jag har inte ens fått diagnos artros, eftersom jag inte sökt läkare för det, men jag tränar som om jag har det och märker redan förbättring.

Det blir fint att följas åt i förändringens tid 🥰

Kram 🐘

Profile picture for user Se klart

Kaveldun,
Jag tänker att du kikar in och läser? Jag tänker att det inte är så mycket ett du inte hinner med - jag tänker inte att forumet inte är viktigt. Utan något annat? Som hänger ihop med sånt som har med drickandet att göra- oavsett om man dricker eller är nykter.
Ibland, när andra skriver i min tråd- extra extra snälla inlägg för att jag t om bett om råd eller stöd. Då KAN jag nästan inte läsa för jag känner en konstig skam över att ha tagit plats med MIG. Men jag läser och jag svarar. Forumet är en terapi på så vis- här får en stå ut med att vara omtyckt bara för den man är 🥲❤️‍🩹
Du är betydelsefull för oss.
Vi är här och jag vill att du ska hänga kvar och skriva! Kram 🥰