Senaste kommentarerna i forumet

Hej,

jag har varit här ett tag och läst alla generösa trådar och fått så mkt stöd (tack!) och känner mig redo att be om er hjälp. Jag tror att jag är redo för att skriva pga jag inte druckit något alls denna vecka, idag är femte dagen. Det känns så väldigt konstigt att skriva så, pga jag håller på att erkänna att jag inte kan kontrollera mitt drickande. Eller jag har alltid vetat att jag dricker för mycket, ibland för ofta, men jag har tänkt att jag gör det medvetet, att jag skiter i konsekvenserna eftersom jag vill dricka, jag har tänkt att jag behöver det. (En terapeut sa till mig i en alkoholbehandling som jag själv sökte upp för rätt många år sedan, i hemlighet, att hon inte bedömde att jag måste sluta dricka, hennes analys var att jag använder alkohol som ångesthantering). Men i söndags kom nån slags vändpunkt för mig. Jag drack mig in i minnesluckan för andra kvällen i rad (fjärde på två veckor).

Jag har druckit i princip varje dag sedan någon gång i november. I början en folköl, ibland två, ibland sex, ibland en halv flaska vin, och detta har ökat och nu på slutet har jag flera gånger i veckan druckit en flaska vin eller mer ett par gånger samma vecka, ibland i sociala sammanhang, ofta ensam hemma.

Från att barnen kom för snart tretton år sedan upphörde mitt drickande nästan helt och automatiskt, men i takt med att de blivit större och mer självständiga i kombination med att andra jobbiga saker hänt i mitt liv så har jag börjat förskjuta gränsen för vad jag tycker är okej, och det har eskalerat jättesnabbt den här gången. De senaste veckorna har jag som sagt haft flera minnesluckor vilket skrämmer mig jättemycket.

Ända sedan jag blev full första gången som femtonåring har jag sökt frihet med hjälp av alkohol. Frihet från sårbarhet, ångest och oro. Frihet från bedövning och avstängning av känslor. Frihet från mig själv och från den som andra tror att de ser. Frihet från självutplåning. Frihet från rädsla, från existentiell ensamhet (vilket är vad jag paradoxalt nog vill uppnå med alkoholen) och frihet från ansvar och kontroll. Men alkoholen har alltid blivit ett fängelse. Därav mitt användarnamn. Jag valde det utifrån den jag vill bli och är exakt just nu, någon som inte dricker. En sannare frihet. Men det är så skört, jag fattar ju det. Det är som att jag vet att jag kan, förmodligen kommer, trilla dit igen. Kanske inte nästa vecka, men kanske om två, eller om ett år eller tre. Som det sett ut förut har jag kunnat avbryta den mörka spiralen genom att inte dricka alls, och sedan efter en tid börja dricka normalt, dvs "som andra", jag har kunnat begränsa mig och oftast pga jag inte vill dricka mer, men så händer något jobbigt, eller ångesten kommer krypande, och så har jag glömt hur jobbigt det var att tappa kontrollen. Tanken kan då antingen se ut såhär:
1. Jag vet att jag hatar att gömma mig i spriten och det kan gå åt helvete men jag skiter i om det gör det för jag vill dricka.
Eller såhär:
2. Jag kommer inte börja dricka som förr igen, för jag är någon annanstans nu, och jag behöver försvinna bort/segla iväg/gömma mig med hjälp av alkohol, så jag gör det nu (och sen går det åt helvete till slut, dvs jag börjar dricka flera ggr i veckan och sen varje dag ensam och i smyg).

Jag har de senaste dagarna redan upptäckt en massa vinster med att vara nykter:
1. Jag slipper vakna med ångest
2. Slipper vara orolig för om jag kan köra bil
3. Jag kan åka till affären och köpa det som saknas till middan pga jag har inte druckit
4. Jag slipper vakna med blåmärken
5. Jag slipper hitta saker på fel ställe och undra hur de hamnade där
6. Slipper hitta överdrivet älskvärda sms jag skickat till nån jag egentligen inte alls vill vara så älskvärd mot
7. Slipper smyga och skämmas
8. Jag kan ta min sömntablett (vågar inte ta om jag så druckit så bara en folköl)

Flera gånger den här veckan har det slagit ner i mig, "men gud, jag är inte berusad, vad skönt", som att jag utgår från att jag från eftermiddagen och framåt är lite påverkad. Jag har också märkt hur klar min hjärna redan är, i hur jag ser på andra människor och allt runt omkring mig, alkoholen gör att jag hamnar lite utanför tillvaron, som i en egen bubbla där jag har min hemlighet som blir min vän och som jag skyddar hårt, och jag är så rädd att börja glömma hur det känns just nu och förlora det. Och jag hatar att kunna tänka så här klart och ändå skada mig själv.

Nu skrev jag i tråden "förändra drickandet", men det är väl en process, kanske ska jag inte dricka alls, jag vet ännu inte.

Hur gör ni som befinner er (eller befunnit er) i kampen, som kämpar för att kunna klara av att vinna mot rösten som kommer vilja övertala er att ta ett glas igen?

@Flarran Annie Grace har så rätt när hon säger: ”Alkoholen tar ifrån oss förmågan att känna glädje i det vardagliga”. Utan alkohol får vi den förmågan tillbaka. Hög på livet. Precis så är det. Just nu njuter jag av blomsterfägring och fågelkvitter allra mest.

Men det tar ett tag innan man når dit. Innan dess måste man ner i det grådaskiga och vända. Det beror på att alkoholen kidnappar våra belöningssystem. Inget annat än alkohol får oss att må toppen när vi håller på med drickandet. När vi slutar med alkoholen blir dopaminet lite vilset ett tag, det tar lite tid innan det reagerar som det ska igen. Tålamodet får rätt mycket övning.

Kram 🐘

@bella70 Hej! Ja den tanken har slagit mig. Men hotet om självmord var för över 20 år sedan och har inte hänt sedan dess, även om det fortf spökar för mig nu såklart... jag försöker tänka att jag och min familj är prio 1 nu. Det är svårt. Men någon dag kanske jag kommer dit då jag kan släppa allt och alla känslor.

@Carisie hej! Ville bara skriva och tacka dej för dina inlägg här! Du är så inspirerande och det är dessutom väldigt intressant att läsa om ditt jobb. Är långt ”efter” dej i nykterheten och har inte bestämt än om jag tror jag kan vara måttlig eller inte. I vilket fall är det till stor hjälp att vara inne här och läsa och skriva!

@Ny dag ja. Det finns så många som klarat. Ironiskt nog så är min man nykterist. Han drack väldigt mycket när han var yngre och beslutade sig för ett antal år sen att INTE dricka alkohol. Han tog inte ens ett glas när vi gifte oss (hör själv hur konstigt det låter - det borde ju inte vara nåt konstigt att inte dricka alkohol för att man gifter sig…). Men han har varit helt ok med att jag ”tar ett glas då och då”. Utan att veta att jag hinkat i mig OFANTLIGA mängder… Men det är slut med det nu. Jag orkar inte må som jag gjorde i onsdags igen. Fy tusan! Är som sagt så glad att ha hittat hit! Tillsammans är vi starka! 💪🫶

@Monica01 , tror vi är många - många fler än vad vi tror som delar ”samma problem”.
Allt smygande, lögner, smusslande. VEM kan tro att JAG faktiskt är (nu vågar jag erkänna det för mig själv) ALKOHOLIST? Mest ljuger jag ju för mig själv. Tycker att jag ”sätter lite guldkant på tillvaron” genom att ta ett (hmmmm) glas bubbel. Det är snarare 2-3 flaskor…nästan varje dag. Toleransen jag ”arbetat upp” är ju vansinnig. Men, nu vill jag påbörja en ny resa. Efter 8 nyktra dagar förra veckan så fattade jag ett idiotiskt beslut i tisdags. Att ”testa”. Det gick åt helvete. Så nu har jag börjat om och är just nu inne på min 3:e dag (igen) utan alkohol. Och nu ska jag hålla i längre. Är så trött på att leva med lögner och smygande. Vi kämpar och klarar detta tillsammans! Styrkekramar till dig! Vi hjälps åt!

Starkt av dig att be om hjälp! Jag har ännu inte vågat ta hjälp utifrån eller berätta för mina nära. Jag skäms för mycket. Men jag vet att ensam INTE är stark! Stora styrkekramar till dig! Du kommer greja detta!

God morgon. Trött morgon här efter att undervisningsdagen som jag preppat för gick av stapeln igår. Det gick bra. Strax in till jobbet, två möten idag och mina låååånga "att göra" listor. Nå, en sak i taget men först mera kaffe. Öppnade precis dörren ut från köket, det är fortfarande friskt ute, och fåglarna kvittrar. Ganska ljuvligt. @Flarran Sju månader, det är ju verkligen en stor bedrift!! @Carisie Hoppas att dagen i bunkern blir okej!

Haft problem med alkoholen förr men trillat dit igen.
Tre nära personer i mitt liv har gått bort inom ett halvår och dum så är har jag försökt dricka bort sorg och ångest,vilket bara gör det sämre.
Känner att jag har svårt att ta mig ur detta själv,i min stad finns en beroendemottagning där man kan gå på samtal.
Ska ringa dit idag så fort de öppnar kl 8,ta hand om er alla.

@Cynthia Grymt bra jobbat! Jag ska också försöka vara nykter nu. Har provat att bara dra ner men det funkar dåligt.

@bpo jag hade precis separerat och behövde vara nykter och mådde bra i det för min skull. Vi hade en skilsmässa som var ganska ansträngd och jag behövde ha kontroll. Sedan förälskade jag mig i nykterheten och kände inga behov av att dricka.
Senaste månaderna har jag varit stressad, mycket på jobbet, och jag har varit trött. Det här var alltid de 2 störta triggers för mig så jag började slarva helt enkelt. Jag började också umgås med mitt ex och jag förstod inte hur det påverkade mig innan jag tagit fel beslut.
Tack för dina ord 🙏

@has känns igen, jag har också jobbat ihjäl mig med att ta ansvar för allt och alla och när jag insett att ingen gör det för mig så fick jag ta en lång paus (vi pratar år) för att omvärdera. Jag har analyserat varför jag har gjort det och jag har slutat med det nu, men oj vad det har tagit mycket energi under många år.

@wasgij ja du, hur gör man? Mitt ex höll på med kärleksförklaringar i närmare ett år efter att han valde att avsluta vår relation en natt när han var full och hade ångest. Jag sa åt honom att jag inte vill höra det. Hans missbruk sabbar så mycket men det är som att han själv inte förstår det.
Mitt råd är: håll lite avstånd, om det fungerar för dig. Det tar tid att läka och är han där och skaver och manipulerar tar det längre tid. Min erfarenhet är att en missbrukare ofta är livrädd för att vara ensam och gör nästan vad som helst för att hålla den medberoende i närheten. Då blir man invaggad i falsk säkerhet och börjar efter ett tag lita på de eldiga kärleksförklaringarna, och innan man vet ordet av är man fast igen - och missbrukaren har inte gjort ett dugg åt sin egen situation. Så var vaksam. Det är inte vad HAN känner som är viktigast nu, det är vad DU känner.

God morgon i stugan ☕️
En snabb slurk vid köksbänken i morse & sen mot nya äventyr 🚇
Jag vet att ni andra har fredag medan jag har torsdag idag = ytterligare ett dagpass i bunkern imorgon.

Jag blev så himla avundsjuk när jag såg hur mysigt alla hade ute i solen igår (de som var lediga) medan jag hade regn på min lediga 😭 Japp - tänker tycka synd om mig själv nu. Såg dessutom att det ska regna på söndag då jag har en ledig dag igen. Jag som hoppades komma iväg till en sjö då och få sol på mina likbleka ben.

Nåväl - slut på vältrandet i självömkan - nu sätter jag nollan för dagen 0️⃣

Hoppas ni som har fredag får en härlig sådan
🩵

Meningen med livet är inte så svår att förstå sig på om man har en andlig känsla som gör att man spontant kan utläsa ord mellan rader i skriften och tyda dessa till det bästa. Då är det väl ingen större konst att känna tillhörighet och tacksamhet över tillvaron och hylla Gud fader och skapelsen. Det har man då förstått eller fått med sig som livsgåva. Tänk, ändå så är man lite så som ett får eller nåt boskap som gärna vill tillbaka in i en brinnande lada eller nåt sånt ibland, speciellt då när man kanske är trött och väl lite tanklös. Vilket det väl är att vara om man vill återgå till slaveri och ett skadligt missbruk. Om man nu då har blivit befriad från villfarelsen att tro att det är gott att förgifta sig själv med alkohol och droger eller andra begär som man ej har nytta av så att säga. Detta var liksom det första som jag kom att tänka på när jag satte mig här och skrev lite förstrött och tog mig lite friskt vanligt vatten efter att ha tittat upp emot himlen i någon sekund utanför mitt fönster. Det är allt mycket man har att lära sig som nykter och alkoholfri kan man då tänka en helt vanlig fredag före en kommande helg alltså.
Ha en fin dag!

@Blenda Verkligen synd att det skulle bli en helg du inte kan. Hade varit roligt att träffa dig. Kan
säga att den bild man skapat sig om vänner här sällan stämmer när man träffas. Människor ser inte alls ut som man föreställt sig. 🤩

Ha en fin helg, vad du än ska företa dig. Kram kram 🥰

Hejsan! @Ros, kul att du tittade in en sväng och skrev några ord kompis. För ibland så kan det kännas att man liksom är ensam i universum på nåt sätt. Men är just nu i skaplig form och försöker att lyssna på kroppen och sköta om mig, vilket är något rätt nytt för mig då jag inte har brytt mig om nåt egentligen på en himla massa år utan det mesta har bara fått gå som det har gått liksom.

Men blev väl lite eftertänksam igår då jag cyklade längre än vad jag gjort på många år och upptäckte att jag inte alls tydligen är utrangerad som en gammal skrotbil eller nåt sånt. Blev lite smått imponerad av mig själv, fast jag fick ju stanna till många gånger efter vägen igår när jag cyklade längs en favoritväg.

Var faktiskt så slut att jag var darrhänt i händerna och hade svårt att hålla mobilkameran still så en hel del av bilderna man tog drabbades väl av en hel del oskärpa. Men tog då flera bilder på bland annat liljekonvaljer som fanns i en blombacke som är ett av mina favoritställen om somrarna.

Det är såna grejer och fina stunder som man kan leva på rätt länge när man ibland väl är rätt så slutkörd av nedstämda tankar som nu i stunden då tack och lov inte är närvarande alls. Stress det kan man då få av en massa grejer och skilda orsaker och sedan kan ångest av olika slag rulla på och byggas upp till djup depression om man låter det gå för långt. Då är det lätt att snubbla till och ta till flaskan.

Så jag tycker att du var, och är duktig som trots alkohol hemma hos dig försöker hantera din stress på bättre sätt än att dricka onyttigheter. Man får nog prova sig fram till det som funkar bäst tror jag. Med tiden så har man ju sen en verktygslåda inom sig att plocka ur vid behov när alkoholsug och frestelser kan uppkomma. Det är väldigt individuellt vad som funkar bäst förstår jag. Bra gjort att du avstått alkohol och önskar dig god natt och en fin fredag.

Ha det gott!

@Anabanana Hej! Så fint att du har hittat till den här tråden. Det är verkligen tråkigt att du dricker för mycket. GBP kan verkligen ställa till det med alkoholen.

Jag har varit nykter i 19 dagar nu. Har haft ett par jobbiga kvällar men på det stora hela har det gått bra.

@Flarran Jag har varit superstressad på jobbet o hemma idag. Kände hur hela kroppen började koka o jag kände mig frustrerad o ilsken. Efter ett tag så förstod jag att min hjärna ville att jag skulle ta två snabba glas vin till att börja med för att sen ta det tredje o ev. det fjärde glaset lite lugnare. Det var ju så här jag hanterat stress tidigare. Jag tog inget vin fast jag har det hemma. Förstår nu att jag måste lära mig att hantera min stress på annat sätt. Ska prova nästa gång att gå undan en lite stund blunda och bara tänka på andningen och om jag är hemma lägga mig i soffan 5 min. Sent i em. var jag på bolaget ha handlade både alkoholhaltiga o alkoholfria drycker och kände inget sug alls på alkohol. Tyckte inte ens synd om mig att jag inte själv ska dricka de alkoholhaltiga dryckerna. Jag ska ha gäster imorgon em och en del ska som jag inte dricka alkohol för att de kör bil. Men jag ska avstå för att jag är Alkohollist och karar inte av att bara ta ett glas. Jag säger inte det till någon men jag vet själv att det är så och det räcker för mig. Nu blir det nattinatti för mig och lycklig för att även denna dag avstått A.
Sov gott.

Jodå
Har ju varit med förut så det är precis det jag är.
Men det blir inte roligare för det.
Jag minns från förra svängen att pinar man ut en sån här dag utan att agera på känslan så har man ofta en bra dag dagen efter.

Hamnade på din tråd och vill gärna följa din resa då jag känner igen mig i mycket av det du skriver. Kram ❤️

@Lina. 2.0 starkt av dig att komma tillbaka. Du grejar detta 😀 tillsammans med alla här på forumet.
Om du ser tillbaka, vad gjorde du sist som du kände fungerade för dig att hålla dig fri från alkohol?

Två timmars kvällsmeditation på balkong i solnedgång är inte så dumt ibland, och allt man behövde var en kopp kaffe, lite trevlig instrumental musik och en halvliter kolsyrat vatten för att uppskatta tillvaron i det enkla så smått. Det krävs dock att man som jag var, och är nykter och inte som förr dimmig och seg i hjärnan av nervgiftet alkohol. Minns de första dagarna här på forumet och trodde väl inte så mycket på att man kan bli hög på livet som nykter. Tyckte väl, eller kanske mera, kände att det var ett slags reklamsnack eller nåt sånt. Men visst kan man bli hög på livet i sig självt om man som vilsegången missbrukare av alkohol har tålamod att ta sig igenom kanske en snårskog av knepiga tankar och inre känslor som säkert kan få vem som helst lite smått hjärntrött alltså. Förnöjsamhet och faktiskt en äkta tacksamhet och glädje över nykterheten är i denna stund vad som nu kännes.
Ha det gott!

@kluck tror inte alls du skrivit något fel. Ibland kan jag tycka det är lite svårt att hänga med i olika trådar här inne i forumet. Kanske är det liknande för andra.

Hur går det för dig? Har du berättat för någon vän? Går läkarkontakten fortfarande bra? 🤗

Varför tog responsen slut? Skrev jag något fel?