Mr_pianomans tankar om nykterhet

287 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
lillablå
=D

Härligt!
Välkommen till Göteborg!
kram!
/k

mr_pianoman
Nattliga grubblerier

Hur kommer det sig att självförtroendet är så lågt? Eller ja, jag förstår ju det. Men....

Sista tiden har jag känt efter nästan varje längre möte med personer: Vad tänkte den om mig nu. Vad sa jag, hur gjorde jag, hur uppfattades det?
Jag kan inte tro på mig själv. Inse att det räcker. Jag är nykter och försöker vara en trevlig och god medmänniska.
Ändå kan jag inte slappna av i det. Och det konstiga tycker jag är att det kommit bara sista tiden. Jag har tidigare läst här om att många känt dåligt sjävförtroende och allt detta. Och jag har tänkt, skönt att jag inte känner av det så mycket.

Men nu, nu går det nästan inte en dag utan att jag känner av det.
Att inte duga. En ack så vanlig känsla i mig nu.

Men gör jag det? Duger jag? Svårt att säga, men innerst inne tror jag ju det .Fast jag inte vågar slappna av och lita på det.

Dessa tankar håller mig vaken i natt.

denial (inte verifierad)
hej pianoman

känslor o tankar dyker upp efter ett tags nykterhet
det undermedvetna börjar nog arbeta
äkta känslor som hanteras på ett äkta vis
du kommer att bearbeta på äkta sätt
inte med alkohol som slutar
i ett hav av ångest
kanske dags för en romans med dig själv?
denial

Berra
Hej Pianomannen!

Ta're lite piano för tillfället...
Jag tror att det är "skiljsmässan" med alkoholen som gör dig lite avtrubbad, du saknar den lite, inte bara för berusningen utan lite av allt runtomkring kanske..

Jo jag vet, man bygger upp så mycket runt alkoholen, fina glas, drinkpinnar, iskuber, skålar och sånger, inbjudningar, vintermometrar, elektriska korköppnare, champagnevispar(!), drinkmixer, osv osv...
Det finns väldigt mycket kopplat till alkoholen, även på det sociala planet...och så tänker man...det gäller inte mig längre...
Finns inget kvar till lilla mig, jag får inte ta del av det, kommer inte att bli inbjuden på kalas i framtriden osv osv SUCK!

Ja det blir en "tomhet", och man kunde tidigare förlägga en del trygghet i sina tankar, att jaja... till helgen kan jag slappna av med en bärs eller två..
Och så funkar det inte längre, ingen j*vla trygghet kvar, ingen payback för en veckas slit med arbetet osv...
Och så känner man sig helt vilsen, det är väl lika bra att man går och lägger sig tidigt så slipper man lida på kvällen, vad f*n ska jag vara uppe för???

Hela livet kan nog kännas rätt tragiskt ett lååångt tag, finns det nå'n mening med livet överhuvudtaget...?
Ska det vara så här, ja då f*n kan jag nog lika bra fortsätta med krökandet, hellre det än det här...livet känns rätt meningslöst...

Vad tror jag?
Jag tror att det är kroppens/tankarnas sista trevande försök att mentalt övertala dig att återgå till alkoholen, ett sista panikartat försök...
Och att det är ungefär här....där de flesta inte orkar hålla emot, utan faller tillbaka till alkoholen och "tryggheten"...

Håll ut, och treva dig igenom allt detta, det kommer att lätta så småningom...

Och sedan, alla drinktillbehör med fina glas och isbitar gäller för dig fortfarande, det står inte att man måste ha alkohol i dem, så det så!
Och du kommer att bli bjuden på kalas, om du tillför dem något, att fortfarande vara social glad och framåt...
Den som sätter sig i ett hörn och surar över sin nyfunna nykterhet på en fest, ja den kommer nog med all sannolikhet inte bjudas i framtiden...

Allt är inte ödet som styr vår framtid, vi har väldigt stor makt att påverka den också...

/Berra

Lisamari
Jag tror att det tar ett tag,

Jag tror att det tar ett tag, innan självkänslan kommer åter. Vissa dagar är man bara uppe och andra dagar nere. Första gången jag var nykter, så lyssnade jag på Mia Törnbloms historia (ljudbok). Hon är en ung tjej som lyckades med att sluta med heroin.

Hon föreläser just om detta med självkänsla.

Men jag började med att lyssna på hennes historia
Sen gick jag över till hitta självkänsla

Mig gav det väldigt mycket.

Kanske dags att du på nätterna tänker på alla dina bra sidor istället. Är ju egentligen inte så viktigt, vad andra tycker, tycker man om sig själv, så brukar det andra väl lösa sig.

Jag tycker alla fall du är toppen - är jätteglad att du finns här
Hoppas du känner dig starkare/tryggare idag.
Kram

mr_pianoman
Tack för tankar och

Tack för tankar och peppande!
Det blev ju inte så värst bra sömn inatt, och idag har vi haft heldag med planering inför hösten på jobbet. Trött är bara förnamnet. Men humöret var bra och vi hade bra timmar på jobbet.
Men när jag kom hem.... Jösses. Jag är som en urvriden disktrasa. Helt slut socialt. Det tar på krafterna att vara bland folk en hel dag. Att vara trevlig och social för att bevisa att jag minsann är en nykter och bra person som är värd att lita på numera.
Därför var det jätteskönt att dra på sig hörselkåporna och köra gräsklippare när jag kom hem. Nu är det bara jag och katten hemma. Han ligger här bredvid mig.

På det hela taget en bra, men påfrestande dag.

Lisamari
Härlig läsning, nu blev jag

Härlig läsning, nu blev jag både glad och peppad.

Lelas
Längtar

Min pianoman - jag längtar hem till dig och katten. vi ses om ett par timmar!
/H.

mulletant
Skrev nyss ett hjärta

och här kommer ett till

mr_pianoman
spridda tankar om det ena och det andra.

Ska jobba en stund i eftermiddag och jag tycker det är lite trist att behöva hushålla på den sociala orken eller vad man ska kalla den.
Jag var ju helt slut efter gårdagen och har inte riktigt hunnit ladda upp batterierna efter det. Därför valde jag precis bort att äta lunch med några vänner just för att jag ska orka med att vara en god medarbetare och orka med mötet med människor sedan. För då m å s t e jag vara trevlig och kunna småprata om ditt och datt.

Jag gillar inte att behöva prioritera, men jag är glad att jag inser att jag måste.

En annan sak jag har tänkt på sista veckorna är en fråga som hjälper mig i min nykterhet. Lite samma som att ge mig ett löfte varje morgon, men på ett annat sätt. Kanske är det en helt självklar fundering men jag skriver ändå, för kanske kan det hjälpa någon.

Jag frågar mig själv lite då och då. Nästan nån gång per dag i alla fall " Mister, Vad gör du för din nykterhet?"

Svaren kan variera. Typ, Hängt på forumet, grejjat i trädgården,läst bok, vänt och vritt på AA:s dagliga reflexioner osv osv.
Det är ett rätt bra sätt för mig att inte glömma att jag måste jobba med mig själv. Inte bara ta nykterheten för given.

Menmen, när jag jobbat klart idag vid femsnåret så är jag ledig till tisdag kväll. Då ska jag bra göra det jag sjäv vill. Ska bli göttigt!

Lisamari
Igår gick jag in och

Igår gick jag in och tjuvkika, det känns lite så, när en kvinna skriver en kärlekshälsning till sin kära.

Jag blev alldeles varm i hjärtat, kunde riktigt se framför mig, Mannen vid pianot och den sjungande kvinna.
Ni ger mig hopp och framtidstro.

Dagens fundering: Bra reflektion, det ska jag fundera på, vad jag gör för min nykterhet, idag. Tack

Ha en mysig helg
Lisamari

Lelas
Tack!

mt: :-)

Hehe, Lisamari - hade jag inte velat att någon skulle se den där hälsningen så hade jag ju inte skrivit den här. :-)

Jag är glad att jag/vi kan förmedla hopp - det ser jag som en stor komplimang. Tack!

Och visst - det händer att vi är så där som du föreställer dig med mannen vid pianot och den sjungande kvinnan. Vi har en härlig flygel här hemma, och runt den finns mängder med noter och andra instrument. Men - det händer inte så ofta som man skulle kunna tro...

Hur som helst - ha en skön helg!
/H.

mr_pianoman
shit pommes frites är väl det

shit pommes frites är väl det jag kan säga om dagen.
Ska inte lägga ut texten om det här, men jag kan säga som så. Äntligen känns det som att det kan komma nått gott ur situationen på jobbet. Jag vet inte än vad det blir av´et. Men det kan inte bli annat än bra känns det som.
Och är inte det en sporre för nykterheten så vet jag inte? Ett bra klimat på jobbet.
Lite är väl jobbet en anledning att jag sitter där jag gör idag. Dricka på prestationsångest och annat. Dricka för att kunna sova på natten.
Nu funkar det att sova ändå, men blir det också en lättnad att gå till jobbet kommer det gå ännu bättre.

Kram på er alla kämpar!

mulletant
Härligt - jobbet har stor betydelse för de

flesta av oss. Du har mycket frihet, förstod jag, men mycket prestation... jag har en sorts frihet men mycket ansvar och är i hög utsträckning bunden till tid och rum. Och ansvar. Ibland längtar jag efter att t ex städa, mekaniskt och tänka på vad jag vill... men jag vet att jag skulle tröttna snabbt och att det är tungt, stressigt och otacksamt... De flesta dagar trivs jag jättebra och det är guld värt. Hopas det blir en stabil förändring till det bättre för din del! Kvällshälsningar / mt

mr_pianoman
Varma ( på många sätt )

Varma ( på många sätt ) kvällshälsningar till dig också finaste MT

mr_pianoman
En bra och nyanserad

En bra och nyanserad debattartikel kring alkoholism och tillgänglighet.

http://gt.expressen.se/ledare/1.2462300/alla-kan-inte-hantera-alkohol

Nordhemskliniken i våra hjärtan.

mr_pianoman
så kort var den fröjd.... Jag

så kort var den fröjd....

Jag kan inte riktigt skriva vad det är men det är jobbrelaterat och det är inte något kring mig det gäller.

I morse kände jag att jag var stark även om det stormar. Men nu tappade jag modet fullständigt. Känner mig till och med illamående pga det. Och jag är ensam hemma och ingen att prata med. Jag tror fortfarande det kan komma nått gott ur detta, men just nu känns det som vi är tillbaka på ruta ett (i bästa fall)
Sinnesrobönen rullar i huvet bland alla andra tankar.

mulletant
Låt sinnesrobönen rulla på.... det är

svårt med konflikter- eller vad det nu är - på jobbet. Skönt att det inte direkt gäller dig men det är tydligen ändå något som berör dig. Försök distansera dig, se på det "utifrån". Kanske det kan vara bra att skriva om det för dig själv för att klargöra? Är det något där du kan bidra till att förändra? Eller är det något du har att acceptera? Kanske du kan fokusera på det goda du ser att möjligen kan komma ur det svåra?
Kanske du kan gå ut och gå och prata lite halvhögt för dig själv? Inte SÅ tokigt som det låter:)
Jag känner mig förstås ganska hjälplös.... vill bara visa att jag läst, att jag känner med dig och försöker erbjuda några möjliga tankevägar och handlingsalternativ. Hoppas ni har tillgång till bra handledning eller annan hjälp. Varm (!) hälsning / mt

Lisamari
Hoppas det löser sig, vad det

Hoppas det löser sig, vad det en är, med jobbet som fått dig så låg. Jag har inga goda råd, men skickar en styrkekram och tankar.

Kram
Lisamari

mr_pianoman
Ni är söta. Jag har inte

Ni är söta. Jag har inte heller så mycket att säga, men det är skönt att bara veta att ni läser och kanske sänder mig en tanke.

Det är som det är och tiden får utvisa vad det blir utav´et
Det viktiga är att jag håller mig nykter och det gör jag. Annars är detta en såndär grej jag skulle dricka på för att fly. Men den tiden är förbi. Nu bemöter jag mina känslor och accepterar dom.
I morgon är det dags för månadens eftervård. Vet inte vad jag ska ta upp på delningen riktigt. Har ni nått förslag?

"jo det är bra" känns väl nära till hands. Men sen då?
Nåväl. Ska ändå bli skönt att komma dit och äta husmors fina mat och förhoppningsvis få nån klok tanke med sig och kanske ett och annat skratt.

mulletant
Du har kommit långt när du kan skriva

att det tråkiga nu är något du skulle flytt ifrån tidigare. Och nu kan du välja en annan väg. Det betyder mycket att få dela den insikten från en som varit där. Hoppas det blir ett givande möte med många kloka tankar dela. / mt

mr_pianoman
meeting

Är hemma efter en dag på eftervården.
Ett bra möte, och bra samtal. Men lite sorligt då 5 av 11 hade tagit återfall sen förra träffen för en månad sedan. Men det ger ju mig påminnelse om hur denna sjukdomen funkar och att dricka aldrig slutar särskilt lyckligt. Det är inte ens roligt under tiden man dricker.

Jag har i alla fall klarat månaden bra och det är det viktigaste för mig. Och under dagens möte slog det mig att jag har det rätt bra förhållandevis. Inte minst viktigt att påminnas om.

mr_pianoman
och lite oroande förresten

och lite oroande förresten att två deltagare inte dök upp. Dom dök inte upp förra träffen heller......

Lisamari
Vad bra det låter att gå på

Vad bra det låter att gå på de träffar du går på. Sorgligt att de inte dyker upp förstås, och återfallen men ändå.
Dels att påminnas, hur skört det är och sedan att sammanfatta månaden som varit.
Se till att man själv inte blir den som inte dyker upp.

Lite avundsjuk blir jag - funderar på om jag ska leta upp en grupp, men fattar inte om jag ska vara ärlig hur det fungerar.

Låter som du är gladare idag, hoppas du får en fin helg.

kram

mr_pianoman
Det jag går på nu, en fredag

Det jag går på nu, en fredag i månaden är eftervård som är en del i behandlingen jag gjorde i november/december på Aleforshemmet i Alingsås.
Jag bodde där ca en månad och jobbade med mitt missbruk enligt tolvstegsmodellen. Sen är det tolv heldagar under ett år som funkar lite som ett AA-möte. Fast utökat såklart.
Jag är otroligt tacksam över att min arbetsgivare bekostade det för mig. Det tyder ju ändå på att jag är en bra musiker som är värd att satsas på.

Och det är såklart roligt att höra att det går bra för så många av oss, men minst lika viktigt är delningarna kring återfall och att jag påminns om att det funkar inte att dricka. Det blir inte bra.

Trött är jag, som bara den. Inte sömnig bara helt urblåst i hjärnan. Försökte handla lite nyss och det var tur att jag hade en lapp kan man säga. Annars hade jag nog bara kommit hem med godis och chips eller nått. :)
Men jag är nöjd! Lugn i själen och nöjd med livet jag har kring mig.

I morgon ska jag spela på bröllop. Blir fint det!

En fin helg till dig också tanten
Kram!

mr_pianoman
Helgen

Man kan sammanfatta helgen med att jag varit mer på jobbet än inte. Men det har gått bra. Mycket musik har framförts och jag är nöjd med min insats på alla sätt.
Brudparet i lördags var så fina. Många glädjetårar bland deras vänner. Känns fint att få vara med och förgylla deras stora dag med musik dom själva valt. Och att märka att jag verkligen kan beröra med mitt sätt att göra musik.
Efter konserten idag kom en tant fram till mig, en tant jag kände igen men inte direkt kunde säga vem det var. Hon sa i alla fall "jag var på gudstjänst på juldagen, och du spelade. Du spelar så fantastiskt" Lite surrealistiskt att stå utanför kyrkan i sommaren och få höra att jag lirade så bra på jul. Men det värmer! Särskilt eftersom det var det första jag gjorde efter att jag kommit hem från behandlingshemmet. Hade bara varit hemma några dagar och min tillvaro var minst sagt märklig.

Hur som helst tänkte jag be er om ett råd. Jag ska ut och äta med min kör efter deras avslutningskonsert nästa helg. Jag har inte varit deras ledare detta året pga...ja, ni vet. Jag har behövt ta hand om mig själv och min nykterhet. Inte jobbat heltid. Men nu är jag med dom och sjunger.
Dom är mysiga och vill gärna att jag går med. Dom spottar inte i glaset, men är absolut inte sånna som spårar ur vad gäller alkohol. Så nu kommer min fråga.
Ska jag säga att jag inte har något problem med vad dom dricker. Att jag dricker vatten, men att dom gärna får ta vin till maten utan att behöva skämmas eller tänka på vad jag tycker. Eller ska jag bara låta det vara? Dom har ett övningstillfälle i veckan innan så det känns som att det kunde vara skönt att vara ärlig och rak så att det inte blir nått konstigt till helgen. Dom alla vet om mina problem så det blir inget nytt för dom.

Har ni nått klokt att säga kring detta?

mulletant
Mitt förslag är

att du säger precis som du har skrivit: Att jag dricker vatten, men att dom gärna får ta vin till maten utan att behöva skämmas eller tänka på vad jag tycker. Det låter klokt:) Då vet alla vad som gäller. Ha en bra dag! / mt

Adde
Säg som

det är så avlastar du dig själv en fråga som kan nöta dig inifrån. Folk i gemen har svårt att hantera att någon inte dricker, det valet är inte vanligt i vår kultur. Tyvärr.

mulletant
Åh Adde - det var precis om det jag skrev

i min tråd nyss och tappade bort. Så är det. Tyvärr. / mt

mr_pianoman
bilder.

Ordnade en ny profilbild på facebook nyss. Då såg jag att jag hade en snarlik bild bland profilbilderna. En bild som togs i september förra året. Vad det syns att jag mår skit. Tänkte ta bort den först för jag gillar den inte. Men så tänkte jag.... Jag ska ha den kvar, för det skadar inte att påminna mig om hur jag mådde då och hur jag mår nu när den nya bilden togs.

Usch!
Men, det är bättre att det är åt det hållet än tvärt om.

Sidor