Min födelsedagspresent-3 mån utan alkohol

Det är första gången jag skriver här. Jag har varit inne och läst en hel del sen i somras. Det har kännts jättebra att läsa allas berättelser och se att man faktiskt inte är ensam om att inte kunna hantera alkohol. Jag har väl många år känt att mitt drickande egentligen inte är så normalt. Rätt som det är, ofta när min man har varit med och jag slapplnar av , har jag blivit FULL så det sjunger om det. Jag har även tagit återställare vid för häftigt drickande, många gånger. På något sätt har jag ändå trott att jag har en viss kontroll. Eller det är väl så svårt att fatta att man faktiskt inte har det när man är så duktig på många andra sätt. Det sista året har det blivit värre. Jag kan gå ner i köket tidigt en morgon när jag haft ångest och hälla i mig sprit, för att sedan gå och lägga mig igen. Det senaste halvåret har jag kört bil fast jag druckit, druckit vin för att ta mig till jobbet, ja jag inser att jag är alkoholberoende. Det som är så svårt, och som jag har läst flera av er skrivit, är att när jag efter ett par dagar kommer ur mitt alkosug mår jättebra och känner inte alls något sug. En dag i somras blev jag jättefull hemma inför barnen, en vardag på eftermiddagen. Efter det var jag nykter i flera veckor. Det som är så konstigt (eller inte) är att jag mår så otroligt bra när jag har mina nyktra veckor. Jag får en enorm energi och känner "livet i mig". Varför ska det vara så svårt att stå emot när den värsta ångesten har lagt sig och man mår bra? Jag vet inte hur många gånger jag har skrivit i min bok: ALDRIG mer och verkligen menat det, för att sedan dricka igen. Jag känner igen att det fungerar ungefär likadant för oss när det gäller hur man tänker. Jag vill verkligen sluta innan jag gör något riktigt dumt, eller det har jag ju redan gjort, men att det får hemska konsekvenser. Jag fyller år i början av nästa år och har tänkt ut att den allra bästa present jag kan ge mig är tre helt nyktra månader. Jag är ju också lite orolig för min lever emellanåt och den bör väl repareras bra under tre månader tänker jag. Vad jag gör sen vet jag inte, förmodligen kommer jag att prova att dricka. MEN jag tänker från och med i morgon inte dricka någon alkohol under tre månader fram till årsskiftet. Jag vill verkligen klara av detta och tänkte att om jag skrev om det på forumet kanske det skulle underlätta. Just nu sitter jag och dricker öl. Ja imorgon smäller det! Jag tänker fortsätta att skriva om min lilla resa.

Profile picture for user PersonligaPersson

Hur går det? Jag hoppas att du fortfarande känner dig motiverad. Att vara nykter ÄR verkligen den bästa present man kan ge sig själv och sina nära.

Profile picture for user turen73

Ja, det går bra. Det är den första/de första dagarna som känns tröga, men sen brukar det gå bra. Borde ju vara lätt att fortsätta så...Dock när det har gått bra en period och jag mår toppenbra brukar jag kunna åka dit igen... Har förstått att det är vanligt. Det är ju svårt att fatta när man känner sig på topp att man inte ska klara av ett normalt drickande. Jag har trots allt börjat fatta att jag inte gör det. Tänker också på mina barn. Vet inte hur mycket de har märkt när det har blivit för mycket och det känns inte bra. Jag ska kämpa på. Eller egentligen är det ju när jag dricker jag måste kämpa...

Profile picture for user turen73

Femte dagen av min present. Det har gått bra i veckan, men just nu känner jag för att sätta mig i soffan med massor av godis och massor av vin... Bra att jag skriver om det här, hjälper att höja tröskeln lite. Försöker att höja min energinivå, röra mig och äta bra. Jag mår så mycket bättre då och då är det lättare att avstå från alkohol. Ser fram emot att vakna utvilad och pigg i morgon. Trevlig helg på er.

Profile picture for user PersonligaPersson

Se till att hålla ut den här helgen! Häll ut all dryck och bryt av Visa-kortet på mitten om det behövs. Nästa helg, och den därpå, blir antagligen inte lika tuffa. Och tänk boosten av självförtroende på måndag om du lyckas! Lycka till, det är värt det!

Profile picture for user vill.sluta

Jag gjorde en riktig resa till Spanien förra helgen och nu får det faaan vara nog.
Jag har! alkoholproblem, så hädanefter kommer jag förklara för alla som undrar att jag inte kan dricka alkohol för jag är allergisk.

Och om någon dumskalle får för sig att säga, men en liten kan du kanske ta? Kommer jag fråga dem? Om någon förklarar för dig att dom är allergiska mot nötter, dom svullnar upp i halsen etc. Säger du då till vederbörande att den skall pröva en liten nöt för att se om det funkar?

Jag får en allergisk reaktion som gör att om jag börjar kan jag inte sluta. Därför vill jag inte ta den första zippen. Fast den är sååå god men gör ingen nytta
.
Jag vet att du kommer klara det galant! Och efter nyåret när du gjort dina tre månader så är det lika bra att fortsätta. Det kan ju inte bli sämre, tror att du kan vara precis som jag. Allergisk mot alkohol?
LYCKA TILL!!!!!

Profile picture for user Svinmolla

Som svar på av PersonligaPersson

Så jävla trött på att försöka hålla ut. Funkar ju ändå inte. Jag ger upp, godnatt

Profile picture for user Vinter i min trädgård

För mig hjälper det också att skriva här när jag får för mig att det skulle vara trevligt med vin. Det hinner liksom gå över när man skrivit klart hur gärna man vill :)

Svinmolla: Varför tycker du inte att det funkar idag?

Profile picture for user Skatan

Är alla här galna i vin? HAHAHAHA förlåt men det verkar vara den sorten vi alla föredrar...jag gör ju också det. Rödvinskärring!

Profile picture for user Svinmolla

Som svar på av Vinter i min t…

Jag vet inte, jag vet ingenting. Därför ger jag upp. Livet suger. Träffa en kvinna idag, asylsökande 2 barn varav 1 handikappad. Hjälpte henne på vårdcentralen med olika grejjer. Snacka om att ha problem, vem är jag att gnälla? Jag måste skärpa mig, ta mig samman. Jag tror jag går ut i skogen och skriker lite. Tuffa på alla, det borde gå

Profile picture for user Svinmolla

Som svar på av Vinter i min t…

Jag vet inte, jag vet ingenting. Därför ger jag upp. Livet suger. Träffa en kvinna idag, asylsökande 2 barn varav 1 handikappad. Hjälpte henne på vårdcentralen med olika grejjer. Snacka om att ha problem, vem är jag att gnälla? Jag måste skärpa mig, ta mig samman. Jag tror jag går ut i skogen och skriker lite. Tuffa på alla, det borde gå

Profile picture for user Svinmolla

Som svar på av Vinter i min t…

Jag vet inte, jag vet ingenting. Därför ger jag upp. Livet suger. Träffa en kvinna idag, asylsökande 2 barn varav 1 handikappad. Hjälpte henne på vårdcentralen med olika grejjer. Snacka om att ha problem, vem är jag att gnälla? Jag måste skärpa mig, ta mig samman. Jag tror jag går ut i skogen och skriker lite. Tuffa på alla, det borde gå

Profile picture for user Svinmolla

Som svar på av Vinter i min t…

Jag vet inte, jag vet ingenting. Därför ger jag upp. Livet suger. Träffa en kvinna idag, asylsökande 2 barn varav 1 handikappad. Hjälpte henne på vårdcentralen med olika grejjer. Snacka om att ha problem, vem är jag att gnälla? Jag måste skärpa mig, ta mig samman. Jag tror jag går ut i skogen och skriker lite. Tuffa på alla, det borde gå

Profile picture for user Svinmolla

Som svar på av Svinmolla

Tokigt det blev, jag hade visst lite dåligt tålamod. Sluttjatat för idag

Profile picture for user vill.sluta

Du har börjat att darra) manschetten, därav alla mail när du tryckte på spara knappen. hahaha
men ge INTE upp. Ta en riktig långpromenad, kom hem och gör en god kopp te, och sov på saken.
Det känns bättre i imorgon.
Bamsekram!
/Ab

Profile picture for user Svinmolla

Som svar på av vill.sluta

Tog en långpromenad, ska nu titta på film med min dotter. Nej, nu ger jag inte upp. Skogen är bra, kram tillbaka

Profile picture for user turen73

Som svar på av PersonligaPersson

Helgen gick bra. Jag behövde inte bryta av visakortet och det fanns alkohol hemma. Min man fattar inte riktigt hur det är ställt, så han har druckit öl och köpte dessutom en flaska vin till mig. Jag har inte sagt något om mina planer de kommande tre månaderna. Han kommer ju att märka. Kommunikationen är inte på topp ust nu och han märker på mig att jag drar mig undan honom och är lite avig. Men jag har inte druckit något på hela helgen. Bra va? Det är på ett sätt lätt och på ett annat svårt. Ha de!

Profile picture for user PersonligaPersson

Det gillas! Vilken måndag du ger dig själv i present!

Profile picture for user höst trollet

Som svar på av turen73

En fin present.. Du får nog ta och prata igenom ditt beslut, för annars kanske ni riskerar en "fnurra på tråden"..?
Och fnurror, bäddar tyvärr, för att man håller bakdörren på glänt för ett "återfall"/möjlighet/anledning att dricka..
/trollis/

Profile picture for user Skatan

Jag gjorde precis som du i början....satte upp ett mål om att vara nykter ett tag...Det höll i 1,5 vecka sedan var jag också jätte full mitt på blanka eftermiddagen inför mina barn och min man. Jag hade själv insett att jag hade problem med alkoholen sedan länge men visste inte hur och vågade nog inte riktigt att ta tag i det. För vad skulle alla säga? min familj och mina vänner, jag kommer ju aldrig kunna gå på en fest igen eller ha kul över huvudtaget....Jag är väl ingen alkis..Men efter den sista fyllan som var den 19 maj i våras så pratade jag och min man igenom min situation. Han fattade att jag hade stora problem och ja la alla korten på bordet och berättade om att jag druckit i smyg, gömt vodka flaskan i tvättstugan mm. Det var skrämmande men ändå som en sten som släppte från mitt bröst i och med att jag berättade för honom. Sedan ringde jag och anmälde mig själv till ett beroende centrum i min kommun där jag fick hjälp. Jag går nu i treapi samtal som har hjälp mig på vägen. Jag sitter här nu 4 månader senare och är fortfarande nykter, och jag är jätte glad för att jag tog detta beslutet. Jag har fantastiska vänner och familj runt om kring mig som inte hade en aning om hur det låg till, men är väldigt förstående och gulliga mot mig nu. Jag berättade för vissa valda personer om allt som hänt, för ens närmaste vänner förstår och stöttar oavsett vad som händer.Så mitt råd till dig är att berätta detta för din man och att du sedan på egenhand försöker att hitta dig en väg som kan hjälpa dig att komma på fötter igen. Det är ingen annan än du själv som kan hjälpa dig själv. Jag skrek åt min man där och då den 19 maj att han kunde väl minsann se till att få mig inlagd men det fungerar ju inte så. Jag blir fortfarande sugen på vin helst när helgen kommer....men dessa tankar slår jag bort med att i stället tänkta på alla de gånger jag kört bilen till skola och dagis med barnen i och varit osäker på om jag varit nykter, alla de nätter jag legat och sovit dyngrak, tänk om det börjat brinna eller om mina barn försökt att väcka mig av någon anledning. Eller om något av barnen hade gjort illa sig när jag smög omkring och va full...skulle jag komma till akuten i en taxi då??? Jag tänkter ofta på när ska jag kunna ta ett par glas och dricka lite "normalt" igen..Jag fyller 40 i januari nästa år och hade det först som mål att inte dricka en droppe fram tills dess. Men nu tror jag skippar det målet och siktar på 365 dagar i första hand för jag litar inte på att jag kan hålla mig till ett glas eller två. Vi är många som sitter i samma båt som du, men försök att dela med dig av detta till din man. Det går bättre när man har någon i sin direkt omgivning som får en förståelse till dina handlingar. Berätta hur det går...Kram

Profile picture for user turen73

Jag pratade med min man en hel del i somras, och han stöttade mig i mina vita veckor. Alla korten lade jag förstås inte på bordet... Han låste då in den alkohol som fanns hemma och jag letade desperat några mornar när han var på jobbet. Bönade och bad en kväll att han skulle ge mig bara lite för att få bort den värsta ångesten, men nej, jag fick inget. I slutet av sommaren drack jag en del, och det blev inte katastrofläge, men heller inte ett hälsosamt drickande. Givetvis smög jag en hel del. Han kan nog inte fatta hur det fungerar det här med att inte kunna hantera alkohol. Själv dricker han en hel del, men har inte de genetiska förutsättningarna att trilla dit. Han kan sluta dricka när han vill trots att han har fått i sig en hel del. Jag tror också att det ligger lite där,att en pigg, stark fru ställer helt andra krav på både sig själv och omgivningen... När jag också dricker är det helt okej även för han att ta sig lite. När jag har höjt min energinivå efter en vit period, motion och bra mat känner jag mig stark och lycklig och tar ännu mer ansvar för att jag gör viktiga saker för mig själv. Jag tror att han då känner sig mindre "behövd" och att jag skulle klara mig utan honom kanske... Vi har varit tillsammans i snart 20 år och har fyra barn tillsammans. Jag har väl genomgått en klassisk 40-års kris och förra våren funderade jag allvarligt på skilsmässa. Min man fick panik och ville absolut inte det. Vi ansträngde oss och det blev mycket bättre. Han har nog med sig det ändå i bakhuvudet att allt inte är så självklart. Just nu är jag inne lite i en period där jag inte orkar ta ansvar för honom och äktenskapet. Jag kör bara på, försöker vara mycket med mina barn, jobbar mycket just nu och sen har jag ju ett enormt uppdämt behov att bara vara för mig själv... Maken hamnar långt ner på listan Jag tar honom för given och det vet jag. Jag tycker att han skulle kunna göra en större ansträngning. Jag har ingen lust som det är nu att berätta för min man om planerna för mina månader, tänker att det ska jag klara även om han sitter och dricker öl. Och när jag väl har bestämt mig brukar det inte spela någon roll om det står spritflaskor hemma. Det är när jag har brytit löftet som det blir farligt. Och man vet aldrig från gång till gång hur farligt det blir. Jag har ju druckit en hel del som han inte har en aning om eftersom jag bara har druckit lite så att det inte märks. Men det är väl inte det som kallas att ha kontroll och balans i sitt drickane..?Ha Ha. Jag känner mig i alla fall tacksam för inläggen här på forumet och det stärker mig mycket. Just idag känns det enkelt att avstå, men jag var att det kommer andra dagar. Jag tänker ibland att de som har diabetes inte får äta socker och hur svårt ska det då vara för mig att bara avstå alkohol... Tack och hej!

Profile picture for user höst trollet

Jag tror att ni har ett "medberoende-syndrom", förutom alkoholproblem!
Jag är själv, både beroende och medberoende..
Jag vill tipsa dig om "Lelas" kloka inlägg till "markatta" i tråden: "Behöver hjälp att vara konsekvent" i forumets del för oss medberoende: "Hjälp någon som står dig nära".
Den beskriver, hur vi påverkar och påverkas av att bara den ENA blir nykter.. Och hur den "medberoende" ibland får alkoholisten att dricka igen, för att man ska uppnå det där välbekanta "status quo"

Häng kvar här på forum, för vi är många som har samma problem och vi stöttar varandra!
kram och välkommen/ trollis

Profile picture for user vill.sluta

Du har väl precis som jag också avklarat en helg galant, utan att dricka.
Tänkl jag ser alla ALLA fördelar med att INTE dricka!
Du vaknar klar i knoppen, sover bättre och mår på topp.
Jag som även tränar märker direkt vad som är i görningen. Tomtekroppen har så sakteligen börjat att tyna. fast det är en bit kvar. Men vi satsar väl på sommaren 2013?
Ni vet det börjar bli trångt i vassen.............
Turen73, det är just vad det är!
DIN tur, tur att sluta i tid. Din tur att ägna dig åt dig själv. Din TUR att bara få vara.
Tänk på allt du sparar genom att inte dricka, nu är det DIN tur att få ta del av den kakan.
Unna dig någonting extraordinärt nästa vecka, när du återigen klarat av att vara vit ÄNNU en helg.
VILKEN TUR, att det redan är tisdag...... snart är veckan slut.
Jag tror på dig Turen73, och vet du varför?
Det ÄR inte TUR. Detta är något som du klarar av själv, du behöver ingen tur.
TUR va?
Kramar medans jag höjer glaset med en riktigt god smothie........tur va?
//A

Profile picture for user turen73

Ja det är verkligen skönt att vakna upp en helgmorgon efter att ha sovit gott hela natten. Bra mår man och för att inte tala om vad det är skönt på måndag morgon att komma pigg till arbetet... Konstigt då att det ska vara så svårt att avstå, att man någonstans och ibland har den där längtan att bara... ja du/ni vet. 10 dagar i dag och jag hoppas och tror att det kommer att gå bra hela året ut. Det är förmodligen sen man får börja kämpa igen. Ja och då säger alla(även jag så klart) att då är det bara att fortsätta sitt vita liv. Riktigt så enkelt är det ju inte, vi får se. Idag är det oktober och jag är glad nykter pigg. Härligt. Ha det bra!

Profile picture for user turen73

Jag klarade inte av att ge mig den present som jag önskade, dvs 3 mån utan alkohol. Det har gått bra i 1 mån och 10 dagar, men igår när vi firat kalas i familjen och det fanns en halv flaska rött kvar när gästerna åkt... ja helt plötsligt satt jag och drack rödvin, öl och lite wiskey... Jag undrar vad som hände...Vi har haft alkohol hemma hela den här perioden och det har inte varit något problem för att jag har varit så bestämd. Jag har inte skrivit något på forumet på länge, men har ofta varit inne och läst för att hämta styrka. Man förstår hur lömskt det är med alkohol, för ju längre tiden gått kan jag ju inte förstå att det är jag som har skrivit att jag har alkoholproblem och har börjat planera för att få dricka i typ dec. Jag vet ju dock hur det kommer att sluta och ändå kan jag inte ta till mig det. Jag förstår att det är det som är kruxet för många. Och så går det ju så bra när jag inte dricker, jag mår toppen på alla sätt och vis och... Nu sitter jag vid datorn och dricker mousserande, ska på släktkalas senare under dagen...Jag låg länge i morse och tänkte att jag inte ska ta någon återställare, jag ska härda ut, men vid första tillfälle i morse smet jag ned och öppnade en flaska... Jag vet att jag måste börja om jag menar misstag gör man, men det känns inte så bra just nu...

Profile picture for user vill.sluta

Kopierar en bit av det jag skrev till Anli..... det fungerar för mig och det borde fungera på oss alla härinne som har problem med alkoholen.
Men se det inte som ett totalt disaster, det är en krokig och guppig väg vi far fram på.
Upp i sadeln igen!!!!
Du fixar detta.
Skit i the timelimit gör såhär

Ett tips som funkar när suget sätter in.
Spela filmen till slutet, dvs tänk dig i ditt inre hur det var när du drack. Hur du blev och vilka känslor det förosakade. Hur du mådde, den dagen då du satte dig här första gången. DEN känslan... fånga den och den med i din inre film för eller i skallen medans du spelar lite längre..... Hur kunde det gått, vad händer sedan?

Med familj, man barn... Kommer han vilja ha en fyllkaja, kommer du klara av dina barn FÅR du ha kvar dina barn i ett senare skeede.

SPELA DIN INRE FILM...........

Tänk sedan om detta är ngt du VILL skall hända?

Utan att då behöva berätta för mannen och vänner och bekanta att du inte
FÅR dricka för att då si och så ........
Eller att du inte kan,

Skit i det, valet är i mina ögon LÄTT.

Du dricker inte för att du inte VILL!!!! dricka.

Sedan har du miljoner med anledningar till att INTE dricka.
Men det är nog bara en anledning till att du SKA dricka.
För att DU skall kunna belöna hjärnans falska belöningssystem i tron att det gör dig gott.
Men inte ens det är rätt.
Detta mynt har endast en framsidas, ingen baksida.

Du vill helt enkelt inte.

Om du tvekar så läs det du skrev första gången du satte dig här inne.
Spela filmen i huvudet lite längre än till det normala dåliga slutet?
VILL du det skall hända?

Om inte, så vill du inte! dricka. Du får, du kan men du VILL! inte.

Älskar att du fixar detta om och om igen!!!!!!
Det är du som HAR turen, tur att du kom hit, annars hade jag aldrig fått träffa och växla ett par ord med dig Sessan!!!!!!

DU GER! TUR....... I LOVE IT!
//A

Profile picture for user turen73

Nej, jag vill inte dricka, för det blir inte bra. Och ändå så vill jag så gärna dricka ibland... Inser att det är helt sjukt, men att det också är det som är problemet... Jag är duktig på så många saker bara jag bestämmer mig. Men inte på att hantera alkohol, och det tar nog ett tag att acceptera. Och det som är så konstigt är ju att jag inser och har gjort det för länge sen att jag inte klarar av detta... och jag mår så bra när jag avstår... Men ändå... Jag har klarat av dagen med släktträff och allt. Nu är jag inte nykter och vet att jag har en svår dag framför mig i morgon, speciellt när jag kommer att vakna tidigt med ångest. Jag måste hitta styrkan att avstå då! Även om jag insett länge att jag har ett osunt förhållande till alkohol har jag sällan vaknat och bara längtat/gett efter för att dricka lite mer och fly... Den partypingla som jag är måste lära sig att gå på annat än sprit. För tokig kan jag ju vara ändå... Kramar. Det finns de som har det värre. Jag är lyckligt lottad som har en man som älskar mig och fyra underbara barn...

Profile picture for user santorini

Som svar på av turen73

Man vill inte och gör det ändå. Duktig när man bestämt sej men inte på detta. Klassiskt. Det är därför det är så svårt. Hjärnan är ur spår. Men det går att sluta. Kan krävas fler försök dock. Men det går. Fortsätt dina försök. Det blir lättare efter ett tag bara du håller ut lite.

Profile picture for user turen73

..att det inte räcker med en period utan alkohol för mig. Jag måste lägga av. Jag vill inte ha det på något annat sätt. Börjar repa mig efter helgens drickande. Tydligt när jag tittar tillbaka på det där glaset rött som jag skulle ta och hur det faktiskt slutade... Undrar om jag dricker mer nu när jag drticker för att passa på eller om det har gått så här utför. Ungefär som när jag "bantade" tidigare och hetsåt för att jag ändå brutit. Jag menar det var inte länge sen jag faktiskt kunde ta två glas vin någon gång, men nu känns det som jag blivit som förbytt. Ja det är väl som ni skriver bara att börja om och kämpa på. Jag är ju trots allt inte ensam med detta.

Profile picture for user turen73

Jag känner mig irriterad på att så fort jag sätter mig vid datorn så är det någon i familjen, spec maken, som kommer farande...Kan jag få vara ifred någon minut?

Profile picture for user turen73

Det tog några dagar att komma på benen igen efter min lilla vurpa. Jag känner mig i efterhand rätt nöjd med att den kom redan i novenber. Inser (även i kroppen) ju att tre månader inte är något för mig, utan att det måste bli slut. Jag hade ju redan börjat planera att jag skulle dricka LITE efter jul och nyår. Ja ni hör ju själva hur dumt det låter. Jag känner mig nöjd och harmonisk just nu med att jag inte dricker- jag vågar inte. Hjälp vad det kan ställa till det och det vill jag inte. Och att det känns som att det har blivit så illa så snabbt. Jag har inte druckit något sen snedstegsdagarna i november och jag mår toppen. Det har funnits dricka hemma men i det här läget är jag inte sugen. Min man har dragit ner på sitt dricka och jag tror att han känner att hans fru är mycket trevligare och mer kärleksfull mot honom. Jag är inne och läser lite på forumet med jämna mellanrum och det stärker. Jag behöver det. Påminnelsen...Jag såg att forumet ska firas i februari.. och jag vill gärna komma. Jag har bestämmt att jag ska sätta mig på tåget och åka alla milen och tillbringa en helg på hotell alldeles för mig själv. Precis vad jag behöver och längtar efter.

Profile picture for user PersonligaPersson

Visst är det härligt ändå när man kan sluta vackla? När man vet att "nä, det där med alkohol är inget för mig". Om det funkar att vara nykter, om man är gladare, trevligare och mer harmonisk då. Varför ska man då dricka det där vinglaset som man aldrig är nöjd med? Gråskalan existerar inte, antingen är man nykter eller så är man inte nykter. Jag kan avundas dem som bara kan dra ner på konsumtionen några snäpp och nöja sig så. Det verkar dock som att de flesta som gått över gränsen inte bara kan backa en bit och stanna på rätt sida framöver. Jag tyckte att första julen och nyåret som nykter funkade jättebra. Bättre än väntat. Vad skönt att vara nykter och fräsch på lediga gnistrande vintermorgnar. Att vara klar i skallen har blivit min nya drog!

Heja Turen!

Profile picture for user turen73

Hjärnan och kunskapen hänger inte med livet... Jag inser att man borde vara mer förberedd... När jag är förberedd och laddar för att inte dricka, för att jag inte klarar av det, så fixar jag det galant! Man så där när hjärnan tycks ställa om sig på ett par minuter så är det kört,,,,Ja, jag förstår att det verkar osammanhängande.. Jag vill verkligen vara nykter och ju längre tiden går inser jag hur svårt det är att klara av alla fallgropar, och att det kanske är det som är meniningen... Underbart att jag har anmält mig till träffen i feb... Jag förstår att processen är lång trodde bara att jag hade hunnit en jätte långbit på väg, men inser att jag verkligen behöver all er hjälp... Kramar

Profile picture for user Fenix

senaste, hoppas sista, turen till alkoholträsket insåg jag slutligen också att det viktigaste för mig är:
1. Inse att jag inte kan dricka alkohol utan att det får stora konsekvenser, jag kan alltså INTE dricka en helg och tror att det goda nyktra livet kan fortsätta på måndag. Det tog ett halvår att komma tillbaka.
2. På grund av det måste mitt mål vara att undvika att hamna i de situationer där detta händer, alltså att jag tar återfall.

Jag vet nu att det går bra att vara nykter så länge livet omkring mig är hyfsat normalt. Det är när jag blir ensam, och inte har min fru hemma som tankarna kommer på att jag kan ju dricka utan att någon märker det. Det är ju sant att ingen annan kanske märker det om jag är ledig, men jag då? Den viktigaste personen är ju jag i detta sammanhang. Och jag lär ju märka det! Och jag tycker inte om det alls, det är ett nederlag och inte bara det, jag river ned väldigt mycket mentalt välmående jag byggt upp. Att vilja dricka är bara en falsk längtan efter flykt in i ett behagligt tillstånd som jag kanske en gång i tiden kunde uppnå, men inte nu längre. Det är väldigt många år sedan det fungerade på det viset. Det är en romantiserad bild av det goda ruset som bara är en fantasi i hjärnan.
En konkret åtgärd jag nu gjort är att jag skapat kontakt med en vän på AA som jag kan ringa när som helst jag behöver. Och framför allt nästa gång jag blir ensam hemma ska jag ringa honom och säga att nu finns det risker, och diskutera lämpliga åtgärder för att slippa återfall.
Så turen73, visst är det så att hjärnan lever ett eget liv på många sätt, och vi måste hitta sätt att styra impulserna när de hotar att ta över.
Allt väl,
Fenix

Profile picture for user turen73

Tack för ditt svar. Jag mår inte bra nu. Hjärnan och kroppen och välmåendet... Jag har gömt en flaska wiskey men kan inte komma ihåg var...Ju fler stora gropar ju mer måste jag inse att jag verkligen inte ska dricka alkohol. och det vet jag redan alltför väl. Kroppen måste hinna med.

Profile picture for user turen73

Jag har ringt in min mamma. Det här går inte. Nu känns det som att jag närmar mig botten. Ångest.

Profile picture for user Stigsdotter

Vad kul att du också kommer till Stockholm i februari!

Bra att du har en mamma att ringa till. Och att du KAN ringa henne när du mår dåligt. Hittade du någonsin whiskyflaskan? Hoppas inte, den hjälper dig inte det minsta. Styrkekram till dig.

Profile picture for user turen73

Och skickade hem mamma. Jag har fått min man att inse hur illa ställt detär. Och mina två bästa vänner, min lillebror. Jag berättade även för min 16åriga dotter varför jag har varit "konstig".Så nu måste det bara gå åt ett håll. Jag skulle handla julklappar idag men det blir det inget av med. Måste repas.

Profile picture for user turen73

Jag har klarat av dagen mycket på grund av att det inte finns någon alkohol kvar hemma.Har haft besök av min bror och det känns faktikt skönt att prata om det. Jag klarar inte av hantera alkoholen och nu vet ju de närmsta runt mig om det, vilket jag förstår är ett måste för att jag ska lyckas. Nu ska det bli kämpa av.

Profile picture for user turen73

Tre månader utan alkohol- fel rubrik. Det kändes ganska långt då jag bestämde det, men jag har under den tiden fått mer insikt hur illa detär. Jag har duckit hejdöst ca tre dagar. Hällt i mig det jag kommit åt, vet inte vad jag har sagt när jag ringde till jobbet osv. Alltså det här går ju inte, jag har ju fyra barn också. Idag är jag på dag två. Och jag bara gråter...

Profile picture for user PersonligaPersson

Idag gråter du. Men så kommer det inte att vara för all framtid. Att gråta ger dig en ren grund att bygga vidare på. Gråten kan stå för både en känsla av hopplöshet där du tycker att du misslyckats med vad du företagit dig. Den kan också stå för saknaden efter något som varit en stor del av ditt liv tidigare, dvs vinet och alkoholen. Ni är färdiga med varandra, och det som pågår nu är ett farväl. Du har lärt dig massor under de tre månader du skrivit här. Nu har du kommit till en punkt där du förstår att du kommer att behöva leva helt utan alkohol för resten av ditt liv. Den insikten hade du inte från början här. Det är en hårdare linje, men samtidigt en som är mer sann mot dig själv. Du har plötsligt hittat svaret på hur du ska kunna må mycket bättre, men samtidigt är det en stor utmaning att komma dit, till nykterheten. Läget har förändrats, försvårats, men ändå så borde det kännas desto klarare att det verkligen finns en "rätt väg" att gå.

Jag hoppas och tror att du kommer att känna dig bättre redan imorgon. Du kommer att känna dig redo för en riktigt vit och lugn jul!

Profile picture for user turen73

Det är dag fyra och jag börjar så sakta må bättre efter min kraschdykning. Jag tänker inte älta det som är gjort utan väljer att se det som en viktig del i det självklara val jag måste göra. Idag känns det skönt att jag inte behöver fundera på om jag ska dricka, jag vet att jag inte kan. Jag vill inte hamna där jag precis har varit... jag ha nog gråtit pga mitt misslyckande och pga av nu är det över... På riktigt. Och jag har ju varit en partypingla som gillat att festa och dansa på borden... Förmodligen kanske det är så för fler av oss här och att det är pga det som vi faktiskt är här. Känner ett otroligt stöd av att gå in här på forumet och läsa annars skulle jag nog tro att jag var helt värdelös och det känner jag att jag inte är. Jag inser ju att det kommer att komma många svåra dagar framöver och att jag kommer att behöva all hjälp när funderingarna börjar. Något viktigt som förändrats den här gången är ju att mina bästa vänner har fått veta hur det är och det underlättar ju otroligt, ja det är nog en förutsättning för att jag ska lyckas. Jag vet att det inte kommer att bli en dans på rosor, men idag känner jag mig redo att möta livet på riktigt. Jag vill gärna byta min rubrik eller ska jag starta en ny tråd, är det någon som kan hjälpa mig med hur jag ska göra det? Kan bara inte ha kvar det som det är som ni förstår. Kramar

Profile picture for user Adde

tillbaka ! Och använd alla oss som är här som stöd och vägvisare på din nya väg, vi gillar att hjälpa :-))

Forumet byggs om just nu så det är inte säkert att du kan starta nytt annars kan du väl vänta tills den nya sidan är sjösatt ?

Ha en bra kväll och ta ett nytt beslut om nykterhet i morgon !

Profile picture for user Tjalle

Är också tillbaka (på dag 4) efter senaste fyllan. Jag vet vilket helvete du har gått igenom. Även jag börjar komma tillbaka till verkligheten. Låt oss hjälpas åt.

Tjalle

Profile picture for user turen73

Det låter som en bra ide. Man behöver all hjälp som man kan få. Försöka pränta in i min skalle INTE DET FÖRSTA GLASET! Jag har ju haft en del längre (allt är relativt)vita perider och mår ju så gått då. Lever liksom hela tiden. Det här ska vi klara. Vi vill ju ha ett bra, värdigt och närvarande liv. Jag tror att jag ska införa någon slags morgonritual där jag påminner mig om vad jag inte ska dricka... Ja vi får kämpa på. Lycka till du med.

Profile picture for user turen73

Jag har lite dåligt samvete för att jag har fått så fina kommentarer och blivit stöttad av flera av er och... att jag inte har skrivit något tillbaka i er tråd. Får man vara lite egoistisk så här i början? När jag känner mig stadigare på benen ska jag "skärpa till mig"... Tack för all underbar hjälp och kram på er.

Profile picture for user Adde

du kan göra nu turen73 är att vara superegoistisk och ägna dig åt din egen resa. Du behöver rikta all kraft på dig själv och ditt mående, det är en stor förändring i livet man går igenom när man väl väljer att sluta dricka.

Lycka till !!

Profile picture for user vill.sluta

Som vanligt så hjälper du en annan att komma till insikt. Jag känner att t det är nog ngt jag också borde göra.
Jag laddar och försöker mentalt förbereda mig.
Det bara SKA gå.
Turen 73 vi hjälps åt.
Vi får inte glömma Anli.
/A

Profile picture for user turen73

Ja vi får hjälpas åt. Det är trots allt en tröst att veta att man inte är ensam om detta kämpande mot något som gett en så mycket ångest och lidande. Jag ser i alla fall fram emot en vit jul med nära och kära. Skönt att höra att jag får/bör ägna mig mycket åt min egen resa så här i början. Jag är ju inte heller någon tjej? som brukar sitta vid datorn mer än nödvändigt. De här sista månaderna har det blivit betydligt mer, så familjen är nog lite förvånad. Här blåser förändringens vindar...God jul på er!

Profile picture for user turen73

Det är dag sju och jag mår förhållandevis bra. Jag pendlar mellan lugn, tillförsikt och ångest. Jag har kännt mig lugn och faktiskt glad dessa dagar, för att jag vet att det bara finns en väg att gå och att jag kommer att må bättre och slippa all ångest för drickandet. Men rätt som det är slår ångesten till rejält; vad har jag gjort, hur kunde det bli så här illa och hur kommer det att gå i framtiden? Det är så många tankar som snurrar i mitt huvud. Jag var på midnattsmässa igår och där pratade prästen bla om att se ljuset i allt mörker och att alla ögonblick är heliga; alltså många kvar att rädda. O helga natt fick en lite ny innebörd för mig. Efter det kände jag mig gansaka lugn, men imorse när jag vaknade och börjar fundera på allt fick jag genast ångest. Jag ska köpa mig en bok där jag ska börja skriva om mitt nya nyktra liv och hur det går, skriva ner tankar som kommer till mig. Jag tror att det blir en bra del i processen. Det är väl kanske så att jag kommer att ta in mer och mer hur stor min process kommer att bli. Skönt ändå att jag inte behöver fundera på vilken väg jag ska gå. Hade en underbar julafton med min kära familj. Kram

Profile picture for user santorini

Som svar på av turen73

du klarade julafton med dess triggers. Bra idé med en bok, jag skriver också ner lite hur jag mår, så skriver jag också här, för min egen skull. Jag kan trösta dej med att ångesten försvinner, skammen och skulden blir lättare och lättare ju längre tiden går. Det enda vi kan göra för att försonas med det förflutna är att se till att framtiden blir bättre. Det är NU som gäller. Det som varit kan vi inte ändra. Jag försöker se det som en del av min mognadsprocess, att jag kanske behövde det för att växa som människa. Jag tänker alltmer sällan på det som var. Du är duktig, du klarar det här. Det kan behövas många försök men en dag har man fått nog för gott.

Jag städade just lite lådor och hittade ett papper som jag tror kommer från Women for Sobriety eller nåt sånt. New Life Acceptance Program. Punkt nr 9: "The past is gone forever. No longer will I be victimzed by the past. I am a new person".
Vi är inte längre offer för det förflutna. Ha det så skönt!

Profile picture for user turen73

Jag håller sakta men säkert på att landa i att jag inte alls kan dricka alkohol. Jag känner mig just nu tillfreds och ganska harmonisk. Det har varit (snart) en månad med otroligt många känslor och tankar. De första veckorna kunde jag vakna på morgonen och liksom hoppas på att allt var en dröm... men nej, jag är alkolist. (Tränar på att tänka och skriva det och nästa steg är väl att säga det.)Det blev lyckligtvis så påtagligt när jag tokkraschade innan jul och alla närmaste fick kännedom om läget, så även jag insåg hur illa det snabbt hade blivit. Det är hemska dygn som jag inte vill göra om. Ibland har jag tänkt att "vad synd att det skulle bli så illa så att de närmaste fick veta, jag hade ju kunnat klara av att sluta utan deras kännedom". Men jag inser att det blev bättre så här. Jag har pratat med mina bästa två vänner och min mamma om läget och det känns bra. "Trots att det först är i den ibland grymma insikten om att vi faktiskt är förlorare - också- som vi på allvar kan förändra våra egna livsvillkor" Ur Benny Haags bok ingenting är möjligt. Jag känner inget sug just nu och det flyter på. Jag känner att det för tillfället räcker med att gå in och läsa på forumet men inser att prövningarna kommer att komma. Har tänkt tanken att jag ska gå på AAmöte så fort jag känner att det blir kämpigt. Min man har dragit ner på sitt drickande. Jag märker att han anstränger sig och jag har sagt till att de flaskor vi har hemma ska vara inlåsta någonstans. Han litar på att jag klarar av att avstå och inser inte fast jag inte har något sug nu att det kan svänga snabbt. Jag skulle lätt kunna hämta drickat nu om jag fick den ingivelsen. Jag känner mig säker nu men är det något jag lärt mig på resan är att hjärnan har ett eget ologiskt liv... Jag vet att jag kan tänka känna och göra något helt annat än det jag känner mig säker på idag. Det kan ju också ha att göra med min ålder och dess "kris" Jag tänkte mycket i början, kring nyår, att jag aldig i hela mitt liv kommer att kunna dricka ett glas vin. Jag vet ju att det är så det är om jag vill må bra men det känns lite för stort för att det ska kännas bra. Nu tänker jag att jag inte ska dricka något detta år, som ett första steg. Det kändes mycket bättre att tänka så. Jag vet inte om det är bra eller dåligt men det känns bra för mig nu så då har jag bestämt att det är bra.Jag har dock en helt annan insikt idag än för tre månader sen när jag började skriva här. Jag tror faktiskt att jag kommer att lära mig att leva utan alkohol. Jag måste lära mig att göra det och ser just nu alla fördelar med ett sådant liv. Och det är många fördelar. Idag känns det bra och när det kommer svackor och djupa dalar får jag ta itu med det då. Kram på er kämpar!

Profile picture for user Tjalle

Tror faktiskt att vi slutade dricka samma dag (för den här gången) den 19 december. Håller helt med dig att även om hjärnan och förnuftet säger att man inte ska dricka och att man just nu känner sig stabil kan det vända otroligt fort. Det kan faktiskt tokvända på bara några timmar, inte minst om någon yttre faktor ställer till det. Jag har varit med om det så många gånger förut.

Jag har också haft kortare och längre vita perioder från tid till annan men likt en dåres envishet velat pröva att dricka igen och igen.... Ofta när jag varit på flaskan igen har jag under en tid byggt upp en både god fysik och ett gott psyke och varje gång bryts detta ned när jag väl börjat igen. Man undrar ju hur många gånger en människa orkar börja om.

Jag har gått på AA-möten några gånger. Det är ömsom vin, ömsom vatten. Det gäller nog verkligen att man hittar rätt grupp för att trivas. Jag tycker detta forumet är utmärkt. Samtidigt vill jag ju inte fokusera hela mitt återstående liv med att i varje ledig stund fokusera på alkoholfrågor. Jag vill egentligen försöka leva mitt vanliga liv men utan alkohol. Förstår dock att man under den första kritiska tiden får vara väldigt observant på sitt beteende.

Vad jag har svårast med, förutom att slåss mot min rastlöshet, är att min "kropp" kräver belöningar från tid till annan. Den enda belöning jag har givit mig i hela mitt vuxna liv är alkohol. Jag får ingen kick av att mula i mig ett antal chokladkakor eller gå ut att handla. Jag har verkligen funderat men jag hittar inga bra sätt att ersätta belöningen i form av alkohol.

Jag tränar i och för sig rätt regelbundet och det ger mig viss tillfredställelse och visst lugn men, för att vara ärlig, kan det inte riktigt mäta sig med det första whiskeyglaset.

Jag gör nu trots allt ett mycket seriöst försök att sluta och försöker vinnlägga mig om att ta livet i ett betydligt lugnare tempo än vad jag annars gjort. Mitt liv har nog tidigare "gått i 180". Känner ju själv, kanske också med tanke på stigande ålder, att man mår bättre när man inte stressar sig igenom tillvaron.

Tjalle

Profile picture for user turen73

Ja det var den 19 som jag också började om igen. Ja detta att börja om hela tiden är inte roligt till slut. Måendet är på topp, både fysiskt och psykiskt, och så trillar man dit och ner. Alkohol, mycket socker och mat ingen motion osv. Nya tag igen. Det är faktiskt en av de store fördelarna som jag brukar tänka på nu när jag ska leva utan alkohol. Jag kommer inte att behöva börja om från den otroligt låga nivån man kan befinna sig på både fysiskt och psykiskt, fler gånger. Det om något känns befriande. Jag tänker också att jag ska skala bort ännu mer i mitt liv. Jag vill fokusera bara på det som känns viktigt OCH att jag får mycket tid till att bara vara. Att känna lugn och ro och inte behöva känna att jag måste bara göra det och det. Att kunna ta en ledig dag mer som den kommer. Vill ett av barnen spela ett spel så ska jag ta mig den tiden. Jag känner att jag mår mycket bättre när jag faktiskt bara kan sitta och slappa och gör vad som känns bra för tillfället. Alltså; skala bort ännu mer onödigt att lägga tiden på. Sen känner jag att jag har ett uppdämt behov av att bara vara ensam. Det ska jag också lyssna på och se till att jag får vara det lite mer. Den här våren känns det helt rätt att faktiskt prioritera mitt eget välmående. Det är ju i förlängningen hela familjens. Belöning? Ja för mig är det ju faktiskt belöning med en påse smågodis eller att shoppa helt för mig själv. Trots det är det ju inget som går upp emot ett glas rödvin. Om det kunde stanna vid det... /T

Profile picture for user santorini

Som svar på av turen73

Jag vet också att jag aldrig mer kan dricka alkohol och jag har accepterat det. Det hindrar ju inte att det kommer sug helt plötsligt, precis som du beskriver. T.ex ikväll har jag kämpat med vetskapen om att det finns två flaskor vin hemma. Jag kommer inte att röra dom för jag kan känna vilken besvikelse det skulle vara efteråt men lik förbannat finns suget där. Nå det går om igen och sen kan det vara borta länge. Men jag föredrar nog att inte ha nåt hemma. Detta är kvar sen nyår.

Profile picture for user turen73

Det känns mycket bra efter träffen, jag har haft en kanonhelg i Stockholm. Känner mig just nu ganska harmonisk och trygg i mitt beslut om att inte dricka alkohol. Jag har ju testat att dricka måttligt och insett att jag verkligen inte kan det. Intressant att diskutera kring sug, har inte funderat så mycket på det tidigare. Upplevde inget sug under helgen med vet att det kommer. Jag vill välja att må bra. Alkohol är inte bra för mig. Har vetat det länge, men det känns skönt att verkligen ha insett det och tagit ett beslut. Jag förmodar att det kommer att gå lätt en del dagar och kännas tungt andra. Jag ska dock kämpa. Eller faktiskt känns det lite som att jag just nu slipper en kamp...Ha det gott!

Profile picture for user Adde

verkligen trevligt att träffas ! Hoppas också att du slipper känna att du kämpar och att du numera istället känner friheten för att du har ett eget val att göra.

Kram !

Profile picture for user turen73

Just nu passar min rubrik rätt bra. Tre månader utan alkohol har jag precis klarat av. Under denna period har jag fyllt 40. Pga av mina misslyckanden under hösten/vintern kommer jag självklart att fortsätta min nyktra resa. Jag ska i alla fall göra mitt allra bästa för att klara ett liv utan alkohol. Som det känns idag skulle jag inte våga, jag har tappat all kontroll. Jag mår väldigt bra idag. Det är skönt att slippa förhandla med sig själv om att dricka samt att hela tiden behöva börja om. Kris i äktenskapet har det blivit... inte helt ovanligt... Jag tror att det har varit bra för nu har vi verkligen pratat med varandra och vill undvika skilsmässa. Jag inser ju att jag många år har dövat min irritation med vin och annan alkohol och nu går inte det längre. Toppen, då kan det bara bli bättre eller skilsmässa. Att köra bil sent på kvällen känns helt underbart och en väldig frihet. Jag kan när som helst sätta mig i bilen och köra... Jag tänker fortsätta läsa här på forumet för att påminna mig själv hur det är ställt och att jag inte ska dricka det första glaset. Skickar styrkekramar till er alla som kämpar mot denna förrädiska dryck!

Profile picture for user santorini

Som svar på av turen73

Jag känner så igen det där du skriver om frihet, att kunna köra bil när som helst utan att behöva fundera och räkna. Och skönt att slippa fundera på alkoholen hela tiden och förhandla med sej själv. Vilken tid som gick åt till det.
Typiskt också att vi dövat irritation och annat med vin och när vi slutar måste vi ta itu med verkligheten. På gott och ont. Men mest gott ändå. Man måste ju våga vara närvarande.

Jag tycker det är klokt att du ställt in dej på att klara livet utan alkohol i fortsättningen. Vad har den egentligen gett oss för gott? Det var längesen det var nån glädje med den.

Gratulationer till dej och lycka till i fortsättningen.