Senaste kommentarerna i forumet

Nej jag kunde inte hälla ut det, tyvärr! Men jag har sagt att på söndag börjar min kamp. Jag kämpar och förbereder mig. Analyserar mig själv i berusat tillstånd. Bygger upp ett hat mot alkohol, dokumenterar här hur vidrigt jag mår och påminner er om hur djävligt det är att dricka. Så det är inte så knepigt, det är mitt alkoholiserade liv jag delar med mig av. Jag hoppas att jag får vara kvar här i eran gemenskap även om jag inte lyckats att vara nykter än. Jag har förhoppningsvis stolta nyheter nästa vecka som gör mig mer behörig på forumet.

Jag uppskattar verkligen ditt svar. Jag vill inte dricka alkohol i hennes närhet för att dels visa att jag bryr mig om henne och att de går att ha kul utan alkohol. Jag tror att hon inte har erkänt att hon är alkoholist fast hon sagt de till oss. Jag vet inte hur man ska göra för att gå vidare med att hjälpa henne att inse att hon måste sluta dricka. vad hjälpte dig om du vill dela med dig. Vad va din väckarklocka eller vad gjorde dina barn som du tog till dig?
/Jenny

Trodde du hällde ut vinet när du berättade för andra.Hmm knepigt läge att dricka samtidigt som du säger att du ska sluta. Men du har sått ett frö inom dig och är här. Så gräv ned flaskan och glaset som en symbolisk handling. Du är inte ensam om att varit där du är. Man måste ju börja någonstans för att komma någonstans. Kämpa på.

Så jag är berusad som vanligt. Jobbar dock häcken av mig samtidigt! Har bara en flaska vin kvar, bar ut flaskan + glas mot det område på gården jag jobbade, flaskan var dold bakom en planka och glaset instoppat under tröjan. (Så ingen förbipasserande granne ser).
Jag säkrar flaskan under en bänk med en bit planka så att den inte välter! Gud förbjude! Så nu snickrar jag, pissar dold bakom häcken och smygsuper, noga med att ingen ska se mig. Paniken jag har över att av misstag hälla ut denna sista flaska är skrämmande! Hur ska jag sluta på söndag när jag resonerar så här en torsdagskväll? Men jag måste och vill!

Jag fattar inte att det har gått så bra. 5 dagar utan vin.
Jag har använt vinet som tröst, när jag varit nere, som belöning när jag gjort något bra, varit extra nöjd med mig själv, för att få energi och ta tag i saker som måste göras eller för att jag bara vill fly när tristessen lamslagit mig. När tankarna på vin dyker upp, för de gör de så klart, så har jag lyckats med att bara knuffa undan dem. Låtsas som jag inte hör den där pockande rösten.Stänger av. Säger till mig själv att: Jag vill inte vakna med den där ångesten i morgon. Jag kommer att vara så besviken, förbannad på mig själv. Och så tänker jag på "Villmåbra" som har en sån otrolig viljestyrka.
Jag vet nog att dagar, när allt inte blir så enkelt, kommer.
Men just nu njuter jag. Känner mig stark. Glad.

.

Idag hade jag min yngsta elev någonsin. J 6 månader i kemi. Hon fick lära sig allt om farosymboler, säkerhet mm. Hon somnade, hmmm hur ska jag ta detta. Har en tjej som går i åttan som fött barn. Dagarna bara far iväg nu men jag mår toppen.

Hej Jenny, läste om din mamma och spontant så skulle jag inte sällskaps dricka med henne. För mig är det som att visa att jag accepterar, inte vet om eller blundar för att jag vet att hon är alkoholist. Om jag försöker sätta mig in i hur hon tänker så är att blunda för det samma sak som att inte bry sig. Det är nog värre än att visa att man bryr sig. Hon kommer att få dåligt samvete när ni inte dricker. Det kommer säkert att få henne att få ångest. Och en anledning till att sluta när väl den dagen kommer. Och hon förstår, ni behöver inte säga något. Hon vet. Sen behövs givetvis mer för att en alkoholist ska sluta dricka. Mina barn ogillar helt klart när jag druckit vilket är den största anledningen till att jag bestämt mig för att sluta. Lycka till.

Läste att du berättat och fått stöd. Bra gjort. Att berätta för andra är modigt. Ser att din resa har börjat och jag med flera reser med dig. Grattis så länge. Ser fram mot att få läsa mer här :)

Vaknade utvilad, äggröra, paprika och kaffe till frukost och sen iväg till jobbet. Igår kväll så var jag lite torr i munnen och lätt tryck kring tinningen. Är det abstinens eller lchf kosten. Vet inte. Jag har ju inte druckit varje dag tidigare. Men ca 3 d per vecka och för mycket när väl jag gjort det. Tror jag haft ca 4 dagar per vecka utan. Visst vart det mycket mer under sommaren förutom 2 vita veckor. Hade barnen då. På jobbet idag kände jag pirr i magen och var glad. Skämtade med andra istället för att dra mig tillbaka som jag gjort den senaste tiden. Kanske solen hjälpte till. Efter lunchen (lax&grönt) kom några tankar på att åka till bolaget. Men motade bort suget. Känner mig stark och motiverad. Det finns ett inre lugn, tror det beror på att jag bestämt mig. Imorgon fr och sen lö fram till 15.00 som är röda dagar. Känns som jag fixar det lätt just nu. Många tankar finns nu (efter och ha läst om andras återfall) om framtiden och total avhållsamhet från alkohol. Hur känns det efter 4v, 3mån, 6mån och 12mån samt resten av livet. Känns som det inte går att ha delmål utan tänka att det är så här det ska vara nu. Jag har lyckats redan nu, idag. Jag dricker inte längre, jag lever framtiden nu. Total om programmering pågår. Jag väntar och väntar på förvirringen och det som tar /tagit över min hjärna och kropp. Huvudet blir tungt och tryck över tinningen. Sug och tankar på hur gott det skulle vara med lite vin eller öl. När den kommer så är jag redo denna gång. Aldrig mer ge vika.

I er nykterhetssträvan. Skrivet här. Och är duktiga människor. Grattis till er!

Bra fråga, aeromagnus. Det är väldigt från och till.

Jag kämpar på,men samtidigt ser jag inte riktigt hur vi ska få tillbaka det vi hade. Det har hållit på i så många år och tilliten är borta. För mig är den avgörande.

Men jag kan ju erkänna att jag gick med på sex igår, mest för att känna hur det kändes. Det var inte fantastiskt vare sig kroppsligt eller själsligt och det var också ett ganska tydligt besked.

Han vill fortsätta, jag är osäker. Ska till en tjejkompis ikväll och snacka av mig lite.

För ett par veckor sedan skrev du om en eventuell kontakt med kvinnojouren. vilket bra initiativ. Hur gick det? Instanser som kvinnojourer och http://kvinnofridslinjen.se/ har stor kunskap och erfarenhet av det du utsätts för. Psykiskt och fysiskt våld, oavsett eventuell alkoholproblematik, kan skapa processer som kan vara svåra att förstå. Att få en professionell kontakt kan vara ett steg vidare.

Li-Lo
Alkoholhjälpen

Jag är kvar på sida ett.
Funderar på den där stunden, då man inte dricker längre. Och alla inte kan säga att allt är ens ansvar längre. Det var inte jag som gjorde allting fel. Vad gör de då?

Nu har det gått ett tag sedan du skrev om den svåra situationen som du hamnat i. Det lät som att det hade bilvit en förändring och gått bra ett tag och så kom det ett stort bakslag. Nu låter det som att du är dubbel inför framtiden. Det är tyvärr inte ovanligt att vägen ur alkoholproblem innehåller bakslag. Om din kille snabbt bryter detta så kan han kanske lära sig något av det som inträffade och vad han behöver göra och tänka på för att det inte ska hända igen. Du vill vara med honom samtidigt som du är orolig för att hans problem är på väg åt fel håll, och vad det kommer innebära för dig och ert kommande barn. Om du kommer tillbaks hit, så får du gärna skriva igen och berätta hur det har gått.

/magnus
alkoholhjälpen

Tränade (sprang) i morse och njöt av att vara fräsch både till kropp (nåja.... i all fall fräschare) och själ. Är (fortfarande) lite rastlöst och tycker inte jag får saker ur händerna, men det är väl så det ska vara. Men efterdyningar av träningen för mig mindre frustrerad och mer fokuserad (och lite trött i kroppen). Trött på min hustrus drickande och har svårt att hantera det. Igår var det mycket snack om jobb mm samtidigt som hon drack öl och blev lulligare och lulligare. Jag svarar och försöker vara trevligt, men var nog egentligen mer intresserad av fotbollen som pågick samtidigt. Otroligt otrevligt egentligen, men vad ska man göra? Slår mig nu att det var en annan bild av den mytiska med mannen i nättröja med öl, chips, tipskupong och fotboll på TV och hustrun som försöker få kontakt och servar. Same, same, but different....

Inget glas idag heller. Att skriva här stärker mig, tack för att ni finns

Du har rätt! Det är nog mest minnen från förr då jag var kreativ och tokigt rolig. Nu är det nog mest att man går in en dåsig koma, djupa tankar och en genomsyrad känsla i kroppen av skuld och äckel. Antar att man håller fast vid det positiva för att klara av att förlåta sig själv för ens egna svagheter. Sorgligt att det behövde gå såhär långt, att man ignorerat alla varningstecken.

Vad fint du skriver och jag kan instämma att det var lika för mig. Summan ungefär lika som vi lade på A i månaden. Det där med det kreativa kan jag oxså hålla med om, men nu kommer det, att till slut försvinner även det. Och hur mycket man än försöker kommer det inte tillbaka. Jag drack mer och mer för att hitta den där känslan, men den var borta och i stället kom en ångest som var lika mäktig, farlig som den värsta tornado. Då när det var som värst sa kroppen och knoppen ifrån med mycket tråkiga följder.
Visst vågade jag mycket, men jag var då alltid full och kom knappt ihåg vad jag gjort dagen efter. Jag känner mig mycket modigare i nyktert tillstånd. Men det har tagit tid och det har inte varit lätt alla gånger. I och för sig vågar jag inte klättra varken i berg eller på ladugårdstak. Du målar tavlor när du är berusad, själv var jag gift en gång med en journalist som bara kunde skriva i berusat tillstånd, då knattrade från hans gamla Halda. Men det går Marie att finna glädje utan A.
Önskar dig en fin dag
Konstnären

God morgon. I dag är det en vecka sedan jag drack vin och det känns så bra! Jag börjar att känna igen mig själv. Det var länge sedan. Oj, så mycket som jag tryckt ned med alkoholens hjälp. Men nu är jag redo att ta itu med det. Just nu känner jag mig väldigt stark.

Hösten är också min favorit årstid. Allt lugnar ned sig efter sommaren. Det är så fint att ta långpromenader när luften blir klar och fin. Man kan sitta inne och läsa utan dåligt samvete med en kopp te också. Jag saknar verkligen min hund som sällskap på promenaderna. Han gick bort tidigare i år.

Ha en bra dag önskar Anna

Blir glad för din skull, det var starkt gjort en vecka. Fortsätt så. Bara positivt, du har sovit bra och gått ned ett kilo, fint.
Kram
Konstnären

Du Ebba, vita älgar finns nästan bara i Värmland och där e vi inte. Så du kan va lugn :-)

Tyckte jag såg lite skiftningar i en gul nyans på träden i går. Nu är hösten på intåg och jag trivs, det är min årstid. För snart ett år sedan var jag nära mitt genombrott i alkodimmorna. Hua när jag tänker tillbaka som jag är tvungen till för att fortsätta min väg framåt. Vilken skillnad på liv alltså, så fint nu, och så bedrövligt innan.
Vägen har varit lång och en hel fall innan september 2013. Tänker inte falla fler ggr. och komma tillbaka blixtsnabbt där jag var. Livet har blivit rikare och mer värdigt på något sätt. När jag var ute med min hund igår testade jag att nicka en hälsning till en del jag mötte. Det var positivt jag fick en nick tillbaka och det kändes fint.
Har inte tänkt alls på alkohol nu, och varje situation jag befinner mig i nu känns helt naturlig. Stör mig inte alls längre på dom som dricker. i början var jag helt inriktat på det och ville själv ha. Underbart att sådana tankar försvunnit, men botad blir jag aldrig från denna sjukdom, och som tur är jag mycket medveten om det.
Vill med detta bara säga att det går, hur illa allt än verkar vara.
Kramar till mina forumvänner
Konstnären

I dag har jag inte druckit vin på en vecka och det känns så bra. Jag har bara positiva erfarenheter av veckan som gått. Sovit bra och gått ned ett kilo i vikt. Bara fördelar! Nu börjar vecka två. En dag i taget och tro inte att jag kan ta det första glaset.

Ha en bra dag! Anna

Om du och dina vänner stöter ihop med en vit älg; snälla skjut den inte.
Det är en dröm jag har att se en vit älg.
Kan du be dina vänner att låta en eventuell vit älg passera?

Ha det härligt och var rädd om dig.

/Ebba

Och nu ser jag, ovan inlägg såg lite dystert ut! Så är inte mitt liv just nu, utan snarare tvärtom!

Nykterhetens effekt av att allt känns äkta genomsyrar mitt liv. Det är en trygg känsla även vid de tillfällen jag stöter på motgångar och problem. Och alla gånger som jag ler spontant, inte att glömma! :)

Sköt om er fina ni.

Inget nytt att berätta egentligen, känns som min nykterhet blir lite "tråkigare" denna gång. Dvs, inga nya känslor, eller något nytt direkt att brottas med.

En av tankarna som snurrar lite är hur länge ska det vara den här gången. 3 månader? 1år? 5år?

Av erfarenhet nu så vet jag ju att det kanske inte finns något mål, ingen avlägsen tid framöver då alkohol är ofarlig.