jag har varit cannabismissbrukare i 5 år förr och slutade med det men blev istället utbytt till alkohol efter en tid. innan alkoholen tog ja hand om mig själv, tränade. gick ner 30 kg för ja hade blivit överviktig. sen en sommar 2019 slog det till och de blev fest o ja träffade lite fel folk som drog ut mig på fest efter fest. de kunde vara i 6-7 dagar me mkt drickande. 12 öl per kväll . vila hemma 2 dagar o sen ut igen i en vecka. allt spårade ur. efter detta kom ja hem o blåste 3 promille. jag mådde dåligt i 8 dagar o krälade mig fram till kylskåpet. de va olidligt. jag trodde ja skulle dö och att ja skadat något. därefter drog ja till sjukhuset och fick nervöst ta blodprover. inga leverskador. o fick tillsagt till mig att levern pallar mkt. de gjorde att ja om vardagarna ibland va ute efter jobbet o drack o drack. vilade någon vecka sen ut igen. de här pågick fram tills januari 2020. med lite pauser emellan åt men ändå en förbrukning några dagar i veckan. sedan började jag med 10-14 dagars pauser. de började eskalera igen och kunde supa 10 7.2 öl om dagen i 5 dagar. sen 10-14 dagars paus igen. sen har de hållt i sig så tills nu. har märkt på senaste tiden att de känns svullet på höger sidan av magen. ja vet ej om de är magen tarmarna lr levern. ja brukar återhämta mig efter ungefär 5 dagar nu för tiden och dessa 5 dagar är olidliga. jag orkar inte mer o har bestämt mig för o sluta. nu har ja varit utan i 4 dagar o börjar må bättre. men denna gång var bakisheten olidlig. har inga symptom riktigt. förutom se känns svullet under bakisdagarna. känner mig lite halvt hjärnskadad dessa dagar.. torr som fan i munnen o allmänt helt slut. yrsel. så denna gång är jag rädd något gått riktigt snett. ja skulle vilja vara nykter i 6 månader innan ja vågar gå o testa mig hos doktorn. jag är rädd att ja har en död lever i kroppen. som ej ja kan återhämta mig ifrån... ja får panikångest och rädd för o dö. ja har inga blodiga kräkningar eller gråvitt skit osv men levern kan ju spöka.. hur mkt tål den? är jätte rädd o vill inte leva mer. de känns kört bara. de känns som det är för sent. ja tänkte ja kunde skriva av mig här för o höra om andras historier eller något. hur rädd bör ja va? ja har rätt hög tolerans o kan dra i mig mkt utan o spy o ja är rädd för att min höga tolerans skadat mig... vill ej dö. men ja får skylla mig själv. och inom några dagar nu kmr snart min nyfödda son.. och ja är så besviken på mig själv att ja kanske råkat skada mej själv så mkt att ja kanske inte kan finnas i hans liv så länge. kanske har en totalförstörd lever lr något eller ingen lever alls kvar.

@aldro skrev:"förut har ja bara agerat o druckit"

Jag vet att det kan kännas hemskt och fördjävligt men samtidigt så måste det kännas lite skönt att veta att du ändå kan ha den här kontrollen samtidigt.

De där tankarna och känslorna och suget, är just bara tankar och känslor. Du behöver inte agera på dem om du inte vill. Du kan observera dem för vad de är och låta dem vara tills de upphör av sig själva, vilket de kommer att göra tids nog.

@Natalia Jag skulle vilja säga att det är ca 14 dagar. Så var det för mig i alla fall. Efter 14 dagar helt utan alkohol så började jag må såpass bra, så då var det lätt att tänka: Äh, jag slutar en annan gång. 😅 En gång var jag nykter i ca 20 dagar, och då var det väldigt nära att jag fortsatte att vara nykter, men tyvärr gick jag åter igen på niten, och trodde att jag skulle kunna dricka kontrollerat. Men för att må riktigt bra, så krävdes det minst 3 månader utan en droppe alkohol, eller egentligen 6 månader. Jag kastade väl bort ca 3 år av mitt liv genom att hålla på med det där tragglandet med 1 till 2 veckors nykterhet, för att hela tiden falla tillbaka. Tänk om jag hade hittat forumet lite tidigare, och fattat att det krävdes mycket längre helt nykter tid för att slippa sug, abstinens och känslan av att det var tråkigt utan alkohol. 😅 Men men, nu har jag varit nykter i 2,5 år och mår så jäkla bra sedan länge, så hur det var förr i mitt eländiga och tråkiga liv bryr jag mig inte om. Om du vill må bättre än vad du tror är möjligt, så är mitt enda tips. Sluta drick helt och hållet NU!

Ha det bra!

dag 12 idag. ja jag ignorerar ba skiten ja får må som ja mår. hade ändå inte kunnat dricka även om ja ” föll dit”. börjar 27 nya jobbet ;D. de håller mig ifrån mest. 3d artistjobbet o hobbyn, är nog de enda som håller mig ifrån A som bäst. dom gångerna ja tex druckit. är när ja är klar me något eller slutar jobba och ba; jaha? nurå? va ska ja göra nu?. nu dock dessa dagar när måendet är såhär så blir motivationen påverkad. något händer i kroppen. men ja tror de blir bättre. och ja tror ja kmr kunna tänka ännu BÄTTRE och ha ännu bättre ideer än tidigare. o va kvickare i skallen. om jag lyckats få toppjobb som alkoholist på den här tiden. med mycket lidande o distraktioner. kan jag nog lyckas längre me saker . med friskare kropp o hjärna.

@aldro Jag tycker att det är jättebra att ha en draghjälp att förankra nykterheten i som en motivation. Jag själv hade ju min hälsooro som ankare och ett tag tänkte jag att jag var svag som kanske bara klarade att sluta dricka för att jag blev orolig för min hälsa. Borde jag inte kunnat sluta dricka ändå? Men det är ju svårt och idag inser jag att det var mycket starkt av mig ändå. Jag önskar ju att jag hade haft något roligare att förankra det i, som ett nytt jobb, men man får ta vad man har :)

Hej @Torn!

Tack för tidsangivelserna. Det motiverade mig faktiskt att läsa det idag. Stort tack! För det börjar kännas just som ett tragglande jag gärna slipper. Vill ogärna hålla på såhär i år framöver.

Avstod alkohol ca 5-6 år tidigare av helt andra orsaker. Men även om jag då inte hade alkoholbesvär eller iaf inte alls den typ beroendeproblematik jag har idag nu efter tablettmissbruket, tog det nog ändå 2-3 månader innan jag kom ifrån vanan att vilja dricka vin på fredags- och lördagskvällar. Då fick jag ingen abstinens men det kändes konstigt ändå att inte använda vin på helger eller tillställningar. Jag saknade faktiskt det genom alla de åren. Saknade det inte på daglig basis dock och var nöjd utan vin men saknade att fira till det eller att få känna det där ruset av ro då och då. Saknade det väl egentligen mest då andra i min närhet drack just för att blev tråkigt att vara omkring. Dåvarande sambon drack gärna nån öl på helgen både hemma och borta och vänner med.

Skrev lite om det här med @Suburra. Svårigheten jag mötte var nog inte brist på annan sysselsättning för min egen del. Men däremot blev det svårt att hitta sysselsättning som inte inkluderade alkohol på helgkvällarna ihop med andra.

Vill gärna hitta drivkraften inom till att ta mig förbi det här. För mig är det på tok för mycket att jag dricker ca 3 dagar per vecka som det kommit att se ut nu efter tablettavslutet. Frekvensen har varierat lite sedan dess, ibland färre dagar, ibland nån mer dag. Men jag märker ju att huvudet påminner mig om att vilja dricka vin iaf fredag och lördagskväll och nån dag i veckan. Jag menar vaffan liksom!?!
Enough already...
Helt värdelöst att göra sig själv trött och bakis så ofta och förstöra träningsfrekvenser och ork till andra glada aktiviteter.

@Natalia Tackar! Numera mår jag jättebra. Precis allt har blivit bättre sen jag slutade dricka. Jag sover bra, jag har massor av energi, magen är i toppform, jag har aldrig någon ångest, jag är jämt på bra humör, jag är aldrig orolig för något, min motivation på både jobbet och på fritiden är jättehög mm. Inte en enda nackdel kan jag hitta med att inte dricka alls. 😀 Nu har ju jag aldrig varit nykter mer än några veckor på raken tidigare i livet, men jag mår bättre nu, än på den tiden jag bara drack måttligt på helgerna. Då vet jag att jag såg fram emot helgen, för då kunde jag dricka. Jag såg fram emot att hälla i mig ett gift som förvränger mina sinnen, och framkallar ångest, trötthet och illamående dagen efter.😳 Något som dessutom bara förvärrades år efter år, och skadade kroppens organ. Nä, lurad av alkoholens beroendeframkallande egenskaper är vad jag har varit sedan barnsben.😅

Så kort och gott, jag är enbart tacksam för att jag slipper dricka! 😍