skrev Lelas i Återfall!
skrev Lelas i Återfall!
Hej Skumbananen! Bra att du skriver, det hjälper dig att sortera dina tankar. :-)
Får jag fråga dig: Varför är det viktigt för dig att kunna dricka "någon gång ibland"?
Var rädd om dig!
/H.
skrev Sorgsen i Hjälp! Vad ska jag göra nu?
skrev Sorgsen i Hjälp! Vad ska jag göra nu?
...känner jag är i gränslandet och vill verkligen inte lämna ut något eller någon.
Tänker på det du skrev i någons tråd, kanske din egen, om hur du övar varje dag.
Jag vistas i en miljö där det finns människor som lever på andras misstag. Mycket prat och alla tycker, det är intressant och utvecklande men ibland slinter ämnet av vägen och snacket blir, för mig, baktaleri. Det är något jag är allergisk emot och undviker så långt jag kan. Gränsen är hårfin!
Älskar min man och vill inte på några villkor lämna ut honom!
Kram och tack för din klokhet
skrev mulletant i Hjälp! Vad ska jag göra nu?
skrev mulletant i Hjälp! Vad ska jag göra nu?
I den bemärkelsen är du i samma sits o position som jag - skriver med mycket fokus på en annan person. En balansgång. Jag känner respekt för hur du hanterar det och hoppas att mannen din tar till sig, att det essentiella i 12-stegsbehandlingen når in denna gången. Önskar dig en fin dag! Kram / mt
skrev Sorgsen i Hjälp! Vad ska jag göra nu?
skrev Sorgsen i Hjälp! Vad ska jag göra nu?
...inte metoden och resultatet jag fick höra när jag var där ligger på 60%. Det betyder ju då, statistiskt, att 4 av de 10 missar budskapet. Stor skillnad från landstingens resultat. De har dock gjort personalnreduceringar där, liksom på alla andra ställen i samhället. Det är trist i en sån verksamhet.
Jag klagar definitivt inte och oron ligger mest hos mig.
Eftersom han varit där tidigare så kan jag bara hoppas att det är nu myntet trillar ner, ända ner i botten.
Jag vill bara tillägga att han tillhör dem som är seriösa och verkligen vill. Han har tagit sig dit av egen vilja både nu och tidigare och inte fallit tillbaka i missbruket förrän efter många år. Han vet skillnaden och strävar efter nykterheten.
Min oro ligger i att han lägger för mycket fokus på det som inte fungerar. Men, som jag sa till honom, det kan han bara ändra själv.
Detta blev kanske en aning för personligt men jag sänder iväg, kan alltid radera om jag ångrar mig. Vill inte känna att jag lämnar ut min makes innersta tankar....
skrev santorini i Dax att sluta läsa och börja skriva... Hoppar på tåget nu!
skrev santorini i Dax att sluta läsa och börja skriva... Hoppar på tåget nu!
det är fantastiskt bra. Härda ut, det blir lättare. Jag tror vi alla känt som du, man blir inte automatiskt lycklig utan det känns ologiskt tomt ibland. Man saknar skiten man vant sej vid. Helt sjukt känns det men jag tror man ändå måste ge sej lov att sörja. Man sörjer en svekfull vän kanske.
Jag är också avundsjuk på dom som var på konventet men även jag bor för knöligt till. Kanske en annan gång.
God fortsättning!
skrev NyMan i Dax att sluta läsa och börja skriva... Hoppar på tåget nu!
skrev NyMan i Dax att sluta läsa och börja skriva... Hoppar på tåget nu!
Fantastiskt vinterlandskap under en livgivande sol. Har precis ätit frukost och tänkte knattra ner några rader här i mitt sporadiskt besökta rum.
Vet inte riktigt hur jag mår och tror att det växlar väldeliga egentligen. En riktig bergochdalbana alltså. Kroppen signalerar förmodligen att den har varit försummad under lång tid och jag försöker få fason på den men foten fortfarande kass. Därmed är det omöjligt att springa och det gör mig närmast deprimerad. Är ofta riktigt låg och mkt lättretlig, för att i nästa stund växla till sentimentalitet. Fy fan. Hatar det. Det är förmodligen tålamod jag behöver i övermått, men det har aldrig varit en tävlingsgren för mig, så....
From the bright side: Är fortfarande uppe på vagnen och det känns hyfsat normalt, även om den lille färgglade hittat också min axel att sitta på emellanåt. Försöker vara tydlig med att det är JAG som bestämmer och ingen annan. Han brukar drypa av rätt fort, besviken och stukad, dock ej helt uppgiven som det har visat sig. Sörjer nog livet jag kände igen och som jag hittade i. Det här nya är utomordentligt härligt och spännande i långa stunder, för att i nästa sekund växla över till att bli surrealistiskt skrämmande, som en Kafkalik mardröm som jag inte vet vad jag ska göra i.
Men som min frus härdade gamla farmor brukade uttrycka det: Det är bara att fnatta på! Nån gång blir väl det här också begripligt. Eller blir det inte det. Men det är vad jag har, så...
Känner att jag oftast talar till mig själv genom mina texter. Får mig i o f s att fundera över vilken underlig krumelur människan är, iallafal upplever jag mig själv vara långt ifrån det plastiga, förutsägbara och uppvisningsivrande Facebookidealet. Jag är mycket fulare än så när man börjar gräva i skiten. Skrämmande och befriande på samma gång. Nån som känner som jag?
Nåväl, ny text:
BAKBUNDEN
Jag visste inte vilken väg jag skulle gå
Men jag tror att jag mådde som jag förtjänade att må
Och om du tänker dig en vilsen hund i regnet
så fattar du hur allting kändes då
-
Jag visste att jag inte hade nåt försvar
För att jag inte kunde hålla till på de broarna som bar
Och nu tror du jag ska yttra nån förklaring,
åt alla dem som jag har lämnat kvar?
Ref:
Jag tror varken på profeter eller ödet
Och jag tror Gud har vänt mig ryggen just idag - Ah ha haaa
För det kan väl inte finnas ännu en på denna jord
Som känner sig så bakbunden som jag?
Jag vet, min vän, att du tror att du var snäll
när du pratade med Johanna gång sent i förrgår kväll
Jag gissar att du nämnde nåt om frihet?
Och nåt om att locka ut mig ifrån min cell?
INSTRUM. BREAK
Du, jag vet att den kvinnan spår min domedag
Men hon har aldrig riktigt vetat vem som verkligen är jag
Och därför blir alltsammans jävligt komiskt;
Om två pajasar ska frälsa mig idag - Ha ha ha!
Ref: Jag tror varken på profeter eller ödet...
Bridge:
Och som jag önskar att Maria vore här
med sin villkorslösa kärlek och sin värmande hand
För utan överord och later
kan hon stå i bombens krater
och skriva försoningens ord i helvetets sand (Följt av ett helvetiskt ylande gitarrsolo!)
Ref: Jag tror varken på profeter eller ödet...
Bakbunden - Hey Yeah
Bakbunden - Wow oh oh oh
Bakbunden - Hey Yeah
Bakbunden - Wow oh oh oh
Bakbunden - Hey Yeah
Bakbunden - Wow oh oh oh
BAKBUNDEN!
BAKBUNDEN!
Ps. Hoppas ni som var där hade fantastiska stunder på konventet. Avundsjuk, men bor för långt ifrån för att fixa ihop alltihop. Kanske en annan gång?.. Hoppas!/NM
skrev santorini i Måste bli ett slut på detta!
skrev santorini i Måste bli ett slut på detta!
men det finns nog ingen djupare metafor bakom valet av nick. Jag kände mej inte som det sjunkna Atlantis om du tror det, fast tanken är inte så dum ha,ha! Men jag har i många år fascinerats av historien om Atlantis och vulkanutbrottet som ledde till en tsunami som troligen dränkte den minoiska kulturen både på Santorini och Kreta. Jag har läst mycket om det och längtat efter att besöka ön och för tio år sen gjorde vi det. Vi bodde nära Fira med utsikt över vulkanen och besökte även den. Vi såg hela ön under veckan, den är ju inte så stor. Det var väldigt spännande och intressant men min favoritö är det kanske inte heller. Jag ville besöka den och jag är glad över det men tror inte jag åker dit igen. Jag vill nog också hellre ha sandstränder. Så mitt nick kommer sej av att jag länge drömde mej dit, namnet har fastnat på nåt sätt. Jag ska fundera om det kanske ändå finns nåt undermedvetet bakom. I alla fall har jag nu funnit mitt sjunkna Atlantis och njuter av alla de skatter som jag dagligen hittar! Ha det så bra!
skrev santorini i Dompa!!!
skrev santorini i Dompa!!!
Tänkte på er igår men jag bor så att det blir ett helt projekt att ta mej till Stockholm så det fick passera. Jag är säker på att det var väldigt givande!
skrev Maria42 i Dompa!!!
skrev Maria42 i Dompa!!!
Var jättetrevligt och givande, vi blev tyvärr bara 5 st men det gick bra ändå. Så kul att få lite ansikten på de som skriver, kunna ha bra, givande samtal, hög igenkänningsfaktor och även kunna skratta tillsammans. 4 av oss gick ut och åt efteråt och fortsatte samtalen. Så härligt att träffa människor och samtala där alla är nyktra alkisar, blir helt annorlunda samtal än om man går ut och käkar med sina vänner.
Glad att jag gick på det, rekommenderar verkligen att du kommer om det dyker upp fler tillfällen.
Kram!
skrev Maria42 i Div åsikter eller...?
skrev Maria42 i Div åsikter eller...?
Tycker också att det var en härlig dag och kväll. Givande och bra samtal, skratt och eftertänksamhet, god mat, kände mig mycket glad och helt slut efter alla intryck när jag till slut var hemma. Så glad att jag fick träffa er som var där, Tack Magnus för att du ordnade det!.
Kram!
skrev santorini i Dompa!!!
skrev santorini i Dompa!!!
det kan inte ens den perfekta föräldern förhindra. Det betyder inte att du har misslyckats tycker jag. Det betyder att livet är så ibland och vi får försöka göra det bästa vi kan. Det tycker jag att du gör. Vi kan inte mer än försöka. Man kan inte alltid göra sina barn lyckliga tyvärr, hur gärna man än vill. Så småningom kommer olycklig kärlek in i bilden och det kan smärta så, när ens tonåring gråter över en flickvän som gjort slut och man absolut inget göra.
skrev Adde i Hjälp! Vad ska jag göra nu?
skrev Adde i Hjälp! Vad ska jag göra nu?
andra sidan är traditionerna väldigt starka inom Minnesotabehandlingen och även vidare sen i AA. Samma budskap har fungerat i snart 80 år och är numera väl dokumenterat resultatmässigt.
Har man inte intresse att förändra sitt liv så är det svårt att göra något åt det. Jag har sett folk blivit nedbrutna och återuppbyggda där men det sker ju med vissa förutsättningar om att det finns en möjlighet att göra så.
En vändning kan komma sent i behandlingen men det är utan tvekan så, tyvärr, att många åker dit för att göra någon annan nöjd.
Men du har ju fått en bra grund att stå på :-) En behandling som startade närapå lika långt tillbaka i tid som primärbehandlingen :-)
skrev Adde i Div åsikter eller...?
skrev Adde i Div åsikter eller...?
tacka och krama er igen ni som kom på konferensen och gjorde min dag (och kväll) !!
Jag hade väldigt stor behållningen av dagen !! Härligt när möten gör avtryck och lyfter mitt sinne !
Tack ♥♥♥
skrev mulletant i Dompa!!!
skrev mulletant i Dompa!!!
ditt maktmissbruk - men hon hon skulle ju vara totalberoende! Det förstår jag. Ni måste vara helt ekonomiskt ojämlika och det känner hon förstås av. Hoppas ni kan reda upp det så att det blir så bra som möjligt för barnen. Då är det i allmänhet annat folk än advokater som ska till men hur det ska låta sig göras är jag inte kvinna att tala om. Familjeterapi över länk? knappast... J har varit/känts så i periferin... engagemanget kom oväntat - så här i forumperspektiv. Men så klart hon älskar barnen... och säkert saknar. Fast jag förstår ändå inte helt skillnaden - inte skuttar de väl hem från F heller... och du skulle inte behöva skutta mellan Kina och Italien. Jag som levt inom begränsad radie har lite svårt att förstå det där.
Kram från syster o ha det fint med storkillen
skrev mulletant i Att ta ett steg i taget
skrev mulletant i Att ta ett steg i taget
slutar man aldrig att vara, tror jag. Inte inom mitt perspektiv. Inte barn heller... riktigt gamla människor frågar ofta efter mamma. Men det blir annorlunda, jag lovar. I olika steg, en del perioder behövs man för olika ändamål - långa perioder inte alls. Det är skönt när de klarar sig själva och skönt när man behövs inom det som känns rimligt. Viktigast: att barnbarnen har det bra. Skulle vara jävligt illa till mods om barnbarnen levde med supiga föräldrar ... bara så du vet Dompa vad som gäller:) Kram till er / mt
skrev Dompa i Dompa!!!
skrev Dompa i Dompa!!!
...till Frk Bitsk ord. Flyr jag? Inte genom alkohol men genom flytt. På sätt och vis Ja! Tålde ju inte det svenska klimatet. Men jag ser det inte riktigt som flykt....mer som överlevnadstragegi. Nu säger jag inte att Frk Bitsk har fel...bara att jag måste suga på karamellen. Har kanske inte sett J. Tyckt att jag har varit schysst som erbjudit henne bostad nära sina barn. Medans hon har sett det som maktmissbruk? Mkt att tänka på. Jag älskar dock denna sida...lär mig ngt varje dag. Dags att checka in...på planet...inte för alltid. Vi hörs/R
PS: vill verkligen höra om konventet. Kan Maria( ;-)) eller ngn annan vänlig själ uppdatera mig? DS
skrev Dompa i Att ta ett steg i taget
skrev Dompa i Att ta ett steg i taget
Det ligger nog i människans innersta väsen. Fick en gång svara på frågan; Om du bara fick välja en sak att äta i resten av ditt liv? Valde då ost, bröd...och vin. Jag som inte ens är en vinalkie...trodde jag.
Lite deppad över dina ord om stora barn...men tror jag fattar. Men när i helvete slutar att man vara förälder?
Kram sylfiden. Jag tycker du pinnar på bra på din stig! /R
skrev Dompa i Mitt nya år
skrev Dompa i Mitt nya år
Han undrade vem jag satt och skrev till mitt i natten. Så jag visade honom Forum. Han tyckte i motsats till sin mor att det var stort. Att det fanns ett alkieforum och att jag hittat hit. Öva...säger du! Jo det skall väl gå... Försöker med det! Försöker bevara mina "du får inte berätta detta för någon". Kram syster A. /R
skrev Dompa i Helg Alkis
skrev Dompa i Helg Alkis
Halloj mitt i natten! Sitter på flygplatsen och halsar iskallt vatten...underskattad dryck. Du kan ha en poäng där. Dom där konstiga energidryckerna? Vad finns i dem? Minns mina yngre dagar. Hade ett ett år när jag jobbade/bodde i Grekland och blandade Red bull och vodka...galenskap. Men var yngre då så pumpen fixade det...lever ju än. Idag skulle jag aldrig peta i mig en energidryck...hellre ren vodka. Fattar inte att de får säljas.
Hoppas du får en härlig solig dag. Själv ska jag nog bara sova...om Gud är god. Avskyr att flyga. Är ju en bit över en och nittio och på flygplan passar jag inte riktigt in. Känns som flygplanen har krymt. Vi hörs kompis! /R
skrev mulletant i Mitt nya år
skrev mulletant i Mitt nya år
en stund i natten. Ska göra en 12-veckorskarta, en plan över mitt ta-hand-om-mig-själv... projekt är för tekniskt ord - fast det var rätt för barbalala. Ta-hand-omg-själv-tid... så får det heta tillsvidare. Jag vet hur den ska se ut nu... A3, liggande format, 6 + 6 rutor med tre teman i varje.
En tillägnan... till mig och till glädje för dem som står mig nära.
Lyx - att få en sån möjlighet... att jag kan ta till mig en sån möjlighet. Och veta att "alla" som är viktiga för mig unnar mig det. Det känner jag.
Träffade tre av våra vuxna barn idag - och två barnbarn. De andra på olika egna äventyr. Livet ändrar karaktär - ser jag med vemod och också förtröstan. Allt blir bra. Allt är så bra det kan vara idag.
skrev mulletant i Hjälp! Vad ska jag göra nu?
skrev mulletant i Hjälp! Vad ska jag göra nu?
att du haft en fin kväll med teamet. Skönt att du lagt åt sidan... kan låta bli att analysera, låta vara.
Trist med bakom ryggen... känner igen det från en annan medberoendetråd för länge sen. Att det utrymmet fanns och utnyttjades. Att missbruket "inne" blev en annans ansvar och "fel". Klok puff att det är bara han (man) själv som... kan ta det personliga ansvaret, hitta den egna motivationen och viljan att ta till sig av det som bjuds.
Läste fel först - skönt att leva som nykter alkoholist. Så känner jag det med Mullegubben... läser om; skört att leva som nykter alkoholist - är det också. Den där inre vändningen måste nog till för att ge styrka i skörheten.
Kram i natten / mt
skrev mulletant i Att lämna den man älskar
skrev mulletant i Att lämna den man älskar
så bra att du skriver av dig! Så bra att du "ser" ett steg till - ser att han inte ser.
Vem har lurat vem? Kan man veta det det? Du är lurad, har låtit dig luras... Nu ser du klart - efter en ganska lång resa?
Att vara förstående, känna medlidande (tycka synd om) och acceptera... och försöka. Det är goda mänskliga sidor som du har visat. Du borde inte behöva känna dig smutsig, kanske nedsmutsad... om det är så att han medvetet och systematiskt missbrukat din goda vilja och samtidigt underhållit en bakdörr.
Så bra, säger jag igen, att du sätter ord på det du känner. Gråt, svär några ramsor (om det passar dig), tvätta av dig skiten till kropp och själ ... och ta emot ljuset. Det är på väg nu!
Skrivet rakt ur hjärtat! Kram, kram i natten / mt
skrev Paron i Helg Alkis
skrev Paron i Helg Alkis
Ja om det blir så att jag någon gång ställer upp i Vasaloppet så kommer jag inte att vara först i mål.
Och jag tillhör nog inte någon av dom som anstränger mig så att hjärtat inte orkar med.
Läste den länken mulletant skickade intressant läsning. Undrar vad dom har för bränsle.
Man har ju läst om energi drycker som vi kan köpa i affären som skapar hjärta klappning, vissa är poppis att blanda till drinkar och för hög konsumtion är visst riktigt farligt.
Som sagt lagom är bäst.
Lite svett skadar inte.
Nu till något annat, Nykter hela fredagen och lördagen varit fantastiskt skönt.
Ser fram mot morgondagen, upp tidigt och ut andas frisk luft som ångar i minusgraderna och hoppas på att få solen i ögonen när den kommer krypande över träd topparna.
//Paron//
skrev Sorgsen i Hjälp! Vad ska jag göra nu?
skrev Sorgsen i Hjälp! Vad ska jag göra nu?
...hur jag ska reagera på samtalet vi hade ikväll.
Just kommit hem efter en trevlig kväll med teamet där jag finns. Skönt träffas utanför jobbramarna, något jag sällan brukar hänga på men bestämt jag ska ändra.
Samtalet med maken tidigare har jag inte kunnat smälta. Det var underbart att höra hans röst men jag tycker inte tonen/stämningen i samtalet var hoppgivande.
Jag behöver ju inte analysera utan låter det få ligga i en vagga vid sidan om, den kommer säkert röra på sig efter fler samtal.
Men detta är en reaktion på det faktiska jag hörde, utan att kommentera detaljer.
De är ju alla där frivilligt men ändå håller de sig inte till reglerna utan går bakom ryggen. Oerhört omoget kan jag tycka!
Sa till maken att det är bara han själv som kan bestämma hur seriös han vill vara. Tyvärr har inte behandlingen blivit uppdaterad utan materialet är samma som när han var där för decennier sen, tagiskt kan jag tycka. Budskapet är ju såklart detsamma men det är ju trots allt så att om allt runt omkring är sltet blr inte känslan lika stram. Jämför i min tanke skillnaden för en elev att få en ny egen lärobok eller en väl begagnad.
Blir nedstämd av kraftverks inlägg också. Jag är så glad över att mannen finns i behandling, men det är ju så skört att leva vidare som nykter alkoholist. Undrar om makens motivation är stark nog, jst nu är jag tveksam, mycket tveksam. Men, vi är ju bara en vecka in i vändningen...tålamod! Det lär bli min utmaning för närmaste framtiden!
Egentligen är det inte viktigt. Men känner väl att jag inte vill sätta mig i ett fack som varken alkoholist eller nykterist. Vill egentligen bara kunna dricka kanske en gång i månaden för att jag vill det, utan att få superångest pga det. Eller utan att falla tillbaka till att dricka onsdag, torsdag, fredag, lördag.
Förstår du hur jag menar? :)
Tack för snabbt svar! :)