Hemma igen efter utflykten. Lyckades sådär att skingra tankarna men kom iaf ut och fikade lite. En semla blev det allt. Fullt krig i hjärnan under tiden och nu är jag mest slut och lite ledsen. Ledsen över att alkoholen har gjort att jag måste föra detta krig inom mig. Tänker på alla andra som jag såg på fiket idag och undrar vem av dem som också har problem som inte syns utanpå för rent statistiskt borde det vara fler än jag. Hmm, skallen känns överhettad och jag går mellan hopp och förtvivlan. Vill försöka att se detta som en del av min process framåt. Jag är iaf uppriktigt trött på att vara nykter 30-70 dagar för att sedan braka ner i ett hål kortare period, lida djävulusiska våndor med ångest och ånger i 5-10 dagar och så mår jag bra igen och nykterheten flyter på ett tag och så har de senaste åren typ sett ut. Alltså ingen katastrof men fy f-n vad jag lider när jag har det så här. Jag får ju aldrig uppleva hur det känns efter 3 eller 6 månader eller 9 månader. Jag får aldrig uppleva den frihet som gamlingarna här beskriver och hur det faktiskt blir lättare ju längre tiden går. Jag kravlar mig upp från gropen för många gånger och det tär på välmåendet och även på självkänslan.
@Andrahalvlek Idag har jag avverkat 10 m och jag försöker känna av era hejarop. Jag vill ju inte svika er mina okända vänner som vet min största skam och ångestupplevelser. Denna gång har min ånger och ångest varit värre än någonsin, skammen och uppgivenheten är stor men aset i den igenpikade lådan ska inte vinna över mig. ❤️ Tack för din pepp, jag behöver den mer än någonsin. När jag kommit över på andra sidan ska jag likt du hjälpa och stötta nykomlingar och nygamlingar (jag själv är en nygamling nynykter men gammal på forumet).

@Ny dag Du är en sån kämpe! Jag är helt övertygad om att du kommer vandra den nyktra vägen. 100%. När man läser dina senaste inlägg ser man ett jävlaranamma, du kommer fixa det här. En dag i taget❤️
Stor kram!

@Smillans 🙏! Jag har ett envist jag som jag mycket glad för dvs jag ger mig inte när jag vill ngt. Dessvärre har beroendet också en envis sida men jag är så trött på skiten, trött på mig själv för varför jag inte stoppar återfallen. Jag vet ju hur filmen slutar…. Megaångest med ånger och skam som krydda. Sen en kväll som denna, har precis ätit söndagsmiddag med familjen som jag älskar då fattar jag inte hur jag kan ha varit så kortsiktig i tanken. Ja ja, jag kan inte ändra gårdagen (metafor)/det förflutna hur gärna jag än skulle önska, däremot kan jag förändra imorgon och därefter. Att dra på mig ångest för vad som varit tjänar ingenting till om jag nu väljer den väg jag vill och håller fast i denna och ryter nej! Här ska inte drickas, drickandet ger 100 % dåligt mående där ångesten och föraktet för mig själv är värst och värre för varje återfall har det blivit. Tack för pepp ❤️🙏

@Ny dag Det är så bra att du skriver! Få ur dig bara! Och så hjälper det andra att förstå vilken kamp det kan vara, du hjälper andra genom att skriva, du hjälper andra att komma ihåg. Heja dig! Jag står i klacken med @andrahalvlek och dom andra❤️

Streta inte emot det jobbiga, låt det skölja genom dig, låt känslan få komma, vara kvar och försvinna. Det är lättare sagt än gjort jag vet. När vi dricker flyr vi känslan det är nog därför det är så svårt att hantera den för nu kan vi inte fly, vi behöver möta den och bearbeta den. Om vi trycker ner eller försöker fly in i jobb eller annat kommer den finnas kvar, den vill ha uppmärksamhet och bli sedd, försonas med den. Nu flummar jag igen, hoppas du förstår vad jag försöker förklara❤️

@Himmelellerhelvette ❤️ Känns så bra att dig i klacken och nej jag tror jag förstår hur du menar. Genom att stå emot suget gång efter annan samt ta reda på se bakomliggande faktorerna kan jag försonas med mig själv och få lättare att också skrika nej. Jag vill ju inte dricka, alkoholen ger mig inget annat än ångest (och den lilla stunden av flykt från mig själv och som jag behöver försonas med) och det börjar bli riktigt kostsamt nu när ångesten, skammen och ångern håller i sig längre och längre. Stor 🥰!!!

Bästa @Ny dag ❤️Som du kämpar! Skulle det vara hjälpsamt för dig att tänka att det är ditt beroende/din beroendesjukdom som försöker styra dig? Skulle det vara hjälpsamt att bejaka beroendesjukdomen? Att du vill inte medvetet göra ngn illa för skulle du göra din familj illa utan alkohol i kroppen? Jag tänker även som @Himmelellerhelvette att fly inte från känslorna utan bejaka dem. Medicinerar du mot ångest? Anledningen att jag frågar beror på att det finns ju olika grader av ångest. Viss ångest kan vi ju stå ut i även om det känns som om man skulle dö medan annan ångest kan vi inte hantera. Jag tänker vidare att när man är på väg mot ett slut så är det ju oftast det enda man har i tankarna. Så alkoholen finns där men snart kommer du nog komma dit det jag kallar för ”där” för en dag är du framme.

Kram❤️❤️

@Varafrisk ❤️b Ja det blir hjälpsamt att försöka vara snäll mot själv. Försöker tänka framåt istället för att slå på mig själv genom att ångra. Det enda jag kan påverka är framåt och att tänka på hur jag gjort, att jag inte klarat nykterheten tjänar ingenting till. Däremot om dessa återfall varit en del av min frigörelseprocess från beroendet kan jag nog mera förlåta mig själv. Ja det är en typ av sjukdom och hade jag varit allergisk mot nötter hade jag såklart inte ätit det men jag är ju allergisk mot alkohol nu eftersom jag utvecklat ett beroende och ändå står jag här igen. Tankarna på familjen gör ont. Jag vill ju vara där för dem, alltid. Men även under nyktra perioder har jag ångest och jag äter medicin men den hjälper inte helt och fullt. Kanske behöver jag mycket längre nykterhet än exvis 70 dagar för att verkligen veta vad som är vad i denna sörja och om dessa mediciner är rätt. Svårt att veta vad som faktiskt är vad.
Jag kan aldrig mer tillåta mig själv att må så här dåligt. Har varit typ sänkt nästan hela gångna veckan också och ångestattackerna har avlöst varandra. 🙏 fina du🥰

Ny dag som ska bli nykter. Sovit sådär inatt. Vaknade flera ggr och tankarna på mitt beroende var överhängande. Började lyssna på Tänka klart med Annie Grace men eftersom jag egentligen var för trött blev det jobbigt med engelskan så jag växlade över till Skål tamejfan och plötsligt infann sig ett lugn i kroppen och jag kunde somna om. Detta hände ytterligare två ggr inatt. Tänker att detta för nu får bli min bok när sömnen inte riktigt vill sig. Många omlyssningar blir det.. Nu lite kaffe☕️

@Himmelellerhelvette Detsamma till dig❤️! Känns som om du är en riktig (fast anonym) vän och jag blir rörd ända in i själen. Jag ska klara detta, känner en stor ilska inombords. En ilska som jag kan använda mig av om du förstår hur jag menar. Idag kommer det inte vara svårt att inte dricka och det är jag tacksam över. Det är konstigt hur jag kan känna detta redan nu men så är det. Men jag tar ändå en dag i taget. Jag har en så fin familj och jag vill verkligen vara med dem till 100%, inte vara självförvållat ångestbelagd vilket jag varit de senaste 10 dagarna. Jag har varit nykter men ångesten har legat som en dimma över mig. Fick ett lugn inatt då jag lyssnade på boken Skål…. Vet inte om det var ett tecken men från att ha haft hög puls och lite hjärtklappning så blev jag lugn och avslappnad. Somnade nästan omgående och upprepade det två ggr med samma effekt. Ska läsa din tråd igen. Kram

Helt dränerad efter en ganska tuff arbetsdag. Dock ingen längtan efter a vilket är bra. Nöjd så o ca snart dags för middag. Tror att helgens tankar och rädslor gör sig påminda i form av den trötthet jag känner. Ska dock gå ut på en promenad efter middagen, måste ta in nya vanor och om så bara en minipromenad är det bättre än ingen alls och ett litet steg till förändring.

@vår2022 Känslan över att det finns stöttning här på forumet är faktiskt ganska avgörande för mig. Tack 🙏! Jag är inte ensam i mitt helvete och det finns en väg ut. Jag har vandrat på den stigen ett par år nu. Jag har däremot gått vilse ibland men alltid hittat tillbaka till den riktiga stigen. Nu går jag på den igen och har trots allt lärt mig allteftersom varför jag gått vilse och dessa erfarenheter bär jag med mig. Jag vet vart jag vill komma men inte när jag kommer komma fram. Känner mig ändå lite hoppfull. Mitt mående börjar återvända och den kemiska ångest som alkoholen orsakar blir bara värre och värre vilket faktiskt är bra. Något i min kropp börjar protestera väldigt högt, jag vet ju för övrigt hur bra jag mår i mina helnyktra perioder. Är detta måhända dissonans i “systemet kroppen och knoppen”?

Vaknade väldigt tidigt idag, sömnen sådär men under uppvaknanden har jag återigen lyssnat på Skål tamejfan och den boken lugnar verkligen för den är så intressant och spot on. Det är som att det inte gör något om jag inte somnar om så därför slappnar jag av. Denna bok har jag läst ett par gånger tidigare och jag rekommenderar den starkt. Beskriver klockrent alla stadier och funderingar en problemdrickare har och utan pekpinnar. Författaren vet vad han talar om.
Vågar knappt skriva att något känns annorlunda nu för att inte jinxa något. Men något har förändrats inom mig under dessa snart två veckor sen återfallet. Jag har dessutom många bra saker på gång i livet just nu och en förändring brukar ofta leda till en annan. Minns när jag slutade röka för många år sedan. Skulle börja ett nytt jobb och tänkte att nej, mina nya arbetskamrater ska se mig som en icke-rökare så jag slutade röka i samband med att jag hade min första arbetsdag. Det gav liksom en välkommen skjuts och jag är så glad att jag fångade den öppningen.
Nu börjar det dessutom gå mot ljusare tider och jag ser framemot att kunna möta våren nykter och fräsch. Har börjat promenera med maken efter middagen ett par dagar nu och detta ska jag banne mig hålla i. En pytteliten förändring men ett litet steg i rätt riktning. Jag vill som AH säger stapla nya vanor och jag tror att det är de små, små förändringarna som gör störst skillnad i det långa loppet för att dessa tenderar att och bli varaktiga och en naturlig del av livet. Idag blir det en nykter dag och det kommer jag aldrig att ångra!

@Ny dag Vist är det härligt att vi kan vara vänner trots att vi är anonyma ❤️

Det låter verkligen på dig som att du är ”där” nu! Att du är livrädd för att dricka känner jag igen, jag var så jäkla rädd! Det var nästan så jag trodde en flaska skulle hoppa på mig och hälla sig i min mun! Den värsta rädslan gick över men det tog säkert runt nio månader. Jag var samtidigt tacksam över rädslan för den hjälpte mig att inte våga dricka. Jag är fortfarande rädd i form av en enorm respekt för alkoholen! Jag bet i en chokladbit med rom i för ett par veckor sedan och blev rädd, tänkte:
-Tänk om det är detta som krävs för att jag ska få mersmak! Stark och gott i munnen och det blev jag rädd för, att jag tyckte det var gott! Svalde det jag hade i munnen och slängde resten!

Jag kan aldrig någonsin vara helt säker men jag kan alltid göra mitt bästa för att hålla balansen i livet! Det är en god hjälp till att inte ta till flaskan igen. ❤️

@Himmelellerhelvette 🙏❤️ Om jag är där kommer att visa sig, men det har hänt något i mig och efterverkningarna står inte längre i proportion till intaget av a vilket jag egentligen är tacksam för.
Rädslan är också positiv ur denna aspekt. Skrattar 😜 lite åt flaskan som nästan skulle hoppa in i munnen. Tror inte en liten äcklig chokladbit med rom är farligt, den är säkerligen gjord på essens och ingen riktig sprit.
Balansen i livet och respekt för vad alkoholen för med sig tror jag är urviktigt att alltid sätta i första rummet. Och att aldrig ta första glaset!! 🥰

@Ny dag Att stapla nya goda vanor på varandra är ett utmärkt recept på livet! Det är verkligen i det lilla jag funnit lugn, harmoni, kärlek, glädje och hälsa❤️ Att min kropp fungerar så jag kan träna har räddat min psykiska hälsa genom alla processer av min barndom, uppväxt och mitt medberoende till min mamma. Tacksamheten över att kunna ta till mig kunskap genom böcker om hur jag hanterar alla dessa processer, hjälpen av underbara människor att bolla med på forumet. Att kunna gå ut i naturen och njuta av den. Att lära känna mina personlighetsdrag och ändra på dem som inte gynnar mig är häftigt! Att jag inte bara är en sån som… utan jag kan ändra på det! Livet är så härligt när man tar sig igenom allt man tryckt undan och kommer ut på andra sidan🙏Jag har många trauman i från barndomen som jag bearbetat, det har varit läskigt, skrämmande, ångestframkallande men jag har behövt göra det för att tvätta rent så det kan läka!

Det finns inga Quick Fix, allt är processer som tar olika lång tid att ta sig igenom! Jag firar i dagarna 1,5år som nykter och jag förstår nu varför andrahalvlek och vår22 säger att det är efter två år som det kommer något man vill uppnå! Jag antar att då har man ofta tagit sig igenom alla de värsta processerna, man har läkt kropp och hjärna och sedan är det bara vidareutvecklingen kvar, vart man är påväg, vart man vill❤️ När livet bara är värt att leva för man inser att livet har man inte bara fått för att det ska vara en kamp man har fått det för att gå igenom vissa saker, lära sig av dom för att sedan ta vara på och lära vidare kunskapen❤️

@Himmelellerhelvette 🥳🥳🥳 Snart 1,5 år i frihet! Det är stort och måste kännas helt fantastiskt 🙌! Ser framemot att själv komma dit och också läkt både kropp och hjärna. Har själv växt upp med psykisk ohälsa i min närhet och det finns en del att utforska på den fronten, ska bara komma liiite längre fram i en stabilare nykterhet. Känslan du förmedlar är magisk och du känns så stabil, hel och lycklig över hur livet ter sig nu. Underbart 😍 att det kan bli så ”bara” man aldrig tar första glaset och parallellt reder ut det som gjorde att man tog till alkoholen. ❤️🥳

@Ny dag Vad fint att du känner dig hoppfull och att ett bättre mående börjar återkomma❤️. Ja, intressant med att du upplever att den kemiska ångest som alkoholen orsakar blir bara värre och värre, att kroppen protesterar högt. Att det är en slags dissonans i “systemet kroppen och knoppen”. Som jag förstår det blir det svårare och värre med både kropp och knopp efter varje återfall. Det är säkert en stor påfrestning med ”av och på” och tänker att psyket påverkar kroppen. Att man blir så besviken på sig själv, känner sig så misslyckad för att det inte blir som man önskar och att det har en stor påverkan och att det krävs större och större ansträngning att börja om på nytt. Som att hela tiden starta om på ett Vasalopp på nio mil. Man kommer någon mil och sedan måste man börja om igen och igen. Tänk all kraft som går åt och hur man ska orka motivera sig till att starta på nytt varje gång. Men denna gång ska du komma i mål utan någon mer omstart😁. Livet är för kort och för värdefullt för fler omstarter, det finns så mycket annat som ska hinnas med att utforskas och njutas av.

Sov gott!❤️

@vår2022 🙏❤️! Som att starta ett Vasalopp och hela tiden behöva omstarter efter några mil för jag fuskade. Denna liknelse tar jag med mig! Varje återfall är ju en omstart. Påfrestningen av och på är fruktansvärt jobbigt. Du har som vanligt klockren analys.
Nu läggdags 🥱 här också och önskar också dig en god natt. Ska fortsätta lyssnandet av Skål tamejfan som insomningshjälp. 🥰