Eftermiddag och om igen har jag sovit över en timme. Jag reflekterar över mitt mående och tänker att jag har hållit detta borta med vin i perioder. Om jag ser tillbaka så har jag ungefär vart 10:e år gått igenom någon slags kris som jag hanterat med krogen, party, ytlighet, mat och vin. Tre omgångar har jag blivit överviktig och dekadent. Denna gången, som då är den tredje, har jag inte gått så långt som tidigare. Troligen på grund av erfarenhet, ålder och livssituation.

Idag är en sådan dag då jag skulle kunna ge upp och ge mig hän åt både mat och dryck. Solen skiner, mannen är på tjänsteresa, jag är besvärande låg och hopplös. Jag hör grannarna både till höger och vänster förbereda grillen. Jag är bara vansinnigt ensam.

Jag tog mig trots allt till kallbadhuset idag och har både solat, bastat och läst bok. Skrubbat mig och smort in mig i alla möjliga krämer för välbefinnande. Köpte en sallad, melon och jordgubbar på vägen hem som jag åt långsamt. Väl där tog tröttheten över och jag tänkte; idag sätter jag inte klockan, jag ser hur länge jag sover. Över en timme. Supersvårt att vakna. På något sätt vaknade jag i alla fall och har satt på kaffe. Tänker att jag måste skriva ner det här. Jag har varit med om detta tidigare men när det är över så stoppar jag undan det och vill inte minnas. Jag behöver kunna gå tillbaka när det lättar och läsa hur det var idag. Ingen vill ju komma ihåg dåliga dagar men jag tror att jag har ett material här att arbeta med. Jag ska ringa en annan terapeut jag fått tips om och boka tid. Det är dags att gå lite på djupet. Skrapet på ytan som vårdcentralens psykolog erbjöd var inte tillräckligt. Jag behöver göra ett arbete.

Om en stund ska jag ut och jogga med min son, ja, gå/jogga. Tänkte börja ett program som ska leda till att kunna springa 5 km om 6 veckor. Tror det är viktigt att försöka höja mig även genom fysisk aktivitet. Jag har sprungit tidigare så det är ingen nyhet. Inser bara att jag måste börja från grunden för att inte få skador på senor och ligament. Jag har respekt för att jag fyllt 50. Det finns fortfarande inga tankar på att ta till alkohol bara en medvetenhet om att detta skulle kunna vara ett tillfälle då det är frestande. Registrerar 0 enheter och 0 sug för gårdagen.

Hej @Nykter2021! Jag berörs ofta så starkt av det du skriver. Innan jag blev medlem här läste jag hos dig: "Jag sitter här i all min litenhet nu och söker efter min vilja". Det har jag haft nerskrivet, och tittat på ibland.

Livskriser är inte enkelt, jag har också hunnit med ett par, och snuddat vid depression. Men när man står där på kanten till terapi och väger finns det ändå en tjusning med tanken på det jobbet, tycker jag.

Ta hand om dig! (Och det verkar du göra - vad starkt att kallbads i den ofrivilliga ensamheten!)

@Renova God morgon! Tack för dina fina ord i min tråd - det värmer. Det är alltid så skönt när någon bekräftar att det finns fler som går igenom kriser och kommer ut på andra sidan. Tittar in i din tråd lite senare!

Snoozat några gånger innan jag lyckades få upp ögonen. Sover så gott på morgonen när inget stressar mig. På gott och ont - det finns ju en god stress vi behöver för vår egen framdrift. Den stressen saknar jag nu.

Det blev en liten joggingrunda med sonen igår kväll. 800m rask gång, 2100m joggning, 800m rask gång. Sedan lagade vi en mycket enkel middag. Underbart att vara med min son. Det var en mycket märklig känsla att kunna springa utan större problem - jag hade förväntat mig att kroppen skulle protestera men jag kunde faktiskt jogga utan uppehåll i 2,1km. Sonen körde fartlek och peppade mig. Att jag kan springa denna sträcka visar på att jag för övrigt är frisk och i bättre kondition än vad man kan tro. Det finns absolut ingen logik i mitt mående och min förförståelse kring depression är helt felaktig.
Tänk om jag skulle klara en dag utan att sova - tänk om jag skulle stå emot när sömnen kallar…tänk om jag skulle ta ett initiativ idag till att göra något nyttigt som får mig att känna mig betydelsefull idag.

Steg upp innan klockan vibrerade och kände mig utsövd. 05:18. Jag bör ju vara utsövd om jag räknar antal timmar jag sover per dygn. Snittar nog på 11 timmar/dygn. Igår blev det 3x20 minuter mitt på dagen innan jag tog mig samman och gav mig iväg till Coop. Det är annorlunda att leva utan bil. Det är begränsat vad som ryms i cykelkorgen och oj vad tungt det blir med alla drycker. Med tonåring i huset går en del mjölk.
Såg lite på Tv och sedan tog jag tag i veckostädningen. Systematiskt jobbade jag mig igenom hela huset. 3 timmar tog det. Lagade middag som stod på bordet när mannen kom hem. Skrattar inom mig när jag tänker på hur traditionellt vi lever. Jag är oerhört tacksam för att kunna leva så här en tid och att min man jobbar på utan att ge mig dåligt samvete.

Igår noterade jag att mina tänder är märkbart ljusare - såklart har vinet lagt en hinna även på tänderna. Har känt några dagar att tänderna liksom är halare och renare på insidan. Undrar om det är så på insidan av min kropp också?

Kaffet smakar fortsatt underbart på morgonen. Jag har dragit ner på det också senaste veckan. Från 6-7 koppar per dag till 3-4. Ett mer Måttligt intag 😆.

För första gången på, jag vet inte när, är jag på gång och vill ge mig iväg till min träning. Vill ut i morgonsolen, fåglarna sjunger utanför mitt fönster. Ser fram emot promenaden och träningen. Känner mig nästan otålig. Klar en halvtimme innan jag ska gå. Förväntansfull.

Det blev en mycket aktiv fredag med träning och cykeltur till stan. Handlade små delikatesser och en fin flaska vin som maken och jag delade på kvällen under 3 hela timmar. Njöt av mat&dryck, samvaro med maken och sommaren! Ett härligt slut på veckan.
Gäster på lördagen och mer god mat. Hoppade över vin till maten men drack två GT till fotbollen. Drinkarna varade över tre timmar så jag har verkligen dragit ner på tempot. Jag har gjort medvetna val detta veckoslut.
Idag söndag har jag inga känningar av att jag druckit alkohol och fastar för att kompensera för det lite höga kaloriintaget. Det känns bra.
Imorgon börjar en ny vecka med läkartid 08 - ska se om hon kan tänka sig ge mig en hälsokontroll. Att jag sover upp till 11 timmar/dygn är besvärande.
När jag tittar i kalendern ser jag att det är sju dagar mellan alkoholintag och att det blev två dagar på rad denna veckan. Strategin nu är att vara helt alkoholfri fram till midsommarafton. Den firar vi traditionellt men med vänner i skärgården som är mycket måttliga så det kommer att vara ett kontrollerat firande utan hets. Det ska bli roligt att komma ut i naturen. Återstår att se om jag kan sitta i mina vita byxor. 😝

@Nykter2021 🧡

Vad fint och lagom du hanterade alkoholintaget. Även om det inte blev så många dagar emellan så tycker jag att det är situationen som får bestämma ibland.
Det låter som ni hade det väldigt trevligt tillsammans du och mannen med goda vänner.😊
Det sociala är också väldigt viktigt för måendet i stort.
Hoppas du får bra hjälp hos läkaren imorgon, tycker också att det låter mycket med 11 timmar sömn..💤💤

Ha en fin söndag kväll 🤗
Kram 🧡🌷🧡

Måndag och har pratat med min läkare. Hon såg ingen anledning att göra en hälsokontroll i detta läget. Vi kom överens om att ge det till augusti för att se hur jag läker min depression. Jag är betydligt mycket bättre även om allt kostar mig så mycket energi att jag tänker att jag är på rätt väg. Att helgen var så fin tyder på att jag är på rätt väg. Jag har tid att hitta balans nu. Att jag pressar vikten samtidigt är kanske typiskt mig men jag göra det med små steg. Maten är i stort mycket bra och vågen visar -0.8. Imorgon är det dags att prova byxorna igen. Sista veckan på diet innan midsommar då jag går över till att ”hålla vikten”. Det gläder mig att kunna bära sommarkläder som inte passade förra sommaren - kollade igenom garderoben och där fanns en del från 2019 som hängt oanvänt under 2020. Allt går på nu även om det fortfarande sitter lite tajt. 3kg kvar till min idealvikt och utan ett okontrollerat alkoholintag så bör det bli enkelt att plocka dessa kilon under augusti när jag vilat lite.
Noterade att det skett en förändring i hjärnan då jag på söndagen inte cirklade kring att ta ett glas vin som jag tidigare gjort under min högkonsumtion. Det fanns inte en tanke på att leta upp något att dricka. Det fanns ju ingen slatt i flaskan, det fanns inte ens någon öppnad flaska. När jag slängt fredagens vinflaska i glasinsamlingen som kommer var 14:e dag (kommer på onsdag) noterade jag att det fanns 2 flaskor i facket som tidigare varit proppfullt vid detta laget. Det är en jätteförändring!! Naturligtvis förstår jag att det finns en risk att tro att jag nu är ”klar” och kan slappna av. Men nej, jag tänker fortsätta registrera minst ett år framöver för att stanna på banan.
Denna veckan ska jag anstränga mig att öka aktiviteten ett snäpp till och inte bli sittande här i soffan. Den här platsen har blivit ”lugn och ro” som jag njuter av MEN det får inte bli så att jag fastnar här. Det är dags att öppna upp och ge mig ut lite mer. Dags att flytta den här självcentreringen mot andra människor som jag bryr mig om. Det är nog den sämsta sidan av depressionen - att bli så självupptagen som jag varit dessa två månaderna…inget snyggt drag. Ny nykter vecka och upp ur soffan!

@Nykter2021 💚 Osnyggt...?hmm..🤔

Tycker att du har gjort helt rätt när du centrerat dig och blivit den viktigaste personen i ditt liv, åtminstone för ett tag! Du måste se det som en nödvändig läkningsprocess och inte som att du är självupptagen.
Du behöver denna tid för återhämtning och jag vill kalla det ett snyggt och klokt upplägg som du gjort väldigt bra tillsammans med psykolog och läkare.👍🤗
Inte hade du krävt av dig själv att börja dansa tango perfekt innan ditt potentiella arm- eller benbrott var läkt? 💃😉

Kram 🧡🌷🧡

@FinaLisa Tack snälla för din pepp, det värmer. Jag har alltid haft en slags skam över att ta hand om mig själv som så många andra kvinnor i min generation. Till en vän skulle jag säga, ta hand om dig själv först så att du har kraft för andra sedan. Men mot mig själv är jag hård. Tack!

🤗 Kram

Stiger upp när jag vaknar idag. Sista tiden har jag somnat om, snoozat, somnat om…Idag var jag redo att stiga upp när jag vaknade. Efter mitt samtal med min läkare igår känner jag mig stärkt inför att jobba vidare med min mentala hälsa.
Det har skett en helvändning i min hjärna när jag tänker på alkohol. Jag gjorde ett försök att dra ner innan jul då jag först registrerade mig här men då var inte hela jag med på vad som skulle ske. Först nu kan jag med hela mig, kropp och själ uppleva att jag förändrat min inställning till alkohol. Nu gäller det att manifestera den inställningen. Jag har fått tid som en gåva och jag har fått en möjlighet att förändra den stress som ligger till grund för mitt behov att döva känslan av tillkortakommande. Behovet att döva känslan av otillräcklighet. Den resan är så mycket mer än mitt alkoholbeteende. @FinaLisa satte fingret rakt på den springande punkten…jag har som så många andra en kluven syn på kropp och själ fast att jag intellektuellt förstår att vi måste ändra på den synen för hela samhällets skull. Mitt i prick!
Måttligheten fortsätter här hemma. Igår såg vi på fotboll utan alkohol, man&son åt bara snacks + en läsk till första halvlek och la sedan undan detta. Jag åt en banan. Glömde melonen i kylen…vi är lite dåliga på att ta fram nyttiga alternativ när vi sitter här. Bättre upp nästa gång.
Jag ser redan fram emot en helnykter helg då vi ska ”passa” vårt lilla barnbarn två hela dygn. Han är 2,5 år och vi vet inte hur det går med längtan efter mamma….men det ska nog gå bra.

@Nykter2021 skrev:
"Dags att flytta den här självcentreringen mot andra människor som jag bryr mig om."

Jag funderar på det här med självcentrering. Jag tror att det är bra att vara centrerad, grundad i sig själv. Sedan gäller det att hitta en balans mellan att tänka på sig själv och andra. Inte flytta hela fokus till andra. Speciellt viktigt om man har många nära relationer och kanske även ett människonära arbete. Annars tror jag att det är risk att bli uttröttad, kanske till och med deprimerad igen. Eller söka tröst i alkohol eller mat eller något annat.

@Vitsippan. Håller med dig - jag ser det bara inte i mig själv förrän det är försent. Min självbild är att jag är så stark och kan hantera det mesta på ett professionellt sätt MEN är i själva verket sensitiv. Jag har en kombination av att vara glad och social med att behöva massor av återhämtning och tid för mig själv. Jag håller på att lära om. Och ja, har ett människonära yrke…tack för tankarna - det hjälper mig att fortsätta arbeta med min återhämtning. Har en vana av att borsta bort saker när allt blir lite bättre. Så icke denna sommaren!

Onsdag och strålande sommar. Idag är jag redan ur soffan och har börjat packa för stranden. Noterar att jag såg fotboll igår, maken på tjänsteresa och jag hade inte en tanke på vin. Som vanligt har jag sovit som en stock i nio hela timmar. Jag får väl bara acceptera att det är så just nu och kanske över sommaren …

Påminner mig om att gå in här och registrera. 71 dagar Måttlig. 59 dagar utan alkohol. Ser avståndet växa från förra gången jag drack alkohol och tänker att det kommer att gå 14 dagar mellan mina måttliga intag. Det är ungefär så jag vill ha det. Vikten är på väg mot min idealvikt och först nu har jag kommit in i att välja frukt och grönt framför godis. Först nu har jag kommit in i vad jag behöver köpa hem för att laga hälsosam mat. Det gagnar hela familjen. Jag tittar inte i godisskåpet och jag tittar inte i barskåpet. Det står två flaskor vin i kylen och en i barskåpet och jag har ingen önskan om att röra någon av dem. Det är en stor förändring i mitt tankesätt. Ett tankesätt jag vill hålla fast vid. Under dessa två månader har jag varit på Friskis minst två gånger i veckan varje vecka - någon enstaka vecka har jag varit där 3 gånger. Förra veckan köpte jag nya löparskor och efter två rundor kan jag konstatera att jag är i mycket bättre kondition än vad jag tror. Det är något mentalt fel på mig, så är det. Depressionen begränsar och håller mig tillbaka. Den här gången ska jag registrerar vad som händer när jag går ur depressionen och inte bara glömma. Det finns något skönt med att bara sitta här, det finns något skönt med att sova så mycket och jag är ju på inget sett orolig. Jag har ingen ångest sedan jag slutade dricka var och varannan dag. Först nu, efter två hela månader känner jag skillnad på att vara opåverkad när jag vaknar. Det är ett intressant fenomen att undersöka vidare.
Jag har redan nu börjat fundera över vår semestervecka i juli med våra vuxna barn. Vi har hyrt ett stort hus och det vi brukar dricka en del på semestern. Ungdomarna är glada för att blanda drinkar precis som maken…i år ska jag jag förhålla mig på ett annat sätt. Jag är inte så intresserad av drinkar utan jag brukar gå runt med vinglaset i handen…(nu raljerar jag) Hur som helst så är det första året med barnbarn med på semestern så jag tycker verkligen inte det passar sig med alltför stora utsvävningar. Tänker att jag kanske rent av ska vara helt nykter den veckan och ha kollen. Jag ska fundera på det och ta ett beslut efter midsommar. Semestern är så speciellt att den behöver planeras. Lätt att falla dit och ta ett återfall i vanedrickandet. Det är ju en fin inkörsport så jag lutar ju redan åt att hålla mig helt vit under semestern…ja, nu till dagens uppgifter!

@Nykter2021 ☀️

Mycket att fundera på!
Men du känns otroligt imponerande när det gäller struktur och planering.
Så skönt att du vet och kan ta en sak i sänder och fundera på den, vända och vrida. Det krävs en ganska lugn hjärna för det😉
Kanske det är det din goda sömn hjälper till med, att under natten sortera och knyta upp nystanen av tankar för att du ska veta vad du ska göra när du vaknar?
Himla bra jobbat med 59 dagar utan alkohol 👍

Har dina barn haft insikt i din depression och har du fått bra stöd av dem?
När ni är så många på semestern tillsammans så utgår jag ifrån att du inte står med mat och servar dem helt själv osv?
Det är ju så typiskt annars, att som kvinna hamna i köksfällan😜

Ha en fin torsdag kväll ☀️
Kram 🍃😎🍃

@FinaLisa, Hej!! Du har rätt, sömnen är en gåva och det känns lite bättre varje dag jag vaknar. Barnen vet inget om min depression. När vi ska ses vilar jag innan och sedan är jag i stort sett som vanligt. Den lille som bor hemma har full koll på mig och är nog fullt medveten. Han har inget sagt men jag är säker på att han noterat att vi inte vanedricker längre.
När vi åker på semester hela familjen så betalar vi boende och resan. Barnen står för all maten, handlar och lagar den. Vi tycker det är en bra deal. Alla barnen är intresserade av matlagning och vi bjuds på mycket gott. 😜😋 Ofta bjuds vi på fina drinkar också men i år tänkte jag att vi ska ta bort den delen. Tror det kommer naturligt med vårt lilla barnbarn att det blir lite mindre festande. Dessutom är vi ju i Sverige och inga nattklubbar i sikte. Annars brukar barnen (ungdomarna) gå ut några kvällar och roa sig. Jag ser väldigt mycket fram emot att få den här veckan tillsammans. Förra sommaren sågs vi inte alls….

Hoppas du får en fin fredag!

Kram

Uppe med tuppen och njuter av mitt kaffe. Träningskläderna är framlagda och jag ser fram emot ”fredagspasset”. Allt känns normalt. Som om ingen depression finns.
En nykter helg ligger framför mig. Sista veckan på viktminskningsprogrammet innan jag tar en paus och bara står still i vikt. Kroppen har gett med sig nu och släpper på de sista kilona. Detta är tredje gången jag går ner i vikt genom livet och det är intressant att jag kan knyta det till mina depressioner. Mat och dryck är tydligen min tröst under livskriserna. Det blir så tydligt för mig när minnen vaknar. Jag har insikt i att jag behöver förhålla mig Måttlig till det mesta i livet; mat, dryck, motion, arbete och återhämtning. Jag har insikt i att jag behöver stanna kvar i det som varit en liten stund och summera innan jag rusar vidare. Jag har gjort stora förändringar i år och jag kommer att göra ännu större förändringar i höst genom att vidareutbilda mig till ett nytt yrke. Det är nödvändigt för mig att bryta min yrkesbana. Det är i yrkeslivet det skaver. Det är min yrkesroll som nöter ut mig. Nu byter jag bana. Det kommer naturligtvis att kräva en del att plugga i två hela år men jag är övertygad om att det är rätt väg. Jag har väntat så länge, tvekat så länge och ärligen inte haft förutsättningarna. Nu är minsta barnet på väg att bli stor och ekonomin tillåter att jag gör den här satsningen. Tänker att jag trots allt ska arbeta till 67 så det blir några år och då vill jag ha glädje i mitt arbete.
Igår grillade vi och mannen sa: -Vad sägs om en Aperol Spritz? Jag svarade utan att ens tänka; -Nej tack, ta du. Jag tänkte vara nykter fram till midsommarafton. -Vad bra, sa han och tog en liten whiskey istället. Sedan inget mer. Läsk och vatten till fotbollen. Det går bra nu.

Igår kom ett genombrott av stora mått!
Jag steg upp 05:20, gick och la mig 21:45 utan vila på dagen!! Var nära att glömma mina antidepressiva innan jag somnade men vaknade till och stoppade i mig. Tänkte kort att jag kunde hoppa över men så kom jag ihåg vad läkaren sa; minst sex månader från att jag känner mig bra. Så jag håller fast vid planen. Min plan är ju att ge det ett helt år för att komma över och stabilisera min årliga ”lilla dipp” i november.
Mannen drack en halv öl till fotbollen igår och jag drack vatten. Det fanns inte minsta önskan om alkohol. Njuter enormt av värmen - precis som i Spanien…sol och värme, man måste röra sig långsamt och dricka mycket vatten. Varmt i vattnet och massor av människor ute som njuter…

Jag konstaterar att jag älskar min make och att vi har ett fantastiskt samarbete. Vi har haft barnbarnet i två dygn nu och vi kompletterar varandra i varje moment. Turas om att dra och vila, där den ene glömmer - minns den andre. Där den ena missar tar den andra över…Helt naturligt en helt nykter helg. Stora barnet och hennes sambo var inom en stund igår - mannen där fick två öl till fotbollen, maken drack knappt en halv. Jag hade ingen önskan om alkohol - så naturligt med ett litet barn i huset. Det är verkligen efterrätten i livet. Det är livet självt! Nu ligger den lille på golvet och plockar med lite duplo - fullständig ro i huset. Livet är bra underbart!