Senaste kommentarerna i forumet

Det är dag sju och jag mår förhållandevis bra. Jag pendlar mellan lugn, tillförsikt och ångest. Jag har kännt mig lugn och faktiskt glad dessa dagar, för att jag vet att det bara finns en väg att gå och att jag kommer att må bättre och slippa all ångest för drickandet. Men rätt som det är slår ångesten till rejält; vad har jag gjort, hur kunde det bli så här illa och hur kommer det att gå i framtiden? Det är så många tankar som snurrar i mitt huvud. Jag var på midnattsmässa igår och där pratade prästen bla om att se ljuset i allt mörker och att alla ögonblick är heliga; alltså många kvar att rädda. O helga natt fick en lite ny innebörd för mig. Efter det kände jag mig gansaka lugn, men imorse när jag vaknade och börjar fundera på allt fick jag genast ångest. Jag ska köpa mig en bok där jag ska börja skriva om mitt nya nyktra liv och hur det går, skriva ner tankar som kommer till mig. Jag tror att det blir en bra del i processen. Det är väl kanske så att jag kommer att ta in mer och mer hur stor min process kommer att bli. Skönt ändå att jag inte behöver fundera på vilken väg jag ska gå. Hade en underbar julafton med min kära familj. Kram

Idag får bli vilodag ;-D
Nej, ingen bakfylla, snarare konsekvenser av en rejäl bukfylla *skratt*

Kan varmt rekommendera firandet av en "gemensam"/alternativ jul!

Mycket spring och påfyllning av jultallrikar.. Utdelande av diverse skänkta varma klappar.. (trötta fötter) samt en OTROLIG gemenskap!

Jag nästan skäms över den glädje som infann sig över ett par varma stumpor eller en mössa..
Visst fanns det "gäster" som var "etanoldrivna" av lukten att dömma, men ingen otrevlig eller så berusad att vi tvingades avhysa..
Där fanns också ensamstående föräldrar med barn.. Barn som inte rynkade på näsan åt någonting på jultalriken...

Det blev en låååång dag! Annorlunda för oss och mycket givande! Vi satt i soffan igår, sa oss att detta ska vi definitivt göra om!

.. Idag känner jag faktiskt att det killar lite i halsen och näsan börjar rinna en smula.. Det blir en stor kopp hett ingefärste, bastu och yllesockor på fötterna..;-

Vems baciller? Spelar ingen roll.. Vi delar ju det mesta, så varför inte en liten snuva ?

Kram /höst trollet eller.. syksy peikko som blir heikko peikko ;-D

att ni hade en helvit jul, för barnen särskilt men även för dej. Finns inget hemma behöver man ju inte ens leka med tanken. Dina barn har fått en skön lugn jul och det är som alltid nuet som räknas, man kan inte ändra på det som varit. Här var också väldigt måttligt, bara några glas vin till maten för de andra. Jag ser att min man verkligen har tänkt på vad jag sa förut och tar det lugnt. Skönt.
Ha en fortsatt skön julhelg! Snart nytt år igen och det ska bli ännu bättre!

Roligt att läsa om allt du fixar och danar med.
/A

Idag är det din jul, hoppas du får en lugn och fin dag och att förkylningen börjar ge med sig.
Kram!

Ser att några hade en jobbig julafton, att suget slog till. Bra att ni tänkte tanken ända ut, ni är starka.
Min jul var helvit, vi hade inte alkohol överhuvudtaget. Det var skönt och uppskattat av barnen. En av ongarna berättade om en kompis som hon haft kontakt med som inte hade så kul jul eftersom hela släkten var där och det var en hel del alkohol.
Kändes skönt att vi inte hade en sådan jul. Och att hon berättade det för mig, kändes stort. Hon måste ju själv ha upplevt många sådana jular.

Nu blir det frukost.
Kram!

håller med Stigsdotter, det finns ingen romantik alls i vinet. Det är den felprogrammerade hjärnan som spökar. Det går så bra att mysa med sparkling water. Det är en illusion! Spela upp filmen och njut av allt med öppna sinnen. Då kommer du att få en underbar, minnesvärd semester!

Du har klarat av en svår prövning. Jag kände också av suget igår, för första gången på länge. Men inte under middagen utan efter att gästerna gått. Det är ju nästan bästa tiden, hemskt att säga men, då jag reder upp, diskar och tänker på hur lyckad kvällen varit. DET är en gammal trigger. DÅ kan man slappna av och börja dricka:-). Den gamla känslan kom tillbaka igår och vin och annan alkohol finns det hemma. Men känslan var inte särskilt stark eller långvarig, jag kunde ganska omgående spela hela filmen och idag känner jag mej ännu starkare och gladare. Har vunnit ännu en seger över alkoholdjävulen.

Du ska se fram emot resan och njuta utan alkohol. Det går utmärkt! Jag var på en vecka all-inclusive semester i november och det är min bästa resa. Det är en semester jag gärna tänker tillbaka på. Där finns inga skämmiga inslag eller minnesluckor, bara äkta glädje. Bestäm dej och när du kommit över det första så går det nog bra. Jag luktade på vinet och kände ett liitet sug men beställde konstant in sparkling water. Det känns faktiskt som att det gav mej mer. Det var inte alls en misslyckad semester bara för att den var alkoholfri. Tvärtom. Ha det så skönt!

Anammar den anglosaxiska traditionen med julklappar på juldagen...
Nu ställer jag in ett gäng klappar här ;-D
Vi har ju huspoet och nästan en orkester.. Men istället för gitarr, får du ett trumsett Dompa!
Någon måste kunna hålla takten.. för att inte tala om hur nyttigt det är att "banka loss" alla frustrationer i något riktigt "heavy metalliskt" *skratt*
En liten triangel till Andreas.. Faktiskt ett tålamodskrävande instrument.. Man måste verkligen hänga med i turerna för att "pingla" på rätt ställe..
NyMan, kanske kan lira munspel? Tycker att blues är bland det bästa som finns..
Resten av er kommer också att hitta instrument under granen.. Tjejerna kommer att rocka loss i en härlig julsång, ledd av katt-a-strofen och hans kompisar ;-D
http://www.youtube.com/watch?v=-p_kyxQGbJQ

Ps Dompa, Ingen fara med surgubbar.. ;-D Rauhalinen joulu! (nej, jag kan inte stava på finska.. *skratt*)

Du finner alltid de ord jag behöver!

Julafton är förbi.

Jag klarade av dagen, men det var en kamp från morgon till kväll.
Gillar inte släktkalas och ville bara försvinna.
Glögg, snaps, öl och vin i alla sorter flödade.
Uthärdade men inte mer.
Skulle hämta mer läsk i köket och drog ett finger längs BIB:ens pip och luktade på vinet.
Har nog sällan haft ett sådant sug, men tänkte att ett glas vin "gör ju ändå ingen nytta"
och nu har jag ju liksom "outat" detta så nu har alla ögonen på mig.
Ska jag falla så ska jag falla rejält,
inte så här på "amatörernas afton" som jag tror Dompa sa om midsommarafton.

Smög i väg till julotta tidigt i morse när familjen sov.
Har inte varit på julotta sedan jag tvingades med som liten.
Det var som balsam för själen och precis vad jag behövde för att orka vidare på nästa släktmiddag idag.

Borde sedan känna mig lugn och glad inför resan i morgon,
men A-djävulen gör att jag känner mig rädd och orolig.

är fin, A och att du hittade tvättmaskin på rean. Tänk att rea redan juldan? På annandagen förra året köpte jag datorn jag skriver på. Vi är alltid körbara nu, visst! Ha en skön jul!

Man får så många bra alternativ när man väljer bort ett. Vilken glädje, för barnen och för dej. Vilken sporre för framtiden.

klistrar jag hit mitt jul-flum-flum som jag skrev till Dompa igår på eftermiddagen. Vet inte riktigt vad det handlade om men kanske jag förstår det nån dag när jag läser tillbaka:) Predikaren 3:1-4 på italiano var svaret - om det var ett svar till mig eller nåt annat vet jag inte säkert. Men kanske förstår i sinom tid - Allt har sin tid:) och den tid som är kan behöva den tid som varit...

Så skrev jag då för mindre än ett dygn sedan:

Nu får du läsa med försiktighet.. eller helt hoppa över om det blir för mycket.
Hen du tänker att kanske möta i midnattsmässan kan likväl ta gestalt i en motorvägspolis eller i en av de utblottade...
Jag tror hen kan ta gestalt i dig för det klappar ett öppet och varmt hjärta där under märkeskostymen.

En av mina bästa meditationstexter är

Du ser din storhet genom ditt elände
Tro är fritt fall
Kärlek är att stå stadigt på ingenting
Friden finns i virvelns mitt
Gud bor där han blir insläppt för hen är redan där

Bara för kännedom:
Mitt mediterande är enkelt och vardagligt som typ under hundbehovspromenad
Att känna fotsulan (om än iklädd sko) mot marken kan vara av betydelse
Jag har svårt att möta en tiggares blick
Vill aldrig att det ska bli lätt heller...
Årets julskiva för mig är från Frälsningsarmén - Det kunde lika gärna varit jag
http://www.svt.se/sverige/sasongens-sista-sverige
Köper Situation Stockholm alltid när jag har en möjlighet
Berörs av din berättelse om den lilla f(l)icktjuven
Påminner mig om att leva här-och-nu, ett verkligt faktum är att vi lever bara ett pulsslag i taget
Allting är mycket osäkert, säger Too-ticki i Trollvinter, och det är just det som lugnar mig
(ibland gör det mig också orolig:)
Till exempel blev min mamma en ängel helt oväntat på väg till posten för att posta brev ...
Har ett otal gånger konstaterat att verkligheten överträffar dikten, även romanen
Mycket osäker över vad som får mig att skriva detta... och vad jag vill med orden - men lyder min inre maning
Det är nog orden som leder mig...

Slutar med två dikter av Eeva Kilpi, fritt ur minnet

Humanistens bön

Gode Gud befria mig
från min avsky för människor

**************

Ja, det finns kärlek
Det finns godhet
Det finns glädje
Alla ni som lider av världens elände
försvara dem!

Julefrid! / mt

Också jag blir förskräckt när jag läser att du igen har så tydliga tankar på att ge upp ditt liv. Det får inte ske!
Inte för din och inte för prinsessans skull! Hör nu - jag tar tag i dig, vänligt och försiktigt men bestämt, ser dig rakt in i ögonen och säger att nu måste du söka hjälp!

Jag blir också oroad när jag ser hur tonen förändrats från att du var på väg att bli lite arg och säga ifrån till att du nu låter mest uppgiven. Vad har hänt?

Vilket stöd att du av de kontakter du har? Kvinnojouren? Al-anon? Nån annan samtalskontakt (du nämnde det i början)?

Har du en familj som kan vara något slags hjälp och stöd? Nån god vän?

För de som lever i ett våldsamt och nedbrytande förhållande (mals sönder i hans verbala köttkvarn skriver du i början - förfärligt!) är det vanligt att man lämnar sina kontakter utanför relationen, den ena efter den andra. Långsamt krymper livsradien och man är ensam - i alla fall tror man att man är ensam för man har inga eller nästan inga kontakter kvar.

Ofta finns kontakter kvar i den stund man vänder sig utåt igen.

Vi som står här utanför känner igen mönstret i din berättelse och vet att det finns vägar ut till ett bra liv.
Vi vet att det finns hjälp att få.
Vi vet bara inte riktigt hur vi ska nå dig och vi känner oss lite hjälplösa i det! Men vi finns kvar!

Till julklapp får du Carinas länk från igår http://medberoendeinfo.blogspot.com/2012/12/fridefull-jul.html och en av hennes tidigar blogginlägg som varit till hjälp för mig och flera andra http://medberoendeinfo.blogspot.com/2011/02/maktloshetmaktfull.html

Väntar på att du skriver idag igen. Kram så länge! / mt

..sända en tanke med hopp om att du kunnat släppa endel av fokusen på missbruket för att glädjas med resten av familjen.
De goda råden finns ju i tidigare inlägg.

Kram

..tack, den värmde. Sänder en lika varm tillbaka.

Mannen är som förbytt, eller, han har ömsat tillbaka till sitt gamla skinn. Helt underbart!
Det som känns ännu bättre är att jag känner inte någon stor oro för hur det kan komma bli imorgon eller nästa vecka, nästa månad.
Även om han nu skulle trilla omkull så vet jag att han ska in på behandling. Jag vet också att om han inte väljer leva nyktert så kommer jag aldrig mer leva som vi gjort fram till nu. Det är som en uppenbarelse, hjärnan är strukturerad och plötsligt så självklar. Jag vet att det kommer saker jag måste ta ställning till kommande halvåret. Lelas skrev om eventuella återfall och hur hon gjort. Det känns som en utmärkt väg om/när återfall dyker upp.

Julen är precis så trevlig som jag önskat mig och bästa julklappen fick jag före jul!
Nämndemansgården, here we come! :)

God fortsättning!

Nu tänker jag mest på flygcert...hon behöver all omtanke och stöd vi kan ge henne! Ge inte upp!!!

.

DU mår.
Och hur trevligt du haft din julafton.
Min var också bra, ungarna fick pryttlar
till förbannelse men oj vad glada dom var.
Upp strax och till elgiganten när deras
mellandagsrea börjar.
God fortsättning Santori ni .
/A

....du är viktig, du som person och du som mamma!!!
Tag hjälp, den finns där för dig!
Hjälpen jag fick, först här, sen mailkontakten och telefonsamtalen med behandlingshemmet, sista veckorna parallellt, har hjälpt mig.
Nu ser jag fram emot anhörigveckan. Kontakten har hjälpt min man också, på ett bakvänt sätt, genom att jag gått min egen väg.
Lyft luren så snart du får tillfälle! Den är till just för dig!

Var rädd om dig...kram

Flygcert-vännen! Du skrämmer mig när du skriver så där!

Både för att du låter så uppgiven och för att jag undrar vad det är som har hänt som får dig att känna så här.

Men, en sak är säker: din lilla flicka får det INTE bättre utan dig. Tvärtom.

Om du inte fixar att överleva för din egen skull, så måste du göra det för hennes. Eller hur?

Jag påminner om två bra vägar till stöd:

http://www.svenskakyrkan.se/jourhavandeprast
http://www.kvinnofridslinjen.se

Var rädd om dig, min vän. Jag har dig nära i mina tankar och böner.
/H.

Ditt inlägg var så hjärtskärande förtvivlat så ville skriva ett svar åt dig även om jag inte har erfarenhet alls av din situation.
Men så mycket är nog klart nu att du måste ta hjälp utifrån nu! Det är oehört viktigt!

Oavsett vilka svåra situationer man befinner sig i bryts man bara ned helt totalt ifall man tror sig behöva klara allt själv. Och man ser bara svart trots att det finns hjälp och hopp.

Lelas gav dig bra råd här tidigare. Gör så.
Jag hoppas inget speciellt och hemskt hänt ikväll?

En stor varm kram med styrka och tro till dig!

Önskar så innerligt att jag inte fanns kvar här nu. Önskar så innerligt att jag visste att min lilla flicka skulle få det bra om jag gick ut i kylan och bara gick tills jag försvann, frös ihop till en liten, liten snöflinga och virvlade ut i rymden och försvann för evigt.

Önskar så att jag hade kraften att bestämma mig att mitt liv är slut, för det är det.

Tack detsamma. Hade roligt med barnen i snön i eftermiddags istället för att sitta inne och fokusera på hur mycket och snabbt man kan dricka, som andra jular varit antar jag. Stortjejen sade "pappa, jag har aldrig haft så här roligt i hela mitt liv!" Det vi gjorde var att kasta varandra ner i det snöfyllda och djupa diket. Jag orkade hålla på med detta en längre tid och vi avbröt inte förrän alla hade snö i nackarna och innanför vantarna. För två år sedan hade jag nog snabbt avbrutit för att inte förlora vätskebalansen...

är santorini! God fortsättning! / mt