kickstart är det VLCD som gäller i alla fall en vecka framåt. Då kommer garanterat motivationen eftersom de första kilona rasar fort. Känns bra på slutet av dag 2 och ser fram emot dag 3. Ja visst vill jag göra om din resa Santo, om ett år ska jag vara där helt klart och 19 kg låter precis lagom. Ska fundera på LCHF mat efter de här första veckorna.
/Fenix
Hej Fenix, gott och läsa att du är på banan igen, och dessutom taggad!
Käkar själv LCHF detta hjälper mig i ett mycket bättre mående och större kraft att stå emot alkoholsug.
Lugnare, stabilare, tappar vikt, sover bättre än innan, inte berg & dalbana med humör och psyke som tidigare då jag konsumerade socker.
Att ta bort sockret för oss alkisar tror jag är en av nycklarna att fixa detta.
Ha nu en ricktigt härlig helg att börja läkningen och tillfrisknandet med :))
härligt glad och lugn för det mesta. I dag är femte dagen utan A och jag kör med VLCD vilket innebär att jag gått ned några kilo redan. Inget sug efter alkohol, ingen hunger efter mat. Ska köra så länge det känns bra eller så länge jag står ut, minst en vecka men helst två. Har fått en bra rivstart på ett nytt liv. Tack för all peppning, det betyder mycket. Nu ska jag till jobbet. Ha ett bra avslut på helgen alla!
Fenix
att jag kan sitta och känna mig lugn och harmonisk, dricka mogonkaffet och njuta av att en ledig dag väntar som jag kan fylla med vad jag vill. För inte länge sedan alls, hade jag vid den här tidpunkten legat och vridit mig i lakanen, ångrat att jag drack alldeles för mycket och känt mig helt värdelös. Tankarna hade redan börja snurra: jag måste sluta dricka men eftersom jag är ledig kan jag dricka en kväll till eftersom jag mår så kass. Måste sluta i morgon i alla fall, för det här håller på att gå åt helvete.
Måste nu komma ihåg att det senaste halvåret har jag många gånger varit riktigt rädd att jag verkligen inte kan sluta, att det kommer att sluta riktigt illa för mig. Lika väl som jag måste komma ihåg hur illa jag mått nästan varenda morgon, lika väl måste jag komma ihåg hur bra jag mår just nu igen efter bara 5 dagars nykterhet.
Bra Fenix, nu är det nedskrivet och jag kan börja leva den här dagen som jag vil. Inte som A vill.
/Fenix
Jag kan inte begripa just nu hur jag ibland kan välja att må så dåligt och trycka ned mig själv i skorna på det sätt som jag gör. samtidigt känner jag att hur underbar den här dagen än är så är den mycket skör. jag måste vara rädd om både den och mig.
Men, fortsätter vi så här Fenix, så går vi en fantastisk sommar till mötes som både du och jag kommer att kunna vara stolta över när det lider mot höst.
Efter nästan ett års nykterhet ( jo, jag har haft mina fall)så är det bland annat just morgonkänslan som känns härlig. Att kunna njuta av kaffet, istället för att tvinga i sig det eftersom man/jag vet att motorn kräver det. Kanske är det en känsla som bara är en nykter alkoholist kan känna? Kanske resten av världen "bara" dricker kaffe? nej, det tror jag inte. Jag tror att det är så kaffedrickning ska kännas. Nu blev det jävla svamligt! Men vad jag ville säga var; Snyggt jobbat Fenix!!! Riktigt snyggt! Kanske greppar du inte det själv än...men jag blir imponerad. /R
att höra av dig Dompa! Just idag är jag också imponerad av mig själv, och det har ju inte varit så ofta det senaste året kan man säga. Men nu är det dag 7 och den goda känslan håller i sig. Njöt av morgonen och kaffet, tog det lugnt och just nu finns mycket ro. Vet hur allt kan ändras, men har bestämt att A för alltid är en stängd väg för mig. Totalt tillbommad och det känns bara fantastiskt bra att tänka så.
Fenix
Fenix, att A för alltid är en stängd väg. Jag tror att för vissa av oss fungerar inte en dag i taget, det ger oss varje morron en chans att ompröva vårt beslut att inte dricka. När man kommer till att nu är det nog behövs inga diskussioner. Så fungerar jag. Då kan man också börja acceptera att det är så helt enkelt. Ja så enkelt var det inte innan men nu när jag kommit så här långt som snart ett år känns det jäkligt enkelt! Så skönt! Och ja Dompa, jag tror, vill tro, att just för att vi varit där vi varit så smakar kaffet bättre för oss, solen lyser klarare och vi ser på livet med andra ögon än dom som kan ta det som självklart. Så vill jag tro att det var en mening med att ha testat att vara nere i gropen.
Förra våren var jag så nere som man kan bli, allt kändes meningslöst och jag vägde mer än någonsin. Inga roliga kläder passade och bara tanken på att träffa folk gjorde mej rädd. NU går jag in i sommaren som en helt ny person med fräscha snygga kläder, som jag kan handla i "vanliga" butiker. T.o.m. en bikini har jag köpt, även om jag nu inte visar mej på en offentlig badstrand i den, tror jag. Kanske senare i sommar för jag ska ta ett krafttag och gå ner de sista 5 kilona nu!
Kul att du är på spåret igen! Som tidigare nämnts e de ju så att bara vi som varit nere i skiten som njuter fullt ut av dom små vardagliga sakerna på nykter kaliber.
Du har vunnit slaget att ta dig ur fyllan, det är det svåraste.
DET ÄR SVÅRARE ATT BLI NYKTER ÄN ATT VARA NYKTER!!
med att det är lättare att vara nykter än att bli nykter! Då är det ju kirrat och klart nu, vilken bra tanke att bära med sig. Det känns verkligen bra varje dag nu, ned 5 kg och alkohol känns mycket långt borta. Nej, kanske har jag hållit på alldeles för mycket med en dag i taget i mitt liv. Det är kanske därför jag misslyckats så mycket med AA och det tänkandet. Tidigare i år brukade jag börja dagen med att tända ett ljus och lova att vad som händer i dag ska jag inte dricka. Men lika förbannat började jag bryta det löftet och allt sämre mådde jag. Inte ens en dag, självföraktet var totalt. Just nu känns det väldigt bra att tänka att jag aldrig ska dricka mer, inte för att det är en uppoffring utan för att jag har druckit färdigt, det finns absolut inget positivt för mig att hämta hos A längre. Alla sådana tankar är falska och ljug. Herregud, har jag facit??
Nu lyser solen även om det är kallt, och jag ser fram emot dagens olika uppgifter.
/Fenix
Tänk om det är så Fenix, att du faktiskt har facit nu. Känner igen mig i det där tidigare tänket. Varje morgon...oki jag tände inget ljus och lovade ngt. Men jag planerade, tänkte att...ikväll ska jag ta det lugnt. Det fungerade inte alls. Varje kväll när jag kom hem så lyckades jag i stort bara få av mig skor och ytterkläder innan det var dags igen. Inte direkt ett värdigt liv.
Så vad har förändrats? Inte en aning. Tror alla (eller de flesta) har sin personliga botten när man bara har fått nog. En baksmälla för mkt, en ångest för mkt, ett brutet löfte för många. Du är nog där nu Fenix...och det är en stark insikt och ett snyggt jobb! Önskar dig en fin nykter helg, med tid för din resa med att hitta tillbaka till mannen bakom flaskan. Alla uppgifter som du nu kommer att orka med. /R
även jag som inte riktigt hör hemma här upplevde en (1) avgörande situation när jag insåg att "så här vill jag inte dricka". Det var på ett kulturellt evenemang där vin numera är nästan obligatoriskt... Förutom det glas som ingick i entréavgiften beställde vi (förstås) direkt in en flaska... och nånstans under kvällen konstaterade jag att jag gick lätt ostadigt och kände "Nej! så här kan jag inte uppträda offentligt". Jag slutade inte då men den där situationen "brännmärkte" mig - och kanske räddade mig? Min far var alkoholist och flera även kvinnliga släktingar har betydande a-problem. / mt
Det är min grubbelfråga idag. Tänker på Mt:s inlägg...men jag var och nosade på frågan ändå? Är denna sjukdom genetisk? Jag har läst en massa forskningsrapporter men där stå bara om att det genetiska arvet kan påverka? Jaha...men allt kan väl påverka?
Personligen lutar jag mer åt miljö. Där vissa trillar igenom (genetiskt?) och andra balanserar på en knivsudd. Jag har inte en jävla clue. Bolla med mig. Vad tror ni?
Sorry Fenix att jag tog upp detta just här. Min grundtanke var att checka av hur du mår. Hur det går? Utan pekpinnar men sen blev jag så tagen av det mt skrev; Vin i varje vrå av livet liksom? Hoppas du orkar kämpa på i helgen...och om inte. Jag tror att tanken är sådd hos dig Fenix, nu får vi bara se till att den spirar. (usch för metaforer). Vi hörs (hoppas jag)! /R
och det går så bra att skriva här om vad som helst. Blir bara glad att det dyker upp inägg. Ja, idag har jag arbetat som en liten blå i trädgården och är helt slut. Fick faktiskt mitt första sug i dag, grannen grillade och det osade över hela nejden. Eller, sug, snarare tankar. Tyckte en liten stund synd om mig, varför kan inte jag äta en grillad stek och hälla upp ett glas rödvin och slappna av lite med alkoholens hjälp? Beslutade mig då för att spela filmen färdigt, och då är det plötsligt söndag eftermiddag och då är det oframkomligt att jag bara måste avsluta med att bara dricka ikväll också och sedan sluta i morgon och sedan bara ikväll men absolut sluta på onsdag och absolut till helgen och den här deprimerande filmen bara tuggar på och har varje dag ett dåligt slut. NEJ, den filmen har jag inte bara sett för många gånger utan slängt i soporna. Så blir det hämtpizza och kanske en cola för att synda ordentligt i helgen innan min viktresa tar vid på måndag igen. Skiter jag i, prio1 är alkoholen bort så kommer allt annat sedan i den ordning som det blir.
Kram alla kämpar, eller kanske som det sägs, alla vi som slutat kämpa mot alkoholen. Den är oss övermäktig!
Fenix
Kan det inte vara både arv och gener. Det är ju troligt att ett barn som växer upp i en familj med känsliga alkoholgener också vistas i en miljö som ökar risken för eget missbruk i framtiden. Och vad jag förstår kan ju beteenden och vanor i ett längre perspektiv vara genförändrande så vad som är hönan eller ägget här kan bli mycket svårt att nysta upp.
Nästa fråga blir - har det någon betydelse och i så fall när och på vilket sätt om det är arv, miljö, både och eller något annat?
Bara för att man hittar orsaken är det inte säkert att man hittar lösningen.
Att läsa om dina framsteg och dina kloka tankar och ord.
Det kommer hjälpa mig framöver för jag föll av vagnen under veckan som gått.
Mår skitdåligt av det men får en kick av ge upp nu en gång för alla och sluta kämpa emot.
Det är för alltid en stängd väg och ett beslut om nykterhet jag adlrig mer ska ifrågasätta.
Jag tar rygg på dig Fenix, tillsammans fixar vi det!
så slutar vi kämpa mot en övermäktig fiende! Bara dumt. Men här inne ekar det ju som i en tom kyrka. Var är alla? Eller har forumet upphört?
Hur som, snart blir det två veckor för mig och jag gläds varje dag åt att slippa A.
/Fenix
Visst är det en tom kyrka här inne. Eller kankse bara en halvtom lagerlokal. Med tunnor? Tomma lär ju skramla mest? Nu skramlar du och det glädjer mig enormt. Nu vet jag att metaforen tomma tunnor kan vara dum och misstolkas...men inte här. För här finns massor av IQ och gamla ordspråk existerar för att omarbetas. Lite som gamla alkies tänker jag. Snyggt jobbat Fenix...jag tror verkligen du är där nu. Med där menar jag att beslutet denna gång är cementerat. Du har bestämt dig! Hoppas du är stolt över det. Kram/R
PS: var inne o korrigera lite. Stavar som en kratta. Men faktum kvarstår; Du jobbar (yep) på bra Fenix! DS
några minuter över midnatt. Den fjärde juli 2003 slutade jag röka och har aldrig rökt sedan dess. Den fjärde juli 2013, tio år senare, har jag beslutat att göra en ny markering i livet och inte dricka mer alkohol. Vilket jubileum!
Fenix
Hej Fenix! Om 10 år får jag kanske för mig att sluta snusa då, jag som slutat med a nu. Läste om att du provat VLCD, hur länge soppade du? Hur gick det med vikten sedan? Jag ska köra VLCD nu, började idag. Det är därför jag är nyfiken. Kram!
vad bra det känns just nu. Inne på dag 2, har sovit typ 7 timmar i sträck vilket inte hänt på längse. Har inte vaknat och vridit mig i svettiga lakan. Ska ta bilen och åka och köpa färska bröd och göra frukost till mig och min fru. Solen skiner. Så här kan det också vara. Om man inte dricker alkohol. I går kväll cirklade jag runt Systemet i en halvtimme med bilen, tre gånger körde jag förbi mitt eget hus och åkt mot bolaget igen. Fem minuter innan stängning stod jag på parkeringen och sedan tänkte jag: Om jag känner efter så vill jag verkligen inte alls dricka ikväll, jag vill inte bli berusad, jag vill inte vakna med självförakt i morgon. Så därför gör jag inte det och jag drog iväg i full fart en bra bit tills faran var över och jag var så djävla glad och stolt över att äntligen vinna kampen. Nu vill jag inte strida mer, jag vill ägna min tid åt mycket bättre saker än att deala om alkohol.
Till Moria, jag gick på Cambridgekur och hade gått ned typ 6-7 kg och mådde bra. Så bra att jag en fredag kväll när vi skulle grilla fick för mig att bara den här helgen, lite vin och öl. Puh, så blev det samma gamla vanliga skit igen. Men jag ger mig inte, och nu känner jag ett särskilt ansvar att den 4 juli åter igen blev stoppdatum för ett av mina missbruk.
Kram på er alla,
Fenix
Så oerhört starkt av dig att inte gå in och handla. Hoppas du är stolt över dig själv. Att nu är du en vuxen man som kan ta mogna beslut och tänka efter före. Skitsnyggt! Lycka till i framtiden och den fjärde Juli är ju en "lätt" dag att komma ihåg... Fenix- Född den fjärde Juli
i dag ute och sol i mitt inre. Har sovit fantastiskt en natt till. Somnade om vid 05.30, vilket brukar vara svårt när jag vaknar alkoholförgiftad. Frukost ute i det gröna och en dag framför mig utan alkohol men med grillning och trädgårdsjobb. Tack för uppmuntrande kommentarer.
En bra söndag till alla kämpar där ute!
Fenix
kväll och tittade på en film, The flight of Phoenix tror jag den hette. Handlade om ett flygplan som störtar i öknen Mongoliet/Kina nånstans. De överlevande bestämmer sej för att bygga ett nytt flygplan av rrsterna av det gamla. Det nya flygplanet får namnet Phoenix, Fenix på svenska. Satt och tänkte på dej, du är ju flygfärdig nu med ditt plan byggt av resterna av ditt gamla liv. Lämna skrotet kvar i öknen och flyg precis som de gjorde i öknen.
kanske det var natten till tisdagen. Satt uppe alldeles för länge vid datorn, skulle bli min sista öldag hade jag bestämt. Och då måste man ju dricka upp allt som finns förstås. Satt där och drack och drack starköl efter starköl och klockan gick, tappade rätt mkt kontrollen. När jag äntligen skulle lägga mig, reste jag mig och kanske var det ett somnat ben, men också all alkohol, jag tappade helt balansen och flög rakt in i ett sängbord med huvudet före. Vaknade till sans av att stå med händerna i en stor blodpöl, skärvor från ett krossat glas och blodet droppade rätt häftigt från ett stort jack ovanför ena ögat. Lyckades gå på autopilot och ta mig till badrummet för att tvätta bort allt blod i ansiktet. Såg hemsk ut, men lyckades med hjälp av en handduk få stopp på blodflödet. Mitt rum och hela vägen till badrummet kantades av blod, liksom badrummet. Kom in i ett fylletillstånd där saker faktiskt kan fungera trots tung berusning. Hämtade hink och mopp och började städa undan det värsta, innan jag stupade i säng. Frun helt skräckslagen på morgonen. Hade förstås kunnat sluta riktigt illa. Nu sitter jag här sent på fredag kväll, skorpan över jacket ser hemskt ut, men det har läkt bra. Det blev en rejäl fläskläpp också som börjar lägga sig. Fick gå till läkaren dagen efter och bli ordentligt undersökt, men tack och lov verkar inget vara allvarligt skadat i ansiktet. Dagen efter blev tanken att nu har du fått kanske sista varningen Fenix, och den tanken har bitit sig fast. Aldrig mer alkohol för min del, det gå helt enkelt åt helvete och jag har ingen som helst glädje av det längre.
Jag har känt hela veckan att jag måste skriva ned vad som hänt, så att missbrukaren i mig inte ska kunna förvränga och förtränga sanningen när ärren bleknat. Men även om det mesta läker, så kommer jag att ha ett nytt ärr ovanför ögat som varje gång jag ser mig i spegeln kan berätta för mig hur illa det var på väg att gå. Och vilken sjukdom jag lider av.
Puh, nu var det gjort.
Ha en bra sommar alla kämpar, i kväll lägger jag mig nykter och i morgon vaknar jag nykter.
Fenix
bort alla från min tråd med sista inlägget? Snart en vecka sedan jag ramlade ned i avgrunden, och det har förutom alla blessyrer varit en bra och nykter vecka. Är fortfarande ganska skärrad över vad som hände. Inser nu varför alkisarna på stan ofta ser ut som de göra med blåmärken och sår. Finns inte en droppe hemma, och min fru har också lagt av i solidaritet så vi har ett nyktert och bra liv just nu. Semester nu och det finns inte en tanke på att dricka alkohol. Som det skrevs här någonstans, det där med att slå i sn botten känns som jag nu gjort med råge!
Fenix
jag trodde faktiskt att jag kommenterat ditt "blodbad". Jag får nog vara mer noggrann med att kolla att det jag vill att mobilen gör faktiskt blir gjort...
Ja, the bottom is nådd kanske man kan säga. Bra att din fru nu inser allvaret i din kamp, det är mycket lättare att låta bli att dricka sånt som inte finns.
En stor kram eller två!
/MB
Inte har du skrämt bort mig heller Fenix! Vi har alla varit där och det var starkt av dig att skriva ner det. Däremot blev jag kanske lite paff över din uppriktighet och kunde kanske inte riktigt hantera den. Jag trodde verkligen att du hade slutat i början av juli. Men nu har du slutat, eller? Vare sig ja eller nej så önskar jag dig det bästa och en stor kram får du! Liksom MB tycker jag att det är fantastiskt att du fått din fru med dig. Ta till vara på det och försök att varken svika henne eller dig själv nu. Upp igen! Den stora kramen från Fia.
Och lite besviken, jag trodde som Fia skriver att du faktiskt slutade i början av juli. Sen kände jag igen mej själv för mycket. Jag har också ramlat, troligen nån mikrosvimning, man kan få blodtrycksfall av för mycket alkohol. Jag vaknade på golvet med glasögonen i bitar och lillfingret utåtvridet. Stukat. Blåtira fick jag förstås också. Kunde inte visa mej ute på en vecka av skam, vilket gjorde att jag heller inte kunde gå till läkare med mitt finger. Det betyder att mitt finger för alltid är en krokig påminnelse om vad jag gjort. Bra i sej men trots det drack jag under några månader till, otroligt. Så din berättelse blev en smärtsam påminnelse. Fast nu är jag nykter sedan dess, 1 år och 2 mån nu och kommer så att förbli. Jag tror nog du nu har nått din botten, du behöver inte lägre, vad? Jag önskar verkligen det.
För mej var det viktigt att acceptera att jag aldrig ska dricka igen. Det har inte alls varit svårt med den tanken nu. Så mycket skit som jag fått med alkoholen. Jag önskar dej detsamma. Ta hand om dej.
för era kommentarer! Ja, nog trodde jag också att jag slutat. Hur faan gick det till att jag provade att dricka igen?
Nu inne på dag 7 och det får bara inte gå fel den här gången. Vilken varning jag fick, jag är rätt tagen fortfarande. Tack Santorini för att du delade med dig av din erfarenhet, lättar lite att någon annan berättar om en liknande upplevelse. Hu så hemskt det kan bli, känner mig fortfarande lite off i huvet, skrämmande. Men har börjat gå promenader varje dag för att bygga upp både fysik och det mentala. Vi går ihop min fru och jag, och det känns bra att vi sporrar varandra till bra saker.
Nu väntar ett nyktert sänggående och ett nyktert uppvaknande, och det är lika positivt varje dag.
Så glad att forumet finns, vad skulle man annars ta vägen med sitt virrvarr i huvet.
Fenix
känns det i dag. Ensam hemma, det värsta brukar då hända, nämligen att jag dricker. Så inte idag, har inte ens varit nära. Men när tanken dök upp, så tänkte jag ordentligt efter och var helt på det klara med att numera är det riktigt farligt. Jag har inte kontroll, och det kan gå ännu värre än förra veckan. Vad som helst kan hända, och just nu finns heller ingen som helst förljugen romantisk bild av hur trevligt det är att dricka. Dag 12 nykter, och jag känner riktig glädje att drickandet inte fanns som något alternativ när frugan åkt iväg ett par dagar.
Köpte en actionfilm som nog bara jag gillar, så den åker in i dvd:n nu som sällskap i stället för burkar och flaskor.
Ha en fortsatt bra helg alla,
Fenix
Du är på god väg mot varaktig nykterhet. Det är du värd. Jag skulle vilja råda dej att se till att inte ha nåt hemma med alkohol i. Då kan inget hända. Ja man kan ju alltid sticka iväg och handla men försvåra så mycket som möjligt för dej. Tänk på att tillfället gör tjuven:). Du har en stor fördel då frun också är med på att inget dricka.
Håll fast vid ditt beslut och du har faktiskt allt att vinna och väldigt lite att förlora eller gå miste om. Jag menar, hur kul har det varit på sistone att dricka?
Jag har nog aldrig mått bättre än nu som nykter, stolt och rak i ryggen. Jag kan lita på mej själv och det är värt allt. Jag sviker inte andra och jag sviker inte mej själv. Inte med alkohol i alla fall.
Jag tror på dej och att du nått din botten. Då finns bara vägen upp eller att kräla kvar där nere. Och det vill du inte. Där värd bättre än så.
Fenix, all respekt och glädje från mig! LillPer har varit dålig på att hålla nykterhet och att skriva här. Nu börjar jobb och rutiner igen och då kommer jag ha det mycket lättare att avstå. Så idag blir min dag 1, IGEN!
Undrar hur många dag 1 det blivit genom åren?
Jag kopplar grepp runt dig och din nykterhet och ser som vanligt ett hopp där framme vid horisonten som jag envist kommer hänga mig fast vid.
Jag måste försöka bättre denna gång för varaktig glädje.
Jag kände så väl igen din beskrivning om det rastlösa körandet runt bolaget, ska jag, ska jag inte?
Fan, vad mycket känslor som går genom kropp och själ i det ögonblicket. Starkt att du stod emot.
Jag tänker göra det samma!
är forumet upp igen, tack till de som fixat till det! Upptäcker när det inte finns, hur stor betydelse det har att kunna läsa och skriva om sina bekymmer med alkohol. Just nu känner jag mig så stolt och glad över min nykterhet, dag 24 nu nykter och nöjd med det. Tummar fortfarande på de ännu inte läkta blessyrerna efter mitt fall in i ett bord, och det får gärna stanna kvar ett ärr över ögat som påminnelse varje dag i spegeln hur illa det höll på att gå. Har varit på en jättestor fest i helgen, och inte haft något som helst problem med nykterheten, tvärtom. Nöjd och tacksam när jag lägger mig, och samma känsla när jag vaknar. Så enkelt kan det också vara utan alkohol!
Kämpa på alla som behöver,
Fenix
Har rygg på dig efter mitt klavertramp. Ja, så enkelt det kan vara när man tar A ur ekvationen. Håller med. Grattis till dina 24 dagar, själv är jag inne på min 23:e och jag mår oförväntat bra, äter bra, tränar bra, spelar på mina gitarrer, skrattar mycket och har det bra med min familj. Detta kommer jag att vara rädd om, det här livet! Häng i - en dag i taget, du vet. Vi blir bättre, gladare och helare människor utan skiten! Vi lever på riktigt.
Att känna glädjen att slippa skiten är en stor drivkraft för mej, sju månader nykter idag. Kan fortfarande liksom stanna upp i vardagslunken och tänka "Wow! Jag gjorde det! Jag klarade att sluta dricka!"
Jag hoppas att den känslan stannar kvar i många, många år.
känslan av att vara befriad från alkoholen i. Det känns så bra. Tänker en dag i taget på vad som finns runt om mig och hur jag känner just nu. Lärde mig någonstans att det är bästa sättet att förhålla sig. Tankar är bara tankar och kan ändras och styras. Kort och gott, det går att ha kolla på sina tankar och känslor, man behöver inte agera och reagera som en robot. Stanna upp och känn efter vad jag verkligen känner och vill, så finns sanningen och svaret där. Dags att jobba.
Ha en bra dag där ute!
Fenix
det bra att kolla in vad som händer i sin omgivning. I går när jag åt dagens lunch, kom det in en man på krogen i 55-årsåldern. Han hade shorts och jacka, och såg ut som om det fortfarande var semester. Han beställde en stor stark och fick en stor flaska Tuborg och försvann in i den del där de som bara dricker håller till. Jag åt min mat, och kände som vanligt glädjen av att var där nykter och drick Loka till maten. Efter en kvart kom mannen ut igen och beställde en öl till och försvann. Jag tänkte på honom senare under dagen, hur han mådde efter några timmar. Min gissning är att han fortsatte till bolaget och köpte en eller två kassar öl och tog sig hem. I morse när jag åter vaknade glad för min nykterhet, tänkte jag åter på mannen, och jag kunder riktigt känna hur det hade varit om det varit jag. Långsamt vaknat till och första tanken hade varit: Faan, jag måste sluta dricka, jag vill inte ha det så, jag vill inte må så illa. Faan att jag drack så mycket i går.
I dag kanske jag får syn på mannen igen, vid lunchtid kanske han är på väg in på krogen för att beställa en öl och så vidare och så vidare.
Aldrig vill jag dit,
Fenix
att pränta ned några rader. Det förekom på någon tråd tankarna om att skriva eller inte trots alla misslyckanden. Jag har också blivit eller mer restriktiv att jubla och känna mig så säker när jag "slutat" igen.
Nu tycker jag dock tiden är mogen att våga skriva några rader eftersom det känns så himla bra med nykterheten. 48 dagar får jag det till, och det bör innebära 49 i morgon och därmed 7 veckor utan en droppe gift. Och det fina är ingen kamp, inga överväganden om alkohol eller inte, utan bara en tillvaro utan alkohol. Mycket medveten om att den djävulen lurar i vassen när man minst anar det. Därför läser jag gärna här varje dag och gläds åt alla som tar sig fram ur alkoholträsket, liksom att lyssna till det som det gått bra för hyfsat lång tid. Här finns hela spektrat från darriga nynyktra, till eftertänksamma människor med många års nykterhet. Till sist är det ju ändå livet det handlar om, hur vi ska leva det på bästa sätt under vår vandring här på jorden. Avslutar åter med Torrdockans kloka slutsats: "Det finns inget annat lyckligt slut på ett alkoholistliv än nykterhet. Allt annat är tragiskt, nedbrytande och meningslöst."
Glad för din skull! En tillvaro utan alkohol, så enkelt och självklart, egentligen. En vacker dag märker du att du slutat räkna dagarna, det har blivit just det självklara sättet att leva. Och fast vi alltid får minnas var vi kommer ifrån så ska vi inte låta det falla som en skugga över vår tillvaro nu. Minns att vi har alltid ett val, även om suget slår till. Vi väljer bort alkoholen och livet blir så mycket enklare och skönare.
och myser, blir så glad av ditt inlägg, Fenix!
En smula lugn, eftertanke och ödmjukhet inför uppgiften är bra, jag tror man tjänar på det i längden. Fällorna dräller överallt i buskarna och ju mer vaksam man är, desto större chans att man lyckas.
blir jag också över att läsa era synpunkter, MB och Santorini! Det är för mig värdefullt att få kommentarer över min nykterhet. Mer än att känna att det är slut nu för alltid för min del med alkoholen kan man ju inte göra. Varje dag känner jag mitt ärr i läppen och ser mitt ärr över ögat och blir påmind över mitt vansinnesdrickande. Hur mycket njuter man, och hur kul är det att dricka, när man sitter och häller i sig starköl efter starköl för att klockan 2 på natten vara så full att man ramlar raklång och slår sig illa i ansiktet. Rejält misshandlad och ingen annan är inblandad! Ingen annan än kung alkohol, som denna gång inte känns som han kan trösta längre, eller erbjuda sina tjänster alls. Han visade sig på ett handgripligt sätt vara mitt absolut sämsta sällskap.
Fenix
fort går de nyktra dagarna, som nu är 64 till antalet. Tänker mer och mer på vad jag verkligen vill göra, resten av mitt liv. Folk dör runt omkring en, och det börjar gå upp för mig att tiden är utmätt. Så vad skulle jag göra om jag drabbades som en del andra, t ex av cancer? Vill gärna lista ut vad som skulle kännas viktigt för mig, och göra det innan jag drabbas. Sådant kan jag fundera på nu när inte alkohol är någon alternativ sysselsättning på kvällarna. Kan för övrigt nämna att jag aldrig har tråkigt, utan skulle helst sluta jobba och bara göra det jag vill. Kanske är det möjligt om jag sänker mina behov av pengar radikalt. Intressant att klura på, ska kanske prova ett tag att leva som om jag blivit av med en stor del av min inkomst och se hur det är.
Paddlar vidare på nykterhets flod,
Fenix
Tanken om down shifting på prov tycker jag låter mycket intressant. Genomför du projektet skulle det vara kul med lite rapporter om hur det går. Paddla på och en stor kram ifrån mig. Var stolt, grabben, det tycker jag du verkligen har anledning till!/NM
Glad att du funderar vidare på det vidare livet. Riktigt glad. Men det var inte därför jag skrev. Har precis läst om AnsvarsFULL. Den bok du rekommenderade. Ungefär som du visste hur lika vi är. Jag och Camilla. Givetvis är vi alla lika i vår sjukdom. Men hon tog tag i mig. Tack Fenix!!! Önskar dig så mycket gott och jag anar att du fixar det själv. Kanske med lite downs...vare sig det gäller vikt eller ekonomi.
tjena fenix. du flyger än ser jag. många år sedan jag var här nu. har gjort testet alla före mig kan vittna om inte fungerar i längden. återfall alltså. första tiden, några månader fungerade det hyfsat men sen mest en pina. nu nykter sedan i somras och för den som inte riktigt tagit in det: alkohol är fruktansvärt överskattat och nykterhet ännu mer underskattat. mina 4 nyktra år tror jag är en bra grund att förlita sig på när jag nu vill återgå till detta. fattar inte varför man ska testa dricka igen. 4 helt underbara nyktra år. hoppas jag förstår mina egna ord. men hoppas naturligtvis att du/ni också förstår. "underskatta inte nykterheten, den är fantastisk".
är en gudagåva ibland, som nu när man öppnar sin tråd och ser två inlägg som gör mig väldigt glad och nöjd med att vara nykter. Fia, gissade att Camilla skulle kunna ha skrivit en bok som passade bra. Den passar bra för alla att läsa som har alkoholproblem, men kanske särskilt bra om man har en liknande historia. Skrev ett mejl till henne när jag läst boken, och fick ett verkligen fint svar tillbaks. Och så till Mazza, verkligen kul att höra av ngn som man aldrig trodde skulle dyka upp igen. Jag tror mig komma ihåg att du var lite omtänksamt tuff mot mig när jag vacklade omkring som mest, och det är helt ok tycker jag om man har en god vilja i botten. Alkohol är mkt överskattat, och nykterheten underskattad, så bra tankeslinga att nöta in i huvet. Och så sann, precis så känns det varje gång det dyker upp tankar på att dricka. Tack och lov väldigt sällan får jag säga, och aldrig på allvar att jag skulle ens vilja överväga att göra det. Är rädd på ett nyttigt sätt för vad alkoholen skulle göra med mig. Återfall efter fyra år låter ruggigt, men tid är relativt så det är väl bara att vandra vidare med ännu en erfarenhet av alkoholens baksidor med sig.
Fenix
det också, alkohol är mycket överskattat och nykterhet är underskattat.
Tror i och för sej att jag aldrig ens har funderat eller tänkt på nykterhet, det är från födseln ett normaltillstånd som man tar för givet... ända tills man upptäcker att man dricker för mycket. Men för mej var det nog att jag ville slippa dricka, inte själva nykterheten som var moroten, men nu när jag tänker på det så ser jag ju att jag är tillbaka i normaltillstånd, alltså så som människan är skapad - nykter...
Jag med Fenix! Även jag skrev ett mejl till Camilla och fick ett fint svar. Hon är nog en av de goda människorna. Liksom du. Kanske liksom jag en dag också när jag slutat vara så arg.
för omtanken. Det är för det mest bra, förutom att det varit så otroligt mkt elände runt omkring med sjukdom och död och sånt. Tack och lov inte min egen, men kollegor och nära släkt. Så det är turbulent, men står ändå stadigt för det mesta. Hur är det för dig?
Kram, Fenix
Usch Fenix! Jag beklagar om jag får göra det. Sjukdom och död är aldrig trevligt. Men jag är samtidigt glad och stolt över att du min fina vän lyckas hantera dessa störningar i din tillvaro utan att ta till A. Det är mod. Äkta mod. Med mig är det mer eller mindre bra tack. Börjar kanske ledsna lite på tonen på forum men det är något jag bör avhandla i min egen tråd. Blev så glad över livstecken från dig. Vet du att ett tag så befarade jag det värsta? Men genom sig själv känner man andra. Lycklig över att jag hade så fel. För du är viktig i mina ögon och jag känner att jag vill att du ska må bra. Nu gör du ju kanske inte det med sjukdom och död runt omkring dig. Men du vet, samma som jag vet; Det kunde ha varit värre! Du är nykter och redig i huvudet.
Hej Fenix! Om du vill och orkar så skriv ner en rad. Jag vill veta att du är ok. - Och om du inte är ok, så vill jag veta att du lever. Men bara om du själv vill. Inga krav. (men du saknas, så; liiite krav)
Du fanns ju här redan när jag var inloggad här den första tiden, så du är minst sagt en kämpe!
Har inte läst allt i din tråd, men det kanske blir tid till det framöver.
Alkoholdjävulen är stark. I går kväll satt jag mellan 18 och 21 och tankarna var ständigt på att dricka, skjuta upp det en dag, kanske en vecka, bara en gång till. Men jag vann, och vaknade i dag nykter och så glad. Det var en arbetsseger, och när jag vid 21-tiden kände att jag vunnit var det stort.
Så , dag 2 på år 2014. Har läst ikapp allt på forumet, och jag känner mig glad att vi är så många här som vill ta striden för ett liv utan alkohol.
Nu ska jag jobba och njuta av att komma till jobbet utan ångest och bakfylla.
Fenix
God start Fenix! Rent tidsmässigt har vi ju nu funnits här inne ett tag, även om jag föll igenom och inte loggade in på ett bra tag. När jag funderar på mina sista år ser jag lite Sisyfos varning i mig. (Du vet han med stenblocket) Så jag kommer följa dina framgångar lite extra, och låta dom sporra mig. Kan jag göra något liknande för dig, vore det toppen!
"Arbetsseger" det var bra uttryckt! Jag tar med mig det, för nog sjutton kan jag ARBETA, det är värre med vad jag gör för att unna mig, trösta, fly etc. Allt det tar jag normalt till alkoholen för att göra. Men nu sjutton ska jag jobba mot den istället. En millimeter och millisekund i taget. /N
MB och ni som tittat in på min tråd. Ja, 2014 ska bli ett bra år, utan alkohol. Var på en fantastiskt konsert i kväll, det är sinnesförändrade upplevelse på riktigt.
ha de
Fenix
får man vända sig till hr Antabus. I dag känner jag en glädje, för i förmiddags var jag på vårdcentralen och tog en sup ihop med sköterskan. På helt frivillig väg ska jag gå dit en gång i veckan för att få någon att hålla koll på mig. Så illa är det att jag inte ser någon annan möjlighet.
Jag slutar som mest ett par dagar och sedan blir jag övertalad igen att bara en helg till, en dag till osv. osv, osv. osv, osv. osv, osv. osv, osv. osv, osv. osv, osv. osv, osv. osv, osv. osv, osv. osv, osv. osv, osv. osv, osv. osv, osv. osv, osv. osv, osv. osv,
Så det var på lätta fötter jag gick därifrån för beslutet är fattat och handlingen inledd. Tänk att man som alkis kan vara så glad föra att det inte går att dricka.
Är skittrött, men lugn i kväll.
En annan stor glädje är att leverproverna inte var onormala, jag har haft ont i levertrakten i flera veckor och var rädd för att jag skadat mig. Nu får jag alltså en chans innan levern gått åt helvete och det känns mkt bra.
Nu åker julmusten fram och sedan ska jag ta bilen och åkt till kiosken för att köpa lite godis, bara för att jag kan:-)
Ha en bra helg alla kämpar!
Fenix
Gud kan säkert göra sitt, men Antabus har kanske en mer direkt effekt... Ibland är lättnaden stor över att ha tagit tag i läget, erkänna att man behöver hjälp. Starkt gjort att klara det du gjort idag. Och skönt att proverna var bra!
/m
för era kommentarer, de värmer. Sitter här och väntar på att få lägga mig, bara frun kommer hem från tjejkvällen. Hon kommer säkert inte att må lika bra som jag i morgon bitti:-)
Fenix
Visst är det en lite skön, nästan lite skadeglad, bror duktig-känsla... att veta att man själv kommer att vara piggast imorgon bitti... Även om man vet att om det varit som det brukade så är det ingen tvekan om vem som varit segast på morgonkvisten (och fm).
Jaja, man får vara nöjd med det lilla ibland :-)
Vad härligt att höra att du mår bra.
Jag ska nog lyckas till slut jag också.
Har liksom blivit så fruktansvärt trött på att må dåligt.
Har ringt om hjälp och de hör av sig i morgon bitti.
LP
Hej Fenix! Så nu har du börjat med antabus. Bra tänker jag och lyfter din tråd. Jag har sett så många inlägg om hur folk undviker antabus. Allt från sömnproblem till att gå på lådan. Men gav oss inte stora A liknande problem utan att vi ens tyckte det var värt att reflektera över? Jag tror (jag tror) att en stor del i att lyckas med kampen hänger på att våga ta språnget. Våga vara ärlig mot sig själv. Våga ta hjälp och våga stappla på kryckor. Där är du nu och det glädjer mig.
att hitta både Fia och Fenix i samma inlägg! Glad att det går bra för er. Att du Fenix tar till den hjälp som behövs. Håller helt med Fia, det gnälls över biverkningar till antabus men herregud så man mådde av alkoholen! Magen i olag, dålig sömn, ångest, you name it! Och du Fia klarade semestern, strongt! Och grattis till m-m med flera månaders nykterhet i bagaget och LillPer som tar steget till mera hjälp. Fantastiskt! Många fler är ni som är bra på gång. Konstnären, bra jobbat! Ja ni är många, jag har inte koll på er alla. Men bra jobbat. Och många nya som tagit steget. Fortsätt kämpa, det är SÅÅ värt det!
present innan läggdax, Fyllefia och Santorini i min tråd! Blir glad och får väl svårt att sova:- Innan jag tittade till datorn en sista gång, tog jag min fjärde sup antabus. Smart att ta innan läggdax så slipper man kanske eventuella obehag så här i början. Har ännu inte känt särskilt mkt negativt, och som ni så klokt skriver, vad är väl det mot att ständigt skitmående varje morgon på grund av drickandet.
Ha det bra själva på er resa, är så imponerad av er båda!
Fenix
om eventuella biiverkningar av Antabus - man väljer ju att självmant peta i sej alkohol även om man mår skit av det, så vad är då lite biverkningar av medicin?
Heja dej, Fenix!
i kväll, MB på besök:-) Nä, lider faktiskt inte märkbart av min antabus, trött är man ju hur som den här tiden och kan säga att jag mår kolossalt mkt bättre på morgonen än innan jag började med A. Nu är det dax för en ny hutt innan läggdax, och i dag har jag knappt tänkt på alkohol och har jag gjort det är det bara för att jag noterat att jag slipper dricka. Har belönat mig med lite god mat och godsaker, men det känns okay. I morgon bitti ska jag ta bilen och åka till ett frukostställe och äta hotellfrukost - bara för att jag kan!
Många gånger har jag tänkt det, men det har stupat på att jag dels inte kan köra bil så tidigt eller att jag mått så skit att jag knappt fått i mig ett knäckebröd på morgonen.
Så hemskt egentligen.
Ha de bra i kylan,
Fenix
också en lördag morgon vara. Har legat hos min fru ca en timme och vi har snackat och myst ihop. För ett par veckor sedan hade jag legat och förbannat mig själv för att jag drack i går och ömkat mig själv för hur djävla kass jag mår. Jag hade legat och planerat för hur jag skulle hinna till bolaget innan stängning, och om jag skulle köpa hem även för söndag kväll. Hade känt mig som en riktig looser eftersom jag skulle ha insett att helgen gått åt helvete och det skulle inte bli något slut på drickandet den här veckan heller. Så tvärtemot det kunde bli som idag, planerar för ett par kul saker, mår bra efter en helt ok sömn i natt. Samma människa men så annorlunda. För att alkoholen inte tagit över hjärnan.
Ha en bra lördag där ute
Fenix
Visst har man helt andra möjligheter nu. Så självklart egentligen. Själv har jag varit till gymmet och tränat en timme, känner mej stark och frisk. Maken har varit på jobb borta hela veckan och kommer hem idag först så jag får mysa med honom sen :)
När man ser det så här så inser man verkligen att det är hjärnan som spelar en spratt när/om man saknar fyllan. För i verkligheten är nykterheten så mycket bättre. Och varför skulle det vara så viktigt att kunna ta ett glas eller två? Så mycket enklare att avstå helt, annars skulle man hela tiden behöva tänka på alkohol ändå, hur mycket och när. Och för oss är loppet kört med det eftersom vi inte fungerar så att vi kan dricka måttligt. Enkelt!
Det är så skönt att läsa sådana här inlägg, de behövs.
Den känslan du målar upp smittar av sig ska du veta.
Det har gått lite vardag i min nykterhet och sådant här påminner om hur bra det kan vara, bara man inte dricker!
den där alkisen! Är nu inne på tredje veckan nykter, och i stora drag mår jag bra. Men nu börjar den djävla papegojan prata om en stor fest utomlands som ska äga rum om ett par månader, och det måste ju planeras. Kanske kan jag dricka då och sedan återgå till mitt nyktra fina liv som jag har idag. Blir så djäkla trött på att diskussionen alls kommer upp, men den lämnar mig ingen ro. Hr Alkohol är listig, falsk och stark och verkar där i bakgrunden hela tiden. Brukar funka rätt bra när jag accepterar en dag i taget, men nästa dag dyker den djävulen upp och ska börja diskutera frågan igen. Någon som känner igen sig, och har ett bra svar på hur man får tyst på den faan?
Fenix
som gör att diskussionen kommer upp varje dag? Hur skulle det vara om du gjorde klart för papegojan att dethär är för gott? Har du gjort det klart för dej själv? För din historia säger väl att du inte kan dricka igen eller? Det är det du måste inse. Då tror jag papegojan tystnar. Nu är jag en obehaglig sanningssägare, jag vet, men det är väl det vi får tåla här eller? Och jag vågar tyvärr slå vad om att det inte går att dricka på en fest utomlands och sen komma tillbaka till ditt nykta liv. Historien har visat det för så många, också för mej. Jag föreslår att du jobbar på att till fullo acceptera att du inte kan drickaalkohol igen utan att falla tillbaka. När du accepterar det och slutar tycka synd om dej för det också, då flyger papegojan iväg. Det var nån som beskrevd et så bra här nyligen att den som är allergisk mot nötter sitter inte och grämer sej över det eller försöker och försöker. Man får acceptera att vissa saker inte fungerar. Och vad är det egentligen att sörja över, det går så mycket bättre utan alkoholen, allting.
Jag skrev ett annat svar innan men suddar det, jag tror det vara alltför hårddaget :) Jag funderade i banor som att undvika festen där du kunde bli lockad att dricka nu när allt är skört. Men det huvudsakliga i min tanke är att låta tiden rinna på utan att utsätta sig, för jag upplever att tankarna blir så mycket annorlunda då det passerat tid och jag tror lusten att dricka kommer att avta med tiden. Det blir inte lika "farligt" att gå på fest med alkohol inblandat som det skulle vara att göra det just nu. Att ge sig själv chansen att gå din linje. Att låta sig själv se livet med nya ögon, upptäcka nya värden. Det krävs lite tid ju.
Allt gott Fenix
Från Tilde
Jag håller med santorino om att testa det där med att dricka när du åker utomlands.
Det är verkligen att utmana ödet. För min del går det inte att testa flera ggr. och
jag har gjort det kan jag lova dig. Med tiden flyger gojan iväg, tålamod måste man ha.
Jag har varit farligt nära ett par gånger, men jag lyfte inte första glaset. Kan ju inte
veta hur det är för dig. Det farligaste är tror jag att tycka synd om och ömka sig själv.
Man har ju jobbat hårt på att ta sig ner i det svarta djupa hålet. Så varför skulle det
vara lätt att ta sig upp.Livet för mig är det lilla. hörde fågelkvitter i går, kändes
underbart. Jag sket fullständigt i naturen innan det var bara en stor A-alkostress.
Känner en oerhörd frihet nu. Mitt beroende nu är bakelser i alla dess former, får
väl göra något åt det med tiden.
Vill inte förmana dig men det är svårt att prova och sedan låta bli.
HA EN FIN TISDAG
Konstnären
det var vad jag ville höra! Jag var bara tvungen att skriva ur mig hur frustrerad jag är att ständigt behöva tänka på alkohol och att kanske dricka då eller då. I går hade jag en skitdag, men jag travade iväg och tog min antabus och i morse kändes det helt annorlunda. Jag kände att jag vill ta fajten och bli stark och hel. Alkohol är min huvudfiende, men jag måste göra en massa andra saker än att hela tiden tänka på hur det skulle kunna vara. Visst vet jag också om jag vågar ärligt tänka ordentligt, att det bara blir skit av att dricka för min del, jag måste gå igenom det som hände i höstas och inse att det var inte förenat med någon särskild glädje att dricka, utan det var ju händelsen i sig med gamla vänner som var det roliga. Snarast var det bara tråkigt och hämmande att börja hälla i sig öl på dagtid och bli seg och trött. Ni blir det aldrig några fylleslag direkt vid dessa sammankomster, utan alla dricker rätt mycket men inte så folk ballar ur. Men det är så onödigt, alla är ju trevliga i sig utan sprit. Det är snarast en ritual och ett måste som inte har något med genomtänkta behov att göra. Viktigt att tänka utifrån på hur mitt beteende egentligen är när jag dricker. Och visst är det så, jag är ju med fog rädd för vad som skulle hända när jag kommer hem, då kanske det inte alls är lätt att åter bryta och vilja leva nyktert.
Nu blir det middag och julmust som finns kvar, det är kalas!
Fenix
Det där tänkandet på alkohol var konstant i början när jag nyktrade till. Men det avtar
och numera är det sällan efter nästan 5 månader. Trodde jag skulle bli galen det första
jag tänkte var på alkohol, ett litet glas. Vilket skämt jag hade ju hällt i mig allt som fanns.
Trodde inte att tankarna skulle avta, men jag har jobbat på att stå emot man får ju inget
gratis. Bra att du travade iväg och tog A. Jag hade det första månaden som krycka som alla äger.
Sedan la jag av med dom fick magproblem och blev så himla trött. Har en egen burk i skafferiet
men jag har inte tagit någon sedan dess. Detta forum har hjälpt mig och min hund, det är så det
är plus att jag verkligen ville denna gång.
Julmust är gott.
Ha det bra
Konstnären
Ville bara slänga in ett par rader, jag har inte varit inloggad på några månader och är lite nyfiken på hur det går för mina kamrater på Nykterhetens stig. Jag har fortfarande kvar Antabus i medicinskåpet, ett återfall, men annars har jag varit nykter i ett och ett halvt år nu. Känns underbart!
Just det,
Som svar på Härligt Fenix. av Grodan
träning av något slag också, det håller en sysselsatt. Vad som helst som håller en borta från spriten:)
För att få en
kickstart är det VLCD som gäller i alla fall en vecka framåt. Då kommer garanterat motivationen eftersom de första kilona rasar fort. Känns bra på slutet av dag 2 och ser fram emot dag 3. Ja visst vill jag göra om din resa Santo, om ett år ska jag vara där helt klart och 19 kg låter precis lagom. Ska fundera på LCHF mat efter de här första veckorna.
/Fenix
Härligt att läsa
Som svar på För att få en av Fenix
Hej Fenix, gott och läsa att du är på banan igen, och dessutom taggad!
Käkar själv LCHF detta hjälper mig i ett mycket bättre mående och större kraft att stå emot alkoholsug.
Lugnare, stabilare, tappar vikt, sover bättre än innan, inte berg & dalbana med humör och psyke som tidigare då jag konsumerade socker.
Att ta bort sockret för oss alkisar tror jag är en av nycklarna att fixa detta.
Ha nu en ricktigt härlig helg att börja läkningen och tillfrisknandet med :))
/Jörgen
En stor
Som svar på För att få en av Fenix
glad smiley
:-)
och en kram från mej!
/MB
Känner mig
härligt glad och lugn för det mesta. I dag är femte dagen utan A och jag kör med VLCD vilket innebär att jag gått ned några kilo redan. Inget sug efter alkohol, ingen hunger efter mat. Ska köra så länge det känns bra eller så länge jag står ut, minst en vecka men helst två. Har fått en bra rivstart på ett nytt liv. Tack för all peppning, det betyder mycket. Nu ska jag till jobbet. Ha ett bra avslut på helgen alla!
Fenix
Märkligt
att jag kan sitta och känna mig lugn och harmonisk, dricka mogonkaffet och njuta av att en ledig dag väntar som jag kan fylla med vad jag vill. För inte länge sedan alls, hade jag vid den här tidpunkten legat och vridit mig i lakanen, ångrat att jag drack alldeles för mycket och känt mig helt värdelös. Tankarna hade redan börja snurra: jag måste sluta dricka men eftersom jag är ledig kan jag dricka en kväll till eftersom jag mår så kass. Måste sluta i morgon i alla fall, för det här håller på att gå åt helvete.
Måste nu komma ihåg att det senaste halvåret har jag många gånger varit riktigt rädd att jag verkligen inte kan sluta, att det kommer att sluta riktigt illa för mig. Lika väl som jag måste komma ihåg hur illa jag mått nästan varenda morgon, lika väl måste jag komma ihåg hur bra jag mår just nu igen efter bara 5 dagars nykterhet.
Bra Fenix, nu är det nedskrivet och jag kan börja leva den här dagen som jag vil. Inte som A vill.
/Fenix
Ja,är det inte konstigt?
Jag kan inte begripa just nu hur jag ibland kan välja att må så dåligt och trycka ned mig själv i skorna på det sätt som jag gör. samtidigt känner jag att hur underbar den här dagen än är så är den mycket skör. jag måste vara rädd om både den och mig.
Men, fortsätter vi så här Fenix, så går vi en fantastisk sommar till mötes som både du och jag kommer att kunna vara stolta över när det lider mot höst.
Uh, alapapapa - Keep on!
Grodan
Häng kvar i den känslan!
Efter nästan ett års nykterhet ( jo, jag har haft mina fall)så är det bland annat just morgonkänslan som känns härlig. Att kunna njuta av kaffet, istället för att tvinga i sig det eftersom man/jag vet att motorn kräver det. Kanske är det en känsla som bara är en nykter alkoholist kan känna? Kanske resten av världen "bara" dricker kaffe? nej, det tror jag inte. Jag tror att det är så kaffedrickning ska kännas. Nu blev det jävla svamligt! Men vad jag ville säga var; Snyggt jobbat Fenix!!! Riktigt snyggt! Kanske greppar du inte det själv än...men jag blir imponerad. /R
Blir glad
att höra av dig Dompa! Just idag är jag också imponerad av mig själv, och det har ju inte varit så ofta det senaste året kan man säga. Men nu är det dag 7 och den goda känslan håller i sig. Njöt av morgonen och kaffet, tog det lugnt och just nu finns mycket ro. Vet hur allt kan ändras, men har bestämt att A för alltid är en stängd väg för mig. Totalt tillbommad och det känns bara fantastiskt bra att tänka så.
Fenix
Bra tanke
Som svar på Blir glad av Fenix
Fenix, att A för alltid är en stängd väg. Jag tror att för vissa av oss fungerar inte en dag i taget, det ger oss varje morron en chans att ompröva vårt beslut att inte dricka. När man kommer till att nu är det nog behövs inga diskussioner. Så fungerar jag. Då kan man också börja acceptera att det är så helt enkelt. Ja så enkelt var det inte innan men nu när jag kommit så här långt som snart ett år känns det jäkligt enkelt! Så skönt! Och ja Dompa, jag tror, vill tro, att just för att vi varit där vi varit så smakar kaffet bättre för oss, solen lyser klarare och vi ser på livet med andra ögon än dom som kan ta det som självklart. Så vill jag tro att det var en mening med att ha testat att vara nere i gropen.
Förra våren var jag så nere som man kan bli, allt kändes meningslöst och jag vägde mer än någonsin. Inga roliga kläder passade och bara tanken på att träffa folk gjorde mej rädd. NU går jag in i sommaren som en helt ny person med fräscha snygga kläder, som jag kan handla i "vanliga" butiker. T.o.m. en bikini har jag köpt, även om jag nu inte visar mej på en offentlig badstrand i den, tror jag. Kanske senare i sommar för jag ska ta ett krafttag och gå ner de sista 5 kilona nu!
Glädje i vardagen..
Som svar på Blir glad av Fenix
Kul att du är på spåret igen! Som tidigare nämnts e de ju så att bara vi som varit nere i skiten som njuter fullt ut av dom små vardagliga sakerna på nykter kaliber.
Du har vunnit slaget att ta dig ur fyllan, det är det svåraste.
DET ÄR SVÅRARE ATT BLI NYKTER ÄN ATT VARA NYKTER!!
/ Jörgen
Bra uttryckt
med att det är lättare att vara nykter än att bli nykter! Då är det ju kirrat och klart nu, vilken bra tanke att bära med sig. Det känns verkligen bra varje dag nu, ned 5 kg och alkohol känns mycket långt borta. Nej, kanske har jag hållit på alldeles för mycket med en dag i taget i mitt liv. Det är kanske därför jag misslyckats så mycket med AA och det tänkandet. Tidigare i år brukade jag börja dagen med att tända ett ljus och lova att vad som händer i dag ska jag inte dricka. Men lika förbannat började jag bryta det löftet och allt sämre mådde jag. Inte ens en dag, självföraktet var totalt. Just nu känns det väldigt bra att tänka att jag aldrig ska dricka mer, inte för att det är en uppoffring utan för att jag har druckit färdigt, det finns absolut inget positivt för mig att hämta hos A längre. Alla sådana tankar är falska och ljug. Herregud, har jag facit??
Nu lyser solen även om det är kallt, och jag ser fram emot dagens olika uppgifter.
/Fenix
Bra Fenix!
Kul att läsa att det går bra. Du har rätta tänket.
Facit!
Tänk om det är så Fenix, att du faktiskt har facit nu. Känner igen mig i det där tidigare tänket. Varje morgon...oki jag tände inget ljus och lovade ngt. Men jag planerade, tänkte att...ikväll ska jag ta det lugnt. Det fungerade inte alls. Varje kväll när jag kom hem så lyckades jag i stort bara få av mig skor och ytterkläder innan det var dags igen. Inte direkt ett värdigt liv.
Så vad har förändrats? Inte en aning. Tror alla (eller de flesta) har sin personliga botten när man bara har fått nog. En baksmälla för mkt, en ångest för mkt, ett brutet löfte för många. Du är nog där nu Fenix...och det är en stark insikt och ett snyggt jobb! Önskar dig en fin nykter helg, med tid för din resa med att hitta tillbaka till mannen bakom flaskan. Alla uppgifter som du nu kommer att orka med. /R
Exakt!
Som svar på Facit! av Dompa
Dompa, som du beskriver det blev det för mej. En gång för mycket. Och då är det nog. Finito.
Faktiskt...
även jag som inte riktigt hör hemma här upplevde en (1) avgörande situation när jag insåg att "så här vill jag inte dricka". Det var på ett kulturellt evenemang där vin numera är nästan obligatoriskt... Förutom det glas som ingick i entréavgiften beställde vi (förstås) direkt in en flaska... och nånstans under kvällen konstaterade jag att jag gick lätt ostadigt och kände "Nej! så här kan jag inte uppträda offentligt". Jag slutade inte då men den där situationen "brännmärkte" mig - och kanske räddade mig? Min far var alkoholist och flera även kvinnliga släktingar har betydande a-problem. / mt
Genetiskt?
Det är min grubbelfråga idag. Tänker på Mt:s inlägg...men jag var och nosade på frågan ändå? Är denna sjukdom genetisk? Jag har läst en massa forskningsrapporter men där stå bara om att det genetiska arvet kan påverka? Jaha...men allt kan väl påverka?
Personligen lutar jag mer åt miljö. Där vissa trillar igenom (genetiskt?) och andra balanserar på en knivsudd. Jag har inte en jävla clue. Bolla med mig. Vad tror ni?
Sorry Fenix att jag tog upp detta just här. Min grundtanke var att checka av hur du mår. Hur det går? Utan pekpinnar men sen blev jag så tagen av det mt skrev; Vin i varje vrå av livet liksom? Hoppas du orkar kämpa på i helgen...och om inte. Jag tror att tanken är sådd hos dig Fenix, nu får vi bara se till att den spirar. (usch för metaforer). Vi hörs (hoppas jag)! /R
Glädjen som finns
Som svar på Genetiskt? av Dompa
i att vakna upp varje morgon och pigg och nykter kunna konstatera att man är färdig med alkoholen... Obetalbart!
Skickar en varm kram från sjuksängen! (attjoooo!!!)
/MB
Tack Dompa
och det går så bra att skriva här om vad som helst. Blir bara glad att det dyker upp inägg. Ja, idag har jag arbetat som en liten blå i trädgården och är helt slut. Fick faktiskt mitt första sug i dag, grannen grillade och det osade över hela nejden. Eller, sug, snarare tankar. Tyckte en liten stund synd om mig, varför kan inte jag äta en grillad stek och hälla upp ett glas rödvin och slappna av lite med alkoholens hjälp? Beslutade mig då för att spela filmen färdigt, och då är det plötsligt söndag eftermiddag och då är det oframkomligt att jag bara måste avsluta med att bara dricka ikväll också och sedan sluta i morgon och sedan bara ikväll men absolut sluta på onsdag och absolut till helgen och den här deprimerande filmen bara tuggar på och har varje dag ett dåligt slut. NEJ, den filmen har jag inte bara sett för många gånger utan slängt i soporna. Så blir det hämtpizza och kanske en cola för att synda ordentligt i helgen innan min viktresa tar vid på måndag igen. Skiter jag i, prio1 är alkoholen bort så kommer allt annat sedan i den ordning som det blir.
Kram alla kämpar, eller kanske som det sägs, alla vi som slutat kämpa mot alkoholen. Den är oss övermäktig!
Fenix
Facit.
Som svar på Tack Dompa av Fenix
Blir glad för din skull, den sköna känslan av att slippa fajtas mer är din nu.
Kram! /MB
Både och?
Kan det inte vara både arv och gener. Det är ju troligt att ett barn som växer upp i en familj med känsliga alkoholgener också vistas i en miljö som ökar risken för eget missbruk i framtiden. Och vad jag förstår kan ju beteenden och vanor i ett längre perspektiv vara genförändrande så vad som är hönan eller ägget här kan bli mycket svårt att nysta upp.
Nästa fråga blir - har det någon betydelse och i så fall när och på vilket sätt om det är arv, miljö, både och eller något annat?
Bara för att man hittar orsaken är det inte säkert att man hittar lösningen.
Grodan
Härligt
Som svar på Tack Dompa av Fenix
Att läsa om dina framsteg och dina kloka tankar och ord.
Det kommer hjälpa mig framöver för jag föll av vagnen under veckan som gått.
Mår skitdåligt av det men får en kick av ge upp nu en gång för alla och sluta kämpa emot.
Det är för alltid en stängd väg och ett beslut om nykterhet jag adlrig mer ska ifrågasätta.
Jag tar rygg på dig Fenix, tillsammans fixar vi det!
LP
Absolut LP
så slutar vi kämpa mot en övermäktig fiende! Bara dumt. Men här inne ekar det ju som i en tom kyrka. Var är alla? Eller har forumet upphört?
Hur som, snart blir det två veckor för mig och jag gläds varje dag åt att slippa A.
/Fenix
Snyggt Fenix!
Visst är det en tom kyrka här inne. Eller kankse bara en halvtom lagerlokal. Med tunnor? Tomma lär ju skramla mest? Nu skramlar du och det glädjer mig enormt. Nu vet jag att metaforen tomma tunnor kan vara dum och misstolkas...men inte här. För här finns massor av IQ och gamla ordspråk existerar för att omarbetas. Lite som gamla alkies tänker jag. Snyggt jobbat Fenix...jag tror verkligen du är där nu. Med där menar jag att beslutet denna gång är cementerat. Du har bestämt dig! Hoppas du är stolt över det. Kram/R
PS: var inne o korrigera lite. Stavar som en kratta. Men faktum kvarstår; Du jobbar (yep) på bra Fenix! DS
Skickar en
Som svar på Snyggt Fenix! av Dompa
sommarhälsning och en dunk. I ryggen då, hihi!
Hur har du det?
Kram!/MB
En hälsning
Till dej Fenix! Om det är dåligt, på det igen!! Vi klarar det till sist!!
Snoopy, som också kämpar.....
Nu har det gått
några minuter över midnatt. Den fjärde juli 2003 slutade jag röka och har aldrig rökt sedan dess. Den fjärde juli 2013, tio år senare, har jag beslutat att göra en ny markering i livet och inte dricka mer alkohol. Vilket jubileum!
Fenix
Grattis, jag önskar dig all lycka
Och välgång, detta fixar du tveklöst!
Vi är ett glatt häng här då du är I gott sällskap!
/A
Hej Fenix! Om 10 år får jag
Hej Fenix! Om 10 år får jag kanske för mig att sluta snusa då, jag som slutat med a nu. Läste om att du provat VLCD, hur länge soppade du? Hur gick det med vikten sedan? Jag ska köra VLCD nu, började idag. Det är därför jag är nyfiken. Kram!
Fy faan
vad bra det känns just nu. Inne på dag 2, har sovit typ 7 timmar i sträck vilket inte hänt på längse. Har inte vaknat och vridit mig i svettiga lakan. Ska ta bilen och åka och köpa färska bröd och göra frukost till mig och min fru. Solen skiner. Så här kan det också vara. Om man inte dricker alkohol. I går kväll cirklade jag runt Systemet i en halvtimme med bilen, tre gånger körde jag förbi mitt eget hus och åkt mot bolaget igen. Fem minuter innan stängning stod jag på parkeringen och sedan tänkte jag: Om jag känner efter så vill jag verkligen inte alls dricka ikväll, jag vill inte bli berusad, jag vill inte vakna med självförakt i morgon. Så därför gör jag inte det och jag drog iväg i full fart en bra bit tills faran var över och jag var så djävla glad och stolt över att äntligen vinna kampen. Nu vill jag inte strida mer, jag vill ägna min tid åt mycket bättre saker än att deala om alkohol.
Till Moria, jag gick på Cambridgekur och hade gått ned typ 6-7 kg och mådde bra. Så bra att jag en fredag kväll när vi skulle grilla fick för mig att bara den här helgen, lite vin och öl. Puh, så blev det samma gamla vanliga skit igen. Men jag ger mig inte, och nu känner jag ett särskilt ansvar att den 4 juli åter igen blev stoppdatum för ett av mina missbruk.
Kram på er alla,
Fenix
PS Grodan, hur det hoppat för dig? DS
Jävlar Fenix!
Så oerhört starkt av dig att inte gå in och handla. Hoppas du är stolt över dig själv. Att nu är du en vuxen man som kan ta mogna beslut och tänka efter före. Skitsnyggt! Lycka till i framtiden och den fjärde Juli är ju en "lätt" dag att komma ihåg... Fenix- Född den fjärde Juli
Med respekt/R
Hihi,
Som svar på Fy faan av Fenix
jag blir så glad för din skull, Fenix! Behåll denglädjen och stoltheten, du ÄR värd ett liv där du slipper alkoholen!
Kramar i sommarsolen!
/MB
Sol igen
i dag ute och sol i mitt inre. Har sovit fantastiskt en natt till. Somnade om vid 05.30, vilket brukar vara svårt när jag vaknar alkoholförgiftad. Frukost ute i det gröna och en dag framför mig utan alkohol men med grillning och trädgårdsjobb. Tack för uppmuntrande kommentarer.
En bra söndag till alla kämpar där ute!
Fenix
Satt igår
Som svar på Sol igen av Fenix
kväll och tittade på en film, The flight of Phoenix tror jag den hette. Handlade om ett flygplan som störtar i öknen Mongoliet/Kina nånstans. De överlevande bestämmer sej för att bygga ett nytt flygplan av rrsterna av det gamla. Det nya flygplanet får namnet Phoenix, Fenix på svenska. Satt och tänkte på dej, du är ju flygfärdig nu med ditt plan byggt av resterna av ditt gamla liv. Lämna skrotet kvar i öknen och flyg precis som de gjorde i öknen.
;-)
Kramar!
/MB
Skön läsning Fenix, du fixar detta skall du se.
Som svar på Sol igen av Fenix
Många tummar hållet jag för dig.
Way to go .......
/A
Blir så glad över att du
Blir så glad över att du känner glädje över nykterheten. Jag tror att man kommit en bra bit på vägen när man njuter av att slippa eländet. Stor kram!
Hej du!
Som svar på Satt igår av Mammy Blue
Undrade bara lite hur du har det i sommarvärmen?
Kram!
/MB
Sista varningen
kanske det var natten till tisdagen. Satt uppe alldeles för länge vid datorn, skulle bli min sista öldag hade jag bestämt. Och då måste man ju dricka upp allt som finns förstås. Satt där och drack och drack starköl efter starköl och klockan gick, tappade rätt mkt kontrollen. När jag äntligen skulle lägga mig, reste jag mig och kanske var det ett somnat ben, men också all alkohol, jag tappade helt balansen och flög rakt in i ett sängbord med huvudet före. Vaknade till sans av att stå med händerna i en stor blodpöl, skärvor från ett krossat glas och blodet droppade rätt häftigt från ett stort jack ovanför ena ögat. Lyckades gå på autopilot och ta mig till badrummet för att tvätta bort allt blod i ansiktet. Såg hemsk ut, men lyckades med hjälp av en handduk få stopp på blodflödet. Mitt rum och hela vägen till badrummet kantades av blod, liksom badrummet. Kom in i ett fylletillstånd där saker faktiskt kan fungera trots tung berusning. Hämtade hink och mopp och började städa undan det värsta, innan jag stupade i säng. Frun helt skräckslagen på morgonen. Hade förstås kunnat sluta riktigt illa. Nu sitter jag här sent på fredag kväll, skorpan över jacket ser hemskt ut, men det har läkt bra. Det blev en rejäl fläskläpp också som börjar lägga sig. Fick gå till läkaren dagen efter och bli ordentligt undersökt, men tack och lov verkar inget vara allvarligt skadat i ansiktet. Dagen efter blev tanken att nu har du fått kanske sista varningen Fenix, och den tanken har bitit sig fast. Aldrig mer alkohol för min del, det gå helt enkelt åt helvete och jag har ingen som helst glädje av det längre.
Jag har känt hela veckan att jag måste skriva ned vad som hänt, så att missbrukaren i mig inte ska kunna förvränga och förtränga sanningen när ärren bleknat. Men även om det mesta läker, så kommer jag att ha ett nytt ärr ovanför ögat som varje gång jag ser mig i spegeln kan berätta för mig hur illa det var på väg att gå. Och vilken sjukdom jag lider av.
Puh, nu var det gjort.
Ha en bra sommar alla kämpar, i kväll lägger jag mig nykter och i morgon vaknar jag nykter.
Fenix
Har jag skrämt
bort alla från min tråd med sista inlägget? Snart en vecka sedan jag ramlade ned i avgrunden, och det har förutom alla blessyrer varit en bra och nykter vecka. Är fortfarande ganska skärrad över vad som hände. Inser nu varför alkisarna på stan ofta ser ut som de göra med blåmärken och sår. Finns inte en droppe hemma, och min fru har också lagt av i solidaritet så vi har ett nyktert och bra liv just nu. Semester nu och det finns inte en tanke på att dricka alkohol. Som det skrevs här någonstans, det där med att slå i sn botten känns som jag nu gjort med råge!
Fenix
Hmmm..
Som svar på Har jag skrämt av Fenix
jag trodde faktiskt att jag kommenterat ditt "blodbad". Jag får nog vara mer noggrann med att kolla att det jag vill att mobilen gör faktiskt blir gjort...
Ja, the bottom is nådd kanske man kan säga. Bra att din fru nu inser allvaret i din kamp, det är mycket lättare att låta bli att dricka sånt som inte finns.
En stor kram eller två!
/MB
Inte har du skrämt bort mig
Inte har du skrämt bort mig heller Fenix! Vi har alla varit där och det var starkt av dig att skriva ner det. Däremot blev jag kanske lite paff över din uppriktighet och kunde kanske inte riktigt hantera den. Jag trodde verkligen att du hade slutat i början av juli. Men nu har du slutat, eller? Vare sig ja eller nej så önskar jag dig det bästa och en stor kram får du! Liksom MB tycker jag att det är fantastiskt att du fått din fru med dig. Ta till vara på det och försök att varken svika henne eller dig själv nu. Upp igen! Den stora kramen från Fia.
Kanske lite skrämd ja
Som svar på Sista varningen av Fenix
Och lite besviken, jag trodde som Fia skriver att du faktiskt slutade i början av juli. Sen kände jag igen mej själv för mycket. Jag har också ramlat, troligen nån mikrosvimning, man kan få blodtrycksfall av för mycket alkohol. Jag vaknade på golvet med glasögonen i bitar och lillfingret utåtvridet. Stukat. Blåtira fick jag förstås också. Kunde inte visa mej ute på en vecka av skam, vilket gjorde att jag heller inte kunde gå till läkare med mitt finger. Det betyder att mitt finger för alltid är en krokig påminnelse om vad jag gjort. Bra i sej men trots det drack jag under några månader till, otroligt. Så din berättelse blev en smärtsam påminnelse. Fast nu är jag nykter sedan dess, 1 år och 2 mån nu och kommer så att förbli. Jag tror nog du nu har nått din botten, du behöver inte lägre, vad? Jag önskar verkligen det.
För mej var det viktigt att acceptera att jag aldrig ska dricka igen. Det har inte alls varit svårt med den tanken nu. Så mycket skit som jag fått med alkoholen. Jag önskar dej detsamma. Ta hand om dej.
Stort tack
för era kommentarer! Ja, nog trodde jag också att jag slutat. Hur faan gick det till att jag provade att dricka igen?
Nu inne på dag 7 och det får bara inte gå fel den här gången. Vilken varning jag fick, jag är rätt tagen fortfarande. Tack Santorini för att du delade med dig av din erfarenhet, lättar lite att någon annan berättar om en liknande upplevelse. Hu så hemskt det kan bli, känner mig fortfarande lite off i huvet, skrämmande. Men har börjat gå promenader varje dag för att bygga upp både fysik och det mentala. Vi går ihop min fru och jag, och det känns bra att vi sporrar varandra till bra saker.
Nu väntar ett nyktert sänggående och ett nyktert uppvaknande, och det är lika positivt varje dag.
Så glad att forumet finns, vad skulle man annars ta vägen med sitt virrvarr i huvet.
Fenix
Som en seger
känns det i dag. Ensam hemma, det värsta brukar då hända, nämligen att jag dricker. Så inte idag, har inte ens varit nära. Men när tanken dök upp, så tänkte jag ordentligt efter och var helt på det klara med att numera är det riktigt farligt. Jag har inte kontroll, och det kan gå ännu värre än förra veckan. Vad som helst kan hända, och just nu finns heller ingen som helst förljugen romantisk bild av hur trevligt det är att dricka. Dag 12 nykter, och jag känner riktig glädje att drickandet inte fanns som något alternativ när frugan åkt iväg ett par dagar.
Köpte en actionfilm som nog bara jag gillar, så den åker in i dvd:n nu som sällskap i stället för burkar och flaskor.
Ha en fortsatt bra helg alla,
Fenix
Härligt!!
Som svar på Som en seger av Fenix
Den där lugna beslutsamheten, den är go! Den där man känner liksom i mellangärdet att "jag är chef, jag har kontroll" på ett avspänt, lugnt sätt.
Älskar det, älskar livet, det kunde gått rejält åt pipsvängen, men det gjorde det inte.
Härligt, Fenix, nu är du framme!
Kramar!!!!
/MB
Bra Fenix!
Som svar på Som en seger av Fenix
Du är på god väg mot varaktig nykterhet. Det är du värd. Jag skulle vilja råda dej att se till att inte ha nåt hemma med alkohol i. Då kan inget hända. Ja man kan ju alltid sticka iväg och handla men försvåra så mycket som möjligt för dej. Tänk på att tillfället gör tjuven:). Du har en stor fördel då frun också är med på att inget dricka.
Håll fast vid ditt beslut och du har faktiskt allt att vinna och väldigt lite att förlora eller gå miste om. Jag menar, hur kul har det varit på sistone att dricka?
Jag har nog aldrig mått bättre än nu som nykter, stolt och rak i ryggen. Jag kan lita på mej själv och det är värt allt. Jag sviker inte andra och jag sviker inte mej själv. Inte med alkohol i alla fall.
Jag tror på dej och att du nått din botten. Då finns bara vägen upp eller att kräla kvar där nere. Och det vill du inte. Där värd bättre än så.
Underbart!
Som svar på Som en seger av Fenix
Fenix, all respekt och glädje från mig! LillPer har varit dålig på att hålla nykterhet och att skriva här. Nu börjar jobb och rutiner igen och då kommer jag ha det mycket lättare att avstå. Så idag blir min dag 1, IGEN!
Undrar hur många dag 1 det blivit genom åren?
Jag kopplar grepp runt dig och din nykterhet och ser som vanligt ett hopp där framme vid horisonten som jag envist kommer hänga mig fast vid.
Jag måste försöka bättre denna gång för varaktig glädje.
Jag kände så väl igen din beskrivning om det rastlösa körandet runt bolaget, ska jag, ska jag inte?
Fan, vad mycket känslor som går genom kropp och själ i det ögonblicket. Starkt att du stod emot.
Jag tänker göra det samma!
LP
Äntligen så
är forumet upp igen, tack till de som fixat till det! Upptäcker när det inte finns, hur stor betydelse det har att kunna läsa och skriva om sina bekymmer med alkohol. Just nu känner jag mig så stolt och glad över min nykterhet, dag 24 nu nykter och nöjd med det. Tummar fortfarande på de ännu inte läkta blessyrerna efter mitt fall in i ett bord, och det får gärna stanna kvar ett ärr över ögat som påminnelse varje dag i spegeln hur illa det höll på att gå. Har varit på en jättestor fest i helgen, och inte haft något som helst problem med nykterheten, tvärtom. Nöjd och tacksam när jag lägger mig, och samma känsla när jag vaknar. Så enkelt kan det också vara utan alkohol!
Kämpa på alla som behöver,
Fenix
Gott Fenix!
Har rygg på dig efter mitt klavertramp. Ja, så enkelt det kan vara när man tar A ur ekvationen. Håller med. Grattis till dina 24 dagar, själv är jag inne på min 23:e och jag mår oförväntat bra, äter bra, tränar bra, spelar på mina gitarrer, skrattar mycket och har det bra med min familj. Detta kommer jag att vara rädd om, det här livet! Häng i - en dag i taget, du vet. Vi blir bättre, gladare och helare människor utan skiten! Vi lever på riktigt.
Stor kram!/Nm
Grattis pojkar!
Som svar på Äntligen så av Fenix
Att känna glädjen att slippa skiten är en stor drivkraft för mej, sju månader nykter idag. Kan fortfarande liksom stanna upp i vardagslunken och tänka "Wow! Jag gjorde det! Jag klarade att sluta dricka!"
Jag hoppas att den känslan stannar kvar i många, många år.
Kramar!
/MB
Fortfarande sitter
känslan av att vara befriad från alkoholen i. Det känns så bra. Tänker en dag i taget på vad som finns runt om mig och hur jag känner just nu. Lärde mig någonstans att det är bästa sättet att förhålla sig. Tankar är bara tankar och kan ändras och styras. Kort och gott, det går att ha kolla på sina tankar och känslor, man behöver inte agera och reagera som en robot. Stanna upp och känn efter vad jag verkligen känner och vill, så finns sanningen och svaret där. Dags att jobba.
Ha en bra dag där ute!
Fenix
Ibland är
det bra att kolla in vad som händer i sin omgivning. I går när jag åt dagens lunch, kom det in en man på krogen i 55-årsåldern. Han hade shorts och jacka, och såg ut som om det fortfarande var semester. Han beställde en stor stark och fick en stor flaska Tuborg och försvann in i den del där de som bara dricker håller till. Jag åt min mat, och kände som vanligt glädjen av att var där nykter och drick Loka till maten. Efter en kvart kom mannen ut igen och beställde en öl till och försvann. Jag tänkte på honom senare under dagen, hur han mådde efter några timmar. Min gissning är att han fortsatte till bolaget och köpte en eller två kassar öl och tog sig hem. I morse när jag åter vaknade glad för min nykterhet, tänkte jag åter på mannen, och jag kunder riktigt känna hur det hade varit om det varit jag. Långsamt vaknat till och första tanken hade varit: Faan, jag måste sluta dricka, jag vill inte ha det så, jag vill inte må så illa. Faan att jag drack så mycket i går.
I dag kanske jag får syn på mannen igen, vid lunchtid kanske han är på väg in på krogen för att beställa en öl och så vidare och så vidare.
Aldrig vill jag dit,
Fenix
Ja,
Som svar på Ibland är av Fenix
man ser mycket mer nu. Och jag blir faktiskt ledsen när jag nu kan se med nyöppnade ögon hur mycket skit alkoholen ställer till med.
Det gör mej ännu lyckligare att jag slipper skiten...
Och jag är mycket glad över att DU är glad, Fenix.
En stor kram!
/MB
Dax
att pränta ned några rader. Det förekom på någon tråd tankarna om att skriva eller inte trots alla misslyckanden. Jag har också blivit eller mer restriktiv att jubla och känna mig så säker när jag "slutat" igen.
Nu tycker jag dock tiden är mogen att våga skriva några rader eftersom det känns så himla bra med nykterheten. 48 dagar får jag det till, och det bör innebära 49 i morgon och därmed 7 veckor utan en droppe gift. Och det fina är ingen kamp, inga överväganden om alkohol eller inte, utan bara en tillvaro utan alkohol. Mycket medveten om att den djävulen lurar i vassen när man minst anar det. Därför läser jag gärna här varje dag och gläds åt alla som tar sig fram ur alkoholträsket, liksom att lyssna till det som det gått bra för hyfsat lång tid. Här finns hela spektrat från darriga nynyktra, till eftertänksamma människor med många års nykterhet. Till sist är det ju ändå livet det handlar om, hur vi ska leva det på bästa sätt under vår vandring här på jorden. Avslutar åter med Torrdockans kloka slutsats: "Det finns inget annat lyckligt slut på ett alkoholistliv än nykterhet. Allt annat är tragiskt, nedbrytande och meningslöst."
Rolig läsning Fenix
Som svar på Dax av Fenix
Glad för din skull! En tillvaro utan alkohol, så enkelt och självklart, egentligen. En vacker dag märker du att du slutat räkna dagarna, det har blivit just det självklara sättet att leva. Och fast vi alltid får minnas var vi kommer ifrån så ska vi inte låta det falla som en skugga över vår tillvaro nu. Minns att vi har alltid ett val, även om suget slår till. Vi väljer bort alkoholen och livet blir så mycket enklare och skönare.
Sitter här
Som svar på Rolig läsning Fenix av santorini
och myser, blir så glad av ditt inlägg, Fenix!
En smula lugn, eftertanke och ödmjukhet inför uppgiften är bra, jag tror man tjänar på det i längden. Fällorna dräller överallt i buskarna och ju mer vaksam man är, desto större chans att man lyckas.
Kram!/MB
Glad
blir jag också över att läsa era synpunkter, MB och Santorini! Det är för mig värdefullt att få kommentarer över min nykterhet. Mer än att känna att det är slut nu för alltid för min del med alkoholen kan man ju inte göra. Varje dag känner jag mitt ärr i läppen och ser mitt ärr över ögat och blir påmind över mitt vansinnesdrickande. Hur mycket njuter man, och hur kul är det att dricka, när man sitter och häller i sig starköl efter starköl för att klockan 2 på natten vara så full att man ramlar raklång och slår sig illa i ansiktet. Rejält misshandlad och ingen annan är inblandad! Ingen annan än kung alkohol, som denna gång inte känns som han kan trösta längre, eller erbjuda sina tjänster alls. Han visade sig på ett handgripligt sätt vara mitt absolut sämsta sällskap.
Fenix
Häpnadsväckande
fort går de nyktra dagarna, som nu är 64 till antalet. Tänker mer och mer på vad jag verkligen vill göra, resten av mitt liv. Folk dör runt omkring en, och det börjar gå upp för mig att tiden är utmätt. Så vad skulle jag göra om jag drabbades som en del andra, t ex av cancer? Vill gärna lista ut vad som skulle kännas viktigt för mig, och göra det innan jag drabbas. Sådant kan jag fundera på nu när inte alkohol är någon alternativ sysselsättning på kvällarna. Kan för övrigt nämna att jag aldrig har tråkigt, utan skulle helst sluta jobba och bara göra det jag vill. Kanske är det möjligt om jag sänker mina behov av pengar radikalt. Intressant att klura på, ska kanske prova ett tag att leva som om jag blivit av med en stor del av min inkomst och se hur det är.
Paddlar vidare på nykterhets flod,
Fenix
Härligt att höra, Fenix!
Tanken om down shifting på prov tycker jag låter mycket intressant. Genomför du projektet skulle det vara kul med lite rapporter om hur det går. Paddla på och en stor kram ifrån mig. Var stolt, grabben, det tycker jag du verkligen har anledning till!/NM
Glad att du funderar vidare
Glad att du funderar vidare på det vidare livet. Riktigt glad. Men det var inte därför jag skrev. Har precis läst om AnsvarsFULL. Den bok du rekommenderade. Ungefär som du visste hur lika vi är. Jag och Camilla. Givetvis är vi alla lika i vår sjukdom. Men hon tog tag i mig. Tack Fenix!!! Önskar dig så mycket gott och jag anar att du fixar det själv. Kanske med lite downs...vare sig det gäller vikt eller ekonomi.
Fia
tjena fenix. du flyger än ser
tjena fenix. du flyger än ser jag. många år sedan jag var här nu. har gjort testet alla före mig kan vittna om inte fungerar i längden. återfall alltså. första tiden, några månader fungerade det hyfsat men sen mest en pina. nu nykter sedan i somras och för den som inte riktigt tagit in det: alkohol är fruktansvärt överskattat och nykterhet ännu mer underskattat. mina 4 nyktra år tror jag är en bra grund att förlita sig på när jag nu vill återgå till detta. fattar inte varför man ska testa dricka igen. 4 helt underbara nyktra år. hoppas jag förstår mina egna ord. men hoppas naturligtvis att du/ni också förstår. "underskatta inte nykterheten, den är fantastisk".
Forumet
är en gudagåva ibland, som nu när man öppnar sin tråd och ser två inlägg som gör mig väldigt glad och nöjd med att vara nykter. Fia, gissade att Camilla skulle kunna ha skrivit en bok som passade bra. Den passar bra för alla att läsa som har alkoholproblem, men kanske särskilt bra om man har en liknande historia. Skrev ett mejl till henne när jag läst boken, och fick ett verkligen fint svar tillbaks. Och så till Mazza, verkligen kul att höra av ngn som man aldrig trodde skulle dyka upp igen. Jag tror mig komma ihåg att du var lite omtänksamt tuff mot mig när jag vacklade omkring som mest, och det är helt ok tycker jag om man har en god vilja i botten. Alkohol är mkt överskattat, och nykterheten underskattad, så bra tankeslinga att nöta in i huvet. Och så sann, precis så känns det varje gång det dyker upp tankar på att dricka. Tack och lov väldigt sällan får jag säga, och aldrig på allvar att jag skulle ens vilja överväga att göra det. Är rädd på ett nyttigt sätt för vad alkoholen skulle göra med mig. Återfall efter fyra år låter ruggigt, men tid är relativt så det är väl bara att vandra vidare med ännu en erfarenhet av alkoholens baksidor med sig.
Fenix
Bär med mej
Som svar på Forumet av Fenix
det också, alkohol är mycket överskattat och nykterhet är underskattat.
Tror i och för sej att jag aldrig ens har funderat eller tänkt på nykterhet, det är från födseln ett normaltillstånd som man tar för givet... ända tills man upptäcker att man dricker för mycket. Men för mej var det nog att jag ville slippa dricka, inte själva nykterheten som var moroten, men nu när jag tänker på det så ser jag ju att jag är tillbaka i normaltillstånd, alltså så som människan är skapad - nykter...
Djupt filosofiskt så här fram på nattkröken. :-)
Kram!
/MB
Jag med Fenix! Även jag skrev
Jag med Fenix! Även jag skrev ett mejl till Camilla och fick ett fint svar. Hon är nog en av de goda människorna. Liksom du. Kanske liksom jag en dag också när jag slutat vara så arg.
Du får en virituell kram! Fia
Jag tyckte också
Som svar på Jag med Fenix! Även jag skrev av FylleFia
mycket om ansvarsFULL. Det känns så bra att läsa om andra som kämpat med samma sak.
Hej Fenix! Jag vill bara
Hej Fenix! Jag vill bara titta in och se om allt är ok med dig? Du betydde och betyder en del i min värld så jag vill veta att du är ok?
Kram från Fia
Tack Fia
Som svar på Hej Fenix! Jag vill bara av FylleFia
för omtanken. Det är för det mest bra, förutom att det varit så otroligt mkt elände runt omkring med sjukdom och död och sånt. Tack och lov inte min egen, men kollegor och nära släkt. Så det är turbulent, men står ändå stadigt för det mesta. Hur är det för dig?
Kram, Fenix
Usch Fenix! Jag beklagar om
Usch Fenix! Jag beklagar om jag får göra det. Sjukdom och död är aldrig trevligt. Men jag är samtidigt glad och stolt över att du min fina vän lyckas hantera dessa störningar i din tillvaro utan att ta till A. Det är mod. Äkta mod. Med mig är det mer eller mindre bra tack. Börjar kanske ledsna lite på tonen på forum men det är något jag bör avhandla i min egen tråd. Blev så glad över livstecken från dig. Vet du att ett tag så befarade jag det värsta? Men genom sig själv känner man andra. Lycklig över att jag hade så fel. För du är viktig i mina ögon och jag känner att jag vill att du ska må bra. Nu gör du ju kanske inte det med sjukdom och död runt omkring dig. Men du vet, samma som jag vet; Det kunde ha varit värre! Du är nykter och redig i huvudet.
Kram Fia
Hej Fenix! Om du vill och
Hej Fenix! Om du vill och orkar så skriv ner en rad. Jag vill veta att du är ok. - Och om du inte är ok, så vill jag veta att du lever. Men bara om du själv vill. Inga krav. (men du saknas, så; liiite krav)
Fia
Hej Fenix!
Nu lyfter jag din tråd. Skriv gärna oavsett nykterhet eller ej, jag, vi andra behöver det!
Spes
Lyfter igen
Som svar på Hej Fenix! av Spes
Hallo Fenix
Du fanns ju här redan när jag var inloggad här den första tiden, så du är minst sagt en kämpe!
Har inte läst allt i din tråd, men det kanske blir tid till det framöver.
Dag 2
Alkoholdjävulen är stark. I går kväll satt jag mellan 18 och 21 och tankarna var ständigt på att dricka, skjuta upp det en dag, kanske en vecka, bara en gång till. Men jag vann, och vaknade i dag nykter och så glad. Det var en arbetsseger, och när jag vid 21-tiden kände att jag vunnit var det stort.
Så , dag 2 på år 2014. Har läst ikapp allt på forumet, och jag känner mig glad att vi är så många här som vill ta striden för ett liv utan alkohol.
Nu ska jag jobba och njuta av att komma till jobbet utan ångest och bakfylla.
Fenix
Heja dig :)
Bra jobbat Fenix!
Jag sitter också på jobbet och
har inlett dag 2. Mycket att göra dock!
Spes
God start Fenix! Rent
Som svar på Heja dig :) av Spes
God start Fenix! Rent tidsmässigt har vi ju nu funnits här inne ett tag, även om jag föll igenom och inte loggade in på ett bra tag. När jag funderar på mina sista år ser jag lite Sisyfos varning i mig. (Du vet han med stenblocket) Så jag kommer följa dina framgångar lite extra, och låta dom sporra mig. Kan jag göra något liknande för dig, vore det toppen!
Nu ska stenjäveln upp!
Kör hårt, fast mjukt...
//PP
"Arbetsseger" det var bra
Som svar på Dag 2 av Fenix
"Arbetsseger" det var bra uttryckt! Jag tar med mig det, för nog sjutton kan jag ARBETA, det är värre med vad jag gör för att unna mig, trösta, fly etc. Allt det tar jag normalt till alkoholen för att göra. Men nu sjutton ska jag jobba mot den istället. En millimeter och millisekund i taget. /N
God fortsättning, Fenix!
Som svar på "Arbetsseger" det var bra av Nike
Hoppas att 2014 blir ett strålande år som vi kommer ihåg det mesta av.
Kram!
/MB
God fortsättning
MB och ni som tittat in på min tråd. Ja, 2014 ska bli ett bra år, utan alkohol. Var på en fantastiskt konsert i kväll, det är sinnesförändrade upplevelse på riktigt.
ha de
Fenix
Bra musik
Som svar på God fortsättning av Fenix
som man tycker om är som balsam för själen!
/MB
När gud inte räcker
får man vända sig till hr Antabus. I dag känner jag en glädje, för i förmiddags var jag på vårdcentralen och tog en sup ihop med sköterskan. På helt frivillig väg ska jag gå dit en gång i veckan för att få någon att hålla koll på mig. Så illa är det att jag inte ser någon annan möjlighet.
Jag slutar som mest ett par dagar och sedan blir jag övertalad igen att bara en helg till, en dag till osv. osv, osv. osv, osv. osv, osv. osv, osv. osv, osv. osv, osv. osv, osv. osv, osv. osv, osv. osv, osv. osv, osv. osv, osv. osv, osv. osv, osv. osv, osv. osv,
Så det var på lätta fötter jag gick därifrån för beslutet är fattat och handlingen inledd. Tänk att man som alkis kan vara så glad föra att det inte går att dricka.
Är skittrött, men lugn i kväll.
En annan stor glädje är att leverproverna inte var onormala, jag har haft ont i levertrakten i flera veckor och var rädd för att jag skadat mig. Nu får jag alltså en chans innan levern gått åt helvete och det känns mkt bra.
Nu åker julmusten fram och sedan ska jag ta bilen och åkt till kiosken för att köpa lite godis, bara för att jag kan:-)
Ha en bra helg alla kämpar!
Fenix
Ett fantastiskt skönt besked
Som svar på När gud inte räcker av Fenix
Ett fantastiskt skönt besked du fick på provet!
Att du har en kväll med lugn låter skönt.
positiva saker du är väl värd.
//PP
Gud kan säkert göra sitt, men
Som svar på När gud inte räcker av Fenix
Gud kan säkert göra sitt, men Antabus har kanske en mer direkt effekt... Ibland är lättnaden stor över att ha tagit tag i läget, erkänna att man behöver hjälp. Starkt gjort att klara det du gjort idag. Och skönt att proverna var bra!
/m
Tack Pellepennan och m-m
för era kommentarer, de värmer. Sitter här och väntar på att få lägga mig, bara frun kommer hem från tjejkvällen. Hon kommer säkert inte att må lika bra som jag i morgon bitti:-)
Fenix
Visst är det en lite skön,
Som svar på Tack Pellepennan och m-m av Fenix
Visst är det en lite skön, nästan lite skadeglad, bror duktig-känsla... att veta att man själv kommer att vara piggast imorgon bitti... Även om man vet att om det varit som det brukade så är det ingen tvekan om vem som varit segast på morgonkvisten (och fm).
Jaja, man får vara nöjd med det lilla ibland :-)
Vännen min
Som svar på När gud inte räcker av Fenix
Vad härligt att höra att du mår bra.
Jag ska nog lyckas till slut jag också.
Har liksom blivit så fruktansvärt trött på att må dåligt.
Har ringt om hjälp och de hör av sig i morgon bitti.
LP
Hej Fenix! Så nu har du
Hej Fenix! Så nu har du börjat med antabus. Bra tänker jag och lyfter din tråd. Jag har sett så många inlägg om hur folk undviker antabus. Allt från sömnproblem till att gå på lådan. Men gav oss inte stora A liknande problem utan att vi ens tyckte det var värt att reflektera över? Jag tror (jag tror) att en stor del i att lyckas med kampen hänger på att våga ta språnget. Våga vara ärlig mot sig själv. Våga ta hjälp och våga stappla på kryckor. Där är du nu och det glädjer mig.
Fia
Tittar in ikväll och vad glad jag blir
Som svar på Hej Fenix! Så nu har du av FylleFia
att hitta både Fia och Fenix i samma inlägg! Glad att det går bra för er. Att du Fenix tar till den hjälp som behövs. Håller helt med Fia, det gnälls över biverkningar till antabus men herregud så man mådde av alkoholen! Magen i olag, dålig sömn, ångest, you name it! Och du Fia klarade semestern, strongt! Och grattis till m-m med flera månaders nykterhet i bagaget och LillPer som tar steget till mera hjälp. Fantastiskt! Många fler är ni som är bra på gång. Konstnären, bra jobbat! Ja ni är många, jag har inte koll på er alla. Men bra jobbat. Och många nya som tagit steget. Fortsätt kämpa, det är SÅÅ värt det!
Vilken
present innan läggdax, Fyllefia och Santorini i min tråd! Blir glad och får väl svårt att sova:- Innan jag tittade till datorn en sista gång, tog jag min fjärde sup antabus. Smart att ta innan läggdax så slipper man kanske eventuella obehag så här i början. Har ännu inte känt särskilt mkt negativt, och som ni så klokt skriver, vad är väl det mot att ständigt skitmående varje morgon på grund av drickandet.
Ha det bra själva på er resa, är så imponerad av er båda!
Fenix
Håller med
om eventuella biiverkningar av Antabus - man väljer ju att självmant peta i sej alkohol även om man mår skit av det, så vad är då lite biverkningar av medicin?
Heja dej, Fenix!
Kram!MB
En present till
i kväll, MB på besök:-) Nä, lider faktiskt inte märkbart av min antabus, trött är man ju hur som den här tiden och kan säga att jag mår kolossalt mkt bättre på morgonen än innan jag började med A. Nu är det dax för en ny hutt innan läggdax, och i dag har jag knappt tänkt på alkohol och har jag gjort det är det bara för att jag noterat att jag slipper dricka. Har belönat mig med lite god mat och godsaker, men det känns okay. I morgon bitti ska jag ta bilen och åka till ett frukostställe och äta hotellfrukost - bara för att jag kan!
Många gånger har jag tänkt det, men det har stupat på att jag dels inte kan köra bil så tidigt eller att jag mått så skit att jag knappt fått i mig ett knäckebröd på morgonen.
Så hemskt egentligen.
Ha de bra i kylan,
Fenix
Så bra kan
också en lördag morgon vara. Har legat hos min fru ca en timme och vi har snackat och myst ihop. För ett par veckor sedan hade jag legat och förbannat mig själv för att jag drack i går och ömkat mig själv för hur djävla kass jag mår. Jag hade legat och planerat för hur jag skulle hinna till bolaget innan stängning, och om jag skulle köpa hem även för söndag kväll. Hade känt mig som en riktig looser eftersom jag skulle ha insett att helgen gått åt helvete och det skulle inte bli något slut på drickandet den här veckan heller. Så tvärtemot det kunde bli som idag, planerar för ett par kul saker, mår bra efter en helt ok sömn i natt. Samma människa men så annorlunda. För att alkoholen inte tagit över hjärnan.
Ha en bra lördag där ute
Fenix
Trevligt Fenix!
Som svar på Så bra kan av Fenix
Visst har man helt andra möjligheter nu. Så självklart egentligen. Själv har jag varit till gymmet och tränat en timme, känner mej stark och frisk. Maken har varit på jobb borta hela veckan och kommer hem idag först så jag får mysa med honom sen :)
När man ser det så här så inser man verkligen att det är hjärnan som spelar en spratt när/om man saknar fyllan. För i verkligheten är nykterheten så mycket bättre. Och varför skulle det vara så viktigt att kunna ta ett glas eller två? Så mycket enklare att avstå helt, annars skulle man hela tiden behöva tänka på alkohol ändå, hur mycket och när. Och för oss är loppet kört med det eftersom vi inte fungerar så att vi kan dricka måttligt. Enkelt!
Fenix
Det är så skönt att läsa sådana här inlägg, de behövs.
Den känslan du målar upp smittar av sig ska du veta.
Det har gått lite vardag i min nykterhet och sådant här påminner om hur bra det kan vara, bara man inte dricker!
Ha en riktigt bra helg!
//Buzzz
Tjatig papegoja
den där alkisen! Är nu inne på tredje veckan nykter, och i stora drag mår jag bra. Men nu börjar den djävla papegojan prata om en stor fest utomlands som ska äga rum om ett par månader, och det måste ju planeras. Kanske kan jag dricka då och sedan återgå till mitt nyktra fina liv som jag har idag. Blir så djäkla trött på att diskussionen alls kommer upp, men den lämnar mig ingen ro. Hr Alkohol är listig, falsk och stark och verkar där i bakgrunden hela tiden. Brukar funka rätt bra när jag accepterar en dag i taget, men nästa dag dyker den djävulen upp och ska börja diskutera frågan igen. Någon som känner igen sig, och har ett bra svar på hur man får tyst på den faan?
Fenix
Kan det vara en dag i taget
Som svar på Tjatig papegoja av Fenix
som gör att diskussionen kommer upp varje dag? Hur skulle det vara om du gjorde klart för papegojan att dethär är för gott? Har du gjort det klart för dej själv? För din historia säger väl att du inte kan dricka igen eller? Det är det du måste inse. Då tror jag papegojan tystnar. Nu är jag en obehaglig sanningssägare, jag vet, men det är väl det vi får tåla här eller? Och jag vågar tyvärr slå vad om att det inte går att dricka på en fest utomlands och sen komma tillbaka till ditt nykta liv. Historien har visat det för så många, också för mej. Jag föreslår att du jobbar på att till fullo acceptera att du inte kan drickaalkohol igen utan att falla tillbaka. När du accepterar det och slutar tycka synd om dej för det också, då flyger papegojan iväg. Det var nån som beskrevd et så bra här nyligen att den som är allergisk mot nötter sitter inte och grämer sej över det eller försöker och försöker. Man får acceptera att vissa saker inte fungerar. Och vad är det egentligen att sörja över, det går så mycket bättre utan alkoholen, allting.
Fenix
Som svar på Kan det vara en dag i taget av santorini
Jag skrev ett annat svar innan men suddar det, jag tror det vara alltför hårddaget :) Jag funderade i banor som att undvika festen där du kunde bli lockad att dricka nu när allt är skört. Men det huvudsakliga i min tanke är att låta tiden rinna på utan att utsätta sig, för jag upplever att tankarna blir så mycket annorlunda då det passerat tid och jag tror lusten att dricka kommer att avta med tiden. Det blir inte lika "farligt" att gå på fest med alkohol inblandat som det skulle vara att göra det just nu. Att ge sig själv chansen att gå din linje. Att låta sig själv se livet med nya ögon, upptäcka nya värden. Det krävs lite tid ju.
Allt gott Fenix
Från Tilde
Fenix
Som svar på Tjatig papegoja av Fenix
Jag håller med santorino om att testa det där med att dricka när du åker utomlands.
Det är verkligen att utmana ödet. För min del går det inte att testa flera ggr. och
jag har gjort det kan jag lova dig. Med tiden flyger gojan iväg, tålamod måste man ha.
Jag har varit farligt nära ett par gånger, men jag lyfte inte första glaset. Kan ju inte
veta hur det är för dig. Det farligaste är tror jag att tycka synd om och ömka sig själv.
Man har ju jobbat hårt på att ta sig ner i det svarta djupa hålet. Så varför skulle det
vara lätt att ta sig upp.Livet för mig är det lilla. hörde fågelkvitter i går, kändes
underbart. Jag sket fullständigt i naturen innan det var bara en stor A-alkostress.
Känner en oerhörd frihet nu. Mitt beroende nu är bakelser i alla dess former, får
väl göra något åt det med tiden.
Vill inte förmana dig men det är svårt att prova och sedan låta bli.
HA EN FIN TISDAG
Konstnären
Tack alla
det var vad jag ville höra! Jag var bara tvungen att skriva ur mig hur frustrerad jag är att ständigt behöva tänka på alkohol och att kanske dricka då eller då. I går hade jag en skitdag, men jag travade iväg och tog min antabus och i morse kändes det helt annorlunda. Jag kände att jag vill ta fajten och bli stark och hel. Alkohol är min huvudfiende, men jag måste göra en massa andra saker än att hela tiden tänka på hur det skulle kunna vara. Visst vet jag också om jag vågar ärligt tänka ordentligt, att det bara blir skit av att dricka för min del, jag måste gå igenom det som hände i höstas och inse att det var inte förenat med någon särskild glädje att dricka, utan det var ju händelsen i sig med gamla vänner som var det roliga. Snarast var det bara tråkigt och hämmande att börja hälla i sig öl på dagtid och bli seg och trött. Ni blir det aldrig några fylleslag direkt vid dessa sammankomster, utan alla dricker rätt mycket men inte så folk ballar ur. Men det är så onödigt, alla är ju trevliga i sig utan sprit. Det är snarast en ritual och ett måste som inte har något med genomtänkta behov att göra. Viktigt att tänka utifrån på hur mitt beteende egentligen är när jag dricker. Och visst är det så, jag är ju med fog rädd för vad som skulle hända när jag kommer hem, då kanske det inte alls är lätt att åter bryta och vilja leva nyktert.
Nu blir det middag och julmust som finns kvar, det är kalas!
Fenix
Fenix
Det där tänkandet på alkohol var konstant i början när jag nyktrade till. Men det avtar
och numera är det sällan efter nästan 5 månader. Trodde jag skulle bli galen det första
jag tänkte var på alkohol, ett litet glas. Vilket skämt jag hade ju hällt i mig allt som fanns.
Trodde inte att tankarna skulle avta, men jag har jobbat på att stå emot man får ju inget
gratis. Bra att du travade iväg och tog A. Jag hade det första månaden som krycka som alla äger.
Sedan la jag av med dom fick magproblem och blev så himla trött. Har en egen burk i skafferiet
men jag har inte tagit någon sedan dess. Detta forum har hjälpt mig och min hund, det är så det
är plus att jag verkligen ville denna gång.
Julmust är gott.
Ha det bra
Konstnären
Hej Fenix!
Ville bara slänga in ett par rader, jag har inte varit inloggad på några månader och är lite nyfiken på hur det går för mina kamrater på Nykterhetens stig. Jag har fortfarande kvar Antabus i medicinskåpet, ett återfall, men annars har jag varit nykter i ett och ett halvt år nu. Känns underbart!
Du får gärna lita ner en rad om du kommer förbi!
Kram!
/MB
Hur går Livet?
Käre Fenix,
Hur ser livet ut just nu?
Skänker dig mina tankar och en önskan att du mår bra.
LP