Åh du är så duktig. De känslor vi bedövat med a ploppar upp lite hit och dit i början, det blir stabilare över tid. Att anpassa sig efter andra och inte kunna säga nej känner jag till. Vi får lära oss att sätta gränser och se till våra behov, behov som blivit undertryckta av bland annat a. Fortsätt kämpa, det är det värt. Kram Jullan

Ja det finns gott om dem. Och mönster är ju som små upptrampade stigar vi är vana att ta. För mig finns också många som får mig tänka på att dricka några glas. En tuff måndag kan verkligen vara en sådan. Jag försöker trampa upp nya bättre stigar så gott det går. Och låta de gamla växa igen. Så bra av dig att du inte föll tillbaka utan stod på dig. Det känns verkligen som att du är på väg mot en bra riktning. Heja du!

Tyvärr är det så. Man måste lära sig hantera alla de där jobbiga känslorna nykter. Och det går. Förstås. I början tänkte jag flera gånger varje vecka: ”Åh, den här känslan brukar jag dricka vin på. Men nu dricker jag inte längre så jag får göra något annat.” Och känslor går över. Nu är inte alltid.

Jag minns när jag i min roll på jobbet var tvungen att säga nej till en medarbetare första gången. Vb svarade ”okej” och verkade mest nöjd med att få besked. Vb blev inte skogstokig, himlen ramlade inte ner, och jag överlevde. De fortsatta 20 gångerna jag sa nej var också tuffa, men det gick lättare och lättare. Allt man övar på blir man bättre på.

Sen många år tillbaka säger jag nej utan problem, men jag är noga med att berätta varför. Ungefär som man gör med små barn. ”Du får inte äta glass nu för vi ska äta middag om en timme och äter du glass nu så kommer du inte att äta så mycket mat till middag, och då blir du hungrig igen efter en timme. Du får ta glass efter maten istället.” (I bästa fall kanske man kan erbjuda medarbetaren något annat.)

Jag blev även en inbiten sanningssägare i nykterheten. Ärlighet in absurdum, både när det gagnade syftet och när det inte gjorde det alls. En gång var jag på väg att åka ner till stan och vända upp och ner på hela stadshuset i min sanningsiver, men jag hiade mig och bad om synpunkter från andra, som sen fick mig att tänka om. Tack och lov ??

Jag fick ilskna utbrott på jobbet också, skällde ut min chef inför andra några gånger i våras. Inte bra. Det gör jag inte längre, jag djupandas istället och tänker att jag ska sova på saken och först därefter framföra mina synpunkter.

Men jag märkte också att jag blev genuint glad i hela kroppen för olika saker, en glädje som smög sig på och sedan verkligen fyllde hela kroppen. Jag njöt av andras sällskap mycket mer, blev helt lycklig av att få skratta ihop. Jag skrattade mycket högre och hjärtligare, åt komediprogram på tv till och med. Kunde inte sluta skratta, det bara bubblade upp ur mig.

Starkare känslor får vi på köpet i nykterheten, och vi får lära oss hantera vissa av dem och njuta av andra.

Din vilja att vara andra till lags är nog ett sådant problem som dolts under alkoholen, och som nu blottlagts. Några sådana problem hittar alla under den grå blytunga yllefilten som alkoholen har varit.

Vad det gäller alkoholromantiken är ett vanligt tips att ”spela hela filmen”. Hur brukar det sluta? Lista fem fyllesynder som du kan drämma i skallen på alkoholdjävulen när hen sticker fram sitt fula tryne och viskar i ditt öra.

Kram ?

Blir glad av att läsa om dina framsteg @dagsförförändring, och blir varm att läsa @andra halvleks kloka råd.
Jag har ju läst några inlägg av ovanstående men precis så är det, och vi behöver läsa och tänka tankarna många gånger!
Men det blir lättare. Det nyktra livet BLIR så småningom det normala och man ser med förundran på människor som dricker veckans alla dagar, det finns visst alltid skäl...
En dag i taget är ett råd som är enkelt och svårt, på sikt leder det till ett nytt och bättre liv. Det är 100% säkert för oss som tagit oss ända hit ?
Idag hade jag ett större genombrott i ett evighetslångt nybygge. Alltså dagen D. När vi spanade på allt som nu var klart- äntligen- så drabbades jag av ”åh vad det hade varit mysigt med en flaska champagne nu för att fira”.
Så det händer mig vid enstaka tillfällen att såna tankar kommer tillbaka. Men de går så snabbt över.
Jag tänker mer ”ja om jag hade druckit hade jag gjort det nu, men jag stannar upp och njuter av det här ändå”. När jag stod och tittade på det vi planerat för en tid slog tanken mig; Jag vill så gärna få leva länge! Det räckte bra som livsnjut. Kämpa på, det lättar!

DagsförFörändring90

Då var dag 8 avklarad. Har varit en lång dag på jobbet, men också väldigt inspirerande och rolig. Har inte haft något direkt sug efter a, idag och det känns skönt! Är riktigt trött idag så håller mig till denna korta uppdatering.

Jag har varit dålig att svara på kommentarer och på att läsa i andra trådar de senaste dagarna, men längtar efter att få göra det nu när det snart lugnar sig på jobbet! Men ni ska veta att alla era kommentarer, råd och reflektioner betyder så otroligt mycket. Jag är så tacksam för er!

Fin läsning i din tråd! Det du skriver om att ogilla att säga nej känner jag igen. Förut har jag direkt offrat en ledig stund jag egentligen verkligen behövt och hakat på vad det nu är för förslag man fått. Nu efter en tid nykter tycker jag att det är mycket lättare att prioritera mig själv när jag behöver det. Det är som att jag dels förstår och dels kan stå för att jag inte funkar om jag aldrig får vila. Det blir också tydligare vad man vill och inte vill när man är nykter. När jag drack följde jag med på en massa grejer som jag egentligen inte var intresserad av, men då kunde man ju dricka bort det tråkiga. Nu väljer jag istället att ägna energi åt sådant som ger mig något tillbaks.
Älskar förresten formuleringen 'lajva Röda rummet' - klockrent!

DagsförFörändring90

Då var dag 9 avklarad! Har varit en stillasittande dag med arbete hemifrån. Har inte haft något sug efter a idag, men inte heller utsatts för några prövningar. En glad insikt var att jag vid mitt kvällsbesök på ICA, inte ens snuddade vid tanken på att ta svängen förbi hyllan med 3,5:or, något som blivit en ful vana under den här hösten. Det väljer jag att se som ett gott tecken!

Med risk att låta tjatig, men tack så mycket för alla fina kommentarer, ni är bäst!

DagsförFörändring90

Dag 10! Nu firar jag tvåsiffrigt!

Dagens första del var väldigt lugn och normal. Arbete, ja inte mycket mer att säga om det.

Under kvällen blev jag utmattad av en vardagskonflikt med en person som jag under dessa 10 dagar har insett är en rejäl trigger, framför allt när det kommit till det senaste årets vardagsdrickande. Stressade upp mig, blev irriterad och insåg att alkoholsuget som varit näst intill noll under min nykterhet direkt blossade upp igen. Tog en promenad, lugnade nerverna och tänkte igenom situationen, vilket fick suget efter a att lägga sig.
Efter den konflikten har kvällen i övrigt rullat på bra.

Imorgon kommer en ny prövning med många lockelser. Känner mig i nuläget relativt trygg i mig själv och tror att det ska gå bra. Tänker att jag imorgon innan kvällens aktiviteter ska läsa igenom hela min tråd, bara för att påminna mig själv och bygga på beslutsamheten.

Du jobbar på jättebra! Jag gillar att du verkligen reflekterar. Du kommer att drabbas av svåra känslostormar, av känslor som du tidigare drack på. I början tänkte jag ofta ”den här känslan brukar jag dricka vin på”. Men när jag hade konstaterat det var det okej. Då stannade jag liksom upp. Och tänkte nästa tanke: ”Men nu dricker jag inte längre så nu får jag göra något, eller bara stå ut tills det går över”.

Känslor är bara känslor och de går alltid över. Fast ilska är min erfarenhet att den kan komma och gå under flera timmar, så där har jag lite mer att jobba på. Jag kan bli skogstokig på dumma människor, spelat dumma eller på riktigt dumma eller elaka.

Bra taktik att ta en rask promenad. Gå in på toaletten och sätta sig och djupandas en stund kan hjälpa också. Eller så kan man göra som jag gjorde några gånger och fullständigt explodera ? Ibland måste man säga ifrån, släppa sin konflikträdsla. Stå upp för sina behov och sina åsikter. Skitsamma om det blir jobbig stämning. Det är ingen som muckar gräl med en efter några sådana explosioner i ett kontorslandskap om man säger så. Tvärtom fick det den positiva effekten att jag fick många ryggdunkningar ”bra gjort”.

En dag i taget, vardag som helg, är enklaste taktiken. Snart kommer du att casha in fördelar som på ett pärlband.

Kram ?

DagsförFörändring90

Fasen alltså, ska strax iväg på en aktivitet där alkohol kommer serveras. Är så jäkla sugen... vill bara ha ett par öl och nån glögg. Jag känner verkligen smaken och längtan efter lugnet.

Men samtidigt vill jag inte. Har läst igenom min tråd, druckit massa vatten och försökt fokusera på den långsiktiga glädjen. Fasen alltså, det här är den största utmaningen jag har ställts inför sen jag kom till forumet.

Jag ska kämpa och göra allt vad jag kan för att stå emot suget.

Tänk på hur skönt det kommer att vara i morgon bitti. Att vakna upp pigg och klar i skallen. "Ett par öl och nån glögg" kan resultera i kraftigt bakrus. Det är min erfarenhet i alla fall.

Kämpa nu!

Det låter i dina ordval som om du bäddar för att inte lyckas, men jag hoppas att du fixar det! I början är det klokt att avstå från den typen av aktiviteter.

Chill helgkram ?

DagsförFörändring90

Fan.
Jag avstod fördrink, avstod den första ölen, men till maten så drack jag två öl. Senare under kvällen blev det en till.

Det positiva var att jag inte drack mig full, inga minnesluckor eller skam. Men är ändå så besviken på att jag inte stod emot helt. Hade velat kunna räkna in en till dag.

Är just nu rätt besviken och nedslagen, men återkommer senare med lite mer tankar och reflektioner.

Jag har gjort precis som du i början av min resa. Bra att du har inte drack mer ändå. En dag i taget och vad säger de nu igen på tv? Håll ut håll fast?
Nu vet du ju fördelarna med nykterheten och kan kliva tillbaka på rätt väg. En dag utan alkohol, bara en i taget. Kram

Se det så här. Det var bra att du inte fixade nollan igår kväll. Då blev du varse hur svårt det faktiskt är att avstå, och att det krävs ett hårt och medvetet jobb för att bli och förbli nykter. Om du verkligen vill det alltså. Om du verkligen bestämt dig.

Jag skriver det igen. Ordval är viktiga - de skickar omedvetna budskap till våra hjärnor. Och det är klokt att avstå den typen av umgänge i början, tills man blivit mer stabil i sin nykterhet.

Slå inte på dig själv för hårt. Borsta av dig vägdammet, hoppa upp på hojjen igen och cykla mot målet!

Kram ?

DagsförFörändring90

Hej!

Som ni kanske läst i min tråd så blev det en dikeskörning i fredags, var riktigt irriterad och uppgiven när jag skrev i lördags, så här kommer en lite mer samlad redogörelse för hela helgen.

Fredag
Var på ett evenemang och i ett sammanhang där det brukar drickas, men i kontrollerade former. Jag vet inte varför, men jag var bara så himla sugen på att få vara som alla andra. Jag tackade nej till fördrinken, tackade nej till den första ölen och kände mig ganska nöjd, även om suget var starkt. När servitrisen sedan tog beställningar på dryck till maten så kunde jag inte stå emot. När det var min tur att svara så sa jag bara "samma". Efter den första ölen så tog jag en till. Mer blev det inte, ingen fylla, ingen bakfylla och ingen ångest, men ändå... Jag var besviken när jag kom hem. Fasen.

Lördag
Lördagsförmiddagen var lugn, men jag kände mig nere över fredagens miss. På lördag kväll var jag med vänner som dricker mycket. Men ärligt talat så hade jag noll sug efter a. Jag tror den föregående dagens snedsteg låg så färskt och det fanns verkligen ingen lust. Jag såg istället på hur omgivningen blev mer och mer packad och tillslut fanns det ingen kvar att hålla ett normalt samtal med. Jag var trött och drog mig hemåt i god tid.

Söndag
Vaknade idag utan bakfylla och ångest och med en viss stolthet över lördagen. I övrigt har dagen bara rullat på och jag känner mig på bra humör.

Reflektioner över helgen.
Den här helgen upplevde jag både ljus och mörker. Det negativa var att jag drack och därmed svek mitt löfte till mig själv. En annan negativ insikt var hur stark min alkohol-demon är. Det räckte med de två ölen för att den skulle ryta efter mer. Min kropp skrek efter att fortsätta dricka. Det funkar verkligen inte att hålla mig till en eller två. Anledningen till att det hejdades vid två var att kvällen var slut och att jag har rensat mitt hem på a, så fanns inget att ta till när jag kom hem.

Det positiva var att det trots allt inte blev mer dricka än det blev på fredagen, att jag avstod helt på lördagen och att jag fått ytterligare ett bevis på att lagom aldrig kommer funka. Två öl så är självkontrollen borta.

Det låter ju jättebra att du kommit fram till att lagom aldrig kommer att funka. Att två öl kan räcka för att tappa kontrollen.

Det är tusen gånger lättare att låta bli att dricka helt än att försöka dricka lite.

Kram ?

Har precis läst igenom din tråd och den tog så abrupt slut.
Hoppas innerligt att det går bra för dig och att du kan fortsätta räkna dina nyktra dagar

DagsförFörändring90

Hejsan allesammans!

Jag har varit borta från forumet de senaste två månaderna, men känner nu att jag vill dela med mig av min resa sedan sist samt skriva av mig för min egen skull.

När jag registrerade mig på forumet
När jag registrerade mig på forumet hade jag en tung höst i ryggen. Delar av det har jag berättat om här, medan jag hållit andra delar för mig själv. När jag registrerade mig så drack jag 2-4 gånger i veckan och ofta för mycket, vilket fick konsekvenser. Jag lovade mig själv på måndagarna att nu fick det vara slut (och trodde på det), för att redan på tisdag eller onsdag tänka mer och mer på alkohol och så var jag där igen. Alkoholen blev en tröst i corona-isoleringen, en tröst för de tragedier jag hade genomgått under året och en tröst för ångesten den senaste fyllan hade orsakat.

När jag började skriva här på forumet så insåg jag hur många vi är som kämpar. Jag var inte ensam och det var okej att misslyckas, resa sig upp och kämpa vidare. Era berättelser, era ord och bara det faktum att ni finns där ute i landet gav mig styrka och en känsla av gemenskap. Så här kommer ett stort tack till er alla!

När jag försvann från forumet
December var för mig en utmanande månad, så många frestelser och tillfällen till att dricka. Jag kämpade mig med forumets stöd igenom nyktra julbord och fester och jag var aktiv här i tråden. Dock så blev det drickande för mig när jag gick på julledighet. Jag drack den 22/12, 23/12, 24/12, 25/12 och 26/12. Inte mycket, inte till fylla, men jag drack ändå, trots att jag hade föreställt mig ett liv i total nykterhet. Jag kände en stor besvikelse och var för feg för att erkänna mina misstag här på forumet, jag ville vara duktig och jag ville vara någon som lyckades...

Efter den 26/12 händ egentligen inget speciellt som fick mig att sluta, det bara föll sig så att jag inte drack den 27/12, inte den 28/12 och ja inte heller någon annan dag i december. Jag hade helt enkelt ingen lust att dricka, inte ens på nyårsafton, det bara slog stopp. Vid det nya årets inträdande tog jag en titt på mig själv. Jag hade lagt på mig under hösten, av den goda kondition jag alltid haft fanns inte mycket kvar. Så jag fattade ett beslut om att ta tag i min hälsa. Sedan januari styrketränar jag nu 6 dagar i veckan, promenerar 7 dagar i veckan och följer en strikt kost med nyttig mat, mycket mat och inte en enda godisbit, droppe läsk eller alkohol.

Jag har sedan januari gått ner en hel del i vikt och byggt muskler och jag börjar allt mer känna igen min kropp. Då jag lägger å mycket tid, energi och tanke på träning och kost så har faktiskt alkoholen fått en mindre och mindre roll i min tankevärld. I nuläget tänker jag att all blod svett och tårar jag lägger på träning kommer bli helt förgäves om jag börjar dricka och då är beslutet inte längre lika svårt. Dock så kämpar jag fortfarande och visst är vissa dagar tuffa, inte minst helgerna. Men samtidigt vet jag, att jag är inte en människa där "lagom" funkar. Jag är allt eller inget. Det är inte alltid helt sunt, varken när det kommer till jobb, träning eller alkohol. Jag måste arbeta på det och lära mig hitta "lagom". Men i nuläget väljer jag att lägga min kraft och mitt fokus på träning och hälsa samt min kamp mot alkoholen.

Det var en liten uppdatering från mig. Min ambition är att fortsätta läsa på forumet och även att uppdatera den här tråden även om det inte blir dagligen. Kämpa på allesammans!

Väldigt vanligt beteende hos oss alkisar. Vi slutar dricka och börjar istället nästan missbruka något annat. Men styrketräning, promenader och bra kost är ju verkligen ofarligt jämfört med alkohol ? Jag är så glad för din skull, att du har hittat din grej! Jag tror att det är jätteviktigt att sysselsätta sig med allt möjligt när man slutar dricka, man får ju så mycket extra tid över. Helgen känns plötsligt som en halv evighet.

Men jag tror också att vi behöver jobba med oss själva mentalt. Bli vår egen bästis, vilja oss själva gott i alla lägen och inte pressa oss så hårt. Vi är inte våra prestationer, varken på gymmet eller vågen. Hänger man upp hela nykterheten på träning så kan en skada ta ände med förskräckelse. Tror jag.

Välkommen tillbaka till forumet!

Kram ?