Senaste kommentarerna i forumet

Underbara tilde beskriver så fin och konkret.
Kloka Berra upphör aldrig att ge mig inspiration.
Nytt ord att ta med mig på denna resa är:
-TÅLAMOD!!!
Stanna upp, tålamod det blir bra........
Tålamod, ge mig TÅLAMOD!
Det är ngt jag tar åt/till mig.
Tack, från ett Hattefnatteland :-)
Kramar/A

Beskrivande skrivet.
Fantastisk resa du gjort, är glad för din skull.
Lite avis, ja till och med det
Från hatte fnatte land..........
Kram/A

till beskedet ! Jag kan verkligen känna igen mig i din känsla ! Kram ♥

att läsa om dina framsteg Tilde ! Tack för ditt fina inlägg !

så sant, så sant - i mina öron. Och så bra vill.sluta/A att du stannar upp och tar till dig.
/ mt

Läser och håller fullständigt med
Så fullständigt träffande, känner så väl igen
mig av det du skriver att vissa har
inte tålamod att vänta utan ställer sig på
ruta ett igen och igen ........

Men nu får jag ta mig tålamod, för mig och min omgivnings skull.
Tack för alla dina kloka tankar Berra.
/A

Har ett vagt minne av att jag läst ngn stans
10-17........ Men kanske ute och cyklar?
/A

Att läsa tillbaka från sida 1i min tråd.
Ser min "hattighet"........ Är nog ingen
enkel person att leva med, ytterliggare
en sak att älska min ängel för.
Bra med en dagbok likt denna så man kan kika
på hur man varit/är.
Är hemma med lilleman som har ont i öronen.
Legat och läst i 2 timmar.
Sätter på lite java nu.
GODMORGON NU ALLA!
Ha en bra dag.
/A

Allting hänger ihop, ens sätt att leva avspeglar sig nog i sitt sätt att dricka, och precis det motsatta...
Därför tror jag på ditt uttryck livsforum, för det är vad de är...

Om man inte söker sina anledningar till varför man dricker på ett okontrollerat sätt, så finns det heller inga anledningar till att rannsaka sig.

Jag vände min blick inåt, och såg under en lång tid var det var som var fel på mitt sätt att lösa det med alkoholen, en livsinsikt..
Och allt höll ihop, jag kunde inte plocka bort delar av mitt sätt att leva utan att hela kedjan ramlade isär, jag fick sätta allt under luppen.
Finna orsaken till varför jag drack, och det var inte en sak, utan en felaktig livsstil som jag hade byggt upp under många många år...
Hela min förändring finns dokumenterad i min tråd, från sjätte veckan till fem år utan alkoholen, den vet du ju...

Och svaret finns inte i ett enda ord, inte en rad, en mening , ett stycke, en sida...
Utan den finns där i ett tusentals massa inlägg och funderingar, vad gör jag för fel?
Idag har jag tvingats lära känna mig själv genom forumet, och genom att läsa mina egna rader om och om igen...
Ingenting i världen kan mäta sig med det, ett totalt livsavgörande att forumet fanns, och mina diskussioner med er alla hör...
I många år försökte jag på egen hand, men stödet kom ifrån forumet, och den lilla knuffen jag behövde för att ta mig vidare...

Visst har forumet förändrats, kanske inte alltid i den riktningen man själv har önskat, vi är en salig blandning av olika livsöden och historia,
Och själv har jag haft det svårt att bara känna fullständig empati med de som har en liknande bakgrund som mig själv,
Blandmissbruk med andra droger än alkohol har jag ingen erfarenhet av, och därmed haft svårt att kommentera dessa..
Jag hade en trygg uppväxt i ett fullständigt absolutistiskt hem, men kunde bli alkis i alla fall, utan några nedärvda gener,
Så jag bekräftar inte arvet eller uppväxtmiljön, utan skapade mitt egna beroende alldeles själv...

Idag vet jag lite mera om min egna personlighet, och vet vad mina triggningar är, kontentan är att jag måste fortsätta må bra,
en slutprodukt bestående av en massa olika beståndsdelar, och mår jag inte bra, så börjar jag att spä på min egna misshandel av mig själv.
En självdrivande spiral där jag måste hålla koll på vilken sida av det positiva och den negativa sidan jag befinner mig i...

Alkoholen är lurig eftersom den har både korta och långtidsvekande biverkningar, man kan må bra för stunden, och den sliter långsamt hjärtat ur kroppen,
Till slut mår man inte ens bra av den under berusningen heller, utan man försöker återminnas gamla goda erfarenheter man hade av den tidigare.
Den bankar livet ur en och man sitter snällt kvar fångad som ett misshandelsoffer i tron över att man inte kommer ur förhållandet med alkoholen,
Uppoffringarna kan kännas oöverstigliga till en början när man måste försaka sin nuvarande livsstil, men paybacken kommer långsamt...
För den som orkar vänta på resultatet...

Men många av oss har inte tålamodet att orka vänta så länge, utan ställer sig på dag ett igen och igen och igen...

Och ingen absolut ingen kan väl bli upprörd när de får höra sanningen rakt upp i ansiktet, i mjuka eller hårda förpackningar...
Det är viktigt att vi alla får ventilera oss på forumet, men att man har kvar respekten för att alla inte är stöpta i samma form,
Vi är alla så lika men samtidig olika varandra på samma gång, alkoholen har gjortt oss känsliga och misstänksamma...
Det finns lösningar för oss alla, de tar bara lite olika form beroende på vilken typ av människa vi är...
Viktigast kanske är att vi ärliga mot oss själva i första hand, så att vi orkar vara det mot alla andra också...
Alkoholen har lärt oss det motsatta, och det kan vara svårt att lära sig tillbaka till det beteendet...

Att uppskatta livet kan vara ett annat förbättringsområde, förutan verklighetsflykten...
Att bara chansa kan vara halva arbetet, vem vet resten kanske går ännu lättare...?

Berra

låter det. Allt väl till dig Sorgsen, ngn bättre julklapp har inte jag hört talas om så här långt!
Kramar
Fenix

Dompa! Han är säkert en alkis och inget att lita på. Har du fått någon ring än? Nä, spara vänsterhanden till mig så ska kan du flytta in i min strandvilla så kan vi odla cannabis med god förtjänst. Självklart ska vi inte bruka själva, men ngt ska man ju försörja sig på.
Min katt är konstant arg nu på vintern, och bligar argsint på mig när hon kommer åt. Hon har gräsabstinens fram till maj, och så är det.
Fenix

Kanin bidraget kommer med mej. Och hon behöver inte flytta hem hit mer.
Vet ni hur mycket dom skita(e)r ner?

Åh, du är så fin. Men just det käcka gå vidare... verkar ta lång tid.
Jag kommer aldrig säga så till nån som mist nån, för det är så djävla otänkbart i stunden.
Men det är sant, det vet jag ;)

Kram påre.

i morgon. Jag tror det är ett bra steg att prata med en psykolog. Det blir bra det här. Alla steg framåt är bra, vi tar dem olika... endel går snabbt andra lite krokigt. Jag har gått min egen lite småkrokiga variant men nu känner jag en stor förändring.

Det är lätt ibland att falla tillbaka i gamla mönster men en dag blir en förändring för du har ju verkligen viljan.

Kram på dig!

...jo, detta känns riktigt bra...nu finns det något konkret att hålla sig till, så skönt!

Tack för att du kikade in ... Önskar dig lycka till och en god jul

Lycka till imorgon, man kan inte annat än göra sitt bästa och det gör du och alla vi här!

Vilken härlig läsning, hoppet tänds

Blir plats både för maken och mig på behandlingshemmet nästa år!
Bästa julklappen jag kunde få!

Önskar dig och de dina en god jul!

...tack för din hälsning.
Jo, det känns som en befrielse. Problemet är ju långt ifrån "löst" men nu finns det ju ett delmål. Kampen ligger ju hos min älskade make men för mig kändes beskedet befriande. Äntligen får han långsiktig hjälp av professionella människor.

Jag kan bara hoppas han inte tänker "fira" beslutet kommande veckor, kanske mest troligt?
Det blir ju sista rusen, förhoppningsvis, för resten av hans liv...måste väl bli ett kaos i alkishjärnan???

Lycka till i din egen kamp. Jag följer dig här inne...står oftast i hörnet och tar in och omsätter så gott jag kan.
Önskar dig en riktigt god jul.

Jag vet exakt om den där fasaden och tröttheten! Fruktansvärt! Jag gick till alkoholterapeut och fick hjälp. Det var så skönt att få säga precis hur det var!
Nu har jag haft det jobbigt med några återfall och sjukdom pga stress (de hänger naturligtvis ihop! När man har ett alkoholproblem är stress livsfarligt!)

Jag var här förra året och iår har jag gjort ett nytt försök! Jag vill ha som mål att 2012 var det året jag tog beslutet bli nykter! SLirat på vägen efter 6 månaders total vithet men JAG VILL bli helt nykter!

Psyket klarar inte mer vin nu!

Håll i ANli! Vi klarar det tillsammans!

Kram, Lilja

God mat, trevliga personer att omge sig med. Underbara frun, grabbarna grus El madre och padre.
Syster och svåger med barnaskaran, bror och hemflugen sambo från ...... långt bort i stan!
Verkar som flertalet av er här inne drar er lite åt sidan, hoppas alla får en lika härlig jul som jag kommer få. Tokmycket på jobbet men bara att gilla läget. Det ordnar sig.
Får se hur 2013 startar.
Jag hänger kvar, läser gillar och replikerar i de fall jag kan vill och orkar.
Ingen behöver krusa sig inför mig.
Önskar alla en underbar jul!!!!
//A

VAD GLAD JAG BLIR FÖR DIN SKULL. Oj ursäkta att jag skrek ut vad glad jag blev för din skull!!!!!
NI kommer få en fantastisk jul ihop, som du har kämpat/lidit och vänt dig själv ut och in.
Riktigt riktigt roligt FÖR DIN SKULL!!!!!
Grattis!
//A

Enda skillnaden är att du fixar detta utan problem.
Samma sak för mig, bara det ätt jag är den hattiga.
Viljan finns så sakta men säkert.
Men du har alla förutsättningar att fixa detta. Nemas problemas.
Samma för mig, men jag är som jag är. Vi börjar där va!
Och du är super! BÄST!
Jag vet att många ruttnar på mig här på forumet, men jag tar till mig av
ALLA goda råd och ideér jag får.
Men det är ju du och jag hand i hand eller hur var det?
kramar!!!//A

...är ju verkligen inte ett gift utan en jättebra medicin - vad konstigt att det inte hjälper?

...det jag brukade tänka för mig själv och till och med säga: "OK, jag vet att det är en massa fel på mig, men jag är fortfarande medveten om felen även om jag väljer att inte göra något åt dem, det är mitt val". Oj, oj, oj. Att jag kom att tänka på det nu när jag läser kapp i din tråd. Hmm... ödmjukt värre eller hur ;-) Hoppas jag kommit en bit därifrån nu...