@Ny dag Du skriver om ångest och panik över att du kanske inte kapitulerat. Tänker att de tankarna kan skapa ännu mer ångest och panik. Att du riktar fokus på detta i dina tankar som skapar panikkänslor. Om du skulle kunna försöka rikta fokus på positiva saker, att tex nu är du nykter igen på dag 3 och denna gång kommer det att gå. Att du kommer att klara det. Det påverkar dina känslor positivt. Tänker att kapitulera handlar om att inte kämpa emot, vilket det kan bli om det finns en rädsla i att inte klara av att kapitulera. Tänker på tex en idrottskvinna som är överladdad inför en tävling, pressen tar över för det liksom blir en kamp som ställer till det i hjärna, i tankarna och känslorna. Att det blir blandat med rädsla för att inte lyckas. Att kapitulera tänker jag handlar om att inte kämpa emot sina tankar, men att flytta fokus på sina tankar, för att ge utrymme till att andas och släppa garden, de knutna nävarna som är höjda och spända, som är redo i fall det skulle bli en fight eller kamp.

Så försök vila i dig själv och tro på dig själv att det kommer att gå bra❤️

@Ny dag Jag läser din text och känner med dig. Det du beskriver låter enormt jobbigt och jag förstår att du känner dig förtvivlad. Att trots så stora ansträngningar ändå inte komma loss från något som drar så hårt i dig, som du helst bara vill lämna därhän. Tvivel och kamp som du försökt lugna genom vistelse i skogen. Sömnen som inte ger återhämtning. Om du kan; Krama någon som du älskar och ge dig själv respit. Godis och film, musik, varm dusch eller något annat som ger dig lite andrum och tröst. Jag tror inte att det bara är att kapitulera en gång för alla, så simpla är inte vi människor. Det kommer kanske i flera delomgångar för somliga.

@vår2022 Svårt att rikta fokus framåt idag, vet nog med mig själv att jag kommer klara vara utan a ett bra tag nu. Andas in och försöker flytta fokus från ångest. Jag vet ju att jag en dag kommer bli nykter på riktigt för jag ger mig inte. Jag vet bara inte när, därav tvivel om kapitulation. En lördagskväll med familjen, vi har tagit en afri drink (tonic) med massor av is och ätit lite charkuterier mm. Spelat spel. Just så som jag vill ha det o saknar inte a ett dugg. Så varför flyr jag undan mig själv och tar återfall i min ensamhet, skyller på migrän och håller mig undan familjen så de inte ska märka. Så hemskt är det. Läkarbesöket igår handlade mycket om mitt beteende och jag beskrev det absurda i det hela. För det är det! Snacka om dubbelliv. Ja, jag fortsätter skriva av mig min ångest för jag måste ha denna fruktansvärda känsla nedskriven så att jag verkligen kan g tillbaka i känslan nästa gång adjävulen gör sig hörd. Nu är det fasiken nog med att må dåligt. ❤️❤️❤️
@Denlillamänniskan Hmm, det är med att kapitulera. För mig är det att faktiskt stå emot en gång för alla, att faktiskt inte vilja dricka och att de kommer inifrån och ut på riktigt. Jag tar hand om mig själv idag, har inga måsten mer än att bara vara och mysa med familjen. Och de kan jag göra bäst när jag är nykter. Jag har absolut inget sug här och nu. Därför vill jag bevara denna fruktansvärda känsla för alltid och låta den bli min ena film. I den andra filmen vill jag visualisera mitt framtida liv. Inget kan göras ogjort men framtiden är ännu ett oskrivet blad där jag ska ta befälet. Jag har haft nog med delomgångar 😥. ❤️🙏 för din stöttning. Kram
@Smillans 🙏❤️ kramen värmer

@Ny dag Älskade vän ❤️ Det är bara du som kan göra jobbet. Och du måste ha tillit till din egen förmåga. Tyvärr har jag upplevt upprepade återfall i mitt barndomshem, och till slut var det ingen som trodde att min pappa kunde förbli nykter ett längre tag. Vi blev luttrade och uppgivna. Allra mest han tyvärr.

Det är det som är så vanskligt med återfall, att man till slut tappar tron på den egna förmågan. Just därför måste du bevisa för dig själv att du visst kan sluta dricka, och förbli nykter. För alternativet är så himla mycket värre. Det är en progressiv sjukdom, och du vill inte uppleva den resterande resan på misärens väg.

Det var just det som fick mig att sluta dricka. Till slut fejsade jag sanningen, att jag traskade i min pappas fotspår. Och hans sista 20 år i missbrukets våld vill jag inte att min värsta ovän ska uppleva. Total förnedring 24/7. Konflikter och misär, och alla dessa lögner.

En gång skulle jag ta bilnycklarna ifrån honom, för att hindra honom att köra. Han blånekade, han hade inga bilnycklar. Till slut såg jag att han hade slängt dem på golvet under soffbordet, i en vinkel jag inte skulle se när jag stod upp. Och han ryckte bara på axlarna när jag plockade upp bilnycklarna från golvet.

Lögnen såg ut att inte bekomma honom, men inombords vet jag att han grät. För hur han hade blivit. Ett stort skämt, en så kallad pappa som bara blev osams med sin tonåriga dotter så fort de vistades i samma rum i mer än 15 min. Ett halvår innan han dog, med söndertrasad lever, sa han till mig i telefon att han hade minsann inga problem med alkoholen. Det var sista gången vi pratade, och han ljög för mig.

Lång utläggning, men återfall är verkligen inte bra. Just för att man tappar tron på sin egen förmåga. Och det är bara du som kan bevisa för dig själv att du vill annorlunda.

Kram 🐘

@Andrahalvlek 🙏❤️ för att du bryr dig! Jag vill annorlunda, jag är färdig med detta. Jag beundrar verkligen dig och ditt fantastiska pannben. Grattis till viktnedgång och nya kläder btw. Du går verkligen från klarhet till klarhet med allt du företar dig. Dina ord kring din pappa var inte smickrande och jag förstår vilket trauma det måste varit för dig. Vill inte tro att jag är så illa däran än men sjukdomen är ju progressiv så visst känns det att läsa. Jag kan också komma dit. Men det ska jag fasiken inte. Och att läsa det känns också som ett ”nu jäklarannama”. Detta var sista återfallet. Jag har så mycket annat värdefullt i mitt liv som pågår just nu att jag inte vill riskera ännu ett bakslag. Mest för att jag inte orkar med mig själv och mitt jäkla dubbelliv vilket skapar dissonans inuti mig. Tack för din långa utläggning, den bet lite men på rätt ställe. Önskar dig en fortsatt fin lördag! ❤️

@Ny dag Precis så ville jag att du skulle känna! Jävlaranamma! Bevisa för dig själv att du kan både sluta och förbli nykter ❤️ Allt det som är bra i ditt liv blir bara bättre ❤️

Påminner dig igen om Annie Graces framgångsrecept:
1) Tro på att du klarar av det.
2) Fokusera på alla fördelar med nykterheten.
3) Identifiera dig som en person som lever nyktert.

Kram 🐘

Äntligen är dag 3 till ända. Hoppas jag får sova ordentligt och morgondagen inte lika ångestfylld🙏. Känner iaf stt tröttheten håller på att ta över. Skönt för dagen har varit otroligt fylld av ånger, skam och ångest. Ingen fysisk abstinens men däremot mental. Snart i med lurarna och 😴💤

@Ny dag Ja, våra kämpanden liknar varandra. Sommaren-22 hade jag sex nyktra dagar i rad och varje dag var en kamp. April-21 tom juni -21 tog jag antabus under 58 dagar. Fast jag var inte ”där” under dessa dagar…. jag hade inte kapitulerat…inte förrän i januari förra året. Det spelade ingen roll vilka råd jag fick eller vilka berättelser om hur illa det kan gå…som jag fick höra…jag drack ändå. Om man tänker att alkoholism är en beroendesjukdom så kan det vara lättare inte för att slippa ett ansvar utan för att förstå. Förstå att man tex gör inte sin familj medvetet illa…alkohol är otroligt lömsk. Jag tror att när jag kapitulerade så var jag slutkörd, hade en lever som var påverkad och problem med magen. Jag var 60 år och jag var så rädd att bli allvarligt sjuk och jag vill så innerligt gärna få leva. Därmed inte sagt att jag inte kan drabbas av ngn sjukdom nu som är relaterad till alkoholen men risken är ju iaf inte större. Ta en dag i taget och inget mer🙏🏻
Tror på dig🙏🏻Kram❤️

@Varafrisk 🙏❤️! Måste bara fråga om du ff har något sug såhär ett år in i nykterheten? Och isåfall vilka strategier har du för att mota bort tankarna? Du behöver inte svara…🥰
Dag 4 blir också nykter! Värsta ångesten och ångern har lagt sig. Tankarna mot mig själv är mildare, jag känner mig starkare och därmed kommer också tankar på att jag aldrig mer får dricka. Nej, för gör jag det kommer det att bli minst tre dygn med svår ångest som enbart är självförvållad pga alkohol. Får nästan ont i magen när jag tänker på gårdagen/-arna. Läste i min tråd igår och sen jag började skriva i den har det gått nästan tre år. Tre år med perioder på veckor, ibland månader av nykterhet. Innan dess hade jag läst på forumet men tyckte då att mina problem inte var så stora…. Sedan dess tycker jag att de har blivit värre, därtill har jag kommit i klimakteriet vilket förvärrar mitt mående. 25 januari var min första återigen nyktra dag, jag tycker att ångesten var värst igår dag tre men det kan också bero på att var helg och hjärnan kunde inte koppla av i jobbet. Får hjärtklappning nu när jag skriver. Oj, vill aldrig dit igen. Hursomhelst smakade kaffet gott idag, har sovit som en stock när jag väl somnade. Ser fortfarande fräsch ut dvs mina återfall har inte hunnit plufsa till mig. Jag ska klara detta nu. Mitt liv med alkoholen är ohanterligt och jag är maktlös inför alkoholen så länge jag använder mig av den. Kram alla kämpar 🥰

@Ny dag Härligt att du fått sova som en stock! Helt rätt att inte fokusera på fel saker. Håll fokus på hur skönt det är att få sova och mildare ångest och att det bara kommer att kännas bättre. Att tankar om att aldrig mer får dricka alkohol = att aldrig mer tillåta dig själv att dricka alkohol och göra dig själv illa. Att du ska sluta med självskadebeteende och vara självdestruktiv. Att du ska bli snäll mot dig själv och ta hand om dig själv❤️ att du kan, vill och ska💪.

Ha en fin söndag och var superstolt över dig själv!❤️

@Ny dag Så skönt att du kunde sova gott och att kaffet smakade gott👌🏼
Försök om du kan att inte tänka aldrig mer…det blir så stort å då är det lätt att tänka.
Börja varje morgon med att ta beslut …idag ska jag vara nykter. Läs gärna Dagens text på NA..du kan googla. Be gärna Sinnesrobönen om det känns rätt men den är väldigt bra🙏🏻

Jo, jag har känt sug fast inte på det viset som när jag var aktiv…att jag vill dricka, jag måste köpa! Det har mer varit som …varför känner jag mig lite orolig…vad är det för något inom mig som vill ha uppmärksamhet..??? Det var som tex i somras på semestern när vi var i stugan vi hade hyrt. Jag kände mig lite orolig inombords. Sen kom jag på att jag är ju van att dricka alkohol vid sådana här tillfällen men det fanns inget inom mig som ville dricka el köpa vin. Kan ta ett annat exempel…när vi hälsade på vår dotter första gången hon låg inne på sjukhuset. När hon blev arg och avbröt besöket efter tio minuter. Jag blev ledsen och det kändes väldigt jobbigt inom mig. Då minns jag att jag tänkte…åh vad jobbigt det känns .. vad brukar jag göra m jobbiga känslor…jo jag brukar ju dricka…fast jag är ju en som inte dricker…å så fick jag stanna i känslan tills den gick över. Hoppas att det kunde vara lite hjälpsamt🙏🏻

Kram❤️

Vill tillägga…att många gånger har jag märkt att när jag hamnat i en situation för första gången som nykter men varit van att dricka kan jag få lite känslor av rastlöshet och oro.
🥰🤗

Aktiv dag tillbringad i naturen. Ångesten kommer som i attacker som liksom sköljer över mig. Försöker hålla god min inför familjen men jag vill helst lägga mig under en filt och bara gråta stundtals. Glad över nattens sömn, kaffet smakade toppen imorse, nu snart dags för gott söndagsfika. Försöker fokusera på det positiva… och naturligtvis det viktigaste att jag är nykter.

@Varafrisk Tack för att du berättar! Det hjälper nu när allt känns ganska tröstlöst. Det hjälper mig mycket🙏🥰! Jag vet inte om jag är där men graden av panik 😱 jag känner i kroppen denna gång slår allt. Ohanterligt liv skrev du igår och det är precis vad livet blir med a. Ska googla na. Kan bli en fin start på dagen. Mina återfall har i ärlighetens namn börjat flera dagar innan själva härdsmältan. Jag känner oro i kroppen, det liksom kryper/vibrerar, nästan lite maniskt och som jag till sist bara vill döva/in i vindimma. Och när jag väl börjat kan jag inte sluta förrän det är slut. Och sen vill jag bara sova. Måste skriva ned detta så jag kan minnas hur djävligt det är.

@vår2022 Att aldrig mer tillåta mig själv göra mig illa är bra sätt att tänka. Varför vill jag göra mig själv illa? När jag tar återfall är det ju faktiskt det jag gör. Ett tvådagars återfall ger minst 5 dygn med helveteskval och självömkan, ett självförvållat lidande. 😥❤️🥰

Och nu har precis a-djävulen visat sig. De vanliga tankarna kring att jag ska ju inte läkare förrän senare i veckan så imorgon finns en öppning. Fighten pågick i en bra stund. I takt med att min ångest minskar kommer dessa tankar. Men så f-n heller hur är det ens möjligt? Läser vad jag skrev igår och det lugnade mig, kom förvisso inte i gårdagens känsla såsom jag önskat. Orkar ju inte må så här dåligt igen. Fokus på att jag inte vill att mitt liv ska vara ohanterligt, jag vill inte längre förstöra mitt och min familjs liv. Jag vill fortsätta se och vara fräsch, närvarande. Idag är jag nykter och ska vara det imorgon också. Jag måste ju vara snäll mot mig själv. Nu lugn söndagkväll. Alkohol finns i huset men det är makens utländska viner som inte går att köpa på SB så dessa är utan risk för de går inte att ersätta så enkelt. I övrigt har vi det ganska sanerat numera och maken och jag har inventerat.

@Ny dag Det är jättebra att du skriver tror jag. Skönt att du fått sovit och varit i naturen. Jag önskar dig en god natts sömn även inatt och att alla tankar börjar snurra långsammare från imorgon. Låter som att din hjärna går på högvarv. Stor kram!

@Ny dag Jag minns flera söndagar innan jag slutade dricka då jag låg i sängen och grät helt förtvivlat och min man höll om mig. Jag tänkte att jag fixar inte det här. Det var som om alkoholen kvävde mig utifrån ..ju mer jag ville sluta desto mer tänkte jag på alkohol/ville jag dricka. Men en dag var det över…..

Jag tänkte på de där flaskorna som din man har hemma…skulle de kunna bli ett hot?? I min värld så tänker jag att mitt hem ska vara tomt på alkohol. Vi har inte haft alkohol hemma på hur många år som helst. En person i behandlingsgruppen hade varit nykter i kanske nio, tio månader. Hens barn som var över 20 hade en flaska vin hemma. Barnet flyttade men vinet var kvar i hemmet. Personen drack vinet. Ett återfall som personen säkerligen planerat på ett omedvetet vis. Som tur var blev det inget mer återfall än detta.

Kram❤️

Måndag och dag 5 (igen). Lättare till sinnes, kaffet smakade som det ska. Vaknade inatt och tänkte att jag skulle kunna dricka en sista gång på tisdag eller onsdag. Nej, det blir inget av med det! Förhandlingen avslutades med 1-0 till mig. Har bett om att få lämna blodprov vid nästa läkarbesök. Det blir liksom ett extra skydd. Beroendehjärnan är stark och nu slåss den för sitt liv. Min julledighet blev fantastisk på alla sätt tack vare att jag inte drack. Jag kan tänka tillbaka på den med glädje.

@Varafrisk Maken har stenkoll på vad som finns. Jag känner mig trygg i att de finns där. Och han dricker inte själv nuförtiden om det bara är han och jag. De flaskorna är till för när vi har gäster. Och skulle det bli en slatt över åker den ut i vasken direkt, det är dealen. 🙏 för din omtanke och tack igen för att du berättar hur det var. Det hjälper mig oerhört nu när det är jobbigt. Det ger mig tillförsikt att det ska gå.
En tanke som jag har är att jag haft min process att bli nykter länge nu, vid återfall har ångesten blivit värre och värre. Är det kanske min hjärnas sätt att närma mig friheten. Tiden efter ett återfall är outhärdlig och jag har nog kommit till den punkt att jag inte orkar med dessa dagar längre. 🥰❤️

@Himmelellerhelvette Sovit ganska gott inatt, vaknade dock och hade en förhandling om att jag har möjlighet att missbruka innan träff med läkare senare i veckan. Men jag är fast besluten om att så blir det inte. Jag är inte beredd att må så här dåligt igen. Ju fler nyktra dagar ju lättare går det. Återfall och prevention är mitt fokus med läkare i det korta perspektivet. 🥰❤️

@Ny dag Fy fan vad beroendehjärnan är utstuderat manipulerande. Hen kämpar för sitt liv nu. Tänk dig beroendehjärnan som en narcissistisk dryg jävla gubbe som du nu har stängt in i en trälåda. Och spikat igen locket. Där sitter han och gastar och skriker, men ingenting ska han ha. Svara bara ”jaja, jag hör vad du säger, men det blir ingenting med det.”

Den bilden hjälpte mig mycket, jag kunde då distansera mig personligen från själva missbruket, som var en destruktiv del av mig som jag inte längre ville ha med att göra. Jag kräktes mycket på slutet, som en jävla fjortis. Både under fyllan och dagen efter. Det var som min kropp skrek åt mig: ”Du förgiftar mig!” Den känslan kan jag nästan när som helst återskapa. Vidrigt. Det är superviktigt att aldrig glömma. Och att aldrig ta första glaset.

Kram 🐘