skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Hej..
Elaka Mie här,
jag menar det mer som att det är barnens pappa som säger el tycker så. Så det är med ironi jag säger det.

Jag är glad för varje gång jag kan säga STOPP, utan att tänka tanken att det kanska kanske är lite synd om honom.
Jag vet att jag gör helt rätt & är på rätt spår...
Det är samma för mej som för alla andra här på forumet : En dag i taget.
Lika för både missbrukare & medberoende.

Självklart behöver jag bekräftelse på att jag gör rätt, Oxå lika för oss alla här på forumet.
Alla behöver vi ett uppmuntrande ord när vi kämpar mot alkoholen & drogerna...

Jag känner mej som en vinnare & är en vinnare... min slingriga stig börjar räta ut sig...

Feta lyckosparkar kan man inte få nog av... så TACK Berra, & att du tycker att jag skapar harmoni känns väldigt smickrande...återigen TACK.

& Adde... Jag hoppas att din önskan går i uppfyllelse, att jag, barnen & kanske mamma tar & åker till solen. Jag ska ta mej i kragen & försöka få barnens pappa att skriva på om pass till dem... Är inte helt säker på att det lyckas då inte jag skrev på i somras, då han ville åka själv med barnen utomlands.

& jag är helt klart kramgo & kramvänlig... om än lite benig för tillfället, allt strul har gjort att jag gått ner 3 storlekar. Var inte stor innan... är en liten kvinna helt enkelt, men med ett stort hjärta...
men det possitiva är att jag börjar må bättre & då även fått tillbaka ett kg.

HALT känns mkt tänkvärt tycker jag...

från supersnälla, inte alls elaka ;-) MIE...


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Det är en erfarenhets regel som säger vad man kan ge akt på som är vanliga fällor. Exakt var/när/hur den myntades inom AA har jag ingen susning om men för mig betyder den rätt så mycket.
H = Hungrig Gör att jag kan bli på dåligt humör om jag inte sköter om min kropp som den
förväntar sig. Och mitt gamla korrektionsmedel vill jag inte ta till, en pilsner så gick det ett
tag till.
A = Arg Jamen vem har inte stärkt sig när man varit lite uppretad på alla dj-la idioter som
funnits runt en ?! Det ger ju styrka och mod ! Eller?!
L = Ledsen/Lonley Självömkan är vår värsta fiende som alkoholister. Jag tror nog att alla
någon gång tyckt så synd om oss själva att vi varit tvungna att döva vår smärta
med ett glas vin (lr flera!) eller en sup (lr flera!).
T = Trött Visst är det så att garden sjunker när vi blir avtrubbade av trötthet? Visst är det
så att det är väääldigt skönt att slappna av med en öl (lr flera) ?

Detta ÄR varningssignaler MEN det är också självklara levnadsregler för ett bra mående som alla skulle behöva beakta i dessa stresstider.

AA's program är ett enkelt program för komplicerade människor ! Jag själv hade en fena på att vända på allt som sades i början innan jag lärde mig att lämna över det jag inte kunde påverka och leva det liv jag lever idag. Det är heller inte speciellt konstigt utan bara vanliga normala levnadsregler som jag tidigare hade glömt bort.

Jag har skrivit om självömkan tidigare och jag erkänner villigt att jag kan frossa i det även idag ! MEN idag vet jag att det inte är bra för mig och stannar högst 3 minuter i en våldsam självömkan (kan vara dj-igt gott!!) men sen måste jag ta mig ur det tillståndet och det går idag bra att göra så.

Att vara arg är bara slöseri med energi och det löser inget !

Ha det bra Berra !


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Tjena Adde!

Fin tumregel, men jag hajjar nog inte riktigt...
Är det sådant du tänker på för att inte ta till pavvan, eller är de sådana saker som kan göra att du trillar dit...???

Kan man bli törstig av att vara hungrig?
Eller att man tar en skvimp för att man är trött och vill bli pigg?

Skulle jag dricka när jag var ledsen, så skulle jag nog bara bli ännu mera ledsen, så där tokledsen bara, och då är man ju bara ledsen för att man är så ledsen bara..

Skulle jag vara arg så skulle jag inte veta vad som skulle hända...
/Berra


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

H = Hungrig
A = Arg
L = Ledsen/Lonley
T = Trött

En liten tumregel att fundera över när jag känner att det skaver i livet. Tänker HALT !!

Jag tycker det är skönt att ha med mig den lilla övningen i min dag !


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Hej Berra.
Skitbra frågor. Ska jobba nu, men verkligen sätta mig och fundera ordentligt på svaren i morgon när jag har mer tid.
Allt väl
/Fenix


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Hej Fenix!

Du är ju medveten om dina fallgropar i alla fall, du verkar ju inte förneka dem alls...

Säg mig, hur tänker du när du trampar igenom golvet???
Jag skulle bara vilja veta vad det är som får dig att släppa tankarna...

Är du förbannad...??
Ledsen...??
Arg...??
Upprörd..??
behov av tröst...??
uppgiven...??
glad och festsugen??
behov av att fira något??
har tråkigt??
ensamt?
det var längesedan..?
har inget annat för mig?
det sitter en liten j-vel och tjatar på min ena axel...?
osv...

Nästa grej, när du väl har fyllnat till, vad händer då..?
slappnar av?
älskar buzzet i huvudet?
får tyst i huvudet?
tid till eftertanke..?
normalstatus?
ringer runt till folk?
blir glad?
blir melankolisk?
tänker tillbaka på gamla minnen?
somnar..?
osv

Förlåt om jag är nyfiken, men skulle bara vilja veta, om du nu har lust att prata om det?

Mors/Berra


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Va gott att läsa alla inlägg här sedan sist. Inser att det här är ett ställe där vinnare håller till. Själv ramlade jag ner i en grop. Efter fem dagar där jag verkligen uppskattade att vara nykter var jag tvungen att bara testa en sista gång, det blev fyra dagar.
Så nu är jag inne på tredje nyktra dagen igen och det är ju faan, det är ju nykter jag vill vara. Solen skiner och det känns bra igen. Men för säkerhets skulle har jag börjat med Antabus igen, litar ju inte på mig själv, vilket det senaste fallet ner i gropen visade. Vet att det finns en fara i Antabus, nämligen att när man slutar med det så ligger ett återfall nära då medicinen gått ur kroppen. Men det skiter jag i just nu, tar en dag i taget och ska sluta tänka på framtida hjärnspöken.
Nu ska jag gå och röra ut en tablett och svepa glaset. Då har jag snart byggt upp ett skydd åtminstone för en vecka framåt.


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Hej elaka Mie !!

Jag hoppas innerligt att du har distans till ordet "elaka" ???!!! För det är väl inte så att du självömkar lite ?!

Jag tror och hoppas att du inser att du är på helt rätt väg och att du förtjänar all uppskattning det du gör för dig själv och dina barn. Det är inte en enkel frigörelseprocess du genomgår men det går uppenbarligen framåt och du klara att sätta gränser vilket är så viktigt. Jag har tidigare skrivit att vi beroendepersoner är känslomässigt störda och jag tror mig veta att narkomaner har ändå större problem med sitt känsloliv långt efter de blivit drogfria. Det är som du skriver " Kanske aldrig...". Tyvärr är det nog så. Jag har träffat många drogfria narkomaner och ska jag generalisera så har det nog tagit över 10 års drogfrihet för de jag känner att bilda ett stadigt förhållande inkluderande barn. Det finns de som skaffat barn tidigare för det är ju så förbannade bråttom men förhållandena har inte funkat.

Jag tror, Mie, att du är en kramgo tös som söker lite stöd och bekräftelse när du skriver dina lite smådeppiga inlägg och det är helt ok !!!

Finge jag önska fritt ur hjärtat så önskar jag dig en familjevecka helt på egen hand och enbart för dig !

Ät semla idag och njut av ditt nya liv !!!


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Hej 20år & Mie!

jag tycker det känns som vi har två vinnare här idag...

20år som verkar vara väldigt bestämd, och vill inte rucka på sitt beslut, vilket gör mig oerhört glad.
Du gör just nu dina insatser för ett bättre och värdigare liv, med betydligt mindre bekymmer.
Ditt liv är av värde, känns rätt billigt att gödsla den med en massa dynga såsom ångest.

Det kanske känns lite ensamt i början att gå emot strömmen, men det är värt det, mycket!
Du och jag vet att den kemiska berusningen inte är vårat gebit, utan vi måste hitta ett annat sätt att få belöning, låter lite för tungt att aldrig mer få tänka tanken att dricka, men vi vet det ju längst innerst egentligen, men måste vänja oss med tanken lite i sänder, dag för dag....
Men vi investerar ju just nu för livet, ..för det andra livet är just inget liv, egentligen...
En stor fet lyckospark från mig, och fortsätt berätta på forumet..!

Mie, du har lärt dig att säga ifrån, bra..!
Det bevisar att ditt sätt att tänka har blivit starkare, och att du inte låter ditt liv manipuleras av någon annan "proffsmanipulator"...
Du har ditt liv nu, och du fyller det med sådant som du tycker är viktigt.

Om någon försöker tränga sig in på ditt område så sätter du stopp, och ber dem fara och flyga!
Att bli omtyckt betyder inte alltid att man är andra till lags, att sätta ner foten skapar ett välbehövlig respekt från andra emellanåt.
Man behöver inte per automatik bli en "gammal surkärring" bara för att man visar vad man tycker är fel då och då, om man visar vad man uppskattar däremellan...

Jag hejjar på dig Mie, jag vet att du gör rätt, du är en "mjuk fläkt" här på forumet, och skapar en harmoni för oss andra, tack för att du finns!
Mors! /Berra


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Hej igen...

Vi hade ju kalas i går & barnens pappa ringde 20 min innan det började & sa sig sjuk.. men ville komma som idag istället.
Elaka Mie hade ju bestämt att kalaset skulle börja kl 13, tidigt ju... hur ska man orka ta sig upp till det?

Idag rinde han & frågade om han fick komma över, men eftersom han fortfarande sa sig vara sjuk ville jag inte ha hit honom eftersom vi precis blivit friska... Blir ju rätt så kännbart på min lön med karens & dyl... & 2 barn att försörja.
Elaka elaka Mie igen som inte bara säger Ja & tack...

Så han säger även denna gång att jag ska ringa honom då han får träffa sina barn igen.
NEJ, säger jag, du ringer när du är frisk, för jag kan inte veta när du är frisk...eller hur?
Jag frågar om han vill prata med sina barn.. men... NEJ det vill han inte, det behövs inte.
SUCK... så intressant var det med familjen när man inte får som man vill.

När ska han komma till insikt? & bli den pappa som barnen förtjänar? Kanske aldrig...

.../ Mie.


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Ja det känns väldigt bra just nu faktiskt.
Inte lika vingligt och svajjigt som i början.. Då jag trodde att 3 veckor utan alkohol var omöjligt.
Men som andra tidigare nämnt.
Nu är kommer nedförsbacke. Inte lika jobbigt längre..
Man är rätt fastkörd i det här spåret nu. Och vill INTE bryta det.

Gjorde mig också ett problem mindre nyss. Ringde och sa att jag jobbar hela helgen till diverse personer. Även fast jag inte gör det. Så släppte en sten från maggropen.
Alltså kan även nästa helg bli vit.
/20


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

till "polaren" alkohol...
Det är stort & mäktigt.

Tycker oxå att du ska ta stöd & hjälp av dina vänner, de mår säkert oxå bra av lite andra aktiviteter än enbart krogbesök.

Den kringelkrokiga stigen framför dej ser smal ut men den leder dig sakta men säkert framåt i ditt liv.../ Mie


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Hej 20...

Jag blir varm innombords då jag läser att du är på rätt spår, du har tänket.
Du kommer att fixa det här.
Du vet vad du måste göra för att nå ditt mål.

23 dagar, helt fantastikt bra... Du har jobbat & kämpat för att uppnå dem.
Det du har gjort är en otroligt bra början på den resan som du har framför dej.
Men det känns som om du börjar få självförtroende till att kunna stå fast vid ditt beslut. Våga säga nej


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Precis.
Största vapnet på alkoholen just nu är att täppa igen luckorna man annars brukade dricka/vara bakfull på med andra aktiviteter.
Har gått rätt bra hittills.
De närmsta vet att jag försöker trappa ner på alkoholen och vill ha nåt annat att sysselsätta sig med.
De stöttar mig i de.
Försöker så gott det går göra andra saker under helgerna.
/20


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Du skriver att det är bäst att lära dig leva utan alkohol nu ett tag för att inte sluta som en person utan vänner. Din vänner är viktiga för dig. Vem av de du har runt dig skulle kunna vara ett särskilt stöd ett tag. Kanske kan ta på sig att hitta på andra saker än att bjuda ut på krogen.

/magnus


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Jo det är mina riktiga vänner.
Kom på det för 23 dagar sedan.
Trodde förut att jag hade minst 20 vänner. Men när inte alkoholen är med i bilden länge föll de ner på 5.
Och riktigt bra 5 iofs.
De tycker att jag gör ett bra val. De vet om mina problem ang spriten...

Men även dom kan glömma att jag kanske inte ens vill bli tillfrågan om en sväng på krogen/ölkväll mm... De har svårt att förstå hur svårt jag har att stå emot.. Vill ju mer än allt annat kunna följa med...
Men vågar samtidigt inte..

Har tänkt tanken att bara gå ut och ta HÖGST 4 öl. Sen inget mer.. Men vågar fan inte.
Vet hur det klickar till i hjärnan bara efter 3 klunkar. Kan bli som förbytt.
All den karaktär jag hade innan kan bli som bortblåst.

Tror jag gör bäst i att lära mig leva ett liv helt utan alkohol nu ett tag..
Och sen kanske testa vara i miljöer med alkohol igen.. När det inte längre är lika centralt i mitt liv längre.
För alkohol har alltid varit mittpunken i mitt liv innan. Anpassade allt för den.
Glömde liksom bort hur man var social utan den.. Om jag skulle fortsatt längre skulle jag garanterat bli socialt handikappad av spriten.

Men jag tror hur som helst jag kör på vita lögner som jobb och så. samt skyller på alkohol-uppehåll.
Det måste bli så.. Vågar inte riksera att hamna nere i fyllträsket igen.
Måste få mer distans till spriten innan jag vågar mig ut på något igen.

Och en till anledning till att jag inte vågar dricka med mina vänner jag bryr mig om är att jag kan bli riktigt jävla elak och dum.. Förstår inte dagen efter vad de är för saker jag kläcker ur mig..
Så om jag inte vill sluta som en person utan vänner måste jag förändra situationen. För har redan märkt att de personer som inte har ölen som sin bästa vän i sin tillvara börjat ta avstånd från mig..

Måste vända den trenden.

Tack för alla gensvar! Riktigt bra tips och råd ni ger!

/20


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Jag vill tillägga lite om det där med orsaker och genetik. Ursäkta om jag är någon dag sen. Enkelt förklarat är det så här: När alkohol finns i ett samhälle kommer de som är sårbara (extra känsliga) för alkohol att drabbas mest.

Det är här de generna spelar in. Det handlar inte om att gener är defekta utan bara att de är olika (som längd, hårfärg eller allergi). En viss kombination gör en mer sårbar för alkohol (men kan också innebära andra fördelar).

Även utan att man har särskild genetisk sårbarhet kan man få problem om man dricker tillräckligt mycket. Det finns inget annat garanterat skydd mot alkoholproblem än att avstå.

Vi alltså har alla en medfödd gräns för alkoholproblem som kan vara hög eller låg. Gränsen förändras sedan upp och ner under hela livet. Gränsen påverkas av hur livet ser ut. Negativa saker i livet kan göra att gränsen är lägre, t ex mycket stress, dåligt mående, taskig uppväxt, arbetslöshet, separationer mm.

Genom att supa sig full och höja toleransen så närmar man sig gränsen. Om man dricker mycket och ofta under en period då gränsen är låg så får man problem (och kan hamna i det som kallas beroende). Har det hänt en gång är det lättare att det händer igen.


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Önskar dig en trvlig kväll!

MEN, tycker absolut inte att du ska dölja att du intre dricker... inte hälla ut öl och hälla i vatten istället.. det blir ju bara en fortsättning på ljugandet. Det är ju så vi gör med spriten!
Stå på dig och visa vem du är!! du har inget att förlora, utom grogglaset!!?? och ångesten! Och allt annat jä-la skit!

Stå för den du är och andra kommer att acceptera det!

kram!


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Hej 20-år!

Jag tycker du är skitduktig, 23 dagar är väldigt många tunga dagar, för att det är de första 23 dagarna...
Det vore väl lite synd och kvadda dem med en fylla, tycker jag...

Jo jag vet hur det är när andra pockar på, det är ju det här som nästan känns som det värsta.
Du kan ha gjort ditt bra-iga val, men så kommer det andra som vill ha fyllstöd här i livet...

Och man känner sig ännu inte riktig stark så man vågar fräsa ifrån, ännu...
Att våga säga Nej tack, jag har en time-out just nu.

Man är rädd för alla följdfrågor, och att man ska bli övertalad till att fyllna till i alla fall..
Och blir man övertalad, så förbannar man alla sk polare till döds, man verkligen hatar dem...
För de vet inte vilket helvete man står inför, och så kommer de och kvaddar allt!
23 dagar (och kvällar, och nätter) rakt ner i avloppet, nä fy sjutton!

Du står ju nu inför dina val, dina kompis pockar på för umgänge!
Umgänge alltså, inte fyllkompis, eller?

Så om du inte orkar argumentera ifrån så kanske du ska välja att stå över, men är det "riktiga" kompisar så SKA de klara av att hantera sanningen rakt i vitögat.
Annars tycker jag du gör helt rätt i att ljuga, "vita" lögner är helt okej lögner för mig!
Du ska jobba, käkar medicin, vadslagning, har dåliga blodvärden, tar en vit månad (igen?).

Om du nu går, så har du två alternativ, dricka, eller inte dricka...
Om du väljer att stå emot, och kan ta några duster med polarna, vinnare!

Om du inte vågar falla utanför ramverket, drick sådant som ser ut som det ni brukar dricka, och spela "lite" full, dricker du öl ur flaska häll ut och fyll den med vatten/läsk!
"Låtsas" köpa ny när ingen polare är med, eller du tar beställningen till hela bordet.
Ett litet rivmärke i etiketten visar vilken flaska som är din, håll i den hela kvällen!

Om du dricker på riktig!, drick med omsorg, vänta så länge som möjligt, ta något som inte är gott så rinner den inte ner så snabbt, bloddy mary t.ex.
Gin och tonic med en 2:a går ju också, smakar likadant men mycket billigare.

Tänk, tänk, tänk hela tiden på morgondagen, att du inte vill förstöra den.
Du har ett mål att inte få psykbryt på en gammal fylla, minns hur ont det gör, hela tiden...
Kom ihåg hur det svider och knyter sig i magen, dra åt bältet extra hårt under kvällen för att påminna dig om hur det kan kännas i magen...

Glömt inte heller att du är stolt över ditt val, du har gjort någonting bra, och det borde alla få veta!
Och de vet att ditt val är j-vligt vettigt, och att de själva borde göra någonting åt sin situation...
Så glöm inte att du "står över dem" i deras tankebanor, du har ett bättre liv utan ångest och bakfylla, och att du har börjat lite av ett nytt sundare liv.

Om du vill bättra på ditt självförtroende så köp lite nya balla kläder, gärna en ny livsstil som visar att du går ur något gammalt till något nytt...
Klipp någon ny frisyr, och anlägg lite ballt skägg eller något...
Visa alla andra att du går igenom en ny livsstil, där alkoholen inte har samma innebörd längre!

Kanske börja lyssna på sina kompisar på ett annat sätt och fråga dem om något som visar att du bryr dig om dem, hur gick det med den där flamman du hade på gång då och då t.ex..?

Du har tagit ett stort kliv, ta ett ännu större och var stolt över det!
Du vet aldrig vad som gömmer sig bakom nästa husknut, inte vi heller...
Men var nyfiken och kika runt det så får du se, det kan vara något kul!

Alla lyckönskningar från en som inte har samma sug längre, jo på livet förresten!

Mors Berra!


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Min 23e nyktra dag idag och allt är frid och fröjd.
Men nu till problem..
Det börjar komma påtryckningar från höger och vänster hela tiden..
Om ölkvällar/clubkvällar osv...

Har dumt nog tackat jag till två av dom...
Men vet ju innerst inne att av bara en sån kväll kan kan ligga och må skit en vecka framåt.....
Eller så kanske det blir en lyckad kväll. Men om man följer statistiken mina fyllor de senaste två åren är jag rätt säker på att det minneslucke-kväll med pinsamheter, rejäl 2-dagarsbakfylla, och ångest i minst 5 dagar efter.

Så är ju minst sagt kluven.. Vill inte förstöra allt det här med att ta en chansning på en "bra kväll" på krogen...

Lite tips skulle inte sitta fel om någon vill dela med sig..
Hur skulle ni gjort i denna situation?
/ 20


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Inte ens jag hänger med där ! Knappt en halv har jag nog fixat när det var bråttom !!


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Fy fasiken...

Vilken knäppskalle... kan man verkligen göra så utan att bli helt häck väck lingonsäck?
Det övergår mitt förstånd.

... /Mie.


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Trodde aldrig att det var möjligt att svepa en halvböj i ett drag...
Här finns skräckexemplet:

http://blarf.nu/content/13573

Snacka om att det måste bli en explosition i skallen...ruggigt!
/Berra


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Hallå i snöyran !
Om jag räknar ung rätt så motsvarar 1,5 sjuttis ca 3 l baginbox mätt i ren alkhohol. Du är lite amatör Mie !!
Teoretisk är det möjligt att testa sig för gendefekter men till vilken nytta ?! Min dotter funderade över det i början men konstaterade att det verkar vara onödig kunskap. Kul att veta att man kan bli sexmissbrukare när man står i värsta barnafödaråldern ?!
Näe, då är det nog mycket bättre med riktig information om vad som kan hända. Det är AA medlemmar i södra Sverige som håller föredrag i skolor och som får en sanslös respons. Det är många barn som vill fråga och undra och även få tips efter föreläsningarna. Jag tror att det är viktigt att få upp diskussionen i dagsljuset och då är det i skolan man ska börja. Mycket är vunnet om vi får bort skamstämpeln och kan behandla sjukdomen som just en sjukdom. Det betyder mycket att personer som Elisabeth H och hennes man kan berätta om sitt liv som vi fick tips om av Berra ovanför här. Deras, framförallt hennes, liv är som tagit ur läroboken för ett vuxet barn. Hur många finns det ????
Lögner ja ! Jag har blivit otroligt naiv i samband med mitt tillfrisknande, jag tror alla om gott vilket inte riktigt stämmer i alla fall. Men jag tar hellre en blåsning än går omkring med den tråkiga inställningen jag hade tidigare om att alla var mina fiender. Livet blir på alla sett enklare om jag tror gott om mina medmänniskor. Jag vet inte om jag lärt mig några knep för att leva livet jag tycker att jag numera bara åker med på en fantastisk resa !! Snacka om att resa på en räkmacka !!

Nu ska vi ut och halka omkring i snön ! Min lilla, fd, medberoende och jag !!